Fethullah Gülen
Muhammed Fethullah Gülen
| Sex or gender | male |
|---|---|
| Country of citizenship | Turkey, America |
| Name in native language | Fethullah Gülen |
| Birth name | Muhammed Fethullah Gülen |
| Given name | محمد, Fethullah |
| Family name | Gülen |
| Date of birth | 27 Tuul-nif kiuugu 1941 |
| Zĩ-ninga o roge | Pasinler ilçesi |
| Date of death | 20 Zĩ-likr kiuugu 2024 |
| Place of death | St. Luke's Hospital - Monroe Campus |
| Manner of death | natural causes |
| Date of burial or cremation | 24 Zĩ-likr kiuugu 2024 |
| Place of burial | Ross Township |
| Native language | Turkish |
| Languages spoken, written or signed | Turkish, Arabic, Persian, English |
| Occupation | social activist, writer, preacher, intellectual, opinion journalist |
| Religion or worldview | Islam |
| Magnum opus | The Essentials of the Islamic Faith |
| Movement | Sufism |
| Official website | https://fgulen.com/ |
| Supported sports team | Galatasaray SK |
| Madhhab | Hanafism |
( Tuul-nif kiuugu rasem 27, 1941 - Zĩ-likr kiuugu 20, 2024) yaa Turk sẽn yaa mooslim karen-saamb, koe-moond la a Gülen zãagrã taoor soaba. [1] A Gülen yaa neo-Ottomanist sẽn tar pãng, Anatolian panethnicist, Islamist poet, gʋlsd, siglgã kritik, la ned sẽn maand zab ne a Zeova tũudmã n pa tũud a Zeova wã. A ra tara Noor sẽn get a Zeova tũudmã yell n get a sẽn maand bũmb ninsã. [13] A Gülen yɩɩ tẽnga imam yʋʋmd 1959 n tãag yʋʋmd 1981 la a yaa Turki tẽnga ned hal tɩ tãag a sẽn paam n lebg Turki tẽnga tẽnga taoor soaba yʋʋm 2017. Yʋʋm wʋsg sẽn looge, a Gülen lebga politikã taoor soab sẽn yaa tẽn-kɩtbã taoor soab Turki wã, n yaool n wa yɩ zoe-beoog soaba. Yʋʋmd 1999 tʋʋlg kiuug rasem 21 n tãag a kũumã sẽn zĩnd yʋʋm 2024 soabã, a Gülen zĩnda Etazĩni, Saylorsburg, Pennsylvania soolmẽ wã.[2]
A Gülen kũumã b kiime tẽng zug sẽn pẽ ne Chastnut Retreat Centre sẽn be Pensilvaniya, sẽn yaa rẽ yĩnga, sẽn yaa politikã sẽn be Turki wã A Gülen yeelame tɩ a sẽn ningd a sorã sẽn yaa nin-buiidã tẽebo la b vɩɩm manesmã wɛɛngẽ wã yaa bũmb sẽn pa tar yõod wʋsg ye. A yeelame tɩ a meng meng yaa nin-buiida sẽn pa sakd tɩ b sak politikã, la a pa sak n deeg tɩ nin-buiidã sẽn tũud a tũudmã la a pa tũud a Zeova wã segd n kẽes b toog zãng nin-buiidã tʋʋm pʋgẽ, b sẽn tũud a noyã, la b sẽn sakd a noyã, sẽn yaa nin -buiidã sẽn yaa Moslem dãmba la tẽns a taab pʋsẽ.[3]
Yʋʋmd 2003 wã, a Gulen taoor dãmb wʋsg kẽnga a Erdoğan sẽn yaa a Recep Tayyip Erdoğan sorã sẽn boond t'a Zĩ-bɩɩgã la Bãngrã (AKP) poorẽ, n kõ a AKP wã politikã la b sẽn dat wʋsg tɩ b deeg a tʋʋmdã. Politiki sull kãngã tʋma ne taab n na n boog a Kemalistã sull ning sẽn yaa goabg-rãmbã, la b kaoose yʋʋmd 2011. Tʋrk taoor dãmb sẽn be Turki wã kosa a Gülen t'a bao n na n kʋ a goosneema wã, n wilg tɩ a yaa politikã sẽn kɩt tɩ b maan b tʋʋm-dẽgd n maan b sẽn dat n maan b tʋʋmã. A Gülen zãgsda a sẽn da be wã.[4]
A Gulen sẽn da be Tʋrk bʋ-kaoodbã nengẽ wã kɩtame tɩ b yõk-a yʋʋmd 2016 wã, la Tʋrki wã kosa Etazĩni t'a leb n kõ-a. A Zeova Kaset rãmbã sẽn da be Etazĩni wã pa tẽed t'a ra tara tʋʋm-kɛglem ye. B kosa a Turki wã tɩ b kõ kaset n wilg tɩ b sẽn da yeel tɩ b na n yiis-a wã yaa sɩda.[5]
Biography
[tekre | teke sidgem]A Muhammed Fethullah Gülen rogame Korucuk tẽngẽ, Erzurum sẽn pẽẽ wã, a Ramiz ne a Refia Gülen sʋka. Sã n yaa ne neb kẽer sẽn yaa kãsem dãmb n togs tɩ b dog-a-la yʋʋmd 1938 noob kiuug rasem 10 wã, tɩ neb a taab me yeel tɩ b dogame yʋʋmd 1941 na-kẽndre. B sẽn da gʋls tɩ b ra sak n deeg tɩ b pa na n maan bũmb ning sẽn yaa sõma wã, b wilgame tɩ b pa tõe n maan bũmb sẽn yaa wẽng ye. (Bɩb kẽer wilg tɩ yʋʋmd 1938 noob kiuug rasem 10 wã yaa Turki nin-buiidã siglgã sigand a Mustafa Kemal Atatürk kũum daarã, la b wilgame tɩ b yãka daarã tɩ yɩ a politikã yõod yĩnga.[6]
