Bience Gawanas
Bience Philomina Gawanas (b sẽn dog yʋʋmd 1956) yaa Namibia wã sɛb-n-taaga, t'a yɩɩ United Nations nin-buiidã sagend sẽn geta Afrik yell yʋʋmd 2018 n tãag yʋʋmd 2020. A yaa Warwick karẽn-biis karẽn-soaba. [1]
Yʋʋmd 2002 wã n tãag yʋʋmd 2012 wã, a Gawanas yɩɩ Afrɩka sull ning sẽn get b tẽnga la b tẽnga taoor dãmb tigisgã taoor soaba. A yɩɩ kom-dãmbã taoor soaba Namibia tẽnga tʋʋmde yʋʋmd 1991-1996 la a yaa Namibia tẽnga taoor soab yʋʋmd 1996-2003. A yaa karen-saamb sẽn zãmsd b sullã noorã la a yaa Namibia tẽnga tẽnga bãankã taoor soaba. A kẽnga siglgã taoor lʋɩtb sull sẽn get pagb sẽn tar pãn-komsmã yelle. A sẽn yaa Tõogã Soogr la Tʋʋmdã taoor soaba, a geta kãadmã wɛɛngẽ. A ra maanda tʋʋm wʋsg n na n sõng-b tɩ b tõog n maan tʋʋm-kãsemse.
A viim singre la kaorengo
[tekre | teke sidgem]A Bience yaa a Filemon Gawanab ne a Hilde Rheiss bi-pugli. [2] A kẽnga karẽn-biis sull a Saint Theresa Catholic lekollẽ Tses, Karas tẽngẽ, sẽn da yaa Afirik zaabr-dũniyã pʋga, wakat ning lekollã sẽn da yaa politikã sẽn da wa n paasdẽ wã.[3] A sẽn yi Tses wã, a kẽnga Western Cape (UWC) karẽn-biis karẽn-kẽndr sẽn be Cape Town, Afirik Kiblã, n zãms sɛb; Katolik rãmbã sẽn deeg a sɛbã sõng-a lame t'a ra tõog n kɩɩs apartheid taoor dãmb sẽn da rat n kɩt t'a lebg sɛb-bi-poak n kẽng bãad-n-soaba. A sẽn da wa n be Soweto wã, b rig-a lame.[4]
A sẽn yiis-a wã poore, a lebg n wa Namibi, n kẽe SWAPO Kom-bɩɩsã sullẽ, la a tʋma karen-saambã. Rẽ poore, a kẽnga yembdo, n zĩnd Zambie, Angola la Kuba. Yʋʋmd 1981 soabã, Raam siglgã kõ-a-la tʋʋmd n yɩ karen-bi-poak b siglgã la a yaool n maan tʋʋm-no-kãsems karen-biiga. A kẽnga Etazĩni n na n zãms sɛb Yuniovɛrsitã sẽn be Warwick wã, sẽn yaa Afirik zãmsgã siglgã n sõng-a. A paama a diplôme yʋʋmd 1987 la a wa n lebg sɛb-n-taag a Lincoln's Inn, Lɔndr yʋʋmd ning sẽn pʋglã. [4]
Sẽn tãag 1990, Zu-soab-Africa rɩka Namibia n pa yɩ a soolem ye.[5] "Mam sẽn wa n yãk yam n zãms sɛb la zakã, karen-bi-poak a yembr sẽn yaa nin-bilã yeela maam tɩ mam sẽn yaa bi-bilã, m yamã yaa sik-m-meng n yɩɩd bi-bil sẽn yaa kʋdemdã, la tɩ tõe tɩ sɛb pa mam yĩng ye", a yeela sõssgo. "Tõnd sẽn yaa zagsã taoor soaba, mam wilgame tɩ ned sã n tar yĩn-kãsemse, a tara sor n pa segd n tags a yĩn-kalemã yelle".[2]
A Gawanas sẽn da nong noorã, a kẽnga a kẽem a Jeka nengẽ tɩ b pãb-a lame n kʋ-a. Polise wã yeelame tɩ yaa "dʋma kʋɩlgã". A zãmsga pʋgẽ, a ra tʋmd ne Lord Tony Gifford n tʋmd ne nin-buiidã sẽn get b mensã yell n paas b sẽn da yet tɩ b yaa b sẽn maan b sẽn na n maan b sẽn pa segd n maan b tʋʋm-wẽnsã to-to wã "Birmingham Six" bʋʋdã. A Gawanas sẽn da be a yembrã pʋgẽ wã, a kell n lʋɩɩsa a sẽn na yɩl tɩ Namibia paam tɩ b pa be Afirik-Dĩng soolmẽ wã ye.
Yʋʋmd 1988 wã, a kẽnga Zambie n tɩ ges a bi-puglã, la SWAPO sẽn yaa a sẽn deeg n deeg-a wã yõka-a lame. Sẽn kaoos la b yõk n kẽes neb tus wʋsg Namibia tẽnga pʋgẽ, tɩ b maan "kãn-koɛɛga".
A tʋʋma
[tekre | teke sidgem]A pipi sɩngrɩ
[tekre | teke sidgem]A pipi tʋʋm sẽn lebg n wa Namibia wã yaa a sẽn da yaa zagsã taoor soab Anton Lubowski wã, t'a ra wa n pa tõog n maan n sãam a Lubowski sorã, a sẽn da wa n maand n pa tõog ye. Rẽ poore, a tʋma ne nin-buiidã sõngr zĩiga hal n tãag yʋʋmd 1991.
