Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Bience Gawanas

Soolge Wikipidiya
Bience Gawanas
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipNamibia Tekre
Date of birth1956 Tekre
Zĩ-ninga o rogeNamibia Tekre
RelativeSade Gawanas Tekre
Occupationlawyer Tekre
EmployerUniversity of Namibia Tekre
Educated atUniversity of Warwick, University of the Western Cape Tekre
Member of political partySWAPO Party Tekre

Bience Philomina Gawanas (b sẽn dog yʋʋmd 1956) yaa Namibia wã sɛb-n-taaga, t'a yɩɩ United Nations nin-buiidã sagend sẽn geta Afrik yell yʋʋmd 2018 n tãag yʋʋmd 2020. A yaa Warwick karẽn-biis karẽn-soaba. [1]

Yʋʋmd 2002 wã n tãag yʋʋmd 2012 wã, a Gawanas yɩɩ Afrɩka sull ning sẽn get b tẽnga la b tẽnga taoor dãmb tigisgã taoor soaba. A yɩɩ kom-dãmbã taoor soaba Namibia tẽnga tʋʋmde yʋʋmd 1991-1996 la a yaa Namibia tẽnga taoor soab yʋʋmd 1996-2003. A yaa karen-saamb sẽn zãmsd b sullã noorã la a yaa Namibia tẽnga tẽnga bãankã taoor soaba. A kẽnga siglgã taoor lʋɩtb sull sẽn get pagb sẽn tar pãn-komsmã yelle. A sẽn yaa Tõogã Soogr la Tʋʋmdã taoor soaba, a geta kãadmã wɛɛngẽ. A ra maanda tʋʋm wʋsg n na n sõng-b tɩ b tõog n maan tʋʋm-kãsemse.

A viim singre la kaorengo

[tekre | teke sidgem]

A Bience yaa a Filemon Gawanab ne a Hilde Rheiss bi-pugli. [2] A kẽnga karẽn-biis sull a Saint Theresa Catholic lekollẽ Tses, Karas tẽngẽ, sẽn da yaa Afirik zaabr-dũniyã pʋga, wakat ning lekollã sẽn da yaa politikã sẽn da wa n paasdẽ wã.[3] A sẽn yi Tses wã, a kẽnga Western Cape (UWC) karẽn-biis karẽn-kẽndr sẽn be Cape Town, Afirik Kiblã, n zãms sɛb; Katolik rãmbã sẽn deeg a sɛbã sõng-a lame t'a ra tõog n kɩɩs apartheid taoor dãmb sẽn da rat n kɩt t'a lebg sɛb-bi-poak n kẽng bãad-n-soaba. A sẽn da wa n be Soweto wã, b rig-a lame.[4]

A sẽn yiis-a wã poore, a lebg n wa Namibi, n kẽe SWAPO Kom-bɩɩsã sullẽ, la a tʋma karen-saambã. Rẽ poore, a kẽnga yembdo, n zĩnd Zambie, Angola la Kuba. Yʋʋmd 1981 soabã, Raam siglgã kõ-a-la tʋʋmd n yɩ karen-bi-poak b siglgã la a yaool n maan tʋʋm-no-kãsems karen-biiga. A kẽnga Etazĩni n na n zãms sɛb Yuniovɛrsitã sẽn be Warwick wã, sẽn yaa Afirik zãmsgã siglgã n sõng-a. A paama a diplôme yʋʋmd 1987 la a wa n lebg sɛb-n-taag a Lincoln's Inn, Lɔndr yʋʋmd ning sẽn pʋglã. [4]

Sẽn tãag 1990, Zu-soab-Africa rɩka Namibia n pa yɩ a soolem ye.[5] "Mam sẽn wa n yãk yam n zãms sɛb la zakã, karen-bi-poak a yembr sẽn yaa nin-bilã yeela maam tɩ mam sẽn yaa bi-bilã, m yamã yaa sik-m-meng n yɩɩd bi-bil sẽn yaa kʋdemdã, la tɩ tõe tɩ sɛb pa mam yĩng ye", a yeela sõssgo. "Tõnd sẽn yaa zagsã taoor soaba, mam wilgame tɩ ned sã n tar yĩn-kãsemse, a tara sor n pa segd n tags a yĩn-kalemã yelle".[2]

A Gawanas sẽn da nong noorã, a kẽnga a kẽem a Jeka nengẽ tɩ b pãb-a lame n kʋ-a. Polise wã yeelame tɩ yaa "dʋma kʋɩlgã".  A zãmsga pʋgẽ, a ra tʋmd ne Lord Tony Gifford n tʋmd ne nin-buiidã sẽn get b mensã yell n paas b sẽn da yet tɩ b yaa b sẽn maan b sẽn na n maan b sẽn pa segd n maan b tʋʋm-wẽnsã to-to wã "Birmingham Six" bʋʋdã. A Gawanas sẽn da be a yembrã pʋgẽ wã, a kell n lʋɩɩsa a sẽn na yɩl tɩ Namibia paam tɩ b pa be Afirik-Dĩng soolmẽ wã ye.

