Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Chimamanda Ngozi Adichie

Soolge Wikipidiya
Chimamanda Ngozi Adichie
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipNigeria Tekre
Birth nameNgozi Grace Adichie Tekre
Given nameChimamanda, Ngozi Tekre
Family nameAdichie Tekre
Date of birth15 Bõn-biuungo kiuugu 1977 Tekre
Zĩ-ninga o rogeEnugu Tekre
Native languageIgbo Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Igbo, Nigerian Pidgin Tekre
Writing languageEnglish Tekre
Field of workpoetry Tekre
EmployerWesleyan University Tekre
Educated atYale University, Johns Hopkins University, Drexel University, Eastern Connecticut State University, University of Nigeria Tekre
Academic degreeM.A. Tekre
ResidenceAnambra State Tekre
Ethnic groupIgbo people Tekre
Religion or worldviewCatholic Tekre
Magnum opusPurple Hibiscus, Half of a Yellow Sun, Americanah Tekre
Has works in the collectionGivens Collection of African American Literature Tekre
Member ofAmerican Academy of Arts and Sciences Tekre
Genrepoetry Tekre
Influenced byChinua Achebe, Enid Blyton, V. S. Naipaul Tekre
Nominated forBooker Prize Tekre
Official websitehttps://www.chimamanda.com, https://www.chimamanda.com/ Tekre
Copyright status as a creatorworks protected by copyrights Tekre
BibliographyChimamanda Ngozi Adichie bibliography Tekre
Personal pronounL484 Tekre

Chimamanda Ngozi Adichie(ne: Grace Ngozi Adichi;[1] yʋʋm 1977 sɛt kiuug rasem 15 soabã) yaa Nigeri tẽnga sɛb-gʋlsda, kibar sẽn yaa kãsenga, seb-gʋlsd la kambã sebr sẽn gʋlsd.[b] A tʋʋm nins a sẽn tar n yɩɩd yaa Purple Hibiscus (2003), Half of a Yellow Sun (2006) la Americanah (2013). A yaa ned sẽn yaa nin-kãsenga sẽn get b sẽn maand b mens n maand b mens b sẽn maand n maand b sẽn pa segd n maan b mens n maan b taabã.

A Adichie rogame Igbo zakã pʋgẽ, Enugu, Nîjeria, la a zãms Nîjerya Yuniõrgr sẽn be Nsukka, n zãms tɩɩm yʋʋm a pʋɩ-sʋk pʋgẽ. A sẽn wa n tar yʋʋm 19 n bas Nizeri wã n kẽng Etazĩni n tɩ zãms Drexel Yuniõrbiis sẽn be Filadelfɩ, Pensilvaniya, la a kẽng n tɩ zãms Etazĩni wã, n kẽng Etazɩni, n kẽng tẽn-zẽms a tãab pʋsẽ: Connecticut soolmã sẽn be Eastern State University, Johns Hopkins University, la Yale University.

A Adichie noob wʋsg be Nsukka, a sẽn dog be. A sɩngame n gʋlsda a sẽn da be a kolɛzide. A ra gʋlsa pipi bũmb ning sẽn yaa "Decisions" (1997), sẽn yaa seb-gʋlsd la a pʋgd ne a "For Love of Biafra" (1998). A paama tõogr a pipi noobã, a Purple Hibiscus wã pʋgẽ. A Adichie gʋlsa tʋʋm wʋsgo, la a wilgame tɩ Chinua Achebe la Buchi Emecheta yaa yẽ sẽn kɩt tɩ b gʋlsd b sɛbã. A Adichie gʋlsda sɛbã sẽn naagd ne tẽns a taab n getẽ tɩ b yaa Afirik rãmb la Zĩ-rãmbã n gʋlsd. A tʋʋm wʋsg baooda tũudum, tẽn-kʋdgr, pag ne rao lageng la buud-gomdã.

Adichie tũnugda ne mode wã n na n sãam b sẽn pa mi b mensã, la yʋʋmd 2018 b kõo a "Wear Nigerian Campaign" ning sẽn yaa "Shorty Award" n kõ-a.

A biografi

[tekre | teke sidgem]

A Adichie, a yʋʋr sẽn boond tɩ Amanda wã, b dogame yʋʋmd 1977 sigt kiuug rasem 15 soabã, la a bɩɩ Enugu, Nizɛɛr soolmẽ wã, a sẽn yaa bi-bɩɩg a nu wã sʋka, a sẽn dog ne a Grace Odigwe la a James Nwoye Adichie.[2] [3][4][5][6]A maana yʋʋr ning sẽn boond tɩ "Chimamanda" yʋʋmd 1990 wã pʋgẽ, n na n kell n tall a yʋʋr ning sẽn yaa [7]"Amanda" wã n tũ Ibbo kiris-neb sẽn boond b yʋy wakat kãnga.[8] Adichie ba wã rogame Abba, Anambra soolmẽ wã, la a zãms matematikkã Irãni wã, Ibadan, hal t'a paam a diplôme yʋʋmd 1957. A James kẽnga ne a Grace yʋʋmd 1963 Afrill rasem 15 wã, la a kẽnga ne-a Berkeley, Kaliforni, n na n tõog a PhD California Yuniovɛrsitetã pʋgẽ.[9][10] A sẽn da be Etazĩni wã, a pa-a la a ra tar kamb a yiib sẽn boond tɩ Rosemary la Uchenna. [9] A lebg n wa Nîgérie n sɩng n tʋmd n yaa karen-saamb Nîgéria Yunivɛrzitetẽ, Nsukka yʋʋmd 1966 wã. [11] A ma rogame Umunnachi, Anambra soolmẽ wã. [5] A Grace sɩng a karẽn-biis karẽn-kẽndre yʋʋmd 1964 wã, a Merritt College sẽn be Oakland, California, la a yaool n paam n paam n zãag siglgã la a bãngd siglgã n paas a bãngd nin-buiidã sẽn be Nizɛɛr tẽnga.[5][12]

Yʋʋmd 1967 wã, Biafra zabrã sɩngame, la a James sɩngame n tʋmd Biafra tẽnga taoor dãmb taoor tʋʋmde.[10][13]A Adichie maana a ma wã ne a ba wã yaab-rãmbã.[14] Yʋʋmd 1970 wã, a Ba wã sẽn bas n da beẽ wã, a ba wã lebg n kẽnga Nizɛɛr Inivɛrzitetã pʋgẽ, la a ma tʋmda goosneema wã pʋgẽ Enugu, hal tɩ ta 1973, n yaool n lebg Nizɛɛr Inivɛrsitetã taoor soaba, la sẽn wa n yɩ pipi pag sẽn lebg nin-tʋʋmdã taoor soaba.[11][10][5][12] A Adichie zĩnda Nigeri wã karẽn-biis roogẽ, roogẽ sẽn da be Nigeri pisg-gʋlsd a Chinua Achebe nengẽ. [15]A saam-bi-pogsã sʋka, a Ijeoma Rosemary, a Uchenna "Uche", a Chukwunweike "Chuks", a Okechukwu "Okey", la a Kenechukwu "Kene".  [3][9] A Adichie ra yaa katolik, la a zakã roog yaa a Saint Paul's Parish sẽn be Abba.[10][5] A Adichie ba wã kiime, a sẽn wa n be COVID-19 bãaga wakate, yʋʋm 2020 pʋgẽ, la a ma kiime yʋʋm 2021 pʋgẽ.[16]

