Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Athaliah Molokomme

Soolge Wikipidiya
Athaliah Molokomme
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipBotswana Tekre
Date of birth4 Yuum-sar kiuugu 1959 Tekre
Zĩ-ninga o rogeFrancistown Tekre
MotherImelda Molokomme Tekre
Languages spoken, written or signedTswana, English Tekre
Occupationjurist, human rights defender, diplomatic representative, author Tekre
Position heldjudge, public prosecutor general, executive director, lecture, founder Tekre
Educated atUniversity of Botswana, Yale Law School, Universiteit Leiden Tekre
Religion or worldviewChristian Tekre
Hair colorblack hair Tekre
Eye colordark brown Tekre
Member ofEmang Basadi Women's Association, Women in Law & Development in Africa Tekre

Athaliah Molokomme yɩɩ Botswana tẽnga taoor soab hal n tãag 2017 la yaa pipi pag sẽn maan tʋʋm kãnga. A Molokomme yãka yam n na n sõng-a t'a tõog n zab ne pagbã sorã, a tigis-kãsems la seminarã dũniyã gill zugu. Dr. Athaliah Molokomme paama a tʋʋmde n yɩ Botswana nin-buiidã taoor soab UN wã pʋgẽ Geneve la tẽn-tʋmd sẽn be Switzerland yʋʋmd 2018 soabã mɛ.[1]

Bi-bɩɩga la b zãms-yã

[tekre | teke sidgem]

A Athaliah Maoka Lesiba Molokomme dogame yʋʋmd 1959 yʋʋm kiuug rasem 4 Franstown, Botswana. A ra yaa bi-ribl a yiib-n-soaba, a sẽn dog karen-saam-dãmb a Imelda Mishodzi Molokomme la a Rufus Oka Kabiwa Molokomme sʋka.[2]

A Molokomme paama a diplôme Bẽnjaama la Swaziland karẽn-biisã nengẽ. Yʋʋmd 1983 wã, a paama a magister sẽn zãmsd sɛb Etazĩni wã, a Yale Law School wã. A paama a PhD wã me Leiden Yuniõrẽ wã. A raab ning a sẽn da maandã, a sẽn boond t'a "Bãns nins sẽn be roogã pʋgẽ: b sẽn get b kambã sẽn pa kẽ kãadem wã yell ne b sẽn maand b tʋʋmã la b sẽn maand a Zeova raabã" wã paama b sɛbã pʋgẽ.[3]

Zãmsgã

[tekre | teke sidgem]

A paama noorã sẽn kẽed ne lagem-n-taar sẽn kẽed Ne-Botswana la Swaziland karẽn-biisã pʋgẽ, la a paama noorã noorã sẽn tar pãng n kẽed ne Yale Law School, Etazĩni, la a paamda noorã doktorã Leiden karẽn-biig sẽn be Nizo-rɛlandã pʋgẽ.A paama diplɔm sẽn wilgd tɩ b yaa tẽn-zẽms naaba la b yaa naaba la a yaa naaba. A yɩɩ kareng sẽn yaa kãsmã Botswana karẽn-biis roogẽ yʋʋmd 1981 n tãag yʋʋmd 1996.[4]

Karẽn-bi-pugl

[tekre | teke sidgem]

A Molokomme tʋma politikã la profesɛɛrã. Yʋʋmd 1981 wã n tãag yʋʋmd 1996 wã, a zãmsda sɛb sẽn yaa sɛb karen-saamb sẽn yaa taoor soaba Botswana Yunivɛrzitetã pʋgẽ, la a maana vaeesgo la a yiisda sɛb wʋsg zak wɛɛngẽ, pagb la sɛb wɛɛngẽ, la sɛb sẽn kẽed ne nin-buiidã la tʋʋm wɛɛngẽ.[1][5]

Sẽn sɩng ne 1990 wã, a Molokomme yɩɩ sõsd-n-taag n maand tigissã, seminar dãmb la tigis-kãsems sẽn be tẽng zugu, tẽn-tẽnga, la tẽn-zẽnga, a sẽn maand a bãngrã wɛɛngẽ.[5]

Yʋʋmd 1998 wã, a yaa Afirik Kibar Kibar Tʋʋmdã sɛk-biis sull ning sẽn geta b sẽn segd n maan b mensã wɛɛngẽ wã taoor soaba, n sɩng n yaa pʋg-paalgã taoor soaba, la a maana politikã la sigls sẽn wilgd pagbã pãng paasgo, hal n tãag yʋʋmd 2003 soabã, a sẽn lebg bʋ-kaood ning sẽn get b sẽn segd tɩ b maan b mensẽ wã bʋ-kaoorẽ wã.

