Agnes Bingwaho
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Rwanda |
| Given name | Agnes |
| Family name | Binagwaho |
| Date of birth | 1955 |
| Zĩ-ninga o roge | Rwanda |
| Languages spoken, written or signed | Kinyarwanda, English |
| Occupation | politician, pediatrician, vice-chancellor, minister |
| Employer | Harvard University, University of Global Health Equity, Cabinet of Rwanda |
| Position held | Health Minister of Rwanda, professor, United Kingdom Permanent Secretary |
| Educated at | National University of Rwanda, University of Rwanda |
| Work location | Kigali |
| Affiliation | Harvard Medical School, Geisel School of Medicine, University of Global Health Equity |
| Award received | Fellow of the African Academy of Sciences |
| Official website | http://dr-agnes.blogspot.com/ |
Agnes Binagwaho yaa Rwand politikã, pa-rãmbã, sẽn yaa ned sẽn sigl a taaba la sẽn yaa Global Health Equity University (Wãnda) taoor-soab (2017-2022). Yʋʋmd 1996 wã, a lebg n wa Rwandã, n kõ bãag bãag zãma wã pʋgẽ, la a zĩnda tʋʋm wʋsg pʋgẽ, a sẽn yaa Rwandã bãag ministɛɛr wakat fãa sɛkrɛtɛɛr yʋʋmd 2008 kiuugã n tãag yʋʋmd 2011 soabã, la bãag ministɛr yʋʋmd 2011 soabã n tãag yʋʋm 2016 [1]soabã A yaa tẽn-tẽngã laafɩ wã zãagrã karen-saamb yʋʋmd 2016 wã tɛka, la tẽn-tẽnga laafɩ wã zãaga karen-saamba yʋʋmd 2017 wã tɛka[2].A tʋma bãagã wɛɛngẽ tʋʋm wʋsgo. A bee Kigali.[3]
Bi-bɩɩgã la a zãmsgo
[tekre | teke sidgem]A Binagwaho rogame Rwandã soolmã sẽn be Nizamagabe soolmẽ wã. A sẽn wa n tar yʋʋm a tãabã, a ne a zakã rãmb kolga Belgi, a ba wã sẽn da wa n na n paam b doktorã.[4] A paama a doktorã sẽn yaa logtorã wã sẽn yaa logtoɛɛg sẽn yaa logtã wã sẽn ya logtorã sẽn yaa tãb-bi-pugl sẽn yaa logtog-bi-poakã (MD) wã, la a paama a magisterã sẽn yaa pediatri wã (MA) wã, sẽn yaa logtrã sẽn yaa ligdã (M.A.G) sẽn yaa logtopugl sẽn ya logtoɛɛga wã, la b paam a magister-bi-pogl sẽn yaa tãba. Yʋʋmd 2010 wã, b kõo a Dartmouth College sẽn be Etazĩni wã t'a paam tʋʋma doktorã.[5]
A Binagwaho paama a Traopik Medizini Sʋtãambã sẽn be Antwerp, Belgi wã, yʋʋmd 1984 wã n tãag yʋʋmd 1985.[6] A sẽn be Bretagne Occidentale wã, a paama kaset a tãabo: a Certificate in Axiology (General Emergencies) (1991-1992); a Certificate In Pediatric Emergencies (1992-1993); la a Certificate of HIV Patient Care and Treatment (1994-1995).[7] A lebg n wa Rwandã yʋʋmd 1996 tʋʋlg kiuugã, yʋʋm a yiib poore, yʋʋmd 1994 wã, Tutsi rãmbã kʋʋbo. [8]Yʋʋmd 1997 tʋʋlg kiuugã n tãag yʋʋm tus a nu n tãag yʋʋmd 1997 wã, a maana zãmsg ne SIDA bãag sẽn na yɩl n tõog n zab ne bãagã, la a zãms-b-la a Zeova. Yʋʋmd 2009 yʋʋm-paagẽ wã n tãag 2010 yʋʋm-paakẽ, a paama b sẽn boond tɩ "Sãadbã ne nin-buiidã" wã sebr sẽn wilgd tɩ b segd n sak n deeg b mens ne b mensã.
