Alma Johanna Ruubel
A Alma Johanna Ruubel (sẽn ki yʋʋmd 1899 sigr kiuug rasem 28 n ki yʋʋmd 1990 yʋʋm-vẽkr kiuug rasem 21) yaa Ɛstõni bãngd la karen-saamb sẽn da tʋmd n na n paas b sẽn boond t'a curvilinear geometry wã.
A vɩɩmã la a tʋʋma
[tekre | teke sidgem]A Alma Johanna Ruubel roga Õisu Parish (sẽn yaa Viljandi Parish rũndã-rũndã), Viljandi County, la a bɩɩ Peebu pʋʋgẽ sẽn be Ōisu munisipal Viljandimaa. A ba a Juhan Ruubel ra yaa tãn-metre, la a ma a Ann (a sẽn boond t'a Mankin) ra yaa roog pʋg-sadba.
Yʋʋmd 1909 wã, a kẽe Peebu lekollã sẽn yaa Risi buud-gomd sẽn tar karen-biis a tãabo, Õisu Parish pʋgẽ, la yʋʋmd 1912 wã, a kẽe Viljandi Estoni Edukasiõ Sosiete wã karen-bi-pugli lekoll sẽn yaa Estoni buud-gomd pʋgẽ, t'a paam a diplome wã yʋʋmd 1916. A kell n kẽnga Viljandi pagbã lekoll sẽn be Risi wã, tɩ b lebg lekoll sẽn tar karen-biis a yopoe pipi dũni gill zabrã wakat la Alemayn sodaasã sẽn wa n so-b yʋʋmd 1918 wã. Sẽn na yɩl n kẽng taoor ne a karengã, a Ruubel ne kom-pugli a taab naaga taab n sigl karen-biis sull a nii soabã, tɩ karen-saam dãmb toor-toorã bool-ba. Alemayn-dãmbã sẽn wa n deeg tẽngã n sa wã poore, b sɩnga lekoll a ye sẽn boond tɩ Viljandi City Girls' High School, tɩ b kẽes a Alma sullã lekoll a nii wã pʋgẽ. A sẽn wa n baas karengã yʋʋmd 1919, a Ruubel paama sor n na n kẽ inivɛrsite.
A kẽe karẽn-saambã seglg karẽn-biis nins sẽn be Tartu Inivɛrsite (TRÜ) sẽn sigl tʋʋl-nif kiuug yʋʋmd 1919 wã, b zoe n yãka-a lame t'a na n yɩ matematiks karen-saamb Pärnu Komersiall Lekollẽ wã. Sẽn sɩng ne kareng ning sẽn pʋglã, a tʋma wa karen-saamb a lekoll ning a sẽn da beẽ wã, Viljandi. A Ruubel leb n kẽngame n na n tɩ karem karen-biis nins sẽn be inivɛrsite wã la a baas-b yʋʋmd 1921. [1]
Yaa inivɛrsite karen-biiga.
[tekre | teke sidgem]A kẽnga Tartu inivɛrsite wã yʋʋmd 1926. A sɩng n da paamda ligdi, a sẽn da kõt lekoll-dãmbã, la yʋʋmd 1929 wã, a Gerhard Rägo sẽn yaa porfesɛɛrã bool-a lame t'a na n wa lebg matematikã lekollã sõngda, baa ne a sẽn da yaa yʋʋm a tãab-n-soabã karen-biiga. Rẽ kɩtame t'a Ruubel lebg pipi pag sẽn zãms matematikã Tartu Inivɛrsite wã. Yʋʋmd 1932, a paama a karengã ne pẽgre.[2]
Yʋʋmd 1935 wã, a ra rat n sɩngame n na n maan vaeesg sẽn tɩ loe ne sõor la grafikã. Porfesɛɛr a Rägo sagla a John Couch Adams t'a rɩk a John Couch Adams sẽn maan to-to n na n bãng n bãng tɩ to-to la b tõe n maan tɩ yel-bũndã yɩ sõma wã, la a Richard von Mises sẽn maan to-to n na n bãng tɩ to-to la b tõe n maan tɩ yel-bũndã yɩ sõma wã. A Rägo tagsame t'a vaeesgã sẽn sa wã zemsame tɩ b kõ-a t'a yɩ a karen-saambã tʋʋmd sebre. A Ruubel paama a karen-saambã magzɛmd matematikã wɛɛngẽ yʋʋmd 1936. A goma a tʋʋm-noor ning sẽn boond tɩ "The JC Adams Method for the Numerical Integration of Ordinary Differential Equations" n paam a Ph.D. yʋʋm 1946.[3]
Karen-saamba
[tekre | teke sidgem]A Ruubel sẽn paam a karengã poore, a kell n tʋma be, pipi a yɩɩ karen-saamb kãsma, n yaool n lebg karen-saamb sẽn be sull a ye pʋgẽ (b sẽn yãk-a t'a yɩ karen-saamb yʋʋmd 1949). A zãmsa teori wã, matematiksã, logtoɛɛmbã la grafikã, tõe tɩ yaa bũmb sẽn tõe n maan tɩ yɩ vẽenega, tɩ b tõe n bãng n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak n mak. A leb n tʋma tʋʋm-kãsems pʋsẽ, n yɩ depite wã taoor soaba, n yɩ depite wã taoor soab sull taoor soaba, n yɩ depite wã taoor soab sull taoor soaba, n yɩ depite wã taoor soab sull taoor soaba, n yɩ depite wã taoor soab sull taoor soaba, n yɩ depite wã taoor soab sull taoor soaba.
