Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Agnes Bingwaho

Soolge Wikipidiya
Agnes Binagwaho
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipRwanda Tekre
Given nameAgnes Tekre
Family nameBinagwaho Tekre
Date of birth1955 Tekre
Zĩ-ninga o rogeRwanda Tekre
Languages spoken, written or signedKinyarwanda, English Tekre
Occupationpolitician, pediatrician, vice-chancellor, minister Tekre
EmployerHarvard University, University of Global Health Equity, Cabinet of Rwanda Tekre
Position heldHealth Minister of Rwanda, professor, United Kingdom Permanent Secretary Tekre
Educated atNational University of Rwanda, University of Rwanda Tekre
Work locationKigali Tekre
AffiliationHarvard Medical School, Geisel School of Medicine, University of Global Health Equity Tekre
Award receivedFellow of the African Academy of Sciences Tekre
Official websitehttp://dr-agnes.blogspot.com/ Tekre

Agnes Binagwaho yaa Rwand politikã, pa-rãmbã, sẽn yaa ned sẽn sigl a taaba la sẽn yaa Global Health Equity University (Wãnda) taoor-soab (2017-2022). Yʋʋmd 1996 wã, a lebg n wa Rwandã, n kõ bãag bãag zãma wã pʋgẽ, la a zĩnda tʋʋm wʋsg pʋgẽ, a sẽn yaa Rwandã bãag ministɛɛr wakat fãa sɛkrɛtɛɛr yʋʋmd 2008 kiuugã n tãag yʋʋmd 2011 soabã, la bãag ministɛr yʋʋmd 2011 soabã n tãag yʋʋm 2016 [1]soabã A yaa tẽn-tẽngã laafɩ wã zãagrã karen-saamb yʋʋmd 2016 wã tɛka, la tẽn-tẽnga laafɩ wã zãaga karen-saamba yʋʋmd 2017 wã tɛka[2].A tʋma bãagã wɛɛngẽ tʋʋm wʋsgo. A bee Kigali.[3]

Bi-bɩɩgã la a zãmsgo

[tekre | teke sidgem]

A Binagwaho rogame Rwandã soolmã sẽn be Nizamagabe soolmẽ wã. A sẽn wa n tar yʋʋm a tãabã, a ne a zakã rãmb kolga Belgi, a ba wã sẽn da wa n na n paam b doktorã.[4] A paama a doktorã sẽn yaa logtorã wã sẽn yaa logtoɛɛg sẽn yaa logtã wã sẽn ya logtorã sẽn yaa tãb-bi-pugl sẽn yaa logtog-bi-poakã (MD) wã, la a paama a magisterã sẽn yaa pediatri wã (MA) wã, sẽn yaa logtrã sẽn yaa ligdã (M.A.G) sẽn yaa logtopugl sẽn ya logtoɛɛga wã, la b paam a magister-bi-pogl sẽn yaa tãba. Yʋʋmd 2010 wã, b kõo a Dartmouth College sẽn be Etazĩni wã t'a paam tʋʋma doktorã.[5]

A Binagwaho paama a Traopik Medizini Sʋtãambã sẽn be Antwerp, Belgi wã, yʋʋmd 1984 wã n tãag yʋʋmd 1985.[6] A sẽn be Bretagne Occidentale wã, a paama kaset a tãabo: a Certificate in Axiology (General Emergencies) (1991-1992); a Certificate In Pediatric Emergencies (1992-1993); la a Certificate of HIV Patient Care and Treatment (1994-1995).[7] A lebg n wa Rwandã yʋʋmd 1996 tʋʋlg kiuugã, yʋʋm a yiib poore, yʋʋmd 1994 wã, Tutsi rãmbã kʋʋbo. [8]Yʋʋmd 1997 tʋʋlg kiuugã n tãag yʋʋm tus a nu n tãag yʋʋmd 1997 wã, a maana zãmsg ne SIDA bãag sẽn na yɩl n tõog n zab ne bãagã, la a zãms-b-la a Zeova. Yʋʋmd 2009 yʋʋm-paagẽ wã n tãag 2010 yʋʋm-paakẽ, a paama b sẽn boond tɩ "Sãadbã ne nin-buiidã" wã sebr sẽn wilgd tɩ b segd n sak n deeg b mens ne b mensã.