A karẽn-biisa
[tekre | teke sidgem]A Binagwaho sɩngame n tʋmdẽ ne bãagã sẽn yaa bãagã Belgi la Fransẽ, la a sẽn paam b lekollã. [9]A ra yaa bi-bɩɩs la b ra yaa biiga la b ra pa tar bũmbu. A tʋma ne neonatology wʋsg la a lebg n wa Rwandã yʋʋmd 1996 wã. [10]A tʋma yʋʋm 20 Rwandã bãagã bãag pʋga, pipi yʋʋm a naase, a yɩɩ logtor sẽn tʋmd ne bãag-dãmb sẽn yaa bĩng-dãmb pʋgẽ. Rẽ poore, a tʋma tʋʋm wʋsg sẽn be goosneema wã pʋgẽ yʋʋm 2002 n tãag 2016, a sẽn yɩ pipi Rwandã SIDA bãagã tõre wã kom-n-soabã sɛba, n yaool n yɩ Ges-n-taagã sɛba, la a sẽn wa n yɩ Gesã minisr yʋʋm a nu.[11]
A Binagwaho zĩnda Global Fund sẽn get Rwanda tẽnga koordinatã (CCM) pʋgẽ yʋʋmd 2002 n tãag yʋʋmd 2008. [12] Yʋʋmd 2006 wã n tãag yʋʋmd 2009, a zĩnda a Zeova Kaset rãmbã taoor n get kambã la HIV/AIDS yell b sẽn zãmsd taab n sõngd b taabã (JLICA). [13]Yaa b sẽn get b mens n how get b kambã yell ne b taabã. A zĩnda Rwandã sɩbgr politikã pidsgu sull ning sẽn be taoor yʋʋm 2006-2008 wã pʋgẽ. [14]A yɩɩ tẽns wʋsg pʋsẽ sẽn sõngd b sẽn get b sẽn get a Zeova Kaset rãmbã yelle.
Yʋʋmd 2001 wã n tãag yʋʋmd 2005, a Binagwaho zĩnda ONU Tʋʋm-Tõnd sẽn get b sẽn na n maan yʋʋm tusri wã yɛl wɛɛngẽ wã sull ning sẽn get HIV/AIDS la tɩɩm nins sẽn yaa tɩlae wã zug n paamã taoor soaba, a Jeffrey Sachs sẽn yaa ONU Sɛkre-kãsengã taoor soaba.[15]
Yʋʋmd 2004 wã, a zĩnda Time zʋrnallã saglgã taoor lʋɩtb sullẽ. A zĩnda sɛb-kãsems sull ning sẽn get sɛbã wɛɛngẽ wã pʋgẽ.[16]A zĩnda ONU sẽn get b sẽn maand bũmb ninsã yelle, la a yaa a sẽn get b yelle.[17] A ra yaa pagb la kom-bɩɩs laafɩ wã wɛɛngẽ tʋʋm-noy ning b sẽn boond tɩ Join Action Plan wã sull ning sẽn get b yell yʋʋmd kãnga. [Tõnd sẽn na n tool-y neda][18]
A Binagwaho zĩnda Rwanda wã laafɩ minisrgã wakat fãa sɛkre, yʋʋmd 2008 kiuugã n tãag yʋʋmd 2011 [19]soabã, la a zĩnda Rwanda wã SIDA bãag tõre wã kom-n-soabã sɛkre. A sẽn zĩnd Rwand tẽnga SIDA bãag bãag bãaga tõre wã tʋʋm-soaba yʋʋm 2002-2008 wã, a yɩɩ Rwand tẽnga taoor soab sẽn get Etazĩni tẽnga taoor soab a PEPFAR wã yelle it. [20]Sẽn paase, a ra yaa dũni wã wã wã sẽn get bũmb nins sẽn be dũniyã zug wã taoor soaba.[21]
A Binagwaho zĩnda Rwandã bãagã ministɛɛrẽ yʋʋmd 2011 soabã kiuugã n tãag yʋʋmd 2016 soabã.[22] Yʋʋmd 2016 zu-loees rasem 12 wã, a sẽn tʋm yʋʋm a nu wã poore, Rwand tẽnga taoor soab a Paul Kagame yiis-a-la a tʋʋm-kãnga pʋgẽ.[23]
