Chimamanda Ngozi Adichie
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Nigeria |
| Birth name | Ngozi Grace Adichie |
| Given name | Chimamanda, Ngozi |
| Family name | Adichie |
| Date of birth | 15 Bõn-biuungo kiuugu 1977 |
| Zĩ-ninga o roge | Enugu |
| Native language | Igbo |
| Languages spoken, written or signed | English, Igbo, Nigerian Pidgin |
| Writing language | English |
| Field of work | poetry |
| Employer | Wesleyan University |
| Educated at | Yale University, Johns Hopkins University, Drexel University, Eastern Connecticut State University, University of Nigeria |
| Academic degree | M.A. |
| Residence | Anambra State |
| Ethnic group | Igbo people |
| Religion or worldview | Catholic |
| Magnum opus | Purple Hibiscus, Half of a Yellow Sun, Americanah |
| Has works in the collection | Givens Collection of African American Literature |
| Member of | American Academy of Arts and Sciences |
| Genre | poetry |
| Influenced by | Chinua Achebe, Enid Blyton, V. S. Naipaul |
| Nominated for | Booker Prize |
| Official website | https://www.chimamanda.com, https://www.chimamanda.com/ |
| Copyright status as a creator | works protected by copyrights |
| Bibliography | Chimamanda Ngozi Adichie bibliography |
| Personal pronoun | L484 |
Chimamanda Ngozi Adichie(ne: Grace Ngozi Adichi;[1] yʋʋm 1977 sɛt kiuug rasem 15 soabã) yaa Nigeri tẽnga sɛb-gʋlsda, kibar sẽn yaa kãsenga, seb-gʋlsd la kambã sebr sẽn gʋlsd.[b] A tʋʋm nins a sẽn tar n yɩɩd yaa Purple Hibiscus (2003), Half of a Yellow Sun (2006) la Americanah (2013). A yaa ned sẽn yaa nin-kãsenga sẽn get b sẽn maand b mens n maand b mens b sẽn maand n maand b sẽn pa segd n maan b mens n maan b taabã.
A Adichie rogame Igbo zakã pʋgẽ, Enugu, Nîjeria, la a zãms Nîjerya Yuniõrgr sẽn be Nsukka, n zãms tɩɩm yʋʋm a pʋɩ-sʋk pʋgẽ. A sẽn wa n tar yʋʋm 19 n bas Nizeri wã n kẽng Etazĩni n tɩ zãms Drexel Yuniõrbiis sẽn be Filadelfɩ, Pensilvaniya, la a kẽng n tɩ zãms Etazĩni wã, n kẽng Etazɩni, n kẽng tẽn-zẽms a tãab pʋsẽ: Connecticut soolmã sẽn be Eastern State University, Johns Hopkins University, la Yale University.
A Adichie noob wʋsg be Nsukka, a sẽn dog be. A sɩngame n gʋlsda a sẽn da be a kolɛzide. A ra gʋlsa pipi bũmb ning sẽn yaa "Decisions" (1997), sẽn yaa seb-gʋlsd la a pʋgd ne a "For Love of Biafra" (1998). A paama tõogr a pipi noobã, a Purple Hibiscus wã pʋgẽ. A Adichie gʋlsa tʋʋm wʋsgo, la a wilgame tɩ Chinua Achebe la Buchi Emecheta yaa yẽ sẽn kɩt tɩ b gʋlsd b sɛbã. A Adichie gʋlsda sɛbã sẽn naagd ne tẽns a taab n getẽ tɩ b yaa Afirik rãmb la Zĩ-rãmbã n gʋlsd. A tʋʋm wʋsg baooda tũudum, tẽn-kʋdgr, pag ne rao lageng la buud-gomdã.
Adichie tũnugda ne mode wã n na n sãam b sẽn pa mi b mensã, la yʋʋmd 2018 b kõo a "Wear Nigerian Campaign" ning sẽn yaa "Shorty Award" n kõ-a.
A biografi
[tekre | teke sidgem]A Adichie, a yʋʋr sẽn boond tɩ Amanda wã, b dogame yʋʋmd 1977 sigt kiuug rasem 15 soabã, la a bɩɩ Enugu, Nizɛɛr soolmẽ wã, a sẽn yaa bi-bɩɩg a nu wã sʋka, a sẽn dog ne a Grace Odigwe la a James Nwoye Adichie.[2] [3][4][5][6]A maana yʋʋr ning sẽn boond tɩ "Chimamanda" yʋʋmd 1990 wã pʋgẽ, n na n kell n tall a yʋʋr ning sẽn yaa [7]"Amanda" wã n tũ Ibbo kiris-neb sẽn boond b yʋy wakat kãnga.[8] Adichie ba wã rogame Abba, Anambra soolmẽ wã, la a zãms matematikkã Irãni wã, Ibadan, hal t'a paam a diplôme yʋʋmd 1957. A James kẽnga ne a Grace yʋʋmd 1963 Afrill rasem 15 wã, la a kẽnga ne-a Berkeley, Kaliforni, n na n tõog a PhD California Yuniovɛrsitetã pʋgẽ.[9][10] A sẽn da be Etazĩni wã, a pa-a la a ra tar kamb a yiib sẽn boond tɩ Rosemary la Uchenna. [9] A lebg n wa Nîgérie n sɩng n tʋmd n yaa karen-saamb Nîgéria Yunivɛrzitetẽ, Nsukka yʋʋmd 1966 wã. [11] A ma rogame Umunnachi, Anambra soolmẽ wã. [5] A Grace sɩng a karẽn-biis karẽn-kẽndre yʋʋmd 1964 wã, a Merritt College sẽn be Oakland, California, la a yaool n paam n paam n zãag siglgã la a bãngd siglgã n paas a bãngd nin-buiidã sẽn be Nizɛɛr tẽnga.[5][12]
Yʋʋmd 1967 wã, Biafra zabrã sɩngame, la a James sɩngame n tʋmd Biafra tẽnga taoor dãmb taoor tʋʋmde.[10][13]A Adichie maana a ma wã ne a ba wã yaab-rãmbã.[14] Yʋʋmd 1970 wã, a Ba wã sẽn bas n da beẽ wã, a ba wã lebg n kẽnga Nizɛɛr Inivɛrzitetã pʋgẽ, la a ma tʋmda goosneema wã pʋgẽ Enugu, hal tɩ ta 1973, n yaool n lebg Nizɛɛr Inivɛrsitetã taoor soaba, la sẽn wa n yɩ pipi pag sẽn lebg nin-tʋʋmdã taoor soaba.[11][10][5][12] A Adichie zĩnda Nigeri wã karẽn-biis roogẽ, roogẽ sẽn da be Nigeri pisg-gʋlsd a Chinua Achebe nengẽ. [15]A saam-bi-pogsã sʋka, a Ijeoma Rosemary, a Uchenna "Uche", a Chukwunweike "Chuks", a Okechukwu "Okey", la a Kenechukwu "Kene". [3][9] A Adichie ra yaa katolik, la a zakã roog yaa a Saint Paul's Parish sẽn be Abba.[10][5] A Adichie ba wã kiime, a sẽn wa n be COVID-19 bãaga wakate, yʋʋm 2020 pʋgẽ, la a ma kiime yʋʋm 2021 pʋgẽ.[16]
