Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Elena Cornaro Piscopia

Soolge Wikipidiya

A Elena Lucrezia Cornaro Piscopia

Elena Cornaro Piscopia
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipRepublic of Venice Tekre
Name in native languageElena Lucrezia Corner Tekre
Given nameElena, Lucrezia Tekre
Family nameCorner Tekre
Date of birth5 Sigr kiuugu 1646 Tekre
Zĩ-ninga o rogeVenice Tekre
Date of death26 Sẽoog kiuugu 1684 Tekre
Place of deathPadua Tekre
Manner of deathnatural causes Tekre
Cause of deathcancer Tekre
FatherGiovan Battista Corner Tekre
FamilyHouse of Cornaro Tekre
Languages spoken, written or signedLatin, Italian, Greek Tekre
Occupationmathematician, philosopher, theologian, university teacher, medic Tekre
Field of workphilosophy, theology, mathematics, higher education, female education Tekre
Educated atUniversity of Padua Tekre
Religious orderBenedictines Tekre
Medical conditiontuberculosis Tekre
Depicted byMonument to Elena Lucrezia Cornaro Piscopia Tekre

(Sẽmaan-Amerik: /kɔːrˌnɑːroʊ pɪˈskoʊpiə/,[1]Itali: [ɛːlena luˈkrɛttsja korˈnaːro piˈskɔːpja]; 5 tʋʋlg kiuug rasem 1646 - zags kiuug rasem 26 1684) bɩ a Elena Lucrecia Corner (Venetik: [koɾˈnɛɾ], Itali: [korˈnɛr]), sẽn boond tɩ Helen Cornaro, yaa Venes filozof sẽn yaa burkĩna, sẽn yɩ pipi pagb sẽn paam karen-bi-rɩsg kareng la pipi sẽn paam Philosophie doktorã yʋʋm 1678.[2]

Bi-bɩɩgã

[tekre | teke sidgem]

A Elena Cornaro Piscopia rogame a Palazzo Loredan, Venesia, Venesɩ tẽnga, yʋʋmd 1646 tʋʋlg kiuug rasem 5 daarã. A yaa a Gianbattista Cornaro-Piscopia ne a pag a Zanetta Boni biig a tãab soaba. A ma ra yaa tẽng-boogd la a roagdbã ra pa kẽ kãadem a rogmã wakate.[3]

Yʋʋmd 1664 wã, b yãka a Elena ba t'a lebg a San Marco de supra wã prokurator, sẽn yaa a Mark karen-doogã ligd-kẽedã, sẽn yaa tʋʋm-kãseng sẽn yaa a sẽn da rat n paam n paam n zĩnd Venise nebã sʋka. Rẽ kɩtame tɩ a Gianbattista lebg a yiib soaba, a sẽn yaa a Venise Doge wã poorẽ.[4] Yaa rẽ yĩng la a Elena sẽn dog tɩ pa zems ne b kãadmã wã ra yaa ned sẽn tar yõod wʋsg ne b taabã. A ba wã bao n maana pʋ-peelem naoor wʋsgo, la a pa sak n deeg rao a ye sẽn da wa n kõ-a wã ye. A Fransko Ludovico Maschietto pa sak n deeg t'a sẽn tar yʋʋm 11 wã, a maana pʋlem tɩ b na n yɩɩ nin-sõamyã ye.[5]

Yʋʋmd 1665 wã, a lebga Benedictine oblate, la a pa lebg moong ye.

LoveZãmsgã

[tekre | teke sidgem]

A Elena sẽn da yaa bi-bɩɩgã, b ra get-a lame tɩ yaa bõn-naandg. A ra yaa fada a Giovanni Fabris sẽn da yaa a zakã zoa n sagl-a t'a sɩng lekoll sẽn yaa sõma. A zãmsame Latin la Gɛrk ne karen-saam-dãmb sẽn tar minim n paam n bãng gom-kãensã sõma, la a lebg n zãmsame Frans la Spaans yʋʋm a yopoe wã.

