Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Elizabeth Mrema

Soolge Wikipidiya
Elizabeth Maruma Mrema
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipTanzania Tekre
Given nameElizabeth Tekre
Family nameMrema Tekre
Date of birth5 Yuum-vẽkr kiuugu 1957 Tekre
Zĩ-ninga o rogeMoshi Municipal District Tekre
Native languageSwahili Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Swahili Tekre
Occupationcivil servant, lawyer Tekre
Field of workenvironmental law Tekre
EmployerUnited Nations Environment Programme Tekre
Educated atUniversity of Dar es Salaam, Dalhousie University, Centre for Foreign Relations Tekre
Award receivedKew International Medal Tekre
Described at URLhttps://www.cms.int/en/news/elizabeth-maruma-mrema-takes-new-assignment-nairobi, https://www.cbd.int/secretariat/executive-secretary/ Tekre

Elizabeth Maruma Mrema yaa Tanzani tẽnga taoor soab la sɛb-n-taag sẽn be Montreyal, Kanada, sẽn yaa ONU siglgã siglgã sigl-n-taar sigl-soab sẽn geta zĩ-likr wɛɛngẽ wã taoor soaba sẽn yaa a Inger Andersen taoor soaba. [1]

Yʋʋmd 2020 n tãag 2022, a Mrema yɩɩ ONU Bioloji wã bĩngd-bɩɩgã (CBD) sɛkrɛtɛɛr sẽn tʋmd tʋʋm-kãnga pʋgẽ.  [2] A yɩɩ Afrɩka pag ning pipi sẽn paam tʋʋm-kãsenga. [2][3] A zoe n zĩnda UNEP taoor dãmb tʋʋm wʋsgo.

A vɩɩm sɩngre la kaoreng

[tekre | teke sidgem]

A Mrema rogame ne Chagga roagdbã, a bɩɩ Kilimanjaro soolmẽ. A paama noorã sẽn kẽed ne tẽn-tẽngã sẽn boond tɩ Dar es Salaam wã, la a paama noorã karen-biiga sẽn kẽed n kẽed ne tẽns a taab la a paamde. A paama noor-biiga a sẽn boond tɩ Dalhousie wã sẽn be Halifax, Kanada, la a paamda diplɔm sẽn kẽed tɩ tẽn-tẽnsã zoodã la diglma wã sẽn be Tanzaniya tẽn-tẽnga sẽn boond tɩ Dãar-dãmb la diglmaa wã sẽn be Dar es Salaama. [4]

A tʋʋma

[tekre | teke sidgem]

Sẽn deng t'a sɩng tʋʋm ne UNEP, a Mrema tʋma Tanzani minisrgã sẽn geta yɛl sẽn be zagsã la Afrika sẽn be tẽnsẽ wã wɛɛngẽ. A yɩɩ taoor soab la taoor soab sẽn get b yellã wɛɛngẽ. [5] A ra zãmsda me tẽn-zẽms noor la konferensã diplomasɩ Tanzaniya tẽn-zẽng zoodã tẽn-tẽngã. [5]

Yʋʋmd 2009 wã n tãag yʋʋmd 2012, a Mrema tʋma b siglgã sẽn be Bonn, Alemaynã pʋgẽ. [5] Yʋʋmd 2009 wã, b yãka a tɩ yɩ UNEP/ASCOBANS (Balt soolmã, Atlantik soolmã sẽn yi-b n be tẽn-kɩtbã, Iriland la Gʋr-kãnga wã) tʋʋm-naabã sɛba, UNEP/Wild Animals Migratory Species (CMS) wã sɛba, la UNEP/Gorilla Agreement wã sɛba.[5]

Yʋʋmd 2012 tɛka, a Mrema zĩnda ONU siglgã siglgã siglg sẽn get zĩ-likr wɛɛngẽ wã sull ning sẽn geta zĩ-likrã wɛɛngẽ wã taoor soaba.[5] A sẽn be tʋʋm kãnga pʋgẽ, a ra segd n gesa siglgã siglgã sẽn get bũmb ninsã yelle, a sẽn maand bũmb ninsã la a sẽn kõt-b programã.[5] A yaa ONU siglgã siglgã taoor lʋɩtb sull sẽn get b yell n get b sẽn get b yellã.[5] Yʋʋmd 2018 wã, a yɩɩ kom-bɩɩsã tʋʋm-naandã taoor soaba.[6] A yɩɩ sɛb sull taoor soaba, la a tʋma ne UNEP yʋʋm kobs a yiibu.[5]

Yʋʋmd 2019 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, a Mrema zĩnda tʋʋm-kaoodb sẽn yaa b sẽn get b tʋʋm-kãsemsã taoor soaba.[4]

A bangre tʋʋma

[tekre | teke sidgem]

Sẽn paas a taoor-tʋmdã tʋʋmã, a Mrema yaa karen-saamb sẽn yaa n kõ noor n kõ a tʋʋmdã Nairobi Yuniõrbi wã, la a zoe n kõ a zãmsgã International Development Law Organization (IDLO), Rɔm, Itali.[5]

Mrema publisga sõss wʋsg sẽn gomd tẽn-zẽms yel-gɛtã wɛɛngẽ, la a yiisda sɛb sẽn tar pãng wʋsg sẽn wilgd bũmb ning sẽn be zĩ-likr wɛɛngẽ, la bũmb a taab sẽn gomd zĩ-likrã wɛɛngẽ.[5]

A kuuni la waorgd

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2007 soabã pʋgẽ, a Mrema paama UNEP yʋʋmdã taoor soab ning sẽn deng n yɩɩdã ning b sẽn kõ-a wã (UNEP Baobab Staff Award) "a sẽn maan tʋʋm-kãsemse la a sẽn dɩk a meng n kõ a taabã, n tõog n tõog n pids UNEP bõn-datɩ wã".[5]

Yʋʋmd 2021 soabã pʋgẽ, IUCN World Commission on Environmental Law (WCEL), ne b sẽn tʋmd ne ONU Tʋʋmdã sẽn get zĩ-likrã wɛɛngẽ wã (UNEP), kõo Mrema kũun a Nicholas Robinson sẽn get zĩiga zãab wɛɛngẽ wã yĩnga. [6][7]

Yʋʋmd 2022 soabã pʋgẽ, a M. M. Mame paama Kew International Medal ne a "tʋʋm sẽn tar yõod wʋsg ne siglgã koglg la b sẽn get b sẽn get bũmb nins sẽn pa be tẽng zugã wɛɛngẽ wã yĩnga". [8]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]