Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Fethullah Gülen

Soolge Wikipidiya

Muhammed Fethullah Gülen

Fethullah Gülen
neda
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipTurkey, America Tekre
Name in native languