Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Carmen Pereira

Soolge Wikipidiya
Carmen Pereira
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipGuinea-Bissau Tekre
Name in native languageCarmen Pereira Tekre
Given nameCarmen Tekre
Family namePereira Tekre
Date of birth22 Bõn-biuungo kiuugu 1936 Tekre
Zĩ-ninga o rogeBissau Tekre
Date of death4 Sigr kiuugu 2016 Tekre
Place of deathBissau Tekre
Languages spoken, written or signedPortuguese Tekre
Occupationpolitician, partisan, minister Tekre
Position heldPresident of Guinea-Bissau, Member of the National People's Assembly of Guinea-Bissau, Minister of Health of Guinea-Bissau Tekre
AffiliationNational People's Assembly Tekre
Member of political partyAfrican Party for the Independence of Guinea and Cape Verde Tekre
Participated in conflictGuinea-Bissau War of Independence Tekre

Carmen Maria de Araújo Pereira (sẽn yaa b sẽn boond tɩ Carmen Maria de Araujo Pereira wã) (sẽn zĩnd yʋʋmd 1936 bõn-bɩʋʋng kiuug rasem 22 n ki wã, yʋʋmd 2016 bõn-bɩɩt kiuug rasem 4 wã[1]) yaa Bissau-Guinee politik soab. A zĩnda rasem a tãab n yaa tẽnga taoor soaba yʋʋmd 1984, n lebg pipi pag sẽn be tʋʋm kãnga pʋgẽ Afirik la a ye a sẽn be Gʋni-Bisaw tẽnga pʋgẽ. A ra yaa tẽnga taoor soab sẽn da kaoos n yɩɩd wakat fãa, a sẽn da maan rasem a tã bal n be a tʋʋmdã pʋgẽ. A kiime Bissau yʋʋmd 2016 zĩ-likr kiuug rasem 4 soabã.[2]

A vɩɩm sɩngri

[tekre | teke sidgem]

A Carmen Pereira ra yaa Afirik sɛb-n-taas a ye bi-ribl sẽn da be Portugal soolmẽ wã bi-riblã. A kẽe kãadem a sẽn da yaa bi-bɩɩgẽ, la yẽ ne a sɩdã fãa kẽe Guinee-Bissau zabrã pʋgẽ, sẽn na yɩl n paam b mens ne Portugal, 1958-61 wã sẽn wa n kɩt tɩ b yiis a guine-Bissao naab rãmbã n bas b sẽn be Europe wã nugẽ wã.[3]

B sẽn zab ne b meng n paam b yembrã

[tekre | teke sidgem]

A Pereira sẽn kẽed politikã pʋgẽ wã sɩngame yʋʋmd 1962 wã, a sẽn wa n kẽed Afirik sull ning sẽn get Gʋnẽ wã la Gʋnɛɛ wã la Gɛɛrd-Gɛɛrd (PAIGC), sẽn yaa so-paalgã sẽn baood tɩ Portiigã kolone a yiibã paam b mens n pa le so Afirik Wɛtgã. A ne a sɩdã ra maanda woto. A sɩdã ra kẽe kãadem ne a pagã hal tɩ pa kaoos la a kẽ kãadem. Yʋʋmd 1966 wã, PAIGC siglgã siglgã sigla sɩngame n kɩt tɩ pagb paam b mens ne rapã, la a Pereira lebga sodaas taoor soaba, politik taoor soaba, la komandɛɛr.[4][5][6]

Baa ne pagb sẽn da yaa bilf n zabd taoor ning b sẽn boond tɩ PAIGC wã, b ra yaa neb sẽn pa maand b toorẽ wã n baood tɩ b kɩt tɩ b zemsd ne b pagb ne b pagb sẽn yaa b rãmb sʋka. Pagb a taab sẽn yɩ taoor dãmb sẽn yi PAIGC pʋgẽ wã sʋka, yaa Teodora Inácia Gomes la Titina Silla. A Pereira lebga politik taoor soab sẽn tar taoor soaba la sẽn yaa A.A.A.P.A. pagb sull sẽn be Aljeri wã taoor soaba.[3] A sẽn da segd n bas tẽngã, a zĩnda Senegal tɩ b yaool n kẽng Soviet Soayã n tɩ zãms tɩɩm.[7]