A kaorengo la bangre baobo

[tekre | teke sidgem]

A Adichie sẽn da yaa bi-bɩɩgẽ wã, a ra karemda kibarã b sẽn gomd Anglaisẽ wã bala, sẽn yɩɩd fãa a Enid Blyton.[10] A Adichie sẽn da yaa bi-bɩɩga ra tarda kibar sẽn tar neb sẽn yaa nin-tũusd la nin-waasdo, sẽn dɩkd b sẽn karem b sẽn da maandã togs-n-taare.[10][13][17] A sẽn da tar yʋʋm 10 wã, a yãa Afrɩka sɛb la a karemame a Chinua Achebe sẽn gʋls bũmb nins sẽn lʋɩt a pʋgẽ wã,  Camara Laye sẽn gʋls Afrɩka biigã,  Ngũgĩ wa Thiong'o sẽn gʋls Waag ka, la Buchi Emecheta sẽn gʋls Maam sũ-noog.[15] [17][13] A Adichie sɩngame n zãms a ba wã kibarã a sẽn da tar yʋʋm 13 wã. A sẽn da wa n wa n tɩ be a Abba, a yãenda roogã sẽn sãamã, la koglg sẽn yaa wa roog sẽn be tẽnga. A sẽn wa n na n gʋls-b la a ba wã kibarã. [13] [18]

A Adichie zãmsda b buud-gomdã b sẽn boond tɩ Igbo ne Ingliz buud-gomdẽ wã. [4] Baa ne a sẽn pa nong Igbo wã, a kell n zãmsame buud-gomdã lekollã pʋgẽ. [10] A sẽn paam a lekollã n yaool n kẽng Nigeri wã, a paama a sẽn paam n paam n paam a lekolle. A paama a lekoll a yiib-n-soabã n paam n paama a sẽn na n paam n deeg lekollã.[3][18] A kẽnga Nigeri wã Yunivɛrzẽ wã, la a zãmsame tɩɩm la tɩɩm yʋʋm a pʋɩ-sʋk pʋgẽ. [19] A yaa kompasã sẽn yaa karẽn-biis karẽn-saambã sẽn get b yell me. [20] Yʋʋmd 1997 wã, a Adichie sẽn da tar yʋʋm 19, a yiisda a Decisions, sẽn yaa seb-gʋlsd sẽn tar yɩɩlã, la a waame n kẽng Etazĩni,  n tɩ zãms sõssã Drexel Yuniõrgr sẽn be Filadelfɩ, Pensilvaniya.  [17][18] [20]Yʋʋmd 1998 wã, a gʋlsa piisã sẽn boond tɩ Biafra nonglem yĩnga, tɩ yaa zabr yell a sẽn sɩng n vaeesdẽ. [17] Yaa b sẽn da gʋls tʋʋm-kãensã pipi wã n boond tɩ Amanda N. Adichie. [2][4] [21]

Yʋʋm a yiib poore, a sẽn kẽng Etazĩni wã, a kẽnga Connecticut State University sẽn be Willimantic, Connecticut, n zĩnd ne a ba-bi-poak a Ijeoma sẽn da yaa logtor be. [21][22] Yʋʋmd 2000 wã, a Adichie publisga a kibarã "M ma, Afirik sẽn yaa gãeengã",  sẽn gomd zu-loees nins sẽn wat ne ned sẽn be buud toor-toorã taoore. [17] A sẽn wa n wa n na n paam a diplôme wã poore, a kell n zãmsame, la a kell n yɩɩ gʋlsda. [20] A sẽn da yaa karengã Connecticut soolmẽ wã, a gʋlsa sõssã karengã sẽn boond tɩ Campus Lantern wã yĩnga. [4] [20]A paama a diplôme summa cum laude ne politikã bãngrã la sõssã wɛɛngẽ yʋʋmd 2001 wã.  [20][18][17][20] A paama a magisterã sẽn zãmsd naan gʋlsre Johns Hopkins Yunivɛrzitetẽ yʋʋmd 2003, la yʋʋm a yiib sẽn pʋglã a yɩɩ Hodder Fellow Princeton Yunivɛrziɛtẽ, a sẽn zãms kibayã pʋgẽ.[4] [17]A sɩngame n zãmsda Yale Yuniõrgr pʋgẽ, la a maana a yiib-n-soabã Afirik zãmsgo pʋgẽ yʋʋmd 2008 wã.  [23][24][25]

A kaaden kiibo la tuuma

[tekre | teke sidgem]

A Adichie sẽn da be Etazĩni wã, a sɩngame n bao n na n gʋls a pipi noora, a yʋʋr sẽn boond t'a Purple Hibiscus. A gʋlsa a sẽn da nong a zakã n pa be a Nsukka wã. [13] Sebrã baooda nin-buiidã sẽn da be tẽng zug n wa n beẽ wã, n na n bao n bãng b sẽn na n maan to-to n tõog n maan toore.[26] A tʋma a nug-vẽegr sɛb sɛb sɛbã ne sɛb sɛba, tɩ b zãgs-a, wall b kos-a t'a toeem a sẽn maand to-to wã n kẽng Amerik, n kɩt tɩ b bãng-a n paase. La baasgo, Djana Pearson Morris, sẽn yaa sɛb-gʋlsd sẽn tʋmd Pearson Morris la Belt Literary Management wã sakame. [13] A Morris bãngame tɩ yaa toog tɩ b tallg yɩ toogo, bala a Adichie yaa ned sẽn yaa ned sẽn ya ned sẽn yaa Afro-Amerikand la Karayib neda. A Morris kõ-a-la sɛb-sɛb sẽn tõe n yiis-a wã, hal tɩ sẽn wa n wa n wa yɩ tɩlɛ tɩ b reeg-a Algonquin Books, sẽn yaa kom-bɩɩs sẽn pa tar sor n tʋmd ne-a wã yʋʋm 2003. [27] A Algonquin sõngame tɩ b yiis seb-kãngã n kõ seb-dãmb raabdbã, seb-gʋlsdb la sɛb-kãsemsã kopi. B leb n talla Adichie n kẽng n na n wilg tɩ b na n yɩɩ nin-buiidã taoor n na n sõng-a.  La b tʋma sebrã ne a Fourth Estate, sẽn sak n yiis-a yʋʋmd 2004 wã. [13] A Adichie kosa a Sarah Chalfant sẽn yaa agentã n na n yɩ a representantã. Sebrã paama b rãmb n yiis a Kachifo Limited Nigeri yʋʋmd 2004, la b lebg-a lame n lebg buud-goam 40 pʋgẽ.[27][13] [28]