A Elena lebga yɩɩlã minim soaba, n tõog n yɩɩl klaviir, harp la vioolã. A sẽn da wa n be a vɩɩmã pʋgẽ wã wilgda a minimã. A sẽn wa n be a yʋʋm 20 wã tɛka, a ra nonga fizik, astronomi la kʋn-balã bãngre. A Carlo Rinaldini, a karen-saamb sẽn zãmsd nebã filozofi wã, la wakat kãng, a sẽn yaa Paadʋ wã Inivèsite filozofã taoor soaba, yiis-a lame yʋʋmd 1668 wã, a gʋlsa sebr sẽn be Latin-rãmbã pʋgẽ, n get a geometri yelle. Sebrã ra yaa a Elena sẽn tar yʋʋm pis-na-biis la a yiib n kõ. A Fabris sẽn wa n yaa a karen-saambã kũum poore, a lebga a Rinaldini sẽn na n dɩk a zãmsgo.

Karẽn-bi-pugl

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 1669 wã, a lebgame n yiis a Lanspergius sẽn yaa Kartiiz maan-kʋʋd n gomd a Zezi yelle, n yiis a Spaansã n lebg a Itaali. [c] B ra sak n tolg-a lame n kõ a zoa a Gian Paolo Oliva, la a sẽn yaa a karen-saambã. B yiis-a-la ne seb-biis a nu yʋʋmd 1669 n tãag yʋʋmd 1672 wã. A sẽn paam n bãng n bãng n paas n lebg n be b sullẽ wã, b bool-a lame tɩ a wa zĩnd b sullẽ. Yʋʋmd 1670 wã, a lebga b sullã taoor soaba.[6][7]

A Karlo Rinaldini sẽn da yaa a karen-saambã sẽn zãmsd filozofi wã saglg zugẽ, a Felice Rotondi kosa a Padu wã Inivèsite t'a Cornaro paam a lauree wã teoloog wɛɛngẽ.[8]A Kardinal Gregorio Barbarigo sẽn yaa Padua bispu sẽn bãng t'a ra kẽeda teologã nengẽ wã, a pa rat n deeg-a ye. A yeelame t'a yaa pag ye. La a sakame t'a paam filosofi wã, la a paam Philosophy laure wã. B kõo b diplôme wã yʋʋmd 1678 tʋʋlg kiuug rasem 25 Pãdʋka Katedrã pʋgẽ, b sẽn yãagd b karen-biisã, b karen-biisã la b senatɛɛrã sẽn be Venesɩ wã, ne b sẽn yãag b karen-biigã sẽn yi Bologna, Perugia, Rom la Napol wã. A Elena goma wakat a ye ne Latin-dãmbã, n wilg tɩ b yãkda zĩn-dãmb wʋsg a Aristote tʋʋmẽ wã: a yembr yaa Postterior Analytics la a to yaa Fizikã.[9]

B kelg-a lame ne gũusgu, la a sẽn wa n sa wã, b pẽga a karen-saamb a Rinaldini t'a kõ-a laure wã bãnd: filozofi sebrã, laure la a zug, a sõorẽ la a kugẽ la a yel-bõoneg zugu. A paama magistra et doctrix philosophiae [sẽn zãmsda filozofi la a paamda doktorã] , n lebg pipi pagbã sẽn paam b diplôme wã, la b lebg pipi pagb nins sẽn paam b digri wã.[e]

A vɩɩmã yʋʋm a yopoe wã yɩɩ zãmsg la sõngr tʋʋmde. A kiime Padu yʋʋmd 1684 t'a wa paam bãag sẽn yaa bãaga, la b mum-a lame Santa Giustina wẽnd-doogẽ.[10]

Tẽebã

[tekre | teke sidgem]

Sẽn na maan kiis a ye bala, a Karls Patin sẽn yaa pis-pugl sẽn zãmsd logtorã lektorã, a paasa a bi-pugli Gabrielle-Charlotte Patin sẽn na n sɩng a lektorã ye. Yaa Gianbattista Cornaro-Piscopia n sõng-a t'a kɩtd lekollã n gɩdg pagbã tɩ b pa tõog n paam diplôme ye. Yʋʋmd 1732 wã, Bologna Yuniõrgã kõo a Laura Bassi a pʋg-soab a yiib-n-soabã doktorã.[11]

A Cornaro kũumã yɩɩ bũmb sẽn maan tɩ b tẽeg a kũumã Venes, Padua, Siena la Rom. A A.D.C.A. (Akademia degli Infecondi) yiisda a sullã neb sẽn maan bũmb a yiib n tẽegd a kũumã.[it][12][13]A sã n wa ki, a pa na n wa paam n paam n paam a Zeova.[14]