A tʋʋm tʋʋmde
[tekre | teke sidgem]A Gawanas yaa tẽnga taoor soaba, la a yaa tẽnga taoor soab. A sẽn da tʋmd be wã, a kɩtame tɩ b maneg n maneg n maneg a tʋʋmdã. A Sam Nujoma sẽn yaa prezida wã yãka a Ombudsman wã yʋʋmd 1996 t'a maan tʋʋm-kãnga, a sẽn maan woto n tɩ vaees n welg zu-loees sẽn wilgd tɩ b zãaga tʋʋm-wẽns to-to wã, hal n tãag yʋʋmd 2003. A yɩɩ Afrɩka Ombudsman sull ning sẽn get b yell yell n paasã sɛk-bi-tʋʋmd taoor soaba.
Yʋʋmd 2003 tʋʋlg kiuugã, Afirik tẽnga taoor dãmb yãka a Gawanas t'a yɩ Afirik sull sull ning sẽn get b tʋʋmde, sẽn be Addis Abeba, Etiopi. A sẽn maan woto wã, a bao n paasd siglgã siglgã taoor lʋɩtb sull yel-bũndã pʋgẽ.[6] A yaa yʋʋm a yiib n yãk yʋʋm 2003, la yʋʋm 2008 wã, la a sẽn wa n baas a yiib-n-soabã yʋʋm 2012 soabã, a lebg n wa Namibi, la a lebga laafɩ wã la siglgã ministɛɛr karen-bi-poak sõngo.[7]
A tʋʋmde United Nations
[tekre | teke sidgem]ẽn paas a tʋʋm-kãsemsã, a Gawanas zĩnda tẽn-tẽngã neb la b bɩɩs siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get tẽns nins sẽn get b tẽnga la b siglgã yell n getẽ wã pʋgẽ, yʋʋm 2012 n tãag yʋʋm 2014. A leb n yaa UNAIDS Global Task Team sẽn get SIDA yell manegre b tusg zĩis wʋsg pʋsẽ la b sẽn kõ bãad-dãmb tẽns toɛy-toɛyã sʋka; b sẽn get b sẽn get bãad-n-taagã yell n paasg b lekollã la b sẽn zãms bãad-tʋʋmdã wɛɛngẽ; b sẽn boond tɩ Global Commission on HIV and the Law; b sẽn bool-b tɩ b yɩ rap la kom-bɩɩsã taoor lʋɩtb sull; b sẽn yeel tɩ b yaa kom-bɛɛg taoor lʋɩtbã sull sẽn get b yell n get b yelle; b sẽn wilg b sẽn get pagbã la kom-tʋʋmd yell la b get b yelle. b sẽn boond t'a Lancet-Oslo University Commission on Global Governance for Health wã me. [8][9]
A tʋʋm sana
[tekre | teke sidgem]- Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria, Vice-Chair of the Board (since 2023)[10]
- World Bank/WHO Global Preparedness Monitoring Board (GPMB), Member (since 2022)[11]
- International Planned Parenthood Federation (IPPF), Member of the Board of Trustees (since 2020)[12]
- Henley Business School, Member of the Strategy Board
A meng vɩɩm
[tekre | teke sidgem]A Gawanas yaa politikã Sade Gawanas ma-bi-poak. [13]
A kuuna
[tekre | teke sidgem]Sẽn kẽed ne yʋʋm 2012 soabã, b sẽn paam n sɛb-a wã, Western Cape University kõ-a-la a Doctor legum honoris causa.[4] A tẽnga kõ-a-la wĩntoogã sẽn tar pãng n yɩɩd a taabã, a sẽn maan tʋʋm-kãsemsã yĩnga. A paama a yaood ning sẽn yɩ a taoor soab a Nangolo Mbumba sẽn kõ-a yʋʋmd 2024 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ. [14]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://warwick.ac.uk/newsandevents/pressreleases/?newsItem=8ac672c69288fa6001928b934be61d7b
- ↑ 2.0 2.1 Gawanab, Lucky; Minney, Tom (12 October 2007). "Philemon Gawanab, Khomas man". The Namibian. Archived from the original on 9 September 2017. Retrieved 13 November 2015.
- ↑ https://www.jstor.org/stable/4133908
- ↑ 4.0 4.1 4.2 https://web.archive.org/web/20120927081540/http://www.newera.com.na/articles/47907/Adv-Gawanas-honoured-with-Doctorate-in-Cape-Town
- ↑ https://web.archive.org/web/20170909005940/https://namibian.com.na/index.php?page=archive-read&id=5611
- ↑ http://icpdtaskforce.org/member/bience-philomina-gawanas/
- ↑ Members High-Level Task Force for the International Conference on Population and Development.
- ↑ http://www.un.org/press/en/2018/sga1782.doc.htm
- ↑ https://www.namibian.com.na/namibian-lawyer-gawanas-appointed-as-chancellor-of-uk-university/
- ↑ https://www.theglobalfund.org/en/news/2023/2023-04-21-global-fund-selects-roslyn-morauta-as-board-chair-and-bience-gawanas-as-vice-chair/
- ↑ https://www.gpmb.org/news/news/item/30-09-2022-global-preparedness-monitoring-board-announces-new-board-membership-bringing-diverse-expertise-to-independent-monitoring
- ↑ https://www.henley.ac.uk/about/organisation/board
- ↑ https://neweralive.na/posts/ex-beauty-queen-seeks-parly-seat
- ↑ https://www.nbcnews.na/node/107062