A karẽn-biisa

[tekre | teke sidgem]

A Binagwaho sɩngame n tʋmdẽ ne bãagã sẽn yaa bãagã Belgi la Fransẽ, la a sẽn paam b lekollã. [9]A ra yaa bi-bɩɩs la b ra yaa biiga la b ra pa tar bũmbu. A tʋma ne neonatology wʋsg la a lebg n wa Rwandã yʋʋmd 1996 wã. [10]A tʋma yʋʋm 20 Rwandã bãagã bãag pʋga, pipi yʋʋm a naase, a yɩɩ logtor sẽn tʋmd ne bãag-dãmb sẽn yaa bĩng-dãmb pʋgẽ. Rẽ poore, a tʋma tʋʋm wʋsg sẽn be goosneema wã pʋgẽ yʋʋm 2002 n tãag 2016, a sẽn yɩ pipi Rwandã SIDA bãagã tõre wã kom-n-soabã sɛba, n yaool n yɩ Ges-n-taagã sɛba, la a sẽn wa n yɩ Gesã minisr yʋʋm a nu.[11]

A Binagwaho zĩnda Global Fund sẽn get Rwanda tẽnga koordinatã (CCM) pʋgẽ yʋʋmd 2002 n tãag yʋʋmd 2008. [12] Yʋʋmd 2006 wã n tãag yʋʋmd 2009, a zĩnda a Zeova Kaset rãmbã taoor n get kambã la HIV/AIDS yell b sẽn zãmsd taab n sõngd b taabã (JLICA).  [13]Yaa b sẽn get b mens n how get b kambã yell ne b taabã.  A zĩnda Rwandã sɩbgr politikã pidsgu sull ning sẽn be taoor yʋʋm 2006-2008 wã pʋgẽ. [14]A yɩɩ tẽns wʋsg pʋsẽ sẽn sõngd b sẽn get b sẽn get a Zeova Kaset rãmbã yelle.

Yʋʋmd 2001 wã n tãag yʋʋmd 2005, a Binagwaho zĩnda ONU Tʋʋm-Tõnd sẽn get b sẽn na n maan yʋʋm tusri wã yɛl wɛɛngẽ wã sull ning sẽn get HIV/AIDS la tɩɩm nins sẽn yaa tɩlae wã zug n paamã taoor soaba, a Jeffrey Sachs sẽn yaa ONU Sɛkre-kãsengã taoor soaba.[15]

Yʋʋmd 2004 wã, a zĩnda Time zʋrnallã saglgã taoor lʋɩtb sullẽ. A zĩnda sɛb-kãsems sull ning sẽn get sɛbã wɛɛngẽ wã pʋgẽ.[16]A zĩnda ONU sẽn get b sẽn maand bũmb ninsã yelle, la a yaa a sẽn get b yelle.[17] A ra yaa pagb la kom-bɩɩs laafɩ wã wɛɛngẽ tʋʋm-noy ning b sẽn boond tɩ Join Action Plan wã sull ning sẽn get b yell yʋʋmd kãnga. [Tõnd sẽn na n tool-y neda][18]

A Binagwaho zĩnda Rwanda wã laafɩ minisrgã wakat fãa sɛkre, yʋʋmd 2008 kiuugã n tãag yʋʋmd 2011 [19]soabã, la a zĩnda Rwanda wã SIDA bãag tõre wã kom-n-soabã sɛkre. A sẽn zĩnd Rwand tẽnga SIDA bãag bãag bãaga tõre wã tʋʋm-soaba yʋʋm 2002-2008 wã, a yɩɩ Rwand tẽnga taoor soab sẽn get Etazĩni tẽnga taoor soab a PEPFAR wã yelle it. [20]Sẽn paase, a ra yaa dũni wã wã wã sẽn get bũmb nins sẽn be dũniyã zug wã taoor soaba.[21]