A kaorengo la bangre baobo
[tekre | teke sidgem]A Adichie sẽn da yaa bi-bɩɩgẽ wã, a ra karemda kibarã b sẽn gomd Anglaisẽ wã bala, sẽn yɩɩd fãa a Enid Blyton.[10] A Adichie sẽn da yaa bi-bɩɩga ra tarda kibar sẽn tar neb sẽn yaa nin-tũusd la nin-waasdo, sẽn dɩkd b sẽn karem b sẽn da maandã togs-n-taare.[10][13][17] A sẽn da tar yʋʋm 10 wã, a yãa Afrɩka sɛb la a karemame a Chinua Achebe sẽn gʋls bũmb nins sẽn lʋɩt a pʋgẽ wã, Camara Laye sẽn gʋls Afrɩka biigã, Ngũgĩ wa Thiong'o sẽn gʋls Waag ka, la Buchi Emecheta sẽn gʋls Maam sũ-noog.[15] [17][13] A Adichie sɩngame n zãms a ba wã kibarã a sẽn da tar yʋʋm 13 wã. A sẽn da wa n wa n tɩ be a Abba, a yãenda roogã sẽn sãamã, la koglg sẽn yaa wa roog sẽn be tẽnga. A sẽn wa n na n gʋls-b la a ba wã kibarã. [13] [18]
A Adichie zãmsda b buud-gomdã b sẽn boond tɩ Igbo ne Ingliz buud-gomdẽ wã. [4] Baa ne a sẽn pa nong Igbo wã, a kell n zãmsame buud-gomdã lekollã pʋgẽ. [10] A sẽn paam a lekollã n yaool n kẽng Nigeri wã, a paama a sẽn paam n paam n paam a lekolle. A paama a lekoll a yiib-n-soabã n paam n paama a sẽn na n paam n deeg lekollã.[3][18] A kẽnga Nigeri wã Yunivɛrzẽ wã, la a zãmsame tɩɩm la tɩɩm yʋʋm a pʋɩ-sʋk pʋgẽ. [19] A yaa kompasã sẽn yaa karẽn-biis karẽn-saambã sẽn get b yell me. [20] Yʋʋmd 1997 wã, a Adichie sẽn da tar yʋʋm 19, a yiisda a Decisions, sẽn yaa seb-gʋlsd sẽn tar yɩɩlã, la a waame n kẽng Etazĩni, n tɩ zãms sõssã Drexel Yuniõrgr sẽn be Filadelfɩ, Pensilvaniya. [17][18] [20]Yʋʋmd 1998 wã, a gʋlsa piisã sẽn boond tɩ Biafra nonglem yĩnga, tɩ yaa zabr yell a sẽn sɩng n vaeesdẽ. [17] Yaa b sẽn da gʋls tʋʋm-kãensã pipi wã n boond tɩ Amanda N. Adichie. [2][4] [21]
Yʋʋm a yiib poore, a sẽn kẽng Etazĩni wã, a kẽnga Connecticut State University sẽn be Willimantic, Connecticut, n zĩnd ne a ba-bi-poak a Ijeoma sẽn da yaa logtor be. [21][22] Yʋʋmd 2000 wã, a Adichie publisga a kibarã "M ma, Afirik sẽn yaa gãeengã", sẽn gomd zu-loees nins sẽn wat ne ned sẽn be buud toor-toorã taoore. [17] A sẽn wa n wa n na n paam a diplôme wã poore, a kell n zãmsame, la a kell n yɩɩ gʋlsda. [20] A sẽn da yaa karengã Connecticut soolmẽ wã, a gʋlsa sõssã karengã sẽn boond tɩ Campus Lantern wã yĩnga. [4] [20]A paama a diplôme summa cum laude ne politikã bãngrã la sõssã wɛɛngẽ yʋʋmd 2001 wã. [20][18][17][20] A paama a magisterã sẽn zãmsd naan gʋlsre Johns Hopkins Yunivɛrzitetẽ yʋʋmd 2003, la yʋʋm a yiib sẽn pʋglã a yɩɩ Hodder Fellow Princeton Yunivɛrziɛtẽ, a sẽn zãms kibayã pʋgẽ.[4] [17]A sɩngame n zãmsda Yale Yuniõrgr pʋgẽ, la a maana a yiib-n-soabã Afirik zãmsgo pʋgẽ yʋʋmd 2008 wã. [23][24][25]
A kaaden kiibo la tuuma
[tekre | teke sidgem]A Adichie sẽn da be Etazĩni wã, a sɩngame n bao n na n gʋls a pipi noora, a yʋʋr sẽn boond t'a Purple Hibiscus. A gʋlsa a sẽn da nong a zakã n pa be a Nsukka wã. [13] Sebrã baooda nin-buiidã sẽn da be tẽng zug n wa n beẽ wã, n na n bao n bãng b sẽn na n maan to-to n tõog n maan toore.[26] A tʋma a nug-vẽegr sɛb sɛb sɛbã ne sɛb sɛba, tɩ b zãgs-a, wall b kos-a t'a toeem a sẽn maand to-to wã n kẽng Amerik, n kɩt tɩ b bãng-a n paase. La baasgo, Djana Pearson Morris, sẽn yaa sɛb-gʋlsd sẽn tʋmd Pearson Morris la Belt Literary Management wã sakame. [13] A Morris bãngame tɩ yaa toog tɩ b tallg yɩ toogo, bala a Adichie yaa ned sẽn yaa ned sẽn ya ned sẽn yaa Afro-Amerikand la Karayib neda. A Morris kõ-a-la sɛb-sɛb sẽn tõe n yiis-a wã, hal tɩ sẽn wa n wa n wa yɩ tɩlɛ tɩ b reeg-a Algonquin Books, sẽn yaa kom-bɩɩs sẽn pa tar sor n tʋmd ne-a wã yʋʋm 2003. [27] A Algonquin sõngame tɩ b yiis seb-kãngã n kõ seb-dãmb raabdbã, seb-gʋlsdb la sɛb-kãsemsã kopi. B leb n talla Adichie n kẽng n na n wilg tɩ b na n yɩɩ nin-buiidã taoor n na n sõng-a. La b tʋma sebrã ne a Fourth Estate, sẽn sak n yiis-a yʋʋmd 2004 wã. [13] A Adichie kosa a Sarah Chalfant sẽn yaa agentã n na n yɩ a representantã. Sebrã paama b rãmb n yiis a Kachifo Limited Nigeri yʋʋmd 2004, la b lebg-a lame n lebg buud-goam 40 pʋgẽ.[27][13] [28]
Pag sẽn zĩ ne taabl n sigend sɛb, neb wʋsg sẽn gũbg-a n da karemd a Amerika wã n sigend a sebr sẽn be Berlin, Alemaynã (2014) A Adichie sɩngame n gʋls a pipi sebrã: "Wẽnnaam wĩndg sẽn yaa sãnem", a sẽn maan yʋʋm a naasã, n vaees a ba wã sẽn da tẽed wakat ning la a Buchi Emecheta sẽn gʋls yʋʋmd 1982 wã sebr ning sẽn boond tɩ Destination Biafra wã.[28][29] A Half of a Yellow Sun ra sɩng n yiis yʋʋmd 2006 ne a Alfred A. Knopf sẽn da yiisd sebrã a Vintage Canada wã. A yaa sebr sẽn da be Fransẽ n boond t'a "L'autre moitié du soleil" yʋʋmd 2008 wã. A Éditions Gallimard n yiis-a. [29] A Zĩis wĩndg pʋɩ-sʋka tara pãng n paas Biafra zabã zugu, n kɩt tɩ nonglem kibay sẽn naag neb sẽn yit Nizɛɛrã zĩis toɛy-toɛyã la b sẽn be zĩig ning n get zabrã la b sẽn yãagd b sẽn kẽed ne zoeesã toeemda b yelle. [29][30]
Yʋʋmd 2009 wã, a Adichie kẽnga ne Nigeri wã logtor a Ivara Esege. [31] [32]B paasa kamb a tãabo; b bi-pugl rogame yʋʋmd 2016, la b rog kamb kamb a yiib yʋʋm 2024, wa a Adichie sẽn wilg b sõsg pʋgẽ ne Britãni wã zʋrnallã The Guardian wã.[33] A sẽn yi n na n dogã, a rɩka a kamb n kõ-b tɩ b rɩk-a[34].[10] A zakã rãmb fãa beeda Etazĩni, la a Adichie yaa Nizeri tẽnga ned la a yaa nin-tũusd sẽn pa tar sor n pa be beẽ ye. [13] A sẽn da ket n maand a Hodder la a MacArthur karen-bi-poakã, a Adichie publisga a kibarã zʋrnall toor-toorã pʋsẽ. [35] A goma a yiibu ne a tãabã, a sẽn yiis yʋʋmd 2009 wã.[36] B goma Nigeriyã pagb sẽn vɩ b zagsã bɩ b zagsã pʋsẽ wã yelle, n vaees b kongrã, b sẽn yaa b yembr la b sẽn pa mi b sẽn na n paam n kẽ kãadem, b sẽn yi n kẽng zĩig a to wã, la b sẽn maand wẽnga. [13] A "Tõnd sẽn gũbg yãmb gãagã" yaa sull sẽn be Afrɩka ne Afrɩka neb sẽn pa beẽ wã sʋka. A kareng a naas n da be a Amerika, sẽn yi yʋʋmd 2013 wã pʋgẽ. [36] [37]Yaa Nigeri pag sẽn yaa bi-bɩɩg la a karen-bi-poak sẽn yaa biiga kibarã. A ra pa zãms sẽn da yaa yembd raab sẽn be Atlantikã tẽn-tẽngã ye.[38] Yaa "Zũ-rãmb sẽn da tar yam" koe-moonegã sõsg ning sẽn be b sʋka. B sẽn da maand b toorẽ wã, b sẽn be Etazĩni wã, b pa mi b mens sẽn yaa a soab ye.[38]
A Adichie paama koabg n na n yɩ karen-bi-bi-poak a yembr Michigan Yunivɛrzitetã Flint campusẽ yʋʋmd 2014.[39] A sẽn da yaa Afrɩka gʋlsdb la Afrɩka la Afirik tẽn-zẽnga bãngdb sẽn kẽed ne tigimsã ra baoodame tɩ a sõs ne karen-biis la karen-bi-bɩɩs sẽn be lekollã la karẽn-biisã pʋsẽ, la ne tẽnga sɛb-bibliotɛɛrã sẽn be zĩigã, la ne tigims nins sẽn gomd Purple Hibiscus, Americanah la a mengã gʋlsrã yelle. A sẽn gomdã "Tõnd sẽn tõe n maan bũmb ning" la "Bɩ d fãa yɩ feministbã" wã sõsgã b ra wʋma b video wã pʋgẽ. B sõsga b sogsg la leokrã pʋga pʋgẽ. [40] Yʋʋmd 2015 wã, Adichie gʋlsa a zoa sebr n ning a Facebook zugu, yʋʋmd 2016.[36] A sẽn gom a postã zugu kɩtame t'a lebg n karem sebr a ye, a Ijeawele sẽn nongã, bɩ A Feminist Manifesto in Fifteen Suggestions, sẽn yaa a sẽn da na n bãng a feministã bi-pugl wubrã wɛɛngẽ wã paasgo.[37] Sebrã paama b sẽn yiis yʋʋmd 2017 wã. [39] [40]Yʋʋmd 2020 wã, a Adichie publisga "Zikora", sẽn yaa kibar sẽn gomd seksismã la maagdb sẽn pa kẽed ne b taabã yell bala, la a sẽn gʋls sõsg ning sẽn yaa "Notes on Grief" wã, a ba wã kũumã poore.[41] A kɩtame tɩ b gʋls sebr ning sẽn boond tɩ "Fourth Estate" wã pʋgẽ yʋʋmd ning sẽn pʋglã. [42] [43]
Yʋʋmd 2020 wã, a Adichie ra tara kareng n yiisd sebr sẽn yaa "We Should All Be Feminists" sẽn yaa kambã yĩnga, a sẽn tall makr ne a Leire Salaberria. [d][44][45] B paama sor tɩ b lebg-a ne buud-goam nins sẽn yaa Kroat, Frans, Kore, Portugaal la Spaansã pʋgẽ. [46]A Adichie rɩka yʋʋm ne pʋɩ n tʋmd a pipi kom-bõoneg sebr ning sẽn boond tɩ Mama's Sleeping Scarf wã zugu. A gʋlsa yʋʋmd 2019 pʋgẽ, la a yiis-a-la HarperCollins sẽn yiis yʋʋmd 2023 wã pʋgẽ, a yʋʋr sẽn boond tɩ Nwa Grace James.[47]Ad seb-kãngã sẽn yaa a Joelle Avelino,[48] sẽn yaa Kongo-Angola yel-bũn-gʋlsda.[32][49]
A mand to-to
[tekre | teke sidgem]A Adichie zãada Igbo ne Ingliz buud-gomdã a tʋʋmã pʋgẽ, [50] ne a sẽn wilg a sẽn maand a sẽn dat n yeel tɩ Igbo wã yaa a sẽn maand ne a sẽn dat tɩ b lebg n lebg n lebg a sẽn datã n lebg n yeel tɩ Ingliz buud. [51] A tũnugda ne makr-paals n kɩt tɩ b paam bũmb sẽn yaa to-to wã, wala makre, rĩm sẽn wa n na n zab ne nin-buiidã la tũudmã taoor dãmb sẽn be a Pɛrp Hibiscus wã makda Palm Sunday wã.[52][53] A sẽn gom Achebe's Things Fall Apart wã goamã kɩtame tɩ b tẽr t'a sẽn karem-a wã tẽegda a tʋʋmdã yelle. [54] Woto me, Kambili yʋʋr sẽn yaa seb-gʋlsd ning sẽn be "Purple Hibiscus" pʋgẽ wã leb n gomda "i biri ka m biri" ("Bɩ y vɩɩmd la y bas tɩ b vɩɩmd"), sẽn yaa Igbo musikã Oliver De Coque yɩɩl yʋʋr sẽn boond tɩ "I biri ka m Biri".[55] Sẽn na yɩl n wilg tɩ zabrã sẽn dengã la zabrã poore, a ra yaa sõma n wa lebg wẽng n yɩɩd wa a sẽn yã wã, a sẽn yã a rolgã a yembr sẽn sɩng ne a sẽn pak bugum-doogã n yã apɩrɩs, biir la "ko-ko-koog sẽn yaa yãglem". Woto yaa toor ne no-rãmbã sẽn be pʋga, tɩ b kʋd a yembr n wa rɩt yaood la a sãnem. [56] Adikii minimã yaa a sẽn tũnug ne zĩ-kãens la a sẽn yaa pĩnd wẽndẽ neb n na n tall neb n karem a kibarã. [57][58]