A Gülen ba ra yaa imam. A ma wã zãmsda Korãn-n-taar b tẽngẽ wã, baa ne a sẽn pa sak tɩ b sak tũudum a woto wã, a Kemalistã goosneema wã sẽn gɩdg-a wã. A Gülen sẽn wa n paam lekollã, a zakã rãmb kolga tẽn-zẽng n tɩ kẽ tẽn-zẽnga. A kẽnga Ɛrzuri wã madrass kẽer pʋsẽ n zãmsd ziri tũudmã la a paama Kurd bãngd a Said Nursî sẽn da zãmsd a goamã. A ra waa n moonda koɛɛgã yʋʋmd 1958 wã, a sẽn da wa n ket n yaa kom-bɩɩga.[7]
A Gülen paama tʋʋm-tʋmdb sẽn sõngd b imamã a ye a sẽn be a Üç Şerefeli Masji wã Edirne, yʋʋmd 1959 tʋʋlg kiuug rasem 6 wã, la a kẽe Turki wã tʋʋmde,[8] n tʋm a tʋʋmdã hal t'a yi n bas a tʋʋmdã yʋʋmd 1981.
A Gülen sẽn da zãmsd Kurãn-kẽndr ning sẽn boond tɩ Kestanepazari wã pʋgẽ, a sẽn wa n be Izmir yʋʋmd 1971 wã, Turk sodaasã rɩka goosneema wã naam n dat n maan bũmb sẽn na yɩl n tõog n sãam politikã sẽn be zagsã pʋsẽ wã. A Gülen sẽn wa n be a Zeova Kaset rãmbã nengẽ wã, b yõka a Gülen n yeel t'a yaa tũudum a sẽn da maand n tũud a sẽn da zãmsd nebã wã yĩnga, la b kẽes-a-la bãens kiuug a yopoe.[9] A Gülen sẽn da tar pãng siglgã pʋgẽ wã paasame n paas a tũud-n-taagã sõor yʋʋm 1980 wã la 1990 wã.[10] Yʋʋmd 1988 wã n tãag yʋʋmd 1991 wã, a kõ koe-moonegã zĩis wʋsg tẽn-kãsems pʋsẽ. Yʋʋmd 1994 wã, a zĩnda siglgã siglgã siglgẽ,[11] n paam n lebg "tũusg taoor soaba".[12] B wilgame t'a pa sak n gom a sẽn maan bũmb ning sẽn wilgd tɩ b sẽn kɩt tɩ b kẽes b toog a Zeova Kaset rãmbã sullẽ wã kaoob yʋʋmd 1998 wã,[13] bɩ a sẽn kɩt tɩ a Zeova Kaset rãmb sullã kaoob yʋʋmd 2001 wã ye,[14] wall a pa sak n sõs ne a Zeova Kaset rãmba sullẽ taoor dãmb ye.[15]
Influence in Turkish society and politics
[tekre | teke sidgem]Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://www.wsj.com/articles/turkeys-recep-tayyip-erdogan-turns-on-former-brother-in-arms-fethullah-gulen-1469058504
- ↑ https://apnews.com/article/fethullah-gulen-turkey-dead-funeral-burial-69336b5a23988b0c2c350a4799ff6c51
- ↑ http://www.economist.com/node/10808408?story_id=10808408
- ↑ https://www.bbc.com/news/world-europe-25885817
- ↑ https://web.archive.org/web/20160310102045/http://www.aktifhaber.com/prof-dr-henri-barkeyden-gulen-hareketi-ile-ilgili-carpici-aciklama-1316990h.htm
- ↑ https://books.google.com/books?id=-nwTCgAAQBAJ&pg=PA70
- ↑ http://www.gulenmovement.com/fethullah-gulen/who-is-fethullah-gulen
- ↑ https://fgulen.com/tr/fethullah-gulen-hayat-kronolojisi/107-fgulen-com-turkce/hayati/hayat-kronolojisi/3502-fgulen-com-1941-1959-Hayat-Kronolojisi
- ↑ https://fgulen.com/en/home/1341-fgulen-com-english/conference-papers/contributions-of-the-gulen-movement/25811-the-influence-of-the-gulen-movement-in-the-emergence-of-a-turkish-cultural-third-way
- ↑ https://www.dw.com/en/from-ally-to-scapegoat-fethullah-gulen-the-man-behind-the-myth/a-37055485
- ↑ https://web.archive.org/web/20160717184412/http://www.gyv.org.tr/
- ↑ https://web.archive.org/web/20160627164935/http://gyv.org.tr/Hakkimizda/Detay/19/About%20the%20Foundation
- ↑ https://web.archive.org/web/20041212092651/https://www.biu.ac.il/SOC/besa/meria/journal/2000/issue4/jv4n4a4.html
- ↑ https://archive.today/20130122161713/http://www.eupjournals.com/book/978-0-7486-1837-8
- ↑ https://archive.today/20130122161713/http://www.eupjournals.com/book/978-0-7486-1837-8