A Binagwaho zĩnda Rwandã bãagã ministɛɛrẽ yʋʋmd 2011 soabã kiuugã n tãag yʋʋmd 2016 soabã.[22] Yʋʋmd 2016 zu-loees rasem 12 wã, a sẽn tʋm yʋʋm a nu wã poore, Rwand tẽnga taoor soab a Paul Kagame yiis-a-la a tʋʋm-kãnga pʋgẽ.[23]

Yʋʋmd 2013 n tãag yʋʋmd 2015 wã, a yɩɩ a Lancet Global Health Journal sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yellã pʋgẽ. [24]A ra yaa sull ning sẽn lugl b sull ning sẽn boond tɩ Tropical Institute of Community Health and Development in Africa wã sẽn be Kisumu, Kenya wã siglgã taoor soaba. Sẽn paase, a zĩnda "Friends of the Global Fund Africa" [25]sull ning sẽn get b yelle, la a zĩnda "International AIDS Vaccine Initiative" sull ning b sẽn get b yellã pʋgẽ. [26]A zĩnda London Imperial College sẽn yaa tẽn-tẽngã laafɩ siglgã taoor lʋɩtb sullẽ. Sẽn paase, a yɩɩ bãag-kʋʋrã tõre taoor lʋɩtb sull sull sull sull ning sẽn get bãag-kãsems tõre 3 (DCP3) sull sull sull a yembr pʋgẽ.[27][28]

A Binagwaho yaa Global Health Equity University (GWU) taoor soaba (2017-2022).[29][30]

A sẽn wa n wa n na n yɩɩdã

[tekre | teke sidgem]

Karengã

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2008 wã tɛka, a Binagwaho yaa karen-saamb sẽn yaa taoor soaba Harvard Medical School [31]sẽn zãmsd b sẽn yaa bãag la laafɩ wã wɛɛngẽ wã. A yaa rapã sẽn zãmsd bãag dũniyã gill zugu, la a yaa kom-bɩɩs sẽn zãmsd kom-bõoneg zug bũmb ninsã pʋgẽ. Rũndã-rũndã, karen-saamb a Binagwaho yaa karen-bi-bi-pugl sẽn be Harvard Yunivɛrzẽ wã, Afrika zãmsg zĩiga.[32]

Tʋʋm-kãens

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2019 wã, a Binagwaho kẽnga Rockefeller Fondã taoor lʋɩtb sullẽ, [33]la a lebg Wellcome Trust Global Monitor taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtbg sull sullã.[34]

Yʋʋmd 2022 wã, a lebga Gãrãnd sull sẽn get b sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã sull sull sull sull ning sẽn get b tẽebã yelle.[35]

Yʋʋmd 2010 wã tɛka, a Binagwaho zĩnda tẽns nins sẽn be b sẽn be n beẽ wã sẽn get bãaga bãag bãag bãaga yell n paasã tʋʋm-kãsems sull sull a yembr pʋgẽ. [36]A Binagwaho yaa Sɩnaab la Teknoloog Ministeerã sẽn get kʋdmã seglbã la b sẽn maand b toorẽ wã sull sẽn naag taab n get b yelle. [37]A Binagwaho yaa Afrɩka Erop sull sẽn get laafɩ wã wɛɛngẽ wã sull ning sẽn get b yellã sull ning sẽn geta b yellã ning sẽn getẽ.[38]

A yaa Rwandã bãngd siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get bãngd siglg wɛɛngẽ wã sull a yembr n tʋmdẽ. [39]A yaa taoor soab a taab sull sẽn get b yell ne b sẽn get b sẽn get sorã yell. A yaa sull ning sẽn get b sẽn get b yellã taoor soaba. [40]Yʋʋmd 2021 soabã tɛka, a yaa Afrɩka tẽn-tẽngã laafɩ wã tigis-kãseng ning a sẽn tʋmd a taab taoor soaba. Sẽn pa kaoose, a kẽnga sull ning sẽn get b sẽn na n tigim sull ning sẽn boond tɩ Forum Galien Afrique wã siglg a 5 soabã.