Yʋʋmd 2013 n tãag yʋʋmd 2015 wã, a yɩɩ a Lancet Global Health Journal sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yellã pʋgẽ. [24]A ra yaa sull ning sẽn lugl b sull ning sẽn boond tɩ Tropical Institute of Community Health and Development in Africa wã sẽn be Kisumu, Kenya wã siglgã taoor soaba. Sẽn paase, a zĩnda "Friends of the Global Fund Africa" [25]sull ning sẽn get b yelle, la a zĩnda "International AIDS Vaccine Initiative" sull ning b sẽn get b yellã pʋgẽ. [26]A zĩnda London Imperial College sẽn yaa tẽn-tẽngã laafɩ siglgã taoor lʋɩtb sullẽ. Sẽn paase, a yɩɩ bãag-kʋʋrã tõre taoor lʋɩtb sull sull sull sull ning sẽn get bãag-kãsems tõre 3 (DCP3) sull sull sull a yembr pʋgẽ.[27][28]
A Binagwaho yaa Global Health Equity University (GWU) taoor soaba (2017-2022).[29][30]
A sẽn wa n wa n na n yɩɩdã
[tekre | teke sidgem]Karengã
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2008 wã tɛka, a Binagwaho yaa karen-saamb sẽn yaa taoor soaba Harvard Medical School [31]sẽn zãmsd b sẽn yaa bãag la laafɩ wã wɛɛngẽ wã. A yaa rapã sẽn zãmsd bãag dũniyã gill zugu, la a yaa kom-bɩɩs sẽn zãmsd kom-bõoneg zug bũmb ninsã pʋgẽ. Rũndã-rũndã, karen-saamb a Binagwaho yaa karen-bi-bi-pugl sẽn be Harvard Yunivɛrzẽ wã, Afrika zãmsg zĩiga.[32]
Tʋʋm-kãens
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2019 wã, a Binagwaho kẽnga Rockefeller Fondã taoor lʋɩtb sullẽ, [33]la a lebg Wellcome Trust Global Monitor taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtbg sull sullã.[34]
Yʋʋmd 2022 wã, a lebga Gãrãnd sull sẽn get b sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã sull sull sull sull ning sẽn get b tẽebã yelle.[35]
Yʋʋmd 2010 wã tɛka, a Binagwaho zĩnda tẽns nins sẽn be b sẽn be n beẽ wã sẽn get bãaga bãag bãag bãaga yell n paasã tʋʋm-kãsems sull sull a yembr pʋgẽ. [36]A Binagwaho yaa Sɩnaab la Teknoloog Ministeerã sẽn get kʋdmã seglbã la b sẽn maand b toorẽ wã sull sẽn naag taab n get b yelle. [37]A Binagwaho yaa Afrɩka Erop sull sẽn get laafɩ wã wɛɛngẽ wã sull ning sẽn get b yellã sull ning sẽn geta b yellã ning sẽn getẽ.[38]
A yaa Rwandã bãngd siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get bãngd siglg wɛɛngẽ wã sull a yembr n tʋmdẽ. [39]A yaa taoor soab a taab sull sẽn get b yell ne b sẽn get b sẽn get sorã yell. A yaa sull ning sẽn get b sẽn get b yellã taoor soaba. [40]Yʋʋmd 2021 soabã tɛka, a yaa Afrɩka tẽn-tẽngã laafɩ wã tigis-kãseng ning a sẽn tʋmd a taab taoor soaba. Sẽn pa kaoose, a kẽnga sull ning sẽn get b sẽn na n tigim sull ning sẽn boond tɩ Forum Galien Afrique wã siglg a 5 soabã.