Yʋʋmd 1988 wã, a kẽnga Zambie n tɩ ges a bi-puglã, la SWAPO sẽn yaa a sẽn deeg n deeg-a wã yõka-a lame. Sẽn kaoos la b yõk n kẽes neb tus wʋsg Namibia tẽnga pʋgẽ, tɩ b maan "kãn-koɛɛga".

A tʋʋma

[tekre | teke sidgem]

A pipi sɩngrɩ

[tekre | teke sidgem]

A pipi tʋʋm sẽn lebg n wa Namibia wã yaa a sẽn da yaa zagsã taoor soab Anton Lubowski wã, t'a ra wa n pa tõog n maan n sãam a Lubowski sorã, a sẽn da wa n maand n pa tõog ye. Rẽ poore, a tʋma ne nin-buiidã sõngr zĩiga hal n tãag yʋʋmd 1991.

A tʋʋm tʋʋmde

[tekre | teke sidgem]

A Gawanas yaa tẽnga taoor soaba, la a yaa tẽnga taoor soab. A sẽn da tʋmd be wã, a kɩtame tɩ b maneg n maneg n maneg a tʋʋmdã. A Sam Nujoma sẽn yaa prezida wã yãka a Ombudsman wã yʋʋmd 1996 t'a maan tʋʋm-kãnga, a sẽn maan woto n tɩ vaees n welg zu-loees sẽn wilgd tɩ b zãaga tʋʋm-wẽns to-to wã, hal n tãag yʋʋmd 2003. A yɩɩ Afrɩka Ombudsman sull ning sẽn get b yell yell n paasã sɛk-bi-tʋʋmd taoor soaba.

Yʋʋmd 2003 tʋʋlg kiuugã, Afirik tẽnga taoor dãmb yãka a Gawanas t'a yɩ Afirik sull sull ning sẽn get b tʋʋmde, sẽn be Addis Abeba, Etiopi. A sẽn maan woto wã, a bao n paasd siglgã siglgã taoor lʋɩtb sull yel-bũndã pʋgẽ.[6] A yaa yʋʋm a yiib n yãk yʋʋm 2003, la yʋʋm 2008 wã, la a sẽn wa n baas a yiib-n-soabã yʋʋm 2012 soabã, a lebg n wa Namibi, la a lebga laafɩ wã la siglgã ministɛɛr karen-bi-poak sõngo.[7]

A tʋʋmde United Nations

[tekre | teke sidgem]

ẽn paas a tʋʋm-kãsemsã, a Gawanas zĩnda tẽn-tẽngã neb la b bɩɩs siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get tẽns nins sẽn get b tẽnga la b siglgã yell n getẽ wã pʋgẽ, yʋʋm 2012 n tãag yʋʋm 2014. A leb n yaa UNAIDS Global Task Team sẽn get SIDA yell manegre b tusg zĩis wʋsg pʋsẽ la b sẽn kõ bãad-dãmb tẽns toɛy-toɛyã sʋka; b sẽn get b sẽn get bãad-n-taagã yell n paasg b lekollã la b sẽn zãms bãad-tʋʋmdã wɛɛngẽ; b sẽn boond tɩ Global Commission on HIV and the Law; b sẽn bool-b tɩ b yɩ rap la kom-bɩɩsã taoor lʋɩtb sull; b sẽn yeel tɩ b yaa kom-bɛɛg taoor lʋɩtbã sull sẽn get b yell n get b yelle; b sẽn wilg b sẽn get pagbã la kom-tʋʋmd yell la b get b yelle. b sẽn boond t'a Lancet-Oslo University Commission on Global Governance for Health wã me. [8][9]

A tʋʋm sana

[tekre | teke sidgem]
  • Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria, Vice-Chair of the Board (since 2023)[10]
  • World Bank/WHO Global Preparedness Monitoring Board (GPMB), Member (since 2022)[11]
  • International Planned Parenthood Federation (IPPF), Member of the Board of Trustees (since 2020)[12]
  • Henley Business School, Member of the Strategy Board

A meng vɩɩm

[tekre | teke sidgem]

A Gawanas yaa politikã Sade Gawanas ma-bi-poak. [13]

A kuuna

[tekre | teke sidgem]

Sẽn kẽed ne yʋʋm 2012 soabã, b sẽn paam n sɛb-a wã, Western Cape University kõ-a-la a Doctor legum honoris causa.[4] A tẽnga kõ-a-la wĩntoogã sẽn tar pãng n yɩɩd a taabã, a sẽn maan tʋʋm-kãsemsã yĩnga. A paama a yaood ning sẽn yɩ a taoor soab a Nangolo Mbumba sẽn kõ-a yʋʋmd 2024 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ. [14]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]