Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Awa Ndiaye-Seck

Soolge Wikipidiya
Awa Ndiaye-Seck
neda
Sex or genderfemale Tekre

Awa Ndiaye-Seck yaa Senegal tẽnga ned sẽn yaa ONU nin-buiidã taoor soab Kongo Demokrasi Faso la ONU pʋg-sadb taoor soab sẽn yaa nin-buiidã tʋʋm taoor soaba sẽn yaa a ONU pʋg-sɩdbã taoor dãmb siglgã (African Women Leaders Network) taoor soaba. A Awa tʋma siglgã siglgã taoor lʋɩtb sull (UNDP) pʋgẽ, la a tʋma Amerika Biritĩnsã siglgã sigli (USAID) pʋgẽ tʋʋm toor-toor pʋgẽ.

B sẽn paam n bãng bũmb ninsã

[tekre | teke sidgem]

A Awa Ndiaye-Seck rogame Senegali. A Ndiaye kẽnga Université Cheikh Anta Diop de Dakar (UCAD) n zãms sɛb la a paama a diplôme yʋʋmd 1987. Rẽ poore, a Ndaiye paama a raab sẽn yaa Ekonomik, Gʋls-n-taagã la a Zʋg-n-taar wɛɛngẽ, yʋʋmd 1994 wã, The Economics Institute, Boulder, Colorado. A paama a magisterã sẽn yaa zakã zãab wɛɛngẽ Illinois soolmã sẽn be Karbondale wã yʋʋmd 1997. A tara me nin-buiidã noor sebr sẽn yi Henri Dunant College, Summer School wã pʋgẽ.

Karẽn-bi-pugl

[tekre | teke sidgem]

A Awa Ndiaye-Seck sɩngame n yaa taoor soab sẽn tʋmd Senegali minisr la siglgã taoor lʋɩtb sullẽ wã yʋʋm 1980 n tãag 2000. A tʋma yʋʋm a yiib sẽn zĩnd Senegal tẽnga tʋʋm-kaoodbã taoor soaba, sẽn yaa karengã la sõssã taoor soaba. A Ndiaye yaa tẽn-tẽngã siglgã taoor lʋɩtb sull sẽn get zĩ-tẽnga siglgã la b sẽn get b naanegã siglgã yell yʋʋmd 2000 n tãag yʋʋmd 2004. Rẽ poore, a Ndiaye tʋma yʋʋm 2005 n tãag 2007 wã, Etazĩni Etazĩni siglgã sẽn get b tẽns nins fãa b sẽn getã taoor lʋɩtb sull sẽn get Tchad wã wɛɛngẽ. A Ndiaye yɩɩ Burundɩ tẽnga taoor lʋɩtb sull sẽn geta b sẽn segd n maan bũmb ninsã yelle. A yaa ONU nin-buiidã la b sẽn get b sẽn segd tɩ b maan bũmb ninsã wɛɛngẽ. A Ndiaye yaa UNDP sẽn tʋm Etiopi wã tɩ b yɩ tẽnga taoor soaba sẽn get b sẽn na n maan to-to n zabd ne b rãmbã. A Ndiaye kẽnga ONU pagb sʋka, la a zĩnda tʋʋm toor-toor pʋgẽ hal a sẽn wa n kẽ b sullẽ wã. A yɩɩ Liberia tẽnga taoor soaba yʋʋmd 2014 tɩ tãag yʋʋm 2017.[1] A Ndiaye yaool n tʋma Ivory Coast wã tɩ yɩ nin-soabã sẽn be zĩig ning n na n sõng-a tɩ b tõog n tʋm a tʋʋmdã yʋʋm a ye.[2]Yʋʋmd 2017 wã, b yãka a ye t'a yɩ Kongo Demokrasi Faso nin-buiidã taoor soab, la a yaa nin-kãng taoor soaba.[3]Yʋʋmd 2019 wã, a paama ONU pagb tʋʋm-naabã taoor soab ning sẽn yaa Afrɩka pagb taoor dãmb rezo wã taoor soaba.[4][5][6][7]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]