A Binagwaho leb n yaa bãngd la stratezi kengdã (SSAC) taoor soaba, sẽn yaa tẽn-tẽngã COVID-19 data vaeesg sull ning sẽn get b yellã, la a yaa Global Health la COVID-19 tʋʋm-tʋʋmd sull ning sẽn geta T20 wã taoor soaba.[41] Sẽn sɩng ne 2021, a yaa Afrɩka Komisɛɛr ning sẽn get COVID-19 yellã sull ning sẽn get Afrɩka sullã yellã sull a ye. [42]Sẽn pa kaoos, Profesɛɛr Binagwaho kẽnga Stanford Research Coordinating Center sẽn na yɩl n sõngd neba tɩ b bãngd b sẽn segd n maan bũmb ninsã.
A Binagwaho yaa sull ning sẽn get laafɩ wã la ninsaalbã zu-soabã yelle, la sẽn get bãas wɛɛngẽ la b get b yel-gɛtã wɛɛngẽ. [43]A leb n yaa Annals of Global Health sɛbã sɛbã taoor soaba, la a yaa International Journal of Health Policy And Management sɛbã taoor soab. [44]Yʋʋmd 2017 wã tɛka, a Binagwaho zĩnda Afrika sẽn be Ɛst-Afrɩka wã siglgã siglgã sigli wã sɛba taoor lʋɩtb sullẽ, [45]la a yaa siglgã taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtbg sull a yembr n tʋmd Bɛɛda siglgã sɛbã sɛb pʋgẽ.[46]
A Binagwaho yaa Afirik bãngd-rãmbã karen-biiga, sẽn yaa Etazĩni wã sẽn boond tɩ National Academy of Medicine. Sẽn pa kaoose, a lebga siglgã taoor soaba, la a lebg tigis ning sẽn get laafɩ wã zãmsg wɛɛngẽ.[47] A yaa bãngd sẽn get b sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã sull ning sẽn get b tʋʋm wɛɛngẽ wã me sull ning sẽn geta b bãngrã yell yʋʋm 2021-2022 wã pʋgẽ. [Tõnd sẽn na n tool-y neda][48]
Rɛɛkã la tʋʋm-tʋmdã
[tekre | teke sidgem]A Binagwaho vaeesg la a sɛbã sẽn tar yõod n paasda HIV/AIDS la bãag a taab tõogo, bãag la bãagã bãagã. [49]A Binagwaho goma naoor wʋsgo, tɩ bãngrã sẽn maan tʋʋmd sẽn tar yõod wʋsg n paasd a tẽngã laafɩ wã wɛɛngẽ.[50] A PhD tʋʋmda ra gomda HIV bãaga sẽn namsd kambã sẽn pa tõe n paam n paam b mens laafɩ wã wɛɛngẽ wã yelle.[51]
A Binagwaho sẽn da yaa laafɩ minisr wakatẽ wã, a sɩngame n sõsda ne nebã Twitter zugu, n gomd bũmb nins sẽn kẽed ne laafɩ wã politikã la Rwandã laafɩ wã sẽn yaa bũmb ning fãa.[52] A sẽn da yaa ministɛɛr wakatẽ wã, Rwandã la dũniyã gill zugu, Twitter-dãmb ra naag-a lame n sõsda ne-a. [53]Yʋʋmd 2011 yʋʋm-sar kiuugã, a kẽe ne Rwand-Amerika TIC kom-pugli Nyaruka n kõ Rwandã neb nins sẽn pa tar Internetã sor n na n kẽes b sokr la b tags-rãmb sõssã pʋgẽ, n tũnug ne SMS.[54]
D sẽn paam waoogre la d sẽn paam d ningd-ba
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2013 soabã, a Binagwaho kõ-b-la University College London Lancet lektoor seri. [ tɩ b wilg tɩ pa tɩlae ][55] Yʋʋmd 2015 wã, a yɩɩ a David E. Barmes Global Health Lecturer ne National Institutes of Health wã, la a kõ sõsg ning sẽn yaa: [56]"David E. Barme Global Health Lecture: Medical Research and Capacity Building for Development: The Experience of Rwanda.[57]