Pag sẽn zĩ ne taabl n sigend sɛb, neb wʋsg sẽn gũbg-a n da karemd a Amerika wã n sigend a sebr sẽn be Berlin, Alemaynã (2014) A Adichie sɩngame n gʋls a pipi sebrã: "Wẽnnaam wĩndg sẽn yaa sãnem", a sẽn maan yʋʋm a naasã, n vaees a ba wã sẽn da tẽed wakat ning la a Buchi Emecheta sẽn gʋls yʋʋmd 1982 wã sebr ning sẽn boond tɩ Destination Biafra wã.[28][29] A Half of a Yellow Sun ra sɩng n yiis yʋʋmd 2006 ne a Alfred A. Knopf sẽn da yiisd sebrã a Vintage Canada wã. A yaa sebr sẽn da be Fransẽ n boond t'a "L'autre moitié du soleil" yʋʋmd 2008 wã. A Éditions Gallimard n yiis-a. [29] A Zĩis wĩndg pʋɩ-sʋka tara pãng n paas Biafra zabã zugu, n kɩt tɩ nonglem kibay sẽn naag neb sẽn yit Nizɛɛrã zĩis toɛy-toɛyã la b sẽn be zĩig ning n get zabrã la b sẽn yãagd b sẽn kẽed ne zoeesã toeemda b yelle.  [29][30]

Yʋʋmd 2009 wã, a Adichie kẽnga ne Nigeri wã logtor a Ivara Esege. [31] [32]B paasa kamb a tãabo; b bi-pugl rogame yʋʋmd 2016,  la b rog kamb kamb a yiib yʋʋm 2024, wa a Adichie sẽn wilg b sõsg pʋgẽ ne Britãni wã zʋrnallã The Guardian wã.[33] A sẽn yi n na n dogã, a rɩka a kamb n kõ-b tɩ b rɩk-a[34].[10] A zakã rãmb fãa beeda Etazĩni, la a Adichie yaa Nizeri tẽnga ned la a yaa nin-tũusd sẽn pa tar sor n pa be beẽ ye. [13] A sẽn da ket n maand a Hodder la a MacArthur karen-bi-poakã, a Adichie publisga a kibarã zʋrnall toor-toorã pʋsẽ. [35] A goma a yiibu ne a tãabã, a sẽn yiis yʋʋmd 2009 wã.[36] B goma Nigeriyã pagb sẽn vɩ b zagsã bɩ b zagsã pʋsẽ wã yelle, n vaees b kongrã, b sẽn yaa b yembr la b sẽn pa mi b sẽn na n paam n kẽ kãadem, b sẽn yi n kẽng zĩig a to wã, la b sẽn maand wẽnga. [13] A "Tõnd sẽn gũbg yãmb gãagã" yaa sull sẽn be Afrɩka ne Afrɩka neb sẽn pa beẽ wã sʋka. A kareng a naas n da be a Amerika, sẽn yi yʋʋmd 2013 wã pʋgẽ. [36] [37]Yaa Nigeri pag sẽn yaa bi-bɩɩg la a karen-bi-poak sẽn yaa biiga kibarã. A ra pa zãms sẽn da yaa yembd raab sẽn be Atlantikã tẽn-tẽngã ye.[38] Yaa "Zũ-rãmb sẽn da tar yam" koe-moonegã sõsg ning sẽn be b sʋka. B sẽn da maand b toorẽ wã, b sẽn be Etazĩni wã, b pa mi b mens sẽn yaa a soab ye.[38]

A Adichie paama koabg n na n yɩ karen-bi-bi-poak a yembr Michigan Yunivɛrzitetã Flint campusẽ yʋʋmd 2014.[39] A sẽn da yaa Afrɩka gʋlsdb la Afrɩka la Afirik tẽn-zẽnga bãngdb sẽn kẽed ne tigimsã ra baoodame tɩ a sõs ne karen-biis la karen-bi-bɩɩs sẽn be lekollã la karẽn-biisã pʋsẽ, la ne tẽnga sɛb-bibliotɛɛrã sẽn be zĩigã, la ne tigims nins sẽn gomd Purple Hibiscus, Americanah la a mengã gʋlsrã yelle. A sẽn gomdã "Tõnd sẽn tõe n maan bũmb ning" la "Bɩ d fãa yɩ feministbã" wã sõsgã b ra wʋma b video wã pʋgẽ. B sõsga b sogsg la leokrã pʋga pʋgẽ. [40] Yʋʋmd 2015 wã, Adichie gʋlsa a zoa sebr n ning a Facebook zugu, yʋʋmd 2016.[36] A sẽn gom a postã zugu kɩtame t'a lebg n karem sebr a ye,  a Ijeawele sẽn nongã, bɩ A Feminist Manifesto in Fifteen Suggestions, sẽn yaa a sẽn da na n bãng a feministã bi-pugl wubrã wɛɛngẽ wã paasgo.[37] Sebrã paama b sẽn yiis yʋʋmd 2017 wã. [39] [40]Yʋʋmd 2020 wã, a Adichie publisga "Zikora", sẽn yaa kibar sẽn gomd seksismã la maagdb sẽn pa kẽed ne b taabã yell bala, la a sẽn gʋls sõsg ning sẽn yaa "Notes on Grief" wã, a ba wã kũumã poore.[41] A kɩtame tɩ b gʋls sebr ning sẽn boond tɩ "Fourth Estate" wã pʋgẽ yʋʋmd ning sẽn pʋglã. [42] [43]

Yʋʋmd 2020 wã, a Adichie ra tara kareng n yiisd sebr sẽn yaa "We Should All Be Feminists" sẽn yaa kambã yĩnga, a sẽn tall makr ne a Leire Salaberria. [d][44][45] B paama sor tɩ b lebg-a ne buud-goam nins sẽn yaa Kroat, Frans, Kore, Portugaal la Spaansã pʋgẽ. [46]A Adichie rɩka yʋʋm ne pʋɩ n tʋmd a pipi kom-bõoneg sebr ning sẽn boond tɩ Mama's Sleeping Scarf wã zugu. A gʋlsa yʋʋmd 2019 pʋgẽ, la a yiis-a-la HarperCollins sẽn yiis yʋʋmd 2023 wã pʋgẽ, a yʋʋr sẽn boond tɩ Nwa Grace James.[47]Ad seb-kãngã sẽn yaa a Joelle Avelino,[48] sẽn yaa Kongo-Angola yel-bũn-gʋlsda.[32][49]

A mand to-to

[tekre | teke sidgem]

A Adichie zãada Igbo ne Ingliz buud-gomdã a tʋʋmã pʋgẽ, [50] ne a sẽn wilg a sẽn maand a sẽn dat n yeel tɩ Igbo wã yaa a sẽn maand ne a sẽn dat tɩ b lebg n lebg n lebg a sẽn datã n lebg n yeel tɩ Ingliz buud. [51] A tũnugda ne makr-paals n kɩt tɩ b paam bũmb sẽn yaa to-to wã, wala makre, rĩm sẽn wa n na n zab ne nin-buiidã la tũudmã taoor dãmb sẽn be a Pɛrp Hibiscus wã makda Palm Sunday wã.[52][53] A sẽn gom Achebe's Things Fall Apart wã goamã kɩtame tɩ b tẽr t'a sẽn karem-a wã tẽegda a tʋʋmdã yelle. [54] Woto me, Kambili yʋʋr sẽn yaa seb-gʋlsd ning sẽn be "Purple Hibiscus" pʋgẽ wã leb n gomda "i biri ka m biri" ("Bɩ y vɩɩmd la y bas tɩ b vɩɩmd"), sẽn yaa Igbo musikã Oliver De Coque yɩɩl yʋʋr sẽn boond tɩ "I biri ka m Biri".[55] Sẽn na yɩl n wilg tɩ zabrã sẽn dengã la zabrã poore, a ra yaa sõma n wa lebg wẽng n yɩɩd wa a sẽn yã wã, a sẽn yã a rolgã a yembr sẽn sɩng ne a sẽn pak bugum-doogã n yã apɩrɩs, biir la "ko-ko-koog sẽn yaa yãglem". Woto yaa toor ne no-rãmbã sẽn be pʋga, tɩ b kʋd a yembr n wa rɩt yaood la a sãnem. [56] Adikii minimã yaa a sẽn tũnug ne zĩ-kãens la a sẽn yaa pĩnd wẽndẽ neb n na n tall neb n karem a kibarã. [57][58]