A Adichie sẽn yaa nin-buiidã, a ra leb n tara manesem sẽn yaa toor ne taab nin-buiidã la tẽns nins sẽn be tẽns a taab sʋka. [59] A kibarã wilgda buud toor-toor sẽn pa tõog n maan ye, sẽn yɩɩd fãa sẽn basd a nin-buiidã tɩ b pa tõe n maan bũmb a to ye. [60] Wakat ninga, a na n maana nin-buiidã yel-manesem sẽn yaa to-to wã sẽn yaa bũmb sẽn yaa toɛy-toɛy n na n kɩt tɩ nin-buiidã get nin-buiidã yell sõma. [61][62][63]
Igbo kʋdemdã pʋgẽ
[tekre | teke sidgem], a Adichie kõo a nin-buiidã yʋy sẽn tõe n bãng b sẽn dat n yeel tɩ b yaa buud ning b sẽn dat tɩ b lebgã, wala a Mohammed sẽn yaa nin-muslimã.[64] A sẽn na n yeel tɩ b yaa Igbo rãmb, a maana b yʋy sẽn wilgd b sẽn boond b rãmbã tɩ Igbo wã, la b wilgd b zʋgã, b zʋgã la b tũud-n-taagã. [65] Wala makre, Zĩis wĩndg pʋɩ-sʋka pʋgẽ, rolã yʋʋr sẽn yaa Ọlanna rat n yeelame tɩ "Wẽnnaam sãnem", la a Nwankwọ wilgame tɩ ọla rat n yeelame t'a yaa yõod wʋsgo, la nna rat n yeelame yaa ba (b tõe n yeelame tɩ yaa Wẽnnaam n yaa ba bɩ ba). [66] A Adichie zãagda a nin-buiidã ne a sẽn yaa buud toor-toore, sẽn yaa neb sẽn pa tar tẽebo, la sẽn yaa dũniyã gill zug nebã. [67] A pa tũnugd ne Anglais yʋy ne Afrɩka nebã ye, la a sã n maand woto, a yaa bũmb sẽn wilgd tɩ b tara zʋg-wẽns wall b manesem yaa wẽnga. [68][69] [70][71][72]
A Adichie rɩka b sẽn da tar n yit Igbo kʋdemdã pʋgẽ wã n wilg yɛlã sẽn yaa pĩnd wẽndẽ kibayã modgr pʋgẽ. [73][74][75] A sẽn pa tũud ne nin-buiidã la a sẽn maand b sẽn da yaa a sẽn maand Afrika sɛbã, a pa getẽ tɩ b pa getẽ ne nin-kãsems nins sẽn maand b sɛbã ye. La b pa get nin-kãsenga yell ye.[76][77] A modgdã taa ne pagbã sẽn tar pãng la a paasda yel-bũnd sẽn yaa ne pagbã la b sẽn da bao n bãng bũmb ninsã, wala kolonealismã, tũudmã la pãn-tõog taab wɛɛngẽ. [78][79] [80]
Adikii wã pa le tar sor n na n welg nin-buiidã tɩ b wilg b sẽn pa mi b sẽn segd n maan bũmb ninsã ye. [81][82]
A sẽn tũnug ne yɛl sẽn yit zãma wã pʋ-tẽebẽ wã neb n wilg tɩ b pa tõe n bãng bũmb ning sẽn zĩnd b sẽn maan to-to wã, a wilgame tɩ b pa mi bũmb ning sẽn be b sẽn maan ye. [83] A Adichie kengda a karen-biisã raood tɩ b bãng b sẽn segd n maan to-to wã, la b bãng b kongrã sẽn be dũniyã pʋgẽ wã. [84][85] Nigeri karen-saamb a Stanley Ordu yeelame tɩ Adichie feminizm yaa pagbã sẽn maand bũmb sẽn yaa tɩlɛ tɩ b bãng tɩ b pa get pagb yell ne b pagbã ye.[86][87]
Sõsg ning sẽn be
[tekre | teke sidgem]A Adichie, sẽn da sõs ne Kenya gʋlsd a Binyavanga Wainaina yʋʋmd 2011 wã pʋgẽ, yeelame tɩ a tʋʋmã yell sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa nonglem. [88] A sẽn tũnug ne gom-bi-poak ning sẽn yaa "Bõn-tɩrga yaa politikã", a tʋʋmã pʋgẽ, a nonglmã yaa buud-goamã, nin-tɩrgã la ninsaal yɛlã sẽn yaa to-to wã n wilgdẽ tɩ b nong-a lame, la b getẽ tɩ b sẽn zabd ne taab to-to la politikã tara pãn-tusdg to-to fãa wɛɛngẽ.[83] A Adichie vaeesda naoor wʋsgo sullã, buud-gomdã, pag ne rao sẽn yaa a soaba, (post) imperialismã, pãn-tõogã, rasmã la tũudmã sẽn be zĩig ning fãa wã. [89] A sẽn maandã yaa a sẽn tũ ne a zakã rãmb, a kom-bɩɩsã la a taab taab zoodã.[90][91] A sẽn maand bũmb ninsã pa be politikã la a sẽn maood n na n paam n paam n kõ a mens ye. [92] A gʋlsa bũmb wʋsg sẽn wilgd a nin-buiidã sẽn tõe n paam b meng ne b vɩɩmã sẽn wa ne zu-loeesã wɛɛngẽ[93] la b sẽn tõe n maan to-to n lebg b mensã sẽn tõe n wilg b meng b sẽn maand to-to wã.[94] [95]
A Adichie tʋʋmda
[tekre | teke sidgem]sẽn sɩng ne Purple Hibiscus wã, sẽn yaa bũmb sẽn wilgd tɩ b yaa nin-buiidã. [64] A sẽn maandã, a sẽn maandẽ wã, a sẽn maan tɩ b wilg tɩ b yaa Igbo rãmbã, la b waoogda b buud-gomdã la b buud-goamã, la b wilg tɩ Africa wã yaa b tẽng-nongre. [96] A sẽn gʋlsã yaa sõsg sẽn yaa a sẽn da rat n maan ne Zapõ wã, sẽn dat n lebs n paam Afrɩka waoogr la ãdem-biisã. A Adichie tʋʋmẽ wã, a sẽn da maand bũmb wʋsg n paas yaa Biafra zabrã. Soda sẽn zĩnd tẽng zug wã yɩɩ "pa-kãseng" Nizɛɛr soolmã sẽn wa n wa n be wã pʋgẽ. A Half of a Yellow Sun, a sẽn maan zabrã wɛɛngẽ wã wilgda a politikã, a zãmbã, a tũudmã dogmatismã la a zabã sẽn kɩt tɩ b rig Igbo nebã n yaool n kɩt tɩ b lebg n kẽed tẽngã pʋgẽ wã. [97] [98]Bĩngã fãa paama b sẽn da na n maan to-to wã, la a Adichie wilga zabrã wa yĩn-kʋdga sẽn pa le paam laafɩ politik taoor dãmb sẽn pa rat n welg zu-loees nins sẽn wa n wa ne-a wã yĩnga. [99] [100]
