Agnes matilda kalibata
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Rwanda |
| Given name | Agnes, Matilda |
| Family name | Kalibata |
| Zĩ-ninga o roge | Rwanda |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | agronomist, policymaker, chief executive officer, politician, minister |
| Employer | Alliance for a Green Revolution in Africa |
| Position held | Minister of Agriculture and Animal Resources |
| Educated at | University of Massachusetts Amherst, Makerere University, Makere University School of Public Health |
| Affiliation string | Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA), Alliance for a Green Revolution in Africa |
| Participant in | World Economic Forum Annual Meeting 2017, World Economic Forum Annual Meeting 2019, World Economic Forum Annual Meeting 2022, World Economic Forum Annual Meeting 2020 |
| Award received | NAS Public Welfare Medal |
Agnes Matilda Kalibata yaa Rwanda tẽnga bãngd sẽn geta siglgã wɛɛngẽ la politikã wɛɛngẽ, sẽn yaa taoor soab sẽn get b sẽn na n maan bũmb ninsã yelle, la yaa Afirik tẽnga siglgã taoor soaba.[1] A yaa Rwandã tẽnga tẽnga tẽnga tẽnga pʋga la tẽnga pʋga tẽnga taoor soaba yʋʋm 2008 n tãag yʋʋm 2014 la a sɩng a tʋʋmde n yɩ Afirik tẽnga tẽnga tẽnga taoor soaba. Dr. Kalibata yaa ONU Sɛkre-rãmbã Sɛkre wã tʋm-tʋmd sẽn yaa kãseng n tʋm a tʋʋmdã.[2]
Bi-bɩɩgã la a zãmsgo
[tekre | teke sidgem]A Kalibata rogame Rwandã pʋgẽ, la a wubame n lebg roog soab Ugandã pʋgẽ, a roagdbã sẽn da yaa kom-bõonegã nengẽ.[3] A paama a digri a yiib-n-soabã bugum bãngrã la biokimi wã wɛɛngẽ, la a paam a digri sẽn yaa a soab sigrã wɛɛngẽ, b yiibã fãa sẽn yit Makerere karẽn-biis roogã sẽn be Uganda wã.[4] Rẽ poore, a paama a PhD wã bugum bãngrã pʋgẽ Massachusetts Amherst karẽn-biis roogẽ. A sẽn paam a diplôme yʋʋmd 2005, a maana vaeesg Kawanda Agricultural Research Institute ne International Institute of Tropical Agriculture, ne a sẽn tʋmd ne Uganda Makerere University la Massachusetts University.[5]
A karẽn-biisa
[tekre | teke sidgem]A Kalibata zĩnda Rwandã tẽnga tẽnga tẽnga tẽnga pʋga, yʋʋm 2008 n tãag yʋʋm 2014. A sẽn wa n be a naamã sasa, a sõnga siglgã sẽn get bũmb nins sẽn yaa bãngrã wɛɛngẽ wã tɩ b tõog n paas rɩɩb siglgã la b paas rɩɩb bãanã. A maana bũmb sẽn na yɩl tɩ rapã ne b yagsã la b zo-rãmbã paam zood sõma. A maana bũmb n paas n paas n kɩt tɩ rapã paam n paam n paam naong n paase.[6]
A sẽn wa n yaa ministɛɛrã yʋʋm a yoobẽ wã, Rwandã naongã sẽn paoogda yɩɩg 50%. A sẽn maan yʋʋm kobs kiuugã, a sigla ligd sẽn yɩɩd milyõ 10 n ta milyõ 150; la Rwandã lebga pipi tẽnga sẽn sigl siglg sẽn be Comprehensive Africa Agriculture Development Programme (African Union Commission) pʋgẽ.A She has been praised by many for these achievements, la neb kẽer sẽn get ninsaalbã noor tɩ b tõog n deeg tẽnga pʋga tʋʋm-teedã yelle, b sẽn ningd b mens ne tẽnga pʋga wã, b ningda b sẽn deeg b tẽnga pʋga pʋga tʋʋm tʋʋm-teed nins sẽn kẽed ne tẽnga pʋgã wɛɛngẽ wã bala. Yʋʋmd 2014 wã, a zĩnda Rwanda Yuniõrmã taoor soab sẽn geta b siglgã taoor lʋɩtb sull yelle.[7]
Yʋʋmd 2014 bõn-bɩʋʋngã tɛka, a yaa Afirik tẽnga taoor soaba, sẽn yaa Afirik rãmb sẽn get b sẽn na n maan bũmb ning n paas b sẽn na yɩl tɩ b na n paam rɩɩb n kõ neb milyõ 30 sẽn tar kom-bɩɩsã n paam n kõ b rɩɩb n wa n paam n deeg b rɩɩb yʋʋm 2021 wã. A yaa tẽn-tẽnga raasã zãab wɛɛngẽ la a yaa Gujarat tẽnga tẽnga taoor soaba.[8]