A Adichie sẽn yaa nin-buiidã, a ra leb n tara manesem sẽn yaa toor ne taab nin-buiidã la tẽns nins sẽn be tẽns a taab sʋka. [59] A kibarã wilgda buud toor-toor sẽn pa tõog n maan ye, sẽn yɩɩd fãa sẽn basd a nin-buiidã tɩ b pa tõe n maan bũmb a to ye. [60] Wakat ninga, a na n maana nin-buiidã yel-manesem sẽn yaa to-to wã sẽn yaa bũmb sẽn yaa toɛy-toɛy n na n kɩt tɩ nin-buiidã get nin-buiidã yell sõma. [61][62][63]

Igbo kʋdemdã pʋgẽ

[tekre | teke sidgem]

, a Adichie kõo a nin-buiidã yʋy sẽn tõe n bãng b sẽn dat n yeel tɩ b yaa buud ning b sẽn dat tɩ b lebgã, wala a Mohammed sẽn yaa nin-muslimã.[64] A sẽn na n yeel tɩ b yaa Igbo rãmb, a maana b yʋy sẽn wilgd b sẽn boond b rãmbã tɩ Igbo wã, la b wilgd b zʋgã, b zʋgã la b tũud-n-taagã. [65] Wala makre, Zĩis wĩndg pʋɩ-sʋka pʋgẽ, rolã yʋʋr sẽn yaa Ọlanna rat n yeelame tɩ "Wẽnnaam sãnem", la a Nwankwọ wilgame tɩ ọla rat n yeelame t'a yaa yõod wʋsgo, la nna rat n yeelame yaa ba (b tõe n yeelame tɩ yaa Wẽnnaam n yaa ba bɩ ba). [66] A Adichie zãagda a nin-buiidã ne a sẽn yaa buud toor-toore, sẽn yaa neb sẽn pa tar tẽebo, la sẽn yaa dũniyã gill zug nebã. [67] A pa tũnugd ne Anglais yʋy ne Afrɩka nebã ye, la a sã n maand woto, a yaa bũmb sẽn wilgd tɩ b tara zʋg-wẽns wall b manesem yaa wẽnga. [68][69] [70][71][72]

A Adichie rɩka b sẽn da tar n yit Igbo kʋdemdã pʋgẽ wã n wilg yɛlã sẽn yaa pĩnd wẽndẽ kibayã modgr pʋgẽ. [73][74][75] A sẽn pa tũud ne nin-buiidã la a sẽn maand b sẽn da yaa a sẽn maand Afrika sɛbã, a pa getẽ tɩ b pa getẽ ne nin-kãsems nins sẽn maand b sɛbã ye.  La b pa get nin-kãsenga yell ye.[76][77] A modgdã taa ne pagbã sẽn tar pãng la a paasda yel-bũnd sẽn yaa ne pagbã la b sẽn da bao n bãng bũmb ninsã, wala kolonealismã, tũudmã la pãn-tõog taab wɛɛngẽ.  [78][79] [80]

Adikii wã pa le tar sor n na n welg nin-buiidã tɩ b wilg b sẽn pa mi b sẽn segd n maan bũmb ninsã ye.  [81][82]

A sẽn tũnug ne yɛl sẽn yit zãma wã pʋ-tẽebẽ wã neb n wilg tɩ b pa tõe n bãng bũmb ning sẽn zĩnd b sẽn maan to-to wã, a wilgame tɩ b pa mi bũmb ning sẽn be b sẽn maan ye. [83] A Adichie kengda a karen-biisã raood tɩ b bãng b sẽn segd n maan to-to wã, la b bãng b kongrã sẽn be dũniyã pʋgẽ wã. [84][85] Nigeri karen-saamb a Stanley Ordu yeelame tɩ Adichie feminizm yaa pagbã sẽn maand bũmb sẽn yaa tɩlɛ tɩ b bãng tɩ b pa get pagb yell ne b pagbã ye.[86][87]

Sõsg ning sẽn be

[tekre | teke sidgem]

A Adichie, sẽn da sõs ne Kenya gʋlsd a Binyavanga Wainaina yʋʋmd 2011 wã pʋgẽ, yeelame tɩ a tʋʋmã yell sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa nonglem. [88] A sẽn tũnug ne gom-bi-poak ning sẽn yaa "Bõn-tɩrga yaa politikã", a tʋʋmã pʋgẽ, a nonglmã yaa buud-goamã, nin-tɩrgã la ninsaal yɛlã sẽn yaa to-to wã n wilgdẽ tɩ b nong-a lame, la b getẽ tɩ b sẽn zabd ne taab to-to la politikã tara pãn-tusdg to-to fãa wɛɛngẽ.[83] A Adichie vaeesda naoor wʋsgo sullã, buud-gomdã, pag ne rao sẽn yaa a soaba, (post) imperialismã, pãn-tõogã, rasmã la tũudmã sẽn be zĩig ning fãa wã. [89] A sẽn maandã yaa a sẽn tũ ne a zakã rãmb, a kom-bɩɩsã la a taab taab zoodã.[90][91] A sẽn maand bũmb ninsã pa be politikã la a sẽn maood n na n paam n paam n kõ a mens ye. [92] A gʋlsa bũmb wʋsg sẽn wilgd a nin-buiidã sẽn tõe n paam b meng ne b vɩɩmã sẽn wa ne zu-loeesã wɛɛngẽ[93] la b sẽn tõe n maan to-to n lebg b mensã sẽn tõe n wilg b meng b sẽn maand to-to wã.[94] [95]

A Adichie tʋʋmda

[tekre | teke sidgem]

sẽn sɩng ne Purple Hibiscus wã, sẽn yaa bũmb sẽn wilgd tɩ b yaa nin-buiidã. [64] A sẽn maandã, a sẽn maandẽ wã, a sẽn maan tɩ b wilg tɩ b yaa Igbo rãmbã, la b waoogda b buud-gomdã la b buud-goamã, la b wilg tɩ Africa wã yaa b tẽng-nongre. [96] A sẽn gʋlsã yaa sõsg sẽn yaa a sẽn da rat n maan ne Zapõ wã, sẽn dat n lebs n paam Afrɩka waoogr la ãdem-biisã. A Adichie tʋʋmẽ wã, a sẽn da maand bũmb wʋsg n paas yaa Biafra zabrã. Soda sẽn zĩnd tẽng zug wã yɩɩ "pa-kãseng" Nizɛɛr soolmã sẽn wa n wa n be wã pʋgẽ. A Half of a Yellow Sun, a sẽn maan zabrã wɛɛngẽ wã wilgda a politikã, a zãmbã, a tũudmã dogmatismã la a zabã sẽn kɩt tɩ b rig Igbo nebã n yaool n kɩt tɩ b lebg n kẽed tẽngã pʋgẽ wã.  [97] [98]Bĩngã fãa paama b sẽn da na n maan to-to wã, la a Adichie wilga zabrã wa yĩn-kʋdga sẽn pa le paam laafɩ politik taoor dãmb sẽn pa rat n welg zu-loees nins sẽn wa n wa ne-a wã yĩnga. [99] [100]