Nigeri wã Inivɛrsite wã
[tekre | teke sidgem]Nsukka leb n pukame Adichie noobã pʋgẽ n wilg zãmsg sẽn tõe n toeem bũmb ning sẽn be politikã bãngrã wɛɛngẽ wã, la a makda Afrika fãa bãngrã sẽn kengd la b tʋlg n paam b mens ne b mens ne Zĩ-zĩ-zõnd a pʋɩ-sʋka.[101] A zĩnda a Pɛrp Hibiscus la a Americanah wã fãa pʋgẽ, n wilg tɩ yaa karen-biis nins sẽn pa sakd a Zeova wã la b sẽn pa sakd-a wã n kɩɩs a naamã. [102] [103]Yaa tẽn-digend sẽn zãmsd nebã siglgã kibarã la b maandẽ bũmb sẽn tõe n sõng-b tɩ b tõog n kɩɩs b bãngrã sẽn yaa to-to wã wɛɛngẽ. B miime tɩ siglgã sɛbã wilgda kibarã pʋɩɩr bala, la b minimẽ Afrika nebã sẽn kẽes b mensã. A Adichie wilga rẽ a Half of a Yellow Sun pʋgẽ, matematɛk karen-saamb a Odenigbo sẽn wilg a Ugwu t'a na n bãnga lekollẽ tɩ nin-bu-paal a ye n bãng Nizɛɛr kʋɩlgã, baa ne sẽn yaa nin-buuda sẽn boond t'a Mungo Park n bãng-a wã, baa ne tẽngã neb sẽn da zĩm-gãong koomã yʋʋm wʋsg sẽn looge.[104] La a Odenigbo keoogda a Ugwu t'a sã n pa maan woto, a segd n basa a sẽn leok-a wã. [54][105] [106]
A Adichie tʋʋm sẽn gomd Afrika tẽn-tẽngã yellã vaeesda sẽn yaa to-to wã, b sẽn mi b sẽn segd n yɩ to-to la b sẽn segd tɩ b maan to-to n yɩ to wã. [107] Yaa b sẽn nong n get rẽ wa b sẽn dat n bãng bũmb ning sẽn yaa sõma wã, la b sẽn get rẽ ne b sẽn toeem b yʋyã wã. Ad Adikẽ kibarã pʋgẽ, b gomda rẽ yelle.[108] A sẽn tũnug ne tẽn-koɛɛg yel-bũndã, a tõog n goma a nin-buiidã sẽn get b sẽn yaa to-to wã yelle, a sã n vɩ tẽn-zẽnga, la a sã n wa paam bũmb toor-toor sẽn wilgd b sẽn yaa buud toor-toorã wɛɛngẽ. [109][110] Pipi, b sẽn da wa n yaa tẽn-paalg nin-buiidã, b bãngame tɩ b tara sor n na n bãng b sẽn tõe n paam n kẽe ne nin-paalgã. A Ifemelu sẽn da tar zoodã yaa a meng n bao n bãng a sẽn yaa a soaba, la sẽn pa kɩt tɩ a lebg a nin-paalgã pʋgẽ ye. A paama bãngre t'a yaa Afrɩka neb sẽn be tẽn-zẽnga pʋgẽ wã, la a rɩka manesem a yiib n get a sẽn yaa yẽ mengã.[111] A sẽn da mi tɩ b yaa nin-tɩrsã, b sẽn da wa n wa n wa be Etazĩni wã, b ra pa getẽ tɩ b yaa Zuif-rãmbã bal ye. A ra gomda nin-tɩrse, la a ra gomda nin -tɩrse.[112][113][114][115][116] A sẽn be be wã, a geta yel-bũndã yɛl nins sẽn be Purple Hibiscus, Half of a Yellow Sun, la The Thing Around Your Neck wã pʋgẽ, wala sẽn yaa b sẽn get pagb sẽn yaa Zũ-zĩisẽ wã ne b yĩn-kɛglem, b zu-loees la b sẽn get b sẽn yaa bũmb ningã. [117] A Ijeawele sẽn nong-a wã paasda a sẽn segd n maan politikã wɛɛngẽ wã. A wilgame tɩ b segd n tũda b sẽn boond b pagb tɩ Afrɩka rãmba, la b zãgsda b sũ-rãmba, la b sak n zãgsd b mens ne b sẽn pa tar b meng n na n maan bũmb ning sẽn yaa sõma ye. A pʋg-paalã sẽn yaa b nin-buiidã, b pa rat tɩ b tall b mens ne b taabã ye. B pa rat tɩ nebã bãng b sẽn na n maan to-to wã ye.[118][119]
A Adichie tʋʋmda naoor wʋsgo
[tekre | teke sidgem]yaa zak rãmb sẽn be taab n bao n bãng zak rãmb sẽn yaa to-to wã, n kɩt tɩ a tõe n vaees b sẽn paam to-to ne b sẽn namsd b taabã la b sẽn yiis b mensã. A Adichie sẽn gʋls "Purple Hibiscus" la "The Headstrong Historian" wã pʋgẽ, a goma rẽ yelle, n wilg tɩ b sẽn maand to-to wã yaa wẽnga. [120][121] [122][123]Pag sẽn maand yoobã, b sẽn maand kãadem pʋgẽ la b sẽn maand kãadmã poore, yaa gom-zug a ye a Adichie sẽn tũnugd ne n vaeesd nonglem yɛl sẽn yaa to-to wã la a sẽn pa tõe n maan to-to.[124]A sẽn maandã wilgda pag ne rao lagengã sẽn yaa bũmb ning sẽn be kãadem pʋgẽ, wala "Tõnd n kẽng ziirã" la yɛl sẽn yaa gɩdgr tɩ b ra maand ye. Wala makre, b sẽn maan tɩ b bãng tɩ b yaa maan-kʋʋdb n get b mens ne b tẽed-n-taasã to-to wã.[125]Vʋʋsemã, ma wãre la pag sẽn namsdã yaa yɛl sẽn pa be a Adichie tʋʋmẽ wã, la b vaeesda b sẽn get kiris-neb hakɩkã, a ba-rãmbã la b sẽn dat tɩ b vɩɩmd to-to wã wɛɛngẽ. Wala makre, kibarã sẽn boond tɩ "Zikora" pʋgẽ, a goma b sẽn na n yɩ ma wã sẽn yaa bũmb ning sẽn yaa bũmb nins sẽn yaa bũmb toor-toor ne b vɩɩmã, b sẽn get bũmb nins sẽn be b sũurẽ wã yelle. [83] Kibarã wilgda pag sẽn pa tõog n dɩkd-a tɩ b rɩkd-a n kõ b kambã la b sẽn pa gũud tɩ b paam tɩ b kẽ kãadem, a sẽn pa tar kamb a ye, a sẽn yaa ma, a sẽn namsd a Zikora wã, la a sẽn tagsd a sẽn na n lebg ma wã yelle[92]
A Adichie tʋʋmã wilgdame t'a nonga ninsaal vɩɩmã sẽn yaa to-to wã wʋsgo.[92][126]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://punchng.com/my-parents-did-not-name-me-chimamanda-says-author-adichie/?amp
- ↑ 2.0 2.1 https://en.wikipedia.org/wiki/Chimamanda_Ngozi_Adichie#CITEREFNwankw%E1%BB%8D2023
- ↑ https://www.africanwriter.com/in-the-footsteps-of-achebe-enter-chimamanda-ngozi-adichie/
- ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 https://www.gale.com/intl/databases-explored/literature/chimamanda-ngozi-adichie
- ↑ 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 https://guardian.ng/life/chimamanda-ngozi-adichie-reveals-how-she-came-about-the-name-chimamanda/
- ↑ https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/17/chimamandas-mother-for-burial-may-1/https://www.thisdaylive.com
- ↑ https://sunnewsonline.com/the-chimamanda-ngozi-adichies-parents-memoirs-2-knowing-each-other-before-you-marry/
- ↑ https://www.newyorker.com/magazine/2018/06/04/chimamanda-ngozi-adichie-comes-to-terms-with-global-fame
- ↑ 9.0 9.1 https://www.sunnewsonline.com/james-nwoye-adichie-1932-2020/
- ↑ 10.0 10.1 10.2 10.3 10.4 https://www.npr.org/2014/03/18/291133080/news-maker
- ↑ 11.0 11.1 https://opencountrymag.com/cover-story-sept-chimamanda-ngozi-adichie-is-in-a-different-place-now/
- ↑ 12.0 12.1 Adichie, Chimamanda Ngozi (15 September 2006). "Truth and Lies". The Guardian. London, UK. Archived from the original on 31 March 2024. Retrieved 31 March 2024.
- ↑ 13.0 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 13.7 13.8 http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6731387.stm
- ↑ https://www.nytimes.com/2021/05/09/books/review/notes-on-grief-chimamanda-ngozi-adichie.html
- ↑ 15.0 15.1 Tunca, Daria (2011). "Adichie, Chimamanda Ngozi (1977)". In Gates Jr, Henry Louis; Akyeampong, Emmanuel K. (eds.). Dictionary of African Biography. Vol. 1: Abach-Brand. New York, New York: Oxford University Press. pp. 94–95. ISBN 978-0-19-538207-5.
- ↑ https://businessday.ng/offduty/article/chimamanda-ngozi-adichie-a-pride-to-africa-a-treasure-to-the-world-2/
- ↑ 17.0 17.1 17.2 17.3 17.4 17.5 17.6 https://guardian.ng/life/chimamanda-adichie-the-fearless-writer/
- ↑ 18.0 18.1 18.2 https://opencountrymag.com/cover-story-sept-chimamanda-ngozi-adichie-is-in-a-different-place-now/
- ↑ Adichie, Amanda Ngozi (2000). "My Mother, the Crazy African". In Posse Review. Multi-Ethnic Anthology. San Francisco, California: Spectrum Publishers. Archived from the original on 31 March 2024.
- ↑ 20.0 20.1 20.2 20.3 20.4 20.5 Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
- ↑ 21.0 21.1 Mullane, Janet (2014). "Chimamanda Ngozi Adichie". In Trudeau, Lawrence J. (ed.). Contemporary Literary Criticism. Vol. 364. Farmington Hills, Michigan: Cengage Learning. ISBN 978-1-4144-9987-1.
- ↑ Irvine, Lindesay (24 September 2008). "Adichie Wins a $500,000 Genius Grant". The Guardian. London, UK. Archived from the original on 22 March 2024. Retrieved 22 March 2024.
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Radcliffe_Institute_for_Advanced_Study
- ↑ Chutel, Lynsey (3 July 2016). "Award-Winning Author Chimamanda Ngozi Adichie Has Had a Baby, Not That It's Anyone's Business". Quartz. New York City, New York: G/O Media. Archived from the original on 4 July 2016. Retrieved 3 July 2016.
- ↑ https://www.theguardian.com/books/2025/feb/15/cancel-culture-we-should-stop-it-end-of-story-chimamanda-ngozi-adichie-on-backlash-writers-block-and-her-two-new-babies
- ↑ https://www.harpersbazaar.com/uk/culture/a63957572/chimamanda-ngozi-adichie-interview-dream-count/
- ↑ 27.0 27.1 https://hub.jhu.edu/2017/02/09/chimamanda-adichie-fas-hopkins/
- ↑ 28.0 28.1 https://opencountrymag.com/cover-story-sept-chimamanda-ngozi-adichie-is-in-a-different-place-now/
- ↑ 29.0 29.1 29.2 https://brittlepaper.com/2018/10/chimamanda-ngozi-adichies-purple-hibiscus-turns-15-the-best-moments-of-a-modern-classic/
- ↑ https://www.newyorker.com/magazine/2018/06/04/chimamanda-ngozi-adichie-comes-to-terms-with-global-fame
- ↑ https://www.theguardian.com/books/2017/feb/03/buchi-emecheta-obituary
- ↑ 32.0 32.1 https://www.theage.com.au/entertainment/books/no-life-away-from-her-books-20061008-ge39zh.html
- ↑ Madueke, Sylvia Ijeoma (August 2019). "On Translating Postcolonial African Writing: French Translation of Chimamanda Adichie's Half of a Yellow Sun". TranscUlturAl. 11 (1). Edmonton, Alberta: University of Alberta: 49–66. doi:10.21992/tc29446. ISSN 1920-0323. OCLC 8615550149.
- ↑ "The Thing Around Your Neck: Stories". Kirkus Reviews.com. New York City, New York: Kirkus Media. 1 May 2009. Archived from the original on 14 August 2022. Retrieved 14 August 2022.
- ↑ Forna, Aminatta (16 May 2009). "Endurance Tests". The Guardian. London, UK. Archived from the original on 5 January 2024. Retrieved 22 April 2024.