A Binagwaho leb n yaa bãngd la stratezi kengdã (SSAC) taoor soaba, sẽn yaa tẽn-tẽngã COVID-19 data vaeesg sull ning sẽn get b yellã, la a yaa Global Health la COVID-19 tʋʋm-tʋʋmd sull ning sẽn geta T20 wã taoor soaba.[41] Sẽn sɩng ne 2021, a yaa Afrɩka Komisɛɛr ning sẽn get COVID-19 yellã sull ning sẽn get Afrɩka sullã yellã sull a ye. [42]Sẽn pa kaoos, Profesɛɛr Binagwaho kẽnga Stanford Research Coordinating Center sẽn na yɩl n sõngd neba tɩ b bãngd b sẽn segd n maan bũmb ninsã.

A Binagwaho yaa sull ning sẽn get laafɩ wã la ninsaalbã zu-soabã yelle, la sẽn get bãas wɛɛngẽ la b get b yel-gɛtã wɛɛngẽ. [43]A leb n yaa Annals of Global Health sɛbã sɛbã taoor soaba, la a yaa International Journal of Health Policy And Management sɛbã taoor soab. [44]Yʋʋmd 2017 wã tɛka, a Binagwaho zĩnda Afrika sẽn be Ɛst-Afrɩka wã siglgã siglgã sigli wã sɛba taoor lʋɩtb sullẽ, [45]la a yaa siglgã taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtbg sull a yembr n tʋmd Bɛɛda siglgã sɛbã sɛb pʋgẽ.[46]

A Binagwaho yaa Afirik bãngd-rãmbã karen-biiga, sẽn yaa Etazĩni wã sẽn boond tɩ National Academy of Medicine. Sẽn pa kaoose, a lebga siglgã taoor soaba, la a lebg tigis ning sẽn get laafɩ wã zãmsg wɛɛngẽ.[47] A yaa bãngd sẽn get b sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã sull ning sẽn get b tʋʋm wɛɛngẽ wã me sull ning sẽn geta b bãngrã yell yʋʋm 2021-2022 wã pʋgẽ. [Tõnd sẽn na n tool-y neda][48]

Rɛɛkã la tʋʋm-tʋmdã

[tekre | teke sidgem]

A Binagwaho vaeesg la a sɛbã sẽn tar yõod n paasda HIV/AIDS la bãag a taab tõogo, bãag la bãagã bãagã. [49]A Binagwaho goma naoor wʋsgo, tɩ bãngrã sẽn maan tʋʋmd sẽn tar yõod wʋsg n paasd a tẽngã laafɩ wã wɛɛngẽ.[50] A PhD tʋʋmda ra gomda HIV bãaga sẽn namsd kambã sẽn pa tõe n paam n paam b mens laafɩ wã wɛɛngẽ wã yelle.[51]

A Binagwaho sẽn da yaa laafɩ minisr wakatẽ wã, a sɩngame n sõsda ne nebã Twitter zugu, n gomd bũmb nins sẽn kẽed ne laafɩ wã politikã la Rwandã laafɩ wã sẽn yaa bũmb ning fãa.[52] A sẽn da yaa ministɛɛr wakatẽ wã, Rwandã la dũniyã gill zugu, Twitter-dãmb ra naag-a lame n sõsda ne-a. [53]Yʋʋmd 2011 yʋʋm-sar kiuugã, a kẽe ne Rwand-Amerika TIC kom-pugli Nyaruka n kõ Rwandã neb nins sẽn pa tar Internetã sor n na n kẽes b sokr la b tags-rãmb sõssã pʋgẽ, n tũnug ne SMS.[54]