Yʋʋmd 2015 wã, a paama kũun a yiib: [58]a Roux kũun sẽn be yʋʋm 2015 wã, siglgã sẽn get bãas la bãas wɛɛngẽ wã (IHME) sẽn kõ-a wã yĩnga, [59]a sẽn tũnug ne bãas sẽn namsd kamb wʋsg sẽn ki wã sẽn na yɩl n boog kamb kibsã Rwandã [60]pʋgẽ, la a Ronald McDonald House Charities Award of Excellence sẽn kõ-b a sẽn sõng tɩ kambã laafɩ maneg n paase. [61][62][63]A paama a yʋʋr sẽn be Afrɩka pagbã sẽn tar pãng wʋsg yʋʋm 2020 la yʋʋm 2021.[64] Yʋʋmd 2022 wã, a paama L'Oréal-UNESCO [65]Pagbã sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã kũunã, a sẽn kõ-a kũun sẽn tar yõod wʋsg Rwand bãagã wɛɛngẽ wã yĩnga.[66]
A sẽn yɩ taoor soab a yembr Afrɩka pipi siglgã laafɩ tigisẽ wã pʋgẽ, b kõo a "Global Health Leadership" ning a sẽn tõogã. Sẽn pa kaoos, b yãka-a lame tɩ b kẽes b toog politikã pʋgẽ, a sẽn boond t'a "Recovering from Covid-19 - Global Health" wã pʋgẽ.[67]
Sõsg ning sẽn be sɛbã pʋgẽ
[tekre | teke sidgem]A Binagwaho publise a 240 sõss sẽn yaa to-to la a sebrã sakã.[68]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ http://gov.rw/newsdetails2/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=333&cHash=0781449e8dbb7bc16f924035c991976f
- ↑ http://www.ughe.org/who-we-are/meet-the-team/agnes-binagwaho/
- ↑ https://ghsm.hms.harvard.edu/faculty-staff/agnes-binagwaho
- ↑ http://www.moh.gov.rw/index.php?id=34&tx_ttnews%5Btt_news%5D=522&cHash=03e3f3df79c125f7b1c0251bf5192b1d
- ↑ https://web.archive.org/web/20160819230201/http://www.dartmouth.edu/~news/releases/2010/05/21.html#agnes
- ↑ https://web.archive.org/web/20160821003110/http://www.ur.ac.rw/sites/default/files/Final_AB_Dissertation_2014October_Submit.pdf
- ↑ https://www.tedmed.com/speakers/show?id=686658
- ↑ http://www.medicalpeacework.org/uploads/tx_mpwobjects/InWEnt_HHR_en.pdf
- ↑ https://www.citiprogram.org/
- ↑ https://www.umaryland.edu/global/our-global-campus/ghs/summit-speakers/agnes-binagwaho/
- ↑ http://www.theglobalfund.org/en/ccm/
- ↑ http://www.unicef.org/malaysia/JLICA_-_2009_-_Home_Truths_Children_AIDS_poverty.pdf
- ↑ http://kit.nl/-/INS/52859/Royal-Tropical-Institute
- ↑ https://www.un.org/en/
- ↑ https://www.un.org/millenniumgoals/
- ↑ https://content.time.com/time/press_releases/release10.06.pdf
- ↑ https://plos.org/
- ↑ https://web.archive.org/web/20180816025616/http://gov.rw/newsdetails2/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=333&cHash=0781449e8dbb7bc16f924035c991976f
- ↑ https://www.state.gov/pepfar/
- ↑ https://maps.worldbank.org/
- ↑ http://gov.rw/newsdetails2/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=333&cHash=0781449e8dbb7bc16f924035c991976f
- ↑ https://www.scribd.com/document/320266479/DOC-20160727-WA0000-1-copy-2
- ↑ http://www.thelancet.com/journals/langlo/latestcontent
- ↑ http://www.healthtraining.org/schools/kisumu.php
- ↑ http://www.friends-africa.org/
- ↑ http://www.iavi.org/Pages/home.aspx
- ↑ https://www.imperial.ac.uk/global-health-innovation/
- ↑ https://www.scribd.com/document/320366938/IGHI-Advisory-Board-Binagwaho-A