Politik neda

[tekre | teke sidgem]

A sẽn lebg n wa Guinee-Bissau wã, a ra tʋmdame n get laafɩ wã yelle, la politikã wɛɛngẽ. B yãka-a lame n na n zĩnd tẽnga tigis-kãsengã pʋgẽ. A yɩɩ tẽnga taoor soab pʋga, 1973-84 yʋʋmdã.[5][8]

Yʋʋmd 1975 wã n tãag 1980, a yɩɩ tẽnga taoor soaba a João Bernardo Vieira naamã sasa.[8] Yʋʋmd 1981 n tãag 1983 wã, a Pereira yɩɩ Guinee-Bissau siglgã laafɩ la siglgã taoor lʋɩtb sull minisr. A leb n yaa tẽnga taoor soab n zĩnd yʋʋmd 1984 wã, a basa a tʋʋm kãnga yʋʋmd 1989 wã n lebg tẽnga taoor soab.[9]

A yaa Gʋnie-Bissau tẽnga taoor soaba, la a yaa Gʋni-Bissao tẽnga taoor soaba yʋʋmd 1984 kiuug rasem 14 n tãag yʋʋm-vʋʋsg kiuug rasem 16 sẽn wa n wa n wa ne siglgã sɛbã.[10][11]

A Pereira zĩnda tẽnga taoor soab n zĩnd tẽnga taoor soab yʋʋm 1989-1990 la a yɩ tẽnga taoor soab tʋʋm yʋʋm 1990 la yʋʋm 1991. Rẽ kɩtame t'a lebg Guinee-Bissau taoor-soab yʋʋm sẽn yɩɩd a ye. A Vieira sẽn yiis-a wã yɩɩ yʋʋmd 1992.[6]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. "Faleceu Carmen Pereira a mulher de todas as frentes | UCCLA". www.uccla.pt. Retrieved 2025-07-24.
  2. Ribeiro, João Ruela. Morreu Carmen Pereira, combatente pela independência da Guiné-Bissau (in Portuguese). Archived from the original on 2019-05-03.
  3. 3.0 3.1 Coquery-Vidrovitch, Catherine (1997). African women: a modern history. Social change in global perspective. Boulder, Colo: WestviewPress. ISBN 978-0-8133-2360-2.
  4. "No Decolonization without Women's Liberation: Women's Liberation in the PAIGC's Theoretical Discourse". kohljournal.press (in English). 2023-01-23. Retrieved 2025-07-24.
  5. 5.0 5.1 "Bissau despede-se de Carmen Pereira". RFI (in Portuguese). 2016-06-08. Retrieved 2025-07-24.
  6. 6.0 6.1 Ribeiro, João Ruela (2016-06-05). "Morreu Carmen Pereira, combatente pela independência da Guiné-Bissau". PÚBLICO (in Portuguese). Retrieved 2025-07-24.
  7. The Bush Rebels by Barbara Cornwall (Holt, Rinehart & Winston, 248 pp.; $6.95). Vol. 17. 1974-01. pp. 60–60. doi:10.1017/s008425590001843x. ISSN 0084-2559. {{cite book}}: Check date values in: |date= (help)
  8. 8.0 8.1 "Faleceu Carmen Pereira a mulher de todas as frentes | UCCLA". www.uccla.pt. Retrieved 2025-07-24.
  9. https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-484?p=emailA0gZdtAjySPrw&d=/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-484
  10. europeancollections (2021-01-15). "December 2020 print arrivals from Africa (in Portuguese): literature, and the diaries of the first female African president". Languages across Borders (in English). Retrieved 2025-07-24.
  11. "Carmen Pereira e a guerra das mulheres – DW – 30/08/2014". dw.com (in Portuguese). Retrieved 2025-07-24.