Athaliah Molokomme
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Botswana |
| Date of birth | 4 Yuum-sar kiuugu 1959 |
| Zĩ-ninga o roge | Francistown |
| Mother | Imelda Molokomme |
| Languages spoken, written or signed | Tswana, English |
| Occupation | jurist, human rights defender, diplomatic representative, author |
| Position held | judge, public prosecutor general, executive director, lecture, founder |
| Educated at | University of Botswana, Yale Law School, Universiteit Leiden |
| Religion or worldview | Christian |
| Hair color | black hair |
| Eye color | dark brown |
| Member of | Emang Basadi Women's Association, Women in Law & Development in Africa |
Athaliah Molokomme yɩɩ Botswana tẽnga taoor soab hal n tãag 2017 la yaa pipi pag sẽn maan tʋʋm kãnga. A Molokomme yãka yam n na n sõng-a t'a tõog n zab ne pagbã sorã, a tigis-kãsems la seminarã dũniyã gill zugu. Dr. Athaliah Molokomme paama a tʋʋmde n yɩ Botswana nin-buiidã taoor soab UN wã pʋgẽ Geneve la tẽn-tʋmd sẽn be Switzerland yʋʋmd 2018 soabã mɛ.[1]
Bi-bɩɩga la b zãms-yã
[tekre | teke sidgem]A Athaliah Maoka Lesiba Molokomme dogame yʋʋmd 1959 yʋʋm kiuug rasem 4 Franstown, Botswana. A ra yaa bi-ribl a yiib-n-soaba, a sẽn dog karen-saam-dãmb a Imelda Mishodzi Molokomme la a Rufus Oka Kabiwa Molokomme sʋka.[2]
A Molokomme paama a diplôme Bẽnjaama la Swaziland karẽn-biisã nengẽ. Yʋʋmd 1983 wã, a paama a magister sẽn zãmsd sɛb Etazĩni wã, a Yale Law School wã. A paama a PhD wã me Leiden Yuniõrẽ wã. A raab ning a sẽn da maandã, a sẽn boond t'a "Bãns nins sẽn be roogã pʋgẽ: b sẽn get b kambã sẽn pa kẽ kãadem wã yell ne b sẽn maand b tʋʋmã la b sẽn maand a Zeova raabã" wã paama b sɛbã pʋgẽ.[3]
Zãmsgã
[tekre | teke sidgem]A paama noorã sẽn kẽed ne lagem-n-taar sẽn kẽed Ne-Botswana la Swaziland karẽn-biisã pʋgẽ, la a paama noorã noorã sẽn tar pãng n kẽed ne Yale Law School, Etazĩni, la a paamda noorã doktorã Leiden karẽn-biig sẽn be Nizo-rɛlandã pʋgẽ.A paama diplɔm sẽn wilgd tɩ b yaa tẽn-zẽms naaba la b yaa naaba la a yaa naaba. A yɩɩ kareng sẽn yaa kãsmã Botswana karẽn-biis roogẽ yʋʋmd 1981 n tãag yʋʋmd 1996.[4]
Karẽn-bi-pugl
[tekre | teke sidgem]A Molokomme tʋma politikã la profesɛɛrã. Yʋʋmd 1981 wã n tãag yʋʋmd 1996 wã, a zãmsda sɛb sẽn yaa sɛb karen-saamb sẽn yaa taoor soaba Botswana Yunivɛrzitetã pʋgẽ, la a maana vaeesgo la a yiisda sɛb wʋsg zak wɛɛngẽ, pagb la sɛb wɛɛngẽ, la sɛb sẽn kẽed ne nin-buiidã la tʋʋm wɛɛngẽ.[1][5]
Sẽn sɩng ne 1990 wã, a Molokomme yɩɩ sõsd-n-taag n maand tigissã, seminar dãmb la tigis-kãsems sẽn be tẽng zugu, tẽn-tẽnga, la tẽn-zẽnga, a sẽn maand a bãngrã wɛɛngẽ.[5]
Yʋʋmd 1998 wã, a yaa Afirik Kibar Kibar Tʋʋmdã sɛk-biis sull ning sẽn geta b sẽn segd n maan b mensã wɛɛngẽ wã taoor soaba, n sɩng n yaa pʋg-paalgã taoor soaba, la a maana politikã la sigls sẽn wilgd pagbã pãng paasgo, hal n tãag yʋʋmd 2003 soabã, a sẽn lebg bʋ-kaood ning sẽn get b sẽn segd tɩ b maan b mensẽ wã bʋ-kaoorẽ wã.
