Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Abena Busia

Soolge Wikipidiya
Abena Busia
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Given nameAbena Tekre
Family nameBusia Tekre
Date of birth28 Tuul-nif kiuugu 1953 Tekre
Zĩ-ninga o rogeGhana Tekre
FatherKofi Abrefa Busia Tekre
SiblingAkosua Busia Tekre
SpouseJohn Singleton Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationwriter, author, poet, women's rights activist, diplomat Tekre
EmployerRutgers University, University of Ghana Tekre
Educated atSt Anne's College, St Antony's College Tekre
Personal pronounL484 Tekre

A Abena Pokua Adompim Busia (sẽn dog yʋʋm 1953) yaa Gãna seb-gʋlsd, yɩɩl-gʋlsd, pag ne pag lagm-n-taar yel-gɛt, karẽn-saamb la diplomat. A yaa Gãna taoor soab a Kofi Abrefa Busia bi-pugl la a yaa aktɛɛr Akosua Busia ma-bi-poaka. A Busia yaa karen-saamb sẽn zãad ẽtɛglense, la pagbã la pagbã zãmsg Rutgers inivɛrsite.[1][2][3][4] Yaa Ghana tẽn-tʋmd sẽn be Brazil, b sẽn yãk-a yʋʋm 2017 pʋgẽ,[5][6]n paas a sẽn tʋm tẽns 12 a taab sẽn be Amerikdisiidẽ wã.[7]

A yãadmẽ la a karengã

[tekre | teke sidgem]

Busia roga Gãna, Akra, Yenfri naam roog pʋgẽ, Wenchi sẽn be Gãna, Brong-Ahafo tẽnga pʋgẽ, a Kofi Abrefa Busia sẽn da yaa Gãna tẽnga taoor soab wakat a ye, ne a pag a Naa (Morkor) Busia. A rɩka a yãadmẽ wã Gana, n paas Oland la Meksik n yaool n kẽng Oksford, a zakã rãmb sẽn wa n tɩ zĩnd be wã. 8]

A Busia paama B.A. degree ne ãngilindã goam la sɛb St Anne's College, Oxford, yʋʋmd 1976, la a paama D.Phil. in social anthropology ne St. A Antony karen-doogã yʋʋmd 1984. A yɩɩ karen-saamb sẽn be a Ruskin College, sẽn yaa tʋʋm ne taab sull sẽn be Oksford Inivɛrsite wã, la karen-saamb sẽn be a Yale Inivɛrsite Afirik la Afirik-Amerikã karẽng pʋgẽ. A paamame tɩ b kõ-a a Andrew Mellon Fellowship sẽn yaa a Bryn Mawr College sẽn be ãngilindẽ wã, la Institute for American Cultures Fellowship sẽn be Center for Afro-American Studies, UCLA.[8]

Karẽ-rãmbã

[tekre | teke sidgem]

A Busia ra yaa pʋg-soab ning sẽn geta pagbã sẽn gʋlsd Afirikã tʋʋm-noor (a sẽn yiis pagb sẽn gʋlsd Afirikã sebr sẽn tar babs a naase, yʋʋmd 2002 n tãag yʋʋmd 2008), la a ra yaa Inglis karen-saamba Rutgers Inivɛrsite la a ra yaa pagbã la pagbã zãmsg sull taoor soaba.

A leb n zãmsa lekoll a taab me, wala Yale la University of Ghana.[9]

A yɩɩ Association for the Study of the Worldwide African Diaspora la African Literature Association taoor soaba, la masã a yaa AWDF-USA taoor soaba, sẽn yaa sull sẽn yaa saam-bi-poak ne African Women's Development Fund (AWDF), sẽn yaa pipi pan-Afrɩk sull sẽn na n sõng pagbã tʋʋm sẽn kẽed ne pagbã zu-sobend tʋʋm Afirik pʋgẽ.[9]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. "Abena P. A. Busia". The Feminist Press (in English). 2014-08-05. Archived from the original on 2016-02-06. Retrieved 2025-07-18.
  2. "Busia, Abera P.A. 1953– | Encyclopedia.com". www.encyclopedia.com. Retrieved 2025-07-18.
  3. Fund, African Women's Development (2011-06-28). "Celebrating Professor Abena Busia: Works and Achievements". The African Women's Development Fund (in British English). Retrieved 2025-07-18.
  4. Serwaa, Abena (2009-09-22). "Ramblings of a Procrastinator in Accra: When Samia met Abena: Two Daughters, Two Legacies and One Meeting". Ramblings of a Procrastinator in Accra. Retrieved 2025-07-18.
  5. Here’s a full list of Akufo-Addo’s 22 newly appointed Ambassadors (in American English). 2017-07-10. Archived from the original on 2017-11-19.
  6. "Prez Akufo-Addo swears in five new envoys". Graphic Online (in British English). 2017-08-03. Retrieved 2025-07-18.
  7. "Abena Busia | Women's Learning Partnership". learningpartnership.org (in English). Retrieved 2025-07-18.
  8. Motovidlak, Dave. "Busia, Abena". womens-studies.rutgers.edu (in English). Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved 2025-07-18.
  9. 9.0 9.1 "Abena Busia". ghanavisions.com. Archived from the original on 2016-02-02. Retrieved 2025-07-18.