Akinwumi Adesina
| Sex or gender | male |
|---|---|
| Country of citizenship | Nigeria |
| Name in native language | Akinwumi Adesina |
| Birth name | Akinwumi Adesina |
| Given name | Akínwùmí |
| Family name | Adesina |
| Official name | Akinwumi Adesina |
| Date of birth | 6 Wao-fugdg kiuugu 1960 |
| Zĩ-ninga o roge | Ogun State |
| Native language | Èdè Yorùbá |
| Languages spoken, written or signed | English, Èdè Yorùbá, Nigerian Pidgin |
| Occupation | economist, politician, civil servant, agricultural economist, minister |
| Educated at | Purdue University, Obafemi Awolowo University |
| Affiliation string | Federal Ministry of Agriculture and Rural Development of Nigeria, African Development Bank (AfDB), African Development Bank |
| Hair color | black hair |
| Eye color | brown |
| Award received | World Food Prize, Borlaug CAST Communication Award, World Food Prize |
| Personal pronoun | L485 |
Akinwumi Adesina CON CGH yaa Nigeri wã naaba, sẽn yaa Afirik raasẽ wã taoor soaba. A ra yaa Nigeria tẽnga tẽnga tẽnga tẽnga taoor soaba. Sẽn tãag a sẽn lebg ministɛɛr yʋʋmd 2010 wã, a yɩɩ Afirik siglgã sẽn get b sẽn get b sullã politikã la b sẽn get a taab b sẽn getẽ wã taoor soaba.[1] A yaa Afrɩka Tãnkẽ wã taoor soaba yʋʋm 2015 la a lebg n yɩ a yiib-n-soabã yʋʋm 2020. A yaa pipi Nigeri ned sẽn na n paam tʋʋm kãnga.[2]
viim la zãmsgo
[tekre | teke sidgem]A Adesina rogame n yaa Nigeri farmer n be Ibadan, Oyo tẽnga pʋgẽ.[3] A kẽnga Ejigbo Baptist High School (EBHS) la a paama a Bachelor degree in Agricultural Economics with First Class Honors ne Inivɛrsite wã (masã sẽn boond t'a Obafemi Awolowo University), Nizɛɛr yʋʋmd 1981.[4] A yɩɩ pipi karen-biiga sẽn paam-a t'a paam-a b ning-a-la b ning-bã. A kẽngame n kẽng Purdue University, Indiana, n lebg n wa Nizɛɛr yʋʋmd 1984 wã n kẽ kãadem.[5] A paama a Ph.D. a sẽn zãmsd tẽn-gãong wɛɛngẽ yʋʋmd 1988 wã Purdue, zĩig ning a sẽn paam a PhD tʋʋmde.[6]
Tuuma
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 1990 n tãag 1995, a Adesina yɩɩ ra-tẽnga taoor soab sẽn tʋmd Afirik Wɛt-rɩs yiri siglgã (WARDA) wã pʋgẽ Bouaké, Ivory Coast. [7] A tʋma Rockefeller Fondã pʋgẽ hal n tãag a sẽn paam b sẽn kõ-a b sẽn na n yɩ bãngd sẽn yaa kãsmã yʋʋmd 1988. Yʋʋmd 1999 n tãag 2003, a yaa Afirik sẽn be zĩ-dʋʋgẽ wã siglgã taoor soaba.[7] Yʋʋmd 2003 wã n tãag yʋʋmd 2008 wã, a yɩɩ taoor soab sẽn geta rɩɩb siglgã yelle.[8]
Adesina yaa Nigeri wã tẽnga tẽnga tẽnga tẽnga pʋga minisr yʋʋm 2010 n tãag 2015 wã.[9]A Adesina paama a yʋʋr t'a yaa Afrɩka ned sẽn yaa yʋʋmdã, a sẽn maan n paasd Nigeria tẽnga pʋga. A kɩtame tɩ b bãng tɩ b ra segd n maan bũmb wʋsg n paas b sẽn na n maan bũmb ninsã wɛɛngẽ.[10] A yeelame me t'a na n kõo koodã rãmb telefõonã, la rẽ yɩɩ toog wʋsgo. Bũmb a ye sẽn kɩt tɩ b pa tar mobil netã tẽnsẽ wã.[11]
Yʋʋmd 2010 wã, b yãka a Ban Ki-moon sẽn yaa ONU Naasẽ wã sɛk-kʋʋd kãsenga tɩ b yɩ dũni gill taoor dãmb 17 n na n lʋɩt taoor yʋʋm tusri wã yɛl wɛɛngẽ. [1] Adesina paama Burlaug CAST Communication Award 2010 sẽn yit siglgã sẽn get siglgã bãngrã la bãngrã wɛɛngẽ wã (CAST), yʋʋm ning b sẽn lebs n kõ-a wã, b pʋd-a lame t'a yʋʋr boond siglgã bioloji soab la yʋʋm 1970 wã laafɩ wã noobɛll kũun soab a Norman Borlaug yʋʋr yĩnga.[12]