A Kalibata tʋma tʋʋm wʋsg Ministri wã pʋgẽ, sẽn yaa Rwandã tẽnga tẽnga tẽnga tẽnga tʋʋmde. A paama tʋʋm-no-kãsenga tʋʋmde, la a lebg tẽnga minisr yʋʋm 2006, yʋʋm 2008 yʋʋm la yʋʋm 2009 yʋʋm la a lebg tẽng tẽnga minisr. A zĩnda tʋʋm wʋsg a taab pʋgẽ, a sẽn yaa tẽnga taoor soab la Rwandã tẽnga logtoɛɛg raagẽ. A zĩnda International Food Policy Research Institute (IAPR) saglgã taoor lʋɩtb sullẽ, la a rɩka taoor dũni wã bãankã tʋʋm sẽn be Ruanda.[9]
A Kalibata yaa tẽn-zẽng raasã raasẽ wã taoor lʋɩtb sull a ye yʋʋm 2008 soabã tɛka. A yaa taoor lʋɩtbã sull ning sẽn get Afrɩka wã taoor lʋɩta. A yaa b tʋʋm-naabã taoor lʋɩtba la b raasẽ-n-kẽeng sull a ye. A yaa tẽnga taoor dãmb la tẽn-zẽms wʋsg taoor dãmb me n tʋmd ne b meng, sẽn yaa Rwandã Yuniõrba, Afirik sẽn geta zu-loees yelle, dũni gill yɛl siglgã Global Agenda Council, Global Commission on Adaptation la Malabo Montpellier Agriculture and Food Security Experts Panel.[10]
Yʋʋmd 2019 wã, ONU Sɛkre-rik a António Guterres yãka a Kalibata t'a yɩ a tʋm-
tʋmd sẽn yaa kãseng yʋʋm 2021 wã rɩɩb siglgã taoor lʋɩtb sullã.[11]
Politiki wã
[tekre | teke sidgem]A Kalibata sõnga wʋsg n zab ne pag ne pag pa yembr Ruandã pʋgẽ, n wilg tɩ pag ne pag sẽn segd n maan tʋʋm sẽn yaa sõma ne nin-buiidã sʋka, nafda b raabo.[12]
D sẽn paam waoogre la d sẽn paam d ningd-ba
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2012 wã, a Kalibata paama Yara kũunã (tõnd sẽn boond tɩ Afrɩka rɩɩb kũunã) sẽn kõt ned sẽn tar pãng n baood n na n toeem Afrika wã koodã wɛɛngẽ.
Yʋʋmd 2018 soabã pʋgẽ, Bɛlgi wã Liège Yuniõr sẽn kõ-a-la waoogr doktɛɛr sẽn yaa taoor lʋɩtb sẽn tar waoogre (2018).[13]
A paama NAS zãma wã yell naama: b sẽn boond tɩ National Academies of Sciences wã tɩ yaa b sẽn tar yõod n yɩɩd b taabã.[14]
Yʋʋmd 2024 kiuugã pʋgẽ, a Dr. Agnes Kalibata paama a Jamani tẽnga bãnd ning sẽn boond tɩ Justus von Liebig Award for World Nutrition wã sẽn kõ-a wã, a sẽn maan bũmb wʋsg n zab ne kom la tẽn-gãongã.[15]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ http://www.nasonline.org/programs/awards/2019-nas-awards/Kalibata.html
- ↑ https://agra.org/people/dr-agnes-kalibata/
- ↑ https://medium.com/@AGRAAlliance/by-agnes-kalibata-1bfa6118ecad
- ↑ https://ifdc.org/board-of-directors/agnes-kalibata/
- ↑ https://modernfarmer.com/2013/10/rwandas-ag-minister-agnes-matilda-kalibata/
- ↑ https://agra.org/who-we-are-our-leadership/agnes-kalibata-3/
- ↑ https://web.archive.org/web/20190717024845/https://agra.org/who-we-are/
- ↑ https://www.bloomberg.com/profile/person/18942831
- ↑ https://web.archive.org/web/20160528062950/http://www.minagri.gov.rw/fileadmin/user_upload/documents/FlashNews/Fn%2007%20September%202012.pdf
- ↑ https://africafoodprize.org/laureates/
- ↑ https://web.archive.org/web/20161121005607/https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/agnes-m-kalibata/
- ↑ https://www.un.org/sg/en/content/sg/personnel-appointments/2019-12-16/ms-agnes-kalibata-of-rwanda-special-envoy-for-2021-food-systems-summit
- ↑ https://www.theguardian.com/katine/2008/may/21/background.uganda
- ↑ https://www.thestar.com/news/world/2008/05/19/women_pave_way_for_rwandas_revival.html
- ↑ https://www.stiftung-fiat-panis.de/en/science-awards/science-awards-2/prize-winners-2024