A yɩɩ Kom-bɩɩs sull ning sẽn get b sẽn get b raab yelle, n paas a Einar Gunnarson ne a Ana Patricia Benedetti Zelaya. A sẽn wa n na n yi tʋʋm-kãnga pʋgẽ yʋʋm 2023, a Simon Manley ne a Clara Manuela da Luz Delgado Zezi kẽnga tʋʋm-kãensa taoor dãmb sʋka.[6]

A yɩɩ Botswana tẽnga taoor soab pipi pag yʋʋmd 2005.[1] Yʋʋmd 2014 yʋʋm-vʋʋr kiuugã, b ra tẽedame tɩ a Molokomme na n basa a tʋʋmde, n na n kɩɩs b sẽn na n yãk tɩ b yɩ tẽn-tẽngã bʋ-kaoodb sull ning sẽn get b yellã yellã taoor soaba. La a pa yik ye.[7][8]

A Molokomme yaa tɩrlem taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yell sõma wã taoor soaba. B sẽn yaa Botswana tẽn-tʋmdb la b sẽn yaa b nin-buiidã taoor dãmb UN la tẽns a taab pʋsẽ Genève.[5]

"Tõnd yetame tɩ 'sẽn zãmsd pag yaa nin-buiidã zãmsgo.'" - Athaliah Molokomme, Speech at the Embassy of France, The Hague, March 10, 2014 International Women's Day.[5]

A yaa taoor lʋɩtb sull a taab sʋka, sẽn yaa Afrik sull sẽn get tɩrlem la pʋlemdã wɛɛngẽ; Nürnberg tẽnga noy karen-biis sull ning sẽn get b yellã yelle; b sull ning sẽn geta tɩrlem taoor lʋɩtbã yelle la b sull ning b sẽn get tɩrlmã sẽn pa kaoosdã wɛɛngẽ.[1]

Sõsg ning sẽn be sɛbã pʋgẽ

[tekre | teke sidgem]

•A yɩɩ Kom-bɩɩs sull ning sẽn get b sẽn get b raab yelle, n paas a Einar Gunnarson ne a Ana Patricia Benedetti Zelaya. A sẽn wa n na n yi tʋʋm-kãnga pʋgẽ yʋʋm 2023, a Simon Manley ne a Clara Manuela da Luz Delgado Zezi kẽnga tʋʋm-kãensa taoor dãmb sʋka.[8]

•A yɩɩ Botswana tẽnga taoor soab pipi pag yʋʋmd 2005.[6][7]

•A Molokomme yaa tɩrlem taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yell sõma wã taoor soaba. Yaa Botswana tẽn-tʋmd sẽn yaa taoor soaba la ONU la tẽns a taab pʋsẽ sẽn be Genève.

"Sẽmsã pʋgẽ, tõnd yetame tɩ 'go ruta mosadi ke go ruta sechaba' sẽn dat n yeel tɩ 'bãng pagã yaa b zãms tẽng ye.'" - Athaliah Molokomme, sõsg sẽn zĩnd Frans tẽn-boogã, Laague, yʋʋmd 2014 tʋʋl-nif kiuug rasem 10 daarã sasa.

Molokomme, A. la Takirambudde P. N. (1994). B sẽn naan n yiis tʋʋm-teedã, b maana woto.[9] "Bãagrã kambã": b sẽn get b kambã sẽn pa kẽ kãadem yell ne b sẽn maand to-to wã wɛɛngẽ (Botswana) (N. 46).

• Afrika zãmsg zĩiga. Molokomme, A. (1990), sẽn yaa to-to wã B sẽn da wa n moond zak-rãmbã wɛɛngẽ: B sẽn zãms bũmb kẽer Botswanã pʋgẽ wã. D sẽn paam n bãng bũmb ning sẽn be Biiblã pʋgẽ wã, d tõe n paama sagls wʋsg. doi:10.1080/07329113.1990.10756432 Molokomme, A. (1989) yaa bũmb sẽn pa tõe n sõng ned t'a paam n paam n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa. B sẽn get b sẽn get b mens to-to wã yaa b sẽn get a Zeova yelle.[10][11]

•Tẽnsã, b sẽn tũud noyã la b sẽn yaa buud toor-toorã: b sẽn get pagb sẽn be Botswana wã yelle. Kanada pagb zãmsg .[12]

D sẽn paam waoogre la d sẽn paam d ningd-ba

[tekre | teke sidgem]

A paama pagb sẽn paam b mensã hakɩɩkã n paas pagb, sɛb la yiri tigimsã sẽn kõ-a wã sẽn kõ-b-la b mensã, yʋʋmd 1993 wã, la a paama a prezida sẽn kõ-ba a tʋʋmde, sẽn kõ-d-la a tʋʋmde sẽn yaa sõma Botswana wã yʋʋmd 1999 wã.[5]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]