Yʋʋmd 2015 tʋʋlg kiuug rasem 28 wã, b yãka a Adesina t'a yɩ Afrɩka Tãn-soabã taoor soaba. A sɩngame n na n tʋm a tʋʋmdã yʋʋmd 2015 sɛt kiuug rasem 1 soabã.[13]
Yʋʋmd 2016 sigtema, b yãka a Adesina t'a yɩ ONU Sɛkre-kãsengã taoor soaba, a Ban Ki-moon, n yɩ taoor lʋɩtb sull sẽn get rɩɩb sẽn tõe n sõng nebã tɩ b rɩt b mens sõma.[14] Yʋʋmd 2017 wã, b kõo a Zeova kũun ning sẽn boond tɩ "World Food Prize" wã.[15]
Yʋʋmd 2020 tʋʋlg kiuug rasem 27 wã, b leb n yãka a Adesina t'a yɩ Afrɩka Tãn-soabã taoor soaba, a yiib-n-soabã wakat sẽn na yɩ yʋʋm a nu yĩnga.[16]
Yʋʋmd 2024 tʋʋlg kiuugã, b kõ a Akinwumi Adesina b sẽn kõ a Obafemi Awolowo taoor lʋɩtb tʋʋmdã 2023 wã.[17]
Yʋʋmd 2025 soabã, Mauritani wã ra-kɩd-n-taag a Sidi Ould Tah n yãk tɩ b na n dɩk a Adesina zĩig a yiib-n-soabã saab poore, yʋʋmd 2025 bõn-bɩʋʋng kiuugã.[18]
A meng viim
[tekre | teke sidgem]A Adesina ne a pagã sẽn da be Purdue wã, ne pag a to n lugl b sull sẽn boond tɩ Afrika karen-biis sullã.[5]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ Green, Adam Robert. "Interview: Akinwumi Adesina, Minister of Agriculture, Nigeria - Analysis - This is Africa". www.thisisafricaonline.com (in British English). Archived from the original on 2015-01-12. Retrieved 2025-07-31.
- ↑ Bank, African Development (2019-04-04). "Biography". African Development Bank Group (in English). Retrieved 2025-07-31.
- ↑ https://archive.today/20160922132032/https://africanspotlight.com/2015/05/28/akinwumi-adesina-from-farmers-son-to-africa-bank-chief/
- ↑ https://saharareporters.com/2015/05/28/nigerian-minister-adesina-elected-president-african-development-bank
- ↑ 5.0 5.1 https://www.amazon.com/dp/B077DZ8JTP
- ↑ https://web.archive.org/web/20130807093012/http://hmndp.org/node/233
- ↑ 7.0 7.1 https://web.archive.org/web/20200803121907/https://www.cnbcafrica.com/west-africa/2017/06/26/afdbs-akinwumi-adesina-recognised-2017-world-food-prize-laureate/
- ↑ https://www.vanguardngr.com/2020/06/the-travails-of-akinwumi-adesina/
- ↑ Online, ITREALMS. "Odusote, Onyekwere, Odeyemi named NIRA Life Patrons". Retrieved 2025-07-31.
- ↑ Nigeria's Akinwumi Adesina named Forbes African of the Year (in British English). 2013-12-03.
- ↑ Nigeria's Akinwumi Adesina named Forbes African of the Year (in British English). 2013-12-03.
- ↑ https://cast-science.org/awards/borlaug-cast-communication-award/borlaug-cast-communication-award-recipients/dr-akin-adesina/
- ↑ https://www.ghanabusinessnews.com/2015/09/01/africa-can-no-longer-manage-poverty-we-must-eliminate-it-adesina/
- ↑ https://www.un.org/press/en/2016/sga1678.doc.htm
- ↑ https://www.africanews.com/2017/06/27/afdb-president-akinwumi-adesina-wins-250000-world-food-prize/
- ↑ https://web.archive.org/web/20210125215908/https://sellbeta.com/blog/akinwunmi-adesina-re-elected-as-afdb-president/
- ↑ Coulibaly, Loucoumane (2025-05-29). Mauritania's Tah elected president of AfDB, Africa's top development bank (in English).
- ↑ https://www.reuters.com/world/africa/mauritanias-tah-elected-president-afdb-africas-top-development-bank-2025-05-29/