Yʋʋmd 1895 wã, Angletɛɛr Benedictine nuns wã a Mathilda Pynsent sẽn yaa a Abɛs a Cornaro kũumã yikame, n ning a kũumã ko-kugrã pʋgẽ, la b gʋls tablet-kãseng a sẽn da segd n maan n tẽeg a yelle.[15] A sẽn paam n sɛk a karen-bi-poakã lekollã yaa Cornaro Window wã pʋgẽ, sẽn zĩnd a Vassar College Thompson Memorial Library West Wing wã pʋgẽ yʋʋmd 1906 wã. A Ruth Crawford Mitchell sẽn yeel tɩ b maan woto wã, b wilga a Cornaro sẽn be Romagnoli sẽn maan wallã pʋgẽ yʋʋmd 1949 wã. A sẽn maan woto wã yaa a sẽn be a Pittsburgh karẽn-biis roogẽ wã.[16]Yʋʋmd 2019 tʋʋl kiuug rasem 5 wã, Google maana a rogem daar a 373 soabã ne a Google Doodle.

A Elena Cornaro vɩɩmã yɛl kẽer sẽn zĩnd pĩndã yaa Massimiliano Dezza sẽn gʋls a Vita di Helena Lucretia Cornara Piscopia (Venezi: Bosio, 1686) la a Antonio Lupis sẽn gʋls a L'eroina veneta (Venezia: Curti, 1689). A sẽn da tigim a tʋʋmã, ne a vɩɩmã, a Benedetto Bacchini yiis-b-la a kũumã poore yʋʋm a naas pʋgẽ.

Yʋʋmd 2022 wã, Italy tẽnga taoor dãmb zãgsame tɩ b pa le na n le paas a bõn-naandgã bãngdbã sẽn be Padowa tẽnga pʋgẽ wã ye. B yeelame tɩ b zoe n tara bõn-naands a ye zĩig a to wã.[17]

B lugla Piscopia Initiative sẽn boond tɩ Cornaro wã Edɛnbur yʋʋmd 2019 wã, sẽn na yɩl n mao ne pagbã la neb nins sẽn pa tar b sẽn pa-b n pa-b sẽn kẽed ne matematɛk zãmsg pʋgẽ wã. Piscopia Initiative kengda pagb la b karen-bi-bɩɩr nins sẽn pa tar b pʋ-peelmã raood tɩ b bao b doktorã matematikkã wɛɛngẽ.[18]

Biiblã sẽn gomd bũmb ninsã

[tekre | teke sidgem]
Tʋʋmã
[tekre | teke sidgem]

A sẽn gʋlsã pʋgẽ, a paama sõss sẽn yaa sõma, Biibl-vɛrse, la sɛb sẽn gomd Wẽnnaam yell

B sẽn tigimã
[tekre | teke sidgem]

•A Bacchini, a Benedetto, a Ed. (1688) yaa woto. Helenae Lucretiae Corneliae Piscopiae opera quae quidem haberi potuerunt (Italy ne Latin) yaa bũmb sẽn be ne bãensã. Parma: Rosati - ne Google Books maasem

Biografi
[tekre | teke sidgem]

•A Deza, a Massimiliano (1686) sẽn da wa n yaa a soabã.

•A Helena Lucretia Vita di Cornara Piscopia descriita da Massimiliano Deza della Congregazione della Santissima Madre di Dio, la a sẽn kõ a maestà dell'aug.ma imperatrice Eleonora principessa di Monferrato, la b sẽn kõ-a wã.

•A Antonio Bosio. Sẽn paam-a-la a Zeova wã rasem 5 zĩn-soab kiuug rasem 2019. A Benedetto Bacchini (1688) Actorem Helenæ (Latin; Bacchini ed. 1688 pp. 1-48) Lupis, Antonio; Vendramina, Caterina (1689). La vie d'Elena Lucretia Cornara Piscopia (Tãtãlãns) A Curti.

•D sẽn yã wã yaa: Pynsent, a Mathilde (1896). A Helen Lucretia Cornaro Piscopia vɩɩmã, a Saint Benedict sẽn yaa a Saint Benedicto wã sẽn yaa a Oblate la a yaa a Padua karẽn-biisã doktɛɛr. A Saint Benedict wã. A Fusco, a Nicola (1975).