- ↑ 36.0 36.1 https://www.standard.co.uk/culture/books/zikora-by-chimamanda-ngozi-adichie-book-review-a4573312.html
- ↑ 37.0 37.1 https://www.theguardian.com/books/2021/feb/11/Chimamanda-Ngozi-Adichie-to-publish-memoir-about-her-fathers-death
- ↑ 38.0 38.1 https://www.theguardian.com/books/2013/apr/15/americanah-chimamanda-ngozi-adichie-review
- ↑ 39.0 39.1 https://www.washingtonpost.com/outlook/2021/05/06/adichiegrief/
- ↑ 40.0 40.1 "Libros infantiles para celebrar el Día de la Mujer" [Children's Books to Celebrate Women's Day]. Diario de Sevilla (in Spanish). Seville, Spain. 6 March 2020. Archived from the original on 5 December 2022. Retrieved 19 May 2024.
- ↑ "'We Should All Be Feminists'" (PDF). Foreign Rights Catalog: Books for Kids and Teens. New York City, New York: Penguin Random House: 109. January–June 2021. Archived (PDF) from the original on 19 May 2024. Retrieved 19 May 2024.
- ↑ https://opencountrymag.com/chimamanda-ngozi-adichies-childrens-picture-book-coming-in-2023/
- ↑ "'We Should All Be Feminists'" (PDF). Foreign Rights Catalog: Books for Kids and Teens. New York City, New York: Penguin Random House: 109. January–June 2021. Archived (PDF) from the original on 19 May 2024. Retrieved 19 May 2024.
- ↑ https://opencountrymag.com/chimamanda-ngozi-adichies-childrens-picture-book-coming-in-2023/
- ↑ https://www.washingtonpost.com/books/2023/09/12/chimamanda-adichie-childrens-book/
- ↑ https://www.theguardian.com/books/2025/mar/02/dream-count-by-chimamanda-ngozi-adichie-review-candid-conversations-with-friends
- ↑ Ishaya, Yusuf Tsojon; Gunn, Michael (March 2022). "Graphology as Style in Chimamanda Ngozi Adichie's The Thing Around Your Neck". LWATI: A Journal of Contemporary Research. 19 (1). Beijing, China: Universal Academic Services: 69–86. ISSN 1813-2227. Archived from the original on 9 November 2022.
- ↑ Ishaya, Yusuf Tsojon; Gunn, Michael (March 2022). "Graphology as Style in Chimamanda Ngozi Adichie's The Thing Around Your Neck". LWATI: A Journal of Contemporary Research. 19 (1). Beijing, China: Universal Academic Services: 69–86. ISSN 1813-2227. Archived from the original on 9 November 2022.
- ↑ Omosola, Friday (17 February 2025). "Why I didn't announce birth of my twins – Chimamanda Adichie". Premium Times Nigeria. Retrieved 16 June 2025.
- ↑ Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
- ↑ Dube, Musa W. (April 2019). "Purple Hibiscus: A Postcolonial Feminist Reading". Missionalia. 46 (2). Stellenbosch, Western Cape, South Africa: Stellenbosch University: 222–235. doi:10.7832/46-2-311. ISSN 0256-9507. OCLC 8081262364.
- ↑ Dube, Musa W. (April 2019). "Purple Hibiscus: A Postcolonial Feminist Reading". Missionalia. 46 (2). Stellenbosch, Western Cape, South Africa: Stellenbosch University: 222–235. doi:10.7832/46-2-311. ISSN 0256-9507. OCLC 8081262364.
- ↑ Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ 54.0 54.1 Mbah, Victor Chukwudi (2015). "Themes and Techniques in African Novel: A Review of Ngozi Chimamanda Adichie's Half of a Yellow Sun". Ansu Journal of Language and Literary Studies. 1 (2). Uli, Anambra, Nigeria: Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu University: 345–359. ISSN 2465-7352. Archived from the original on 16 November 2023. Retrieved 28 April 2024.
- ↑ Ejikeme, Anene (2017). "The Women of Things Fall Apart, Speaking from a Different Perspective: Chimamanda Adichie's Headstrong Storytellers". Meridians. 15 (2). Durham, North Carolina: Duke University Press: 307–329. doi:10.2979/meridians.15.2.02. ISSN 1536-6936. OCLC 8870766018. Retrieved 1 May 2024.
- ↑ Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
- ↑ Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
- ↑ Ejikeme, Anene (2017). "The Women of Things Fall Apart, Speaking from a Different Perspective: Chimamanda Adichie's Headstrong Storytellers". Meridians. 15 (2). Durham, North Carolina: Duke University Press: 307–329. doi:10.2979/meridians.15.2.02. ISSN 1536-6936. OCLC 8870766018. Retrieved 1 May 2024.
- ↑ Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
- ↑ Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ 64.0 64.1 Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ Egbunike, Louisa Uchum (2017). "1. Narrating the Past: Orality, History & the Production of Knowledge in the Works of Chimamanda Ngozi Adichie". In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 15–30. ISBN 978-1-84701-162-6.
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ Vanzanten, Susan (Summer 2015). "'The Headstrong Historian': Writing with Things Fall Apart". Research in African Literatures. 46 (2): 85–103. doi:10.2979/reseafrilite.46.2.85. ISSN 0034-5210. JSTOR 10.2979/reseafrilite.46.2.85. OCLC 5827202813.
- ↑ Vanzanten, Susan (Summer 2015). "'The Headstrong Historian': Writing with Things Fall Apart". Research in African Literatures. 46 (2): 85–103. doi:10.2979/reseafrilite.46.2.85. ISSN 0034-5210. JSTOR 10.2979/reseafrilite.46.2.85. OCLC 5827202813.
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
- ↑ Vanzanten, Susan (Summer 2015). "'The Headstrong Historian': Writing with Things Fall Apart". Research in African Literatures. 46 (2): 85–103. doi:10.2979/reseafrilite.46.2.85. ISSN 0034-5210. JSTOR 10.2979/reseafrilite.46.2.85. OCLC 5827202813.
- ↑ https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
- ↑ https://muse.jhu.edu/pub/143/article/580802/pdf
- ↑ https://muse.jhu.edu/pub/143/article/580802/pdf
- ↑ Ejikeme, Anene (2017). "The Women of Things Fall Apart, Speaking from a Different Perspective: Chimamanda Adichie's Headstrong Storytellers". Meridians. 15 (2). Durham, North Carolina: Duke University Press: 307–329. doi:10.2979/meridians.15.2.02. ISSN 1536-6936. OCLC 8870766018. Retrieved 1 May 2024.
- ↑ Carotenuto, Silvana (2017). "12. 'A Kind of Paradise' Chimamanda Ngozi Adichie's Claim to Agency, Responsibility & Writing" (PDF). In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 169–184. ISBN 978-1-84701-162-6.
- ↑ Ordu, Stanley (December 2021). "Womanism and Patriarchy in Chimamanda Adichie's Purple Hibiscus" (PDF). Litinfinite Journal. 3 (2). Kolkata, India: Supriyo Chakraborty Penprints Publications: 61–73. doi:10.47365/litinfinite.3.2.2021.61-73. ISSN 2582-0400. OCLC 9455975886. Retrieved 3 May 2022.
- ↑ Ordu, Stanley (December 2021). "Womanism and Patriarchy in Chimamanda Adichie's Purple Hibiscus" (PDF). Litinfinite Journal. 3 (2). Kolkata, India: Supriyo Chakraborty Penprints Publications: 61–73. doi:10.47365/litinfinite.3.2.2021.61-73. ISSN 2582-0400. OCLC 9455975886. Retrieved 3 May 2022.
- ↑ Carotenuto, Silvana (2017). "12. 'A Kind of Paradise' Chimamanda Ngozi Adichie's Claim to Agency, Responsibility & Writing" (PDF). In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 169–184. ISBN 978-1-84701-162-6.
- ↑ https://scroll.in/article/735501/chimamanda-ngozi-adichie-speaks-as-well-as-she-writes-maybe-better
- ↑ Ordu, Stanley (December 2021). "Womanism and Patriarchy in Chimamanda Adichie's Purple Hibiscus" (PDF). Litinfinite Journal. 3 (2). Kolkata, India: Supriyo Chakraborty Penprints Publications: 61–73. doi:10.47365/litinfinite.3.2.2021.61-73. ISSN 2582-0400. OCLC 9455975886. Retrieved 3 May 2022.
- ↑ 83.0 83.1 Anthony, Joseph (9 April 2023). "Exploring the Literary Genius of Chimamanda Ngozi Adichie". Herald Nigeria. Archived from the original on 27 March 2024. Retrieved 27 March 2024.
- ↑ Dabiri, Emma (2015). "Re-Imagining Gender in Nigeria". In Beyer, Theresa; Burkhalter, Thomas; Liechti, Hannes (eds.). Seismographic Sounds: Visions of a New World. Berne, Switzerland: Norient. ISBN 978-3-9524496-0-8.
- ↑ https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/233956/1/Tunca_Adichie_Achebe_RAL.pdf
- ↑ https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/233956/1/Tunca_Adichie_Achebe_RAL.pdf
- ↑ Dabiri, Emma (2015). "Re-Imagining Gender in Nigeria". In Beyer, Theresa; Burkhalter, Thomas; Liechti, Hannes (eds.). Seismographic Sounds: Visions of a New World. Berne, Switzerland: Norient. ISBN 978-3-9524496-0-8.
- ↑ Dube, Musa W. (April 2019). "Purple Hibiscus: A Postcolonial Feminist Reading". Missionalia. 46 (2). Stellenbosch, Western Cape, South Africa: Stellenbosch University: 222–235. doi:10.7832/46-2-311. ISSN 0256-9507. OCLC 8081262364.
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ 92.0 92.1 92.2 Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ Ishaya, Yusuf Tsojon; Gunn, Michael (March 2022). "Graphology as Style in Chimamanda Ngozi Adichie's The Thing Around Your Neck". LWATI: A Journal of Contemporary Research. 19 (1). Beijing, China: Universal Academic Services: 69–86. ISSN 1813-2227. Archived from the original on 9 November 2022.
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ Abba, Abba A. (Winter 2021). "Remediating Biafra: Adichie's Half of a Yellow Sun as a Symbolic Vehicle of Postwar Reconciliation". Research in African Literatures. 51 (4). Bloomington, Indiana: Indiana University Press: 1–17. doi:10.2979/reseafrilite.51.4.01. ISSN 0034-5210. OCLC 9144124984. Retrieved 2 May 2024.
- ↑ Abba, Abba A. (Winter 2021). "Remediating Biafra: Adichie's Half of a Yellow Sun as a Symbolic Vehicle of Postwar Reconciliation". Research in African Literatures. 51 (4). Bloomington, Indiana: Indiana University Press: 1–17. doi:10.2979/reseafrilite.51.4.01. ISSN 0034-5210. OCLC 9144124984. Retrieved 2 May 2024.
- ↑ https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
- ↑ https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
- ↑ Abba, Abba A. (Winter 2021). "Remediating Biafra: Adichie's Half of a Yellow Sun as a Symbolic Vehicle of Postwar Reconciliation". Research in African Literatures. 51 (4). Bloomington, Indiana: Indiana University Press: 1–17. doi:10.2979/reseafrilite.51.4.01. ISSN 0034-5210. OCLC 9144124984. Retrieved 2 May 2024.
- ↑ https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
- ↑ https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/33339/1/Tunca_Adichie_African.pdf
- ↑ Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
- ↑ Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
- ↑ Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
- ↑ Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
- ↑ Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
- ↑ Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
- ↑ Akyeampong, Emmanuel (2021). "Transformations in Global Blackness: African and African American Relations, c. 1960 to Recent Times". Transition (131): 78–95. ISSN 0041-1191. JSTOR 10.2979/transition.131.1.08. OCLC 9368929313.
- ↑ https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
- ↑ https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
- ↑ https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
- ↑ https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
- ↑ https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
- ↑ Sebola, Moffat (May 2022). "Some Reflections on Selected Themes in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction and Her Feminist Manifesto". Literator. 43 (1). Potchefstroom, South Africa: Bureau for Scholarly Journals. doi:10.4102/lit.v43i1.1723. ISSN 0258-2279. OCLC 9627424976. Retrieved 4 May 2024
- ↑ https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
- ↑ Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
- ↑ https://journal.trunojoyo.ac.id/prosodi/article/view/12184
- ↑ Egbunike, Louisa Uchum (2017). "1. Narrating the Past: Orality, History & the Production of Knowledge in the Works of Chimamanda Ngozi Adichie". In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 15–30. ISBN 978-1-84701-162-6.
- ↑ Daniels, Juliana (2022). "Alternative Feminism: Interrogating Marriage and Motherhood in Chimamanda Ngozie Adichie's Half of a Yellow Sun and Purple Hibiscus". The International Journal of Humanities Education. 21 (1). Champaign, Illinois: Common Ground Research Network, University of Illinois: 53–66. doi:10.18848/2327-0063/CGP/v21i01/53-66. ISSN 2327-0063. OCLC 9695413750. ProQuest 2743806195.
- ↑ Roifah, Miftahur (October 2021). "Becoming a Mother: The Transition to Motherhood in Chimamanda Ngozi Adichie's 'Zikora'". Prosodi. 15 (2). Bangkalan, Indonesia: University of Trunojoyo Madura: 178–185. doi:10.21107/prosodi.v15i2.12184. ISSN 1907-6665. Retrieved 3 May 2024.
- ↑ https://www.elle.com/fashion/personal-style/a12670/personal-essay-on-style-by-chimamanda-ngozi-adichie/
- ↑ https://muse.jhu.edu/pub/1/article/663338/pdf
- ↑ https://journal.trunojoyo.ac.id/prosodi/article/view/12184
- ↑ https://muse.jhu.edu/pub/1/article/663338/pdf
- ↑ Carotenuto, Silvana (2017). "12. 'A Kind of Paradise' Chimamanda Ngozi Adichie's Claim to Agency, Responsibility & Writing" (PDF). In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 169–184. ISBN 978-1-84701-162-6.