Nigeri wã Inivɛrsite wã

[tekre | teke sidgem]

Nsukka leb n pukame Adichie noobã pʋgẽ n wilg zãmsg sẽn tõe n toeem bũmb ning sẽn be politikã bãngrã wɛɛngẽ wã, la a makda Afrika fãa bãngrã sẽn kengd la b tʋlg n paam b mens ne b mens ne Zĩ-zĩ-zõnd a pʋɩ-sʋka.[101] A zĩnda a Pɛrp Hibiscus la a Americanah wã fãa pʋgẽ, n wilg tɩ yaa karen-biis nins sẽn pa sakd a Zeova wã la b sẽn pa sakd-a wã n kɩɩs a naamã. [102] [103]Yaa tẽn-digend sẽn zãmsd nebã siglgã kibarã la b maandẽ bũmb sẽn tõe n sõng-b tɩ b tõog n kɩɩs b bãngrã sẽn yaa to-to wã wɛɛngẽ.  B miime tɩ siglgã sɛbã wilgda kibarã pʋɩɩr bala, la b minimẽ Afrika nebã sẽn kẽes b mensã.  A Adichie wilga rẽ a Half of a Yellow Sun pʋgẽ, matematɛk karen-saamb a Odenigbo sẽn wilg a Ugwu t'a na n bãnga lekollẽ tɩ nin-bu-paal a ye n bãng Nizɛɛr kʋɩlgã, baa ne sẽn yaa nin-buuda sẽn boond t'a Mungo Park n bãng-a wã, baa ne tẽngã neb sẽn da zĩm-gãong koomã yʋʋm wʋsg sẽn looge.[104] La a Odenigbo keoogda a Ugwu t'a sã n pa maan woto, a segd n basa a sẽn leok-a wã. [54][105] [106]

A Adichie tʋʋm sẽn gomd Afrika tẽn-tẽngã yellã vaeesda sẽn yaa to-to wã, b sẽn mi b sẽn segd n yɩ to-to la b sẽn segd tɩ b maan to-to n yɩ to wã. [107] Yaa b sẽn nong n get rẽ wa b sẽn dat n bãng bũmb ning sẽn yaa sõma wã, la b sẽn get rẽ ne b sẽn toeem b yʋyã wã.  Ad Adikẽ kibarã pʋgẽ, b gomda rẽ yelle.[108] A sẽn tũnug ne tẽn-koɛɛg yel-bũndã, a tõog n goma a nin-buiidã sẽn get b sẽn yaa to-to wã yelle, a sã n vɩ tẽn-zẽnga, la a sã n wa paam bũmb toor-toor sẽn wilgd b sẽn yaa buud toor-toorã wɛɛngẽ. [109][110] Pipi, b sẽn da wa n yaa tẽn-paalg nin-buiidã, b bãngame tɩ b tara sor n na n bãng b sẽn tõe n paam n kẽe ne nin-paalgã. A Ifemelu sẽn da tar zoodã yaa a meng n bao n bãng a sẽn yaa a soaba, la sẽn pa kɩt tɩ a lebg a nin-paalgã pʋgẽ ye. A paama bãngre t'a yaa Afrɩka neb sẽn be tẽn-zẽnga pʋgẽ wã, la a rɩka manesem a yiib n get a sẽn yaa yẽ mengã.[111] A sẽn da mi tɩ b yaa nin-tɩrsã, b sẽn da wa n wa n wa be Etazĩni wã, b ra pa getẽ tɩ b yaa Zuif-rãmbã bal ye. A ra gomda nin-tɩrse, la a ra gomda nin -tɩrse.[112][113][114][115][116] A sẽn be be wã, a geta yel-bũndã yɛl nins sẽn be Purple Hibiscus, Half of a Yellow Sun, la The Thing Around Your Neck wã pʋgẽ, wala sẽn yaa b sẽn get pagb sẽn yaa Zũ-zĩisẽ wã ne b yĩn-kɛglem, b zu-loees la b sẽn get b sẽn yaa bũmb ningã. [117] A Ijeawele sẽn nong-a wã paasda a sẽn segd n maan politikã wɛɛngẽ wã. A wilgame tɩ b segd n tũda b sẽn boond b pagb tɩ Afrɩka rãmba, la b zãgsda b sũ-rãmba, la b sak n zãgsd b mens ne b sẽn pa tar b meng n na n maan bũmb ning sẽn yaa sõma ye. A pʋg-paalã sẽn yaa b nin-buiidã, b pa rat tɩ b tall b mens ne b taabã ye. B pa rat tɩ nebã bãng b sẽn na n maan to-to wã ye.[118][119]

A Adichie tʋʋmda naoor wʋsgo

[tekre | teke sidgem]

yaa zak rãmb sẽn be taab n bao n bãng zak rãmb sẽn yaa to-to wã, n kɩt tɩ a tõe n vaees b sẽn paam to-to ne b sẽn namsd b taabã la b sẽn yiis b mensã. A Adichie sẽn gʋls "Purple Hibiscus" la "The Headstrong Historian" wã pʋgẽ, a goma rẽ yelle, n wilg tɩ b sẽn maand to-to wã yaa wẽnga. [120][121] [122][123]Pag sẽn maand yoobã, b sẽn maand kãadem pʋgẽ la b sẽn maand kãadmã poore, yaa gom-zug a ye a Adichie sẽn tũnugd ne n vaeesd nonglem yɛl sẽn yaa to-to wã la a sẽn pa tõe n maan to-to.[124]A sẽn maandã wilgda pag ne rao lagengã sẽn yaa bũmb ning sẽn be kãadem pʋgẽ, wala "Tõnd n kẽng ziirã" la yɛl sẽn yaa gɩdgr tɩ b ra maand ye. Wala makre, b sẽn maan tɩ b bãng tɩ b yaa maan-kʋʋdb n get b mens ne b tẽed-n-taasã to-to wã.[125]Vʋʋsemã, ma wãre la pag sẽn namsdã yaa yɛl sẽn pa be a Adichie tʋʋmẽ wã, la b vaeesda b sẽn get kiris-neb hakɩkã, a ba-rãmbã la b sẽn dat tɩ b vɩɩmd to-to wã wɛɛngẽ. Wala makre, kibarã sẽn boond tɩ "Zikora" pʋgẽ, a goma b sẽn na n yɩ ma wã sẽn yaa bũmb ning sẽn yaa bũmb nins sẽn yaa bũmb toor-toor ne b vɩɩmã, b sẽn get bũmb nins sẽn be b sũurẽ wã yelle. [83] Kibarã wilgda pag sẽn pa tõog n dɩkd-a tɩ b rɩkd-a n kõ b kambã la b sẽn pa gũud tɩ b paam tɩ b kẽ kãadem, a sẽn pa tar kamb a ye, a sẽn yaa ma, a sẽn namsd a Zikora wã, la a sẽn tagsd a sẽn na n lebg ma wã yelle[92]