- ↑ http://dcp-3.org/news/dcp3-advisory-committee-member-minister-agnes-binagwaho-honored-roux-prize
- ↑ https://africa.harvard.edu/home
- ↑ https://ghsm.hms.harvard.edu/faculty-staff/agnes-binagwaho
- ↑ https://geiselmed.dartmouth.edu/faculty/facultydb/view.php/?uid=5119
- ↑ https://www.rockefellerfoundation.org/profile/agnes-binagwaho/
- ↑ https://wellcome.org/sites/default/files/wellcome-global-monitor-2018.pdf
- ↑ https://www.cummingsfoundation.org/about/trustees.html
- ↑ https://cdn1.sph.harvard.edu/wp-content/uploads/sites/2411/2018/09/01_GTF-CCC_GTF-Members_05-10_13.pdf
- ↑ https://cepi.net/
- ↑ https://www.friendsofeurope.org/insights/africa-europe-foundation-call-for-action-on-vaccines/
- ↑ https://www.commonwealthrsi.org/
- ↑ https://cphia2021.com/organization/
- ↑ https://icoda-research.org/
- ↑ https://taskforce.org/
- ↑ https://www.hhrjournal.org/about-hhr/editorial-board-and-terms-of-reference/
- ↑ https://armgpublishing.com/journals/hem/
- ↑ http://www.annalsofglobalhealth.org/about/editorialteam/
- ↑ https://www.ijhpm.com/journal/editorial.board
- ↑ https://www.eac.int/institutions/eahrc/ea-health-research-journal
- ↑ https://www.who.int/publications/journals/bulletin
- ↑ https://www.aasciences.africa/
- ↑ https://nam.edu/national-academy-of-medicine-elects-79-new-members/
- ↑ https://www.nationalacademies.org/our-work/global-forum-on-innovation-in-health-professional-education#:~:text=The%20Global%20Forum%20on%20Innovation,and%20promotion%20of%20health%20professional
- ↑ https://twas.org/article/twas-elects-35-new-twas-fellows
- ↑ https://web.archive.org/web/20160122071453/http://www.nih.gov/news-events/news-releases/rwandas-health-minister-deliver-global-health-lecture-nih
- ↑ http://www.ur.ac.rw/sites/default/files/Final_AB_Dissertation_2014October_Submit.pdf
- ↑ https://www.theguardian.com/global-development/poverty-matters/2013/jan/04/saving-world-social-media-development-digital
- ↑ https://www.fic.nih.gov/News/Events/barmes-lecture
- ↑ https://videocast.nih.gov/summary.asp?Live=16414&bhcp=1
- ↑ http://www.healthdata.org/roux-prize
- ↑ http://www.healthdata.org/infographic/2015-roux-prize-winner
- ↑ https://web.archive.org/web/20190515034130/https://www.rmhc.org/awards-of-excellence-gala
- ↑ https://100women.avancemedia.org/agnesbinagwaho/
- ↑ https://avancemedia.org/avance-media-announces-2021-100-most-influential-african-women-list/
- ↑ https://es.unesco.org/news/premio-loreal-unesco-mujer-y-ciencia-distingue-cinco-investigadoras-sus-trabajos-pioneros
- ↑ https://cphia2021.com/organization/
- ↑ https://x.com/AfricaCDC/status/1471519026425778181
- ↑ https://apolitical.co/list/en/apoliticals-100-most-influential-academics-in-government/#RecoveryfromCovid19GlobalHealth
- ↑ https://harvardpublichealth.org/25-names-to-know-in-african-public-health/
- ↑ https://dragnesbinagwahosblog.home.blog/