Abena Busia
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Ghana |
| Given name | Abena |
| Family name | Busia |
| Date of birth | 28 Tuul-nif kiuugu 1953 |
| Zĩ-ninga o roge | Ghana |
| Father | Kofi Abrefa Busia |
| Sibling | Akosua Busia |
| Spouse | John Singleton |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | writer, author, poet, women's rights activist, diplomat |
| Employer | Rutgers University, University of Ghana |
| Educated at | St Anne's College, St Antony's College |
| Personal pronoun | L484 |
A Abena Pokua Adompim Busia (sẽn dog yʋʋm 1953) yaa Gãna seb-gʋlsd, yɩɩl-gʋlsd, pag ne pag lagm-n-taar yel-gɛt, karẽn-saamb la diplomat. A yaa Gãna taoor soab a Kofi Abrefa Busia bi-pugl la a yaa aktɛɛr Akosua Busia ma-bi-poaka. A Busia yaa karen-saamb sẽn zãad ẽtɛglense, la pagbã la pagbã zãmsg Rutgers inivɛrsite.[1][2][3][4] Yaa Ghana tẽn-tʋmd sẽn be Brazil, b sẽn yãk-a yʋʋm 2017 pʋgẽ,[5][6]n paas a sẽn tʋm tẽns 12 a taab sẽn be Amerikdisiidẽ wã.[7]
A yãadmẽ la a karengã
[tekre | teke sidgem]Busia roga Gãna, Akra, Yenfri naam roog pʋgẽ, Wenchi sẽn be Gãna, Brong-Ahafo tẽnga pʋgẽ, a Kofi Abrefa Busia sẽn da yaa Gãna tẽnga taoor soab wakat a ye, ne a pag a Naa (Morkor) Busia. A rɩka a yãadmẽ wã Gana, n paas Oland la Meksik n yaool n kẽng Oksford, a zakã rãmb sẽn wa n tɩ zĩnd be wã. 8]
A Busia paama B.A. degree ne ãngilindã goam la sɛb St Anne's College, Oxford, yʋʋmd 1976, la a paama D.Phil. in social anthropology ne St. A Antony karen-doogã yʋʋmd 1984. A yɩɩ karen-saamb sẽn be a Ruskin College, sẽn yaa tʋʋm ne taab sull sẽn be Oksford Inivɛrsite wã, la karen-saamb sẽn be a Yale Inivɛrsite Afirik la Afirik-Amerikã karẽng pʋgẽ. A paamame tɩ b kõ-a a Andrew Mellon Fellowship sẽn yaa a Bryn Mawr College sẽn be ãngilindẽ wã, la Institute for American Cultures Fellowship sẽn be Center for Afro-American Studies, UCLA.[8]
Karẽ-rãmbã
[tekre | teke sidgem]A Busia ra yaa pʋg-soab ning sẽn geta pagbã sẽn gʋlsd Afirikã tʋʋm-noor (a sẽn yiis pagb sẽn gʋlsd Afirikã sebr sẽn tar babs a naase, yʋʋmd 2002 n tãag yʋʋmd 2008), la a ra yaa Inglis karen-saamba Rutgers Inivɛrsite la a ra yaa pagbã la pagbã zãmsg sull taoor soaba.
A leb n zãmsa lekoll a taab me, wala Yale la University of Ghana.[9]
A yɩɩ Association for the Study of the Worldwide African Diaspora la African Literature Association taoor soaba, la masã a yaa AWDF-USA taoor soaba, sẽn yaa sull sẽn yaa saam-bi-poak ne African Women's Development Fund (AWDF), sẽn yaa pipi pan-Afrɩk sull sẽn na n sõng pagbã tʋʋm sẽn kẽed ne pagbã zu-sobend tʋʋm Afirik pʋgẽ.[9]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ "Abena P. A. Busia". The Feminist Press (in English). 2014-08-05. Archived from the original on 2016-02-06. Retrieved 2025-07-18.
- ↑ "Busia, Abera P.A. 1953– | Encyclopedia.com". www.encyclopedia.com. Retrieved 2025-07-18.
- ↑ Fund, African Women's Development (2011-06-28). "Celebrating Professor Abena Busia: Works and Achievements". The African Women's Development Fund (in British English). Retrieved 2025-07-18.
- ↑ Serwaa, Abena (2009-09-22). "Ramblings of a Procrastinator in Accra: When Samia met Abena: Two Daughters, Two Legacies and One Meeting". Ramblings of a Procrastinator in Accra. Retrieved 2025-07-18.
- ↑ Here’s a full list of Akufo-Addo’s 22 newly appointed Ambassadors (in American English). 2017-07-10. Archived from the original on 2017-11-19.
- ↑ "Prez Akufo-Addo swears in five new envoys". Graphic Online (in British English). 2017-08-03. Retrieved 2025-07-18.
- ↑ "Abena Busia | Women's Learning Partnership". learningpartnership.org (in English). Retrieved 2025-07-18.
- ↑ Motovidlak, Dave. "Busia, Abena". womens-studies.rutgers.edu (in English). Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved 2025-07-18.
- ↑ 9.0 9.1 "Abena Busia". ghanavisions.com. Archived from the original on 2016-02-02. Retrieved 2025-07-18.