A Adichie tʋʋmã wilgdame t'a nonga ninsaal vɩɩmã sẽn yaa to-to wã wʋsgo.[92][126]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. https://punchng.com/my-parents-did-not-name-me-chimamanda-says-author-adichie/?amp
  2. 2.0 2.1 https://en.wikipedia.org/wiki/Chimamanda_Ngozi_Adichie#CITEREFNwankw%E1%BB%8D2023
  3. https://www.africanwriter.com/in-the-footsteps-of-achebe-enter-chimamanda-ngozi-adichie/
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 https://www.gale.com/intl/databases-explored/literature/chimamanda-ngozi-adichie
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 https://guardian.ng/life/chimamanda-ngozi-adichie-reveals-how-she-came-about-the-name-chimamanda/
  6. https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/17/chimamandas-mother-for-burial-may-1/https://www.thisdaylive.com
  7. https://sunnewsonline.com/the-chimamanda-ngozi-adichies-parents-memoirs-2-knowing-each-other-before-you-marry/
  8. https://www.newyorker.com/magazine/2018/06/04/chimamanda-ngozi-adichie-comes-to-terms-with-global-fame
  9. 9.0 9.1 https://www.sunnewsonline.com/james-nwoye-adichie-1932-2020/
  10. 10.0 10.1 10.2 10.3 10.4 https://www.npr.org/2014/03/18/291133080/news-maker
  11. 11.0 11.1 https://opencountrymag.com/cover-story-sept-chimamanda-ngozi-adichie-is-in-a-different-place-now/
  12. 12.0 12.1 Adichie, Chimamanda Ngozi (15 September 2006). "Truth and Lies". The Guardian. London, UK. Archived from the original on 31 March 2024. Retrieved 31 March 2024.
  13. 13.0 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 13.7 13.8 http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6731387.stm
  14. https://www.nytimes.com/2021/05/09/books/review/notes-on-grief-chimamanda-ngozi-adichie.html
  15. 15.0 15.1 Tunca, Daria (2011). "Adichie, Chimamanda Ngozi (1977)". In Gates Jr, Henry Louis; Akyeampong, Emmanuel K. (eds.). Dictionary of African Biography. Vol. 1: Abach-Brand. New York, New York: Oxford University Press. pp. 94–95. ISBN 978-0-19-538207-5.
  16. https://businessday.ng/offduty/article/chimamanda-ngozi-adichie-a-pride-to-africa-a-treasure-to-the-world-2/
  17. 17.0 17.1 17.2 17.3 17.4 17.5 17.6 https://guardian.ng/life/chimamanda-adichie-the-fearless-writer/
  18. 18.0 18.1 18.2 https://opencountrymag.com/cover-story-sept-chimamanda-ngozi-adichie-is-in-a-different-place-now/
  19. Adichie, Amanda Ngozi (2000). "My Mother, the Crazy African". In Posse Review. Multi-Ethnic Anthology. San Francisco, California: Spectrum Publishers. Archived from the original on 31 March 2024.
  20. 20.0 20.1 20.2 20.3 20.4 20.5 Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
  21. 21.0 21.1 Mullane, Janet (2014). "Chimamanda Ngozi Adichie". In Trudeau, Lawrence J. (ed.). Contemporary Literary Criticism. Vol. 364. Farmington Hills, Michigan: Cengage Learning. ISBN 978-1-4144-9987-1.
  22. Irvine, Lindesay (24 September 2008). "Adichie Wins a $500,000 Genius Grant". The Guardian. London, UK. Archived from the original on 22 March 2024. Retrieved 22 March 2024.
  23. https://en.wikipedia.org/wiki/Radcliffe_Institute_for_Advanced_Study
  24. Chutel, Lynsey (3 July 2016). "Award-Winning Author Chimamanda Ngozi Adichie Has Had a Baby, Not That It's Anyone's Business". Quartz. New York City, New York: G/O Media. Archived from the original on 4 July 2016. Retrieved 3 July 2016.
  25. https://www.theguardian.com/books/2025/feb/15/cancel-culture-we-should-stop-it-end-of-story-chimamanda-ngozi-adichie-on-backlash-writers-block-and-her-two-new-babies
  26. https://www.harpersbazaar.com/uk/culture/a63957572/chimamanda-ngozi-adichie-interview-dream-count/
  27. 27.0 27.1 https://hub.jhu.edu/2017/02/09/chimamanda-adichie-fas-hopkins/
  28. 28.0 28.1 https://opencountrymag.com/cover-story-sept-chimamanda-ngozi-adichie-is-in-a-different-place-now/
  29. 29.0 29.1 29.2 https://brittlepaper.com/2018/10/chimamanda-ngozi-adichies-purple-hibiscus-turns-15-the-best-moments-of-a-modern-classic/
  30. https://www.newyorker.com/magazine/2018/06/04/chimamanda-ngozi-adichie-comes-to-terms-with-global-fame
  31. https://www.theguardian.com/books/2017/feb/03/buchi-emecheta-obituary
  32. 32.0 32.1 https://www.theage.com.au/entertainment/books/no-life-away-from-her-books-20061008-ge39zh.html
  33. Madueke, Sylvia Ijeoma (August 2019). "On Translating Postcolonial African Writing: French Translation of Chimamanda Adichie's Half of a Yellow Sun". TranscUlturAl. 11 (1). Edmonton, Alberta: University of Alberta: 49–66. doi:10.21992/tc29446. ISSN 1920-0323. OCLC 8615550149.
  34. "The Thing Around Your Neck: Stories". Kirkus Reviews.com. New York City, New York: Kirkus Media. 1 May 2009. Archived from the original on 14 August 2022. Retrieved 14 August 2022.
  35. Forna, Aminatta (16 May 2009). "Endurance Tests". The Guardian. London, UK. Archived from the original on 5 January 2024. Retrieved 22 April 2024.
  36. 36.0 36.1 https://www.standard.co.uk/culture/books/zikora-by-chimamanda-ngozi-adichie-book-review-a4573312.html
  37. 37.0 37.1 https://www.theguardian.com/books/2021/feb/11/Chimamanda-Ngozi-Adichie-to-publish-memoir-about-her-fathers-death
  38. 38.0 38.1 https://www.theguardian.com/books/2013/apr/15/americanah-chimamanda-ngozi-adichie-review
  39. 39.0 39.1 https://www.washingtonpost.com/outlook/2021/05/06/adichiegrief/
  40. 40.0 40.1 "Libros infantiles para celebrar el Día de la Mujer" [Children's Books to Celebrate Women's Day]. Diario de Sevilla (in Spanish). Seville, Spain. 6 March 2020. Archived from the original on 5 December 2022. Retrieved 19 May 2024.
  41. "'We Should All Be Feminists'" (PDF). Foreign Rights Catalog: Books for Kids and Teens. New York City, New York: Penguin Random House: 109. January–June 2021. Archived (PDF) from the original on 19 May 2024. Retrieved 19 May 2024.
  42. https://opencountrymag.com/chimamanda-ngozi-adichies-childrens-picture-book-coming-in-2023/
  43. "'We Should All Be Feminists'" (PDF). Foreign Rights Catalog: Books for Kids and Teens. New York City, New York: Penguin Random House: 109. January–June 2021. Archived (PDF) from the original on 19 May 2024. Retrieved 19 May 2024.
  44. https://opencountrymag.com/chimamanda-ngozi-adichies-childrens-picture-book-coming-in-2023/
  45. https://www.washingtonpost.com/books/2023/09/12/chimamanda-adichie-childrens-book/
  46. https://www.theguardian.com/books/2025/mar/02/dream-count-by-chimamanda-ngozi-adichie-review-candid-conversations-with-friends