D sẽn paam waoogre la d sẽn paam d ningd-ba

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2013 soabã, a Binagwaho kõ-b-la University College London Lancet lektoor seri. [ tɩ b wilg tɩ pa tɩlae ][55] Yʋʋmd 2015 wã, a yɩɩ a David E. Barmes Global Health Lecturer ne National Institutes of Health wã, la a kõ sõsg ning sẽn yaa: [56]"David E. Barme Global Health Lecture: Medical Research and Capacity Building for Development: The Experience of Rwanda.[57]

Yʋʋmd 2015 wã, a paama kũun a yiib: [58]a Roux kũun sẽn be yʋʋm 2015 wã, siglgã sẽn get bãas la bãas wɛɛngẽ wã (IHME) sẽn kõ-a wã yĩnga, [59]a sẽn tũnug ne bãas sẽn namsd kamb wʋsg sẽn ki wã sẽn na yɩl n boog kamb kibsã Rwandã [60]pʋgẽ, la a Ronald McDonald House Charities Award of Excellence sẽn kõ-b a sẽn sõng tɩ kambã laafɩ maneg n paase. [61][62][63]A paama a yʋʋr sẽn be Afrɩka pagbã sẽn tar pãng wʋsg yʋʋm 2020 la yʋʋm 2021.[64] Yʋʋmd 2022 wã, a paama L'Oréal-UNESCO [65]Pagbã sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã kũunã, a sẽn kõ-a kũun sẽn tar yõod wʋsg Rwand bãagã wɛɛngẽ wã yĩnga.[66]

A sẽn yɩ taoor soab a yembr Afrɩka pipi siglgã laafɩ tigisẽ wã pʋgẽ, b kõo a "Global Health Leadership" ning a sẽn tõogã. Sẽn pa kaoos, b yãka-a lame tɩ b kẽes b toog politikã pʋgẽ, a sẽn boond t'a "Recovering from Covid-19 - Global Health" wã pʋgẽ.[67]

Sõsg ning sẽn be sɛbã pʋgẽ

[tekre | teke sidgem]