Yʋʋmd 1952 wã, b lugla Ɛstoni Agrikolõ wã lekoll sẽn gomd geometr yelle, tɩ b bool a Ruubel t'a na n yɩ lekollã taoor soaba. Rẽ sõng-a lame t'a tõog n tags a zãmsgã zugu. A kell n tʋma TRÜ wã wa karen-saamb n tãag yʋʋmd 1955. Rẽ poore, yʋʋmd 1969, b bool-a lame t'a na n zĩnd Tɛrɩvɛɛz matematiks karẽngã bãngdb sullã pʋgẽ yʋʋm a tãab a taab yĩnga.
A Ruubel sẽn da tʋmd inivɛrsite wã kɩtame t'a wa tõog n lugl matematiks sull a to sẽn boond tɩ curvilinear representational geometry. A sõsa bãngdb tigis-kãsems wʋsg pʋsẽ Mosko, Leningrad, Tallinn la Tartu n na n wilg-a la a yiis seb-bil la sõss wʋsgo. A sẽn wa n na n lagem ne karẽn-biis a taab n kɩt tɩ b lebg Vẽenem Geometr la Gɩrfɩks sullã, a tʋma hal n tãag a sẽn na n loog n bas karẽngã yʋʋmd 1968 wã, n yɩ Vẽenem Geometr la Gɩrfɩks sull taoor soaba. A sẽn da yaa pensionẽ wã, a ra kõta sõsg wakat-wakate, la a ra kẽesda a meng zãmsg tʋʋm-teedo, hal tɩ ta yʋʋmd 1973.
A Alma Ruubel kiime yʋʋmd 1990 Tartu, daar ning a John Couch Adams sẽn ki wã. B mum-a-la Vana-Jaani wã sẽn be Tartu wã.[4]
Bãngr-goama
[tekre | teke sidgem]A Ruubel sẽn maan vaeesgã wɛɛngẽ: yaa sẽn na yɩl n bãng b sẽn tõe n maan bũmb ning n wilg b sẽn tõe n maan bũmb ningã, b sẽn tõe n maan bũmb ning n wilg b sẽn tõe n maan bũmb ningã, b sẽn tõe n maan bũmb ning n wilg b sẽn tõe n maan bũmb ningã, b sẽn tõe n maan bũmb ning n wilg b sẽn tõe n maan bũmb ningã. A ra yaa nin-yend sẽn lugl b sẽn boond tɩ " curvilinear projection direction " wã.
A gʋlsa sɛb ne a porfesɛɛr Sinaiida Riives, sẽn da yaa a tʋmd-n-taag n tʋmd Estoni tẽn-koomã karen-doogẽ wã.
Tʋʋm kẽer
[tekre | teke sidgem]Zĩigã sẽn yaa zulungã yaa zulung sẽn yaa zulung sẽn yaa zulungã. Tartu, yʋʋmd 1958
B sẽn na n maan bũmb toɛy-toɛyã. Tartu, yʋʋmd 1961
Axonometry sẽn yaa bũmb fãa. Tartu, yʋʋmd 1967
Lekollã matematikã 1. Tartu, yʋʋmd 1979.
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ "Eesti teaduse biograafiline leksikon. 3. köide, (M) N-Sap. | DIGAR". www.digar.ee. Retrieved 2025-07-15.
- ↑ Lumiste, Ülo; Peetre, Jaak (1994). Edgar Krahn 1894-1961: A Centenary Volume (in English). IOS Press. ISBN 978-90-5199-168-0.
- ↑ Lumiste, Ülo; Peetre, Jaak (1994). Edgar Krahn 1894-1961: A Centenary Volume (in English). IOS Press. ISBN 978-90-5199-168-0.
- ↑ "Eesti teaduse biograafiline leksikon. 3. köide, (M) N-Sap. | DIGAR". www.digar.ee. Retrieved 2025-07-15.