  47. Ishaya, Yusuf Tsojon; Gunn, Michael (March 2022). "Graphology as Style in Chimamanda Ngozi Adichie's The Thing Around Your Neck". LWATI: A Journal of Contemporary Research. 19 (1). Beijing, China: Universal Academic Services: 69–86. ISSN 1813-2227. Archived from the original on 9 November 2022.
  48. Ishaya, Yusuf Tsojon; Gunn, Michael (March 2022). "Graphology as Style in Chimamanda Ngozi Adichie's The Thing Around Your Neck". LWATI: A Journal of Contemporary Research. 19 (1). Beijing, China: Universal Academic Services: 69–86. ISSN 1813-2227. Archived from the original on 9 November 2022.
  49. Omosola, Friday (17 February 2025). "Why I didn't announce birth of my twins – Chimamanda Adichie". Premium Times Nigeria. Retrieved 16 June 2025.
  50. Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
  51. Dube, Musa W. (April 2019). "Purple Hibiscus: A Postcolonial Feminist Reading". Missionalia. 46 (2). Stellenbosch, Western Cape, South Africa: Stellenbosch University: 222–235. doi:10.7832/46-2-311. ISSN 0256-9507. OCLC 8081262364.
  52. Dube, Musa W. (April 2019). "Purple Hibiscus: A Postcolonial Feminist Reading". Missionalia. 46 (2). Stellenbosch, Western Cape, South Africa: Stellenbosch University: 222–235. doi:10.7832/46-2-311. ISSN 0256-9507. OCLC 8081262364.
  53. Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  54. 54.0 54.1 Mbah, Victor Chukwudi (2015). "Themes and Techniques in African Novel: A Review of Ngozi Chimamanda Adichie's Half of a Yellow Sun". Ansu Journal of Language and Literary Studies. 1 (2). Uli, Anambra, Nigeria: Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu University: 345–359. ISSN 2465-7352. Archived from the original on 16 November 2023. Retrieved 28 April 2024.
  55. Ejikeme, Anene (2017). "The Women of Things Fall Apart, Speaking from a Different Perspective: Chimamanda Adichie's Headstrong Storytellers". Meridians. 15 (2). Durham, North Carolina: Duke University Press: 307–329. doi:10.2979/meridians.15.2.02. ISSN 1536-6936. OCLC 8870766018. Retrieved 1 May 2024.
  56. Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
  57. Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
  58. Ejikeme, Anene (2017). "The Women of Things Fall Apart, Speaking from a Different Perspective: Chimamanda Adichie's Headstrong Storytellers". Meridians. 15 (2). Durham, North Carolina: Duke University Press: 307–329. doi:10.2979/meridians.15.2.02. ISSN 1536-6936. OCLC 8870766018. Retrieved 1 May 2024.
  59. Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
  60. Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  61. Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  62. Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  63. Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  64. 64.0 64.1 Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  65. Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  66. Egbunike, Louisa Uchum (2017). "1. Narrating the Past: Orality, History & the Production of Knowledge in the Works of Chimamanda Ngozi Adichie". In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 15–30. ISBN 978-1-84701-162-6.
  67. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  68. Vanzanten, Susan (Summer 2015). "'The Headstrong Historian': Writing with Things Fall Apart". Research in African Literatures. 46 (2): 85–103. doi:10.2979/reseafrilite.46.2.85. ISSN 0034-5210. JSTOR 10.2979/reseafrilite.46.2.85. OCLC 5827202813.
  69. Vanzanten, Susan (Summer 2015). "'The Headstrong Historian': Writing with Things Fall Apart". Research in African Literatures. 46 (2): 85–103. doi:10.2979/reseafrilite.46.2.85. ISSN 0034-5210. JSTOR 10.2979/reseafrilite.46.2.85. OCLC 5827202813.
  70. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  71. Nwankwọ, Izuu (2023). "Traditions of Naming in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction". Postcolonial Text. 18 (3). Villetaneuse, France: Sorbonne Paris North University: 1–17. ISSN 1705-9100. Archived from the original on 30 March 2024.
  72. Vanzanten, Susan (Summer 2015). "'The Headstrong Historian': Writing with Things Fall Apart". Research in African Literatures. 46 (2): 85–103. doi:10.2979/reseafrilite.46.2.85. ISSN 0034-5210. JSTOR 10.2979/reseafrilite.46.2.85. OCLC 5827202813.
  73. https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
  74. https://muse.jhu.edu/pub/143/article/580802/pdf
  75. https://muse.jhu.edu/pub/143/article/580802/pdf
  76. Ejikeme, Anene (2017). "The Women of Things Fall Apart, Speaking from a Different Perspective: Chimamanda Adichie's Headstrong Storytellers". Meridians. 15 (2). Durham, North Carolina: Duke University Press: 307–329. doi:10.2979/meridians.15.2.02. ISSN 1536-6936. OCLC 8870766018. Retrieved 1 May 2024.
  77. Carotenuto, Silvana (2017). "12. 'A Kind of Paradise' Chimamanda Ngozi Adichie's Claim to Agency, Responsibility & Writing" (PDF). In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 169–184. ISBN 978-1-84701-162-6.
  78. Ordu, Stanley (December 2021). "Womanism and Patriarchy in Chimamanda Adichie's Purple Hibiscus" (PDF). Litinfinite Journal. 3 (2). Kolkata, India: Supriyo Chakraborty Penprints Publications: 61–73. doi:10.47365/litinfinite.3.2.2021.61-73. ISSN 2582-0400. OCLC 9455975886. Retrieved 3 May 2022.
  79. Ordu, Stanley (December 2021). "Womanism and Patriarchy in Chimamanda Adichie's Purple Hibiscus" (PDF). Litinfinite Journal. 3 (2). Kolkata, India: Supriyo Chakraborty Penprints Publications: 61–73. doi:10.47365/litinfinite.3.2.2021.61-73. ISSN 2582-0400. OCLC 9455975886. Retrieved 3 May 2022.
  80. Carotenuto, Silvana (2017). "12. 'A Kind of Paradise' Chimamanda Ngozi Adichie's Claim to Agency, Responsibility & Writing" (PDF). In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 169–184. ISBN 978-1-84701-162-6.
  81. https://scroll.in/article/735501/chimamanda-ngozi-adichie-speaks-as-well-as-she-writes-maybe-better
  82. Ordu, Stanley (December 2021). "Womanism and Patriarchy in Chimamanda Adichie's Purple Hibiscus" (PDF). Litinfinite Journal. 3 (2). Kolkata, India: Supriyo Chakraborty Penprints Publications: 61–73. doi:10.47365/litinfinite.3.2.2021.61-73. ISSN 2582-0400. OCLC 9455975886. Retrieved 3 May 2022.
  83. 83.0 83.1 Anthony, Joseph (9 April 2023). "Exploring the Literary Genius of Chimamanda Ngozi Adichie". Herald Nigeria. Archived from the original on 27 March 2024. Retrieved 27 March 2024.
  84. Dabiri, Emma (2015). "Re-Imagining Gender in Nigeria". In Beyer, Theresa; Burkhalter, Thomas; Liechti, Hannes (eds.). Seismographic Sounds: Visions of a New World. Berne, Switzerland: Norient. ISBN 978-3-9524496-0-8.
  85. https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/233956/1/Tunca_Adichie_Achebe_RAL.pdf
  86. https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/233956/1/Tunca_Adichie_Achebe_RAL.pdf
  87. Dabiri, Emma (2015). "Re-Imagining Gender in Nigeria". In Beyer, Theresa; Burkhalter, Thomas; Liechti, Hannes (eds.). Seismographic Sounds: Visions of a New World. Berne, Switzerland: Norient. ISBN 978-3-9524496-0-8.
  88. Dube, Musa W. (April 2019). "Purple Hibiscus: A Postcolonial Feminist Reading". Missionalia. 46 (2). Stellenbosch, Western Cape, South Africa: Stellenbosch University: 222–235. doi:10.7832/46-2-311. ISSN 0256-9507. OCLC 8081262364.
  89. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  90. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  91. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  92. 92.0 92.1 92.2 Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  93. Ishaya, Yusuf Tsojon; Gunn, Michael (March 2022). "Graphology as Style in Chimamanda Ngozi Adichie's The Thing Around Your Neck". LWATI: A Journal of Contemporary Research. 19 (1). Beijing, China: Universal Academic Services: 69–86. ISSN 1813-2227. Archived from the original on 9 November 2022.
  94. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  95. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  96. Abba, Abba A. (Winter 2021). "Remediating Biafra: Adichie's Half of a Yellow Sun as a Symbolic Vehicle of Postwar Reconciliation". Research in African Literatures. 51 (4). Bloomington, Indiana: Indiana University Press: 1–17. doi:10.2979/reseafrilite.51.4.01. ISSN 0034-5210. OCLC 9144124984. Retrieved 2 May 2024.
  97. Abba, Abba A. (Winter 2021). "Remediating Biafra: Adichie's Half of a Yellow Sun as a Symbolic Vehicle of Postwar Reconciliation". Research in African Literatures. 51 (4). Bloomington, Indiana: Indiana University Press: 1–17. doi:10.2979/reseafrilite.51.4.01. ISSN 0034-5210. OCLC 9144124984. Retrieved 2 May 2024.
  98. https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
  99. https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
  100. Abba, Abba A. (Winter 2021). "Remediating Biafra: Adichie's Half of a Yellow Sun as a Symbolic Vehicle of Postwar Reconciliation". Research in African Literatures. 51 (4). Bloomington, Indiana: Indiana University Press: 1–17. doi:10.2979/reseafrilite.51.4.01. ISSN 0034-5210. OCLC 9144124984. Retrieved 2 May 2024.
  101. https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
  102. https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/33339/1/Tunca_Adichie_African.pdf
  103. Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
  104. Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
  105. Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
  106. Tunca, Daria (2010). "Of French Fries and Cookies: Chimamanda Ngozi Adichie's Diasporic Short Fiction" (PDF). In Gyssels, Kathleen; Ledent, Bénédicte (eds.). Présence africaine en Europe et au-delà [African Presence in Europe and Beyond]. Paris, France: Éditions L'Harmattan. pp. 291–309. ISBN 978-2-296-12803-3.
  107. Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
  108. Bragg, Beauty (Winter 2017). "Racial Identification, Diaspora Subjectivity, and Black Consciousness in Chimamanda Ngozi Adichie's Americanah and Helen Oyeyemi's Boy, Snow, Bird". South Atlantic Review. 82 (4): 121–138. ISSN 0277-335X. JSTOR 90017450. OCLC 9970616626.
  109. Akyeampong, Emmanuel (2021). "Transformations in Global Blackness: African and African American Relations, c. 1960 to Recent Times". Transition (131): 78–95. ISSN 0041-1191. JSTOR 10.2979/transition.131.1.08. OCLC 9368929313.
  110. https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
  111. https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
  112. https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
  113. https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
  114. https://literator.org.za/index.php/literator/article/view/1723
  115. Sebola, Moffat (May 2022). "Some Reflections on Selected Themes in Chimamanda Ngozi Adichie's Fiction and Her Feminist Manifesto". Literator. 43 (1). Potchefstroom, South Africa: Bureau for Scholarly Journals. doi:10.4102/lit.v43i1.1723. ISSN 0258-2279. OCLC 9627424976. Retrieved 4 May 2024
  116. https://books.google.com/books?id=wXkVvgAACAAJ&pg=PA18
  117. Hewett, Heather (May 2005). "Coming of Age: Chimamanda Ngozi Adichie and the Voice of the Third Generation". English in Africa. 32 (1): 73–97. ISSN 0376-8902. JSTOR 40239030. OCLC 5878056558.
  118. https://journal.trunojoyo.ac.id/prosodi/article/view/12184
  119. Egbunike, Louisa Uchum (2017). "1. Narrating the Past: Orality, History & the Production of Knowledge in the Works of Chimamanda Ngozi Adichie". In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 15–30. ISBN 978-1-84701-162-6.
  120. Daniels, Juliana (2022). "Alternative Feminism: Interrogating Marriage and Motherhood in Chimamanda Ngozie Adichie's Half of a Yellow Sun and Purple Hibiscus". The International Journal of Humanities Education. 21 (1). Champaign, Illinois: Common Ground Research Network, University of Illinois: 53–66. doi:10.18848/2327-0063/CGP/v21i01/53-66. ISSN 2327-0063. OCLC 9695413750. ProQuest 2743806195.
  121. Roifah, Miftahur (October 2021). "Becoming a Mother: The Transition to Motherhood in Chimamanda Ngozi Adichie's 'Zikora'". Prosodi. 15 (2). Bangkalan, Indonesia: University of Trunojoyo Madura: 178–185. doi:10.21107/prosodi.v15i2.12184. ISSN 1907-6665. Retrieved 3 May 2024.
  122. https://www.elle.com/fashion/personal-style/a12670/personal-essay-on-style-by-chimamanda-ngozi-adichie/
  123. https://muse.jhu.edu/pub/1/article/663338/pdf
  124. https://journal.trunojoyo.ac.id/prosodi/article/view/12184
  125. https://muse.jhu.edu/pub/1/article/663338/pdf
  126. Carotenuto, Silvana (2017). "12. 'A Kind of Paradise' Chimamanda Ngozi Adichie's Claim to Agency, Responsibility & Writing" (PDF). In Ememyonu, Ernest N. (ed.). A Companion to Chimamanda Ngozi Adichie. Woodbridge, Suffolk: James Currey. pp. 169–184. ISBN 978-1-84701-162-6.