A Binagwaho publise a 240 sõss sẽn yaa to-to la a sebrã sakã.[68]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. http://gov.rw/newsdetails2/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=333&cHash=0781449e8dbb7bc16f924035c991976f
  2. http://www.ughe.org/who-we-are/meet-the-team/agnes-binagwaho/
  3. https://ghsm.hms.harvard.edu/faculty-staff/agnes-binagwaho
  4. http://www.moh.gov.rw/index.php?id=34&tx_ttnews%5Btt_news%5D=522&cHash=03e3f3df79c125f7b1c0251bf5192b1d
  5. https://web.archive.org/web/20160819230201/http://www.dartmouth.edu/~news/releases/2010/05/21.html#agnes
  6. https://web.archive.org/web/20160821003110/http://www.ur.ac.rw/sites/default/files/Final_AB_Dissertation_2014October_Submit.pdf
  7. https://www.tedmed.com/speakers/show?id=686658
  8. http://www.medicalpeacework.org/uploads/tx_mpwobjects/InWEnt_HHR_en.pdf
  9. https://www.citiprogram.org/
  10. https://www.umaryland.edu/global/our-global-campus/ghs/summit-speakers/agnes-binagwaho/
  11. http://www.theglobalfund.org/en/ccm/
  12. http://www.unicef.org/malaysia/JLICA_-_2009_-_Home_Truths_Children_AIDS_poverty.pdf
  13. http://kit.nl/-/INS/52859/Royal-Tropical-Institute
  14. https://www.un.org/en/
  15. https://www.un.org/millenniumgoals/
  16. https://content.time.com/time/press_releases/release10.06.pdf
  17. https://plos.org/
  18. https://web.archive.org/web/20180816025616/http://gov.rw/newsdetails2/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=333&cHash=0781449e8dbb7bc16f924035c991976f
  19. https://www.state.gov/pepfar/
  20. https://maps.worldbank.org/
  21. http://gov.rw/newsdetails2/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=333&cHash=0781449e8dbb7bc16f924035c991976f
  22. https://www.scribd.com/document/320266479/DOC-20160727-WA0000-1-copy-2
  23. http://www.thelancet.com/journals/langlo/latestcontent
  24. http://www.healthtraining.org/schools/kisumu.php
  25. http://www.friends-africa.org/
  26. http://www.iavi.org/Pages/home.aspx
  27. https://www.imperial.ac.uk/global-health-innovation/
  28. https://www.scribd.com/document/320366938/IGHI-Advisory-Board-Binagwaho-A
  29. http://dcp-3.org/news/dcp3-advisory-committee-member-minister-agnes-binagwaho-honored-roux-prize
  30. https://africa.harvard.edu/home
  31. https://ghsm.hms.harvard.edu/faculty-staff/agnes-binagwaho
  32. https://geiselmed.dartmouth.edu/faculty/facultydb/view.php/?uid=5119
  33. https://www.rockefellerfoundation.org/profile/agnes-binagwaho/
  34. https://wellcome.org/sites/default/files/wellcome-global-monitor-2018.pdf
  35. https://www.cummingsfoundation.org/about/trustees.html
  36. https://cdn1.sph.harvard.edu/wp-content/uploads/sites/2411/2018/09/01_GTF-CCC_GTF-Members_05-10_13.pdf
  37. https://cepi.net/
  38. https://www.friendsofeurope.org/insights/africa-europe-foundation-call-for-action-on-vaccines/
  39. https://www.commonwealthrsi.org/
  40. https://cphia2021.com/organization/
  41. https://icoda-research.org/
  42. https://taskforce.org/
  43. https://www.hhrjournal.org/about-hhr/editorial-board-and-terms-of-reference/
  44. https://armgpublishing.com/journals/hem/
  45. http://www.annalsofglobalhealth.org/about/editorialteam/
  46. https://www.ijhpm.com/journal/editorial.board
  47. https://www.eac.int/institutions/eahrc/ea-health-research-journal
  48. https://www.who.int/publications/journals/bulletin
  49. https://www.aasciences.africa/
  50. https://nam.edu/national-academy-of-medicine-elects-79-new-members/
  51. https://www.nationalacademies.org/our-work/global-forum-on-innovation-in-health-professional-education#:~:text=The%20Global%20Forum%20on%20Innovation,and%20promotion%20of%20health%20professional
  52. https://twas.org/article/twas-elects-35-new-twas-fellows
  53. https://web.archive.org/web/20160122071453/http://www.nih.gov/news-events/news-releases/rwandas-health-minister-deliver-global-health-lecture-nih
  54. http://www.ur.ac.rw/sites/default/files/Final_AB_Dissertation_2014October_Submit.pdf
  55. https://www.theguardian.com/global-development/poverty-matters/2013/jan/04/saving-world-social-media-development-digital
  56. https://www.fic.nih.gov/News/Events/barmes-lecture
  57. https://videocast.nih.gov/summary.asp?Live=16414&bhcp=1
  58. http://www.healthdata.org/roux-prize
  59. http://www.healthdata.org/infographic/2015-roux-prize-winner
  60. https://web.archive.org/web/20190515034130/https://www.rmhc.org/awards-of-excellence-gala
  61. https://100women.avancemedia.org/agnesbinagwaho/
  62. https://avancemedia.org/avance-media-announces-2021-100-most-influential-african-women-list/
  63. https://es.unesco.org/news/premio-loreal-unesco-mujer-y-ciencia-distingue-cinco-investigadoras-sus-trabajos-pioneros
  64. https://cphia2021.com/organization/
  65. https://x.com/AfricaCDC/status/1471519026425778181
  66. https://apolitical.co/list/en/apoliticals-100-most-influential-academics-in-government/#RecoveryfromCovid19GlobalHealth
  67. https://harvardpublichealth.org/25-names-to-know-in-african-public-health/
  68. https://dragnesbinagwahosblog.home.blog/