A yɩɩ Kom-bɩɩs sull ning sẽn get b sẽn get b raab yelle, n paas a Einar Gunnarson ne a Ana Patricia Benedetti Zelaya. A sẽn wa n na n yi tʋʋm-kãnga pʋgẽ yʋʋm 2023, a Simon Manley ne a Clara Manuela da Luz Delgado Zezi kẽnga tʋʋm-kãensa taoor dãmb sʋka.[6]
A yɩɩ Botswana tẽnga taoor soab pipi pag yʋʋmd 2005.[1] Yʋʋmd 2014 yʋʋm-vʋʋr kiuugã, b ra tẽedame tɩ a Molokomme na n basa a tʋʋmde, n na n kɩɩs b sẽn na n yãk tɩ b yɩ tẽn-tẽngã bʋ-kaoodb sull ning sẽn get b yellã yellã taoor soaba. La a pa yik ye.[7][8]
A Molokomme yaa tɩrlem taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yell sõma wã taoor soaba. B sẽn yaa Botswana tẽn-tʋmdb la b sẽn yaa b nin-buiidã taoor dãmb UN la tẽns a taab pʋsẽ Genève.[5]
"Tõnd yetame tɩ 'sẽn zãmsd pag yaa nin-buiidã zãmsgo.'" - Athaliah Molokomme, Speech at the Embassy of France, The Hague, March 10, 2014 International Women's Day.[5]
A yaa taoor lʋɩtb sull a taab sʋka, sẽn yaa Afrik sull sẽn get tɩrlem la pʋlemdã wɛɛngẽ; Nürnberg tẽnga noy karen-biis sull ning sẽn get b yellã yelle; b sull ning sẽn geta tɩrlem taoor lʋɩtbã yelle la b sull ning b sẽn get tɩrlmã sẽn pa kaoosdã wɛɛngẽ.[1]
Sõsg ning sẽn be sɛbã pʋgẽ
[tekre | teke sidgem]•A yɩɩ Kom-bɩɩs sull ning sẽn get b sẽn get b raab yelle, n paas a Einar Gunnarson ne a Ana Patricia Benedetti Zelaya. A sẽn wa n na n yi tʋʋm-kãnga pʋgẽ yʋʋm 2023, a Simon Manley ne a Clara Manuela da Luz Delgado Zezi kẽnga tʋʋm-kãensa taoor dãmb sʋka.[8]
•A yɩɩ Botswana tẽnga taoor soab pipi pag yʋʋmd 2005.[6][7]
•A Molokomme yaa tɩrlem taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yell sõma wã taoor soaba. Yaa Botswana tẽn-tʋmd sẽn yaa taoor soaba la ONU la tẽns a taab pʋsẽ sẽn be Genève.
"Sẽmsã pʋgẽ, tõnd yetame tɩ 'go ruta mosadi ke go ruta sechaba' sẽn dat n yeel tɩ 'bãng pagã yaa b zãms tẽng ye.'" - Athaliah Molokomme, sõsg sẽn zĩnd Frans tẽn-boogã, Laague, yʋʋmd 2014 tʋʋl-nif kiuug rasem 10 daarã sasa.
Molokomme, A. la Takirambudde P. N. (1994). B sẽn naan n yiis tʋʋm-teedã, b maana woto.[9] "Bãagrã kambã": b sẽn get b kambã sẽn pa kẽ kãadem yell ne b sẽn maand to-to wã wɛɛngẽ (Botswana) (N. 46).
• Afrika zãmsg zĩiga. Molokomme, A. (1990), sẽn yaa to-to wã B sẽn da wa n moond zak-rãmbã wɛɛngẽ: B sẽn zãms bũmb kẽer Botswanã pʋgẽ wã. D sẽn paam n bãng bũmb ning sẽn be Biiblã pʋgẽ wã, d tõe n paama sagls wʋsg. doi:10.1080/07329113.1990.10756432 Molokomme, A. (1989) yaa bũmb sẽn pa tõe n sõng ned t'a paam n paam n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa. B sẽn get b sẽn get b mens to-to wã yaa b sẽn get a Zeova yelle.[10][11]
•Tẽnsã, b sẽn tũud noyã la b sẽn yaa buud toor-toorã: b sẽn get pagb sẽn be Botswana wã yelle. Kanada pagb zãmsg .[12]
D sẽn paam waoogre la d sẽn paam d ningd-ba
[tekre | teke sidgem]A paama pagb sẽn paam b mensã hakɩɩkã n paas pagb, sɛb la yiri tigimsã sẽn kõ-a wã sẽn kõ-b-la b mensã, yʋʋmd 1993 wã, la a paama a prezida sẽn kõ-ba a tʋʋmde, sẽn kõ-d-la a tʋʋmde sẽn yaa sõma Botswana wã yʋʋmd 1999 wã.[5]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 https://www.wto.org/english/forums_e/public_forum19_e/pf19_bios_e.htm?PanID=484#:~:text=Athaliah%20Molokomme%20was%20appointed%20as,from%20Leiden%20University,%20the%20Netherlands.
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=39JMAgAAQBAJ&q=Athaliah+Maoka+Lesiba+Molokomme&pg=RA3-PA253&redir_esc=y
- ↑ https://web.archive.org/web/20140812212358/http://www.debswana.com/About%20Debswana/Board%20of%20Directors/Pages/Dr%20A%20Molokomme.aspx
- ↑ https://botswanamission.ch/message/
- ↑ 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 https://justiceleaders.org/leaders/athaliah-molokomme/
- ↑ 6.0 6.1 https://web.archive.org/web/20140413173829/http://www.sundaystandard.info/article.php?NewsID=19622&GroupID=1
- ↑ 7.0 7.1 https://web.archive.org/web/20150923212433/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=10532
- ↑ 8.0 8.1 https://www.wto.org/english/news_e/news23_e/iwgtg_20jun23_e.htm
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=nO0VuAEACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://www.amazon.com/multi-party-system-Botswana-Molokomme-Athaliah/dp/B0007C105K/ref=sr_1_2?dib=eyJ2IjoiMSJ9.zdidJW2q5pyzDb2plA4jYQWeNUbPrnVn-hKoxXGyvEvGjHj071QN20LucGBJIEps.e7_72joui4LXo_4fG2KVxqKVbFAiN14g38qoMymORD8&dib_tag=se&keywords=Athaliah+Molokomme&qid=1715105884&sr=8-2
- ↑ https://www.amazon.com/s?k=Athaliah+Molokomme&ref=cs_503_search
- ↑ https://peerj.com/articles/9467/#supp-3