•A Elena Lucrezia Cornaro Piscopia, yʋʋm 1646-1684 A Elena Lucrezia Cornaro Piscopia yʋʋm kobs a tãabã yell Etazĩni Komitẽ. Maschietto, a Francesco Ludovico (1978) sẽn yaa a soabã.

•A Elena Lucrezia Cornaro Piscopia, yʋʋm 1646-1684: a ra yaa dũni wã taoor soaba. Sõng-y n bãng-y bũmb ning sẽn be Padova karẽn-biisã zugã. Sõngr a ye B sẽn da maand bũmb ningã. A Anténore. Maschietto, a Francesco Ludovico (2007). A Catherine (b sẽn yi n lebg n lebg n tɩ loe ne wã)

• A Elena Lucrezia Cornaro Piscopia (1646-1684): Yaa pag ning sẽn yɩ pipi n paam n paam karẽn-biis zug sukr. A Vairo, a Jan; a Crochetiere, a William sẽn lebg n togs-a wã. A Saint Josephs University Press wã.

• D sẽn yãk tɩ b maan bũmb ning Sẽn paam-a-la a Zeova wã rasem 5 zĩn-soab kiuug rasem 2019. Tonzig, a Maria Ildegarde (1980).

•A Elena Lucrezia Cornaro Piscopia: laureate la première dame dans le monde.

•A sẽn maan bũmb ning fãa wã, a ra segd n maana a sẽn tõe n maan bũmb ning a sẽn datã. A V. Gualandi. Guernsey, a Jane Howard (1999). A Cornaro pagã: Venesɩɩ wã wuk-m-meng la a sẽn maand bõn-naandsã. A College Avenue Press.

•Dɩk-y n ges-y bũmb nins sẽn be Biiblã pʋgẽ wã. Carrano, a Patrizia (2001) sẽn yã wã. A Zeova ra yãta-m lame. La histoire d'Elena Lucrezia Cornaro, laureate la première dame du monde (talsã pʋgẽ) A Mondadori. ISBN 92-77-08804 -

•D sẽn paam n deeg bũmb ning fãa wã Pighetti, Clelia (2005) sẽn yaa La a sẽn pa tar laafɩ wã: bãngrã la mistik yʋʋmd 600 wã: Elena Cornaro la Carlo Rinaldini (Talimaan-dãmbã pʋgẽ). A FrancoAngeli.

Sebtiisi
[tekre | teke sidgem]
  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Oxford_University_Press
  2. https://archive.org/details/ladycornaropride00guer
  3. https://www.britannica.com/biography/Elena-Cornaro
  4. https://archive.org/details/ladycornaropride00guer
  5. https://www.cambridge.org/core/journals/renaissance-quarterly/article/abs/francesco-ludovico-maschietto-elena-lucrezia-cornaro-piscopia-16461684-the-first-woman-in-the-world-to-earn-a-university-degree-trans-jan-vairo-william-crochetiere-and-catherine-marshall-philadelphia-saint-josephs-university-press-2007-xxii-318-pp-index-append-illus-bibl-40-isbn-9780916101576/FF399BAB4F46E7CCA37A327579F08C77
  6. https://archive.org/details/delleaccademieve00batt
  7. https://archive.org/details/ladycornaropride00guer
  8. https://www.unipd.it/elena-lucrezia-cornaro-piscopia
  9. https://search.worldcat.org/search?q=n2:0008-8080
  10. https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier
  11. https://books.google.com.gh/books?id=ZHMjzvAxHF0C&pg=PA296&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
  12. https://archive.org/details/bub_gb_k71SmCryjpwC
  13. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=gri.ark:/13960/t6640853p&view=thumb&seq=5
  14. https://books.google.com.gh/books?id=WZe6dJh-Y_kC&pg=PP11&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
  15. https://newspaperarchives.vassar.edu?a=d&d=vq19760101-01.2.10
  16. https://www.independent.co.uk/life-style/elena-cornaro-piscopia-google-doodle-phd-who-death-university-degree-venice-italy-a8944116.html
  17. https://www.theguardian.com/world/2022/jan/03/italy-proposal-statue-elena-cornaro-piscopia-first-woman-phd-debate
  18. https://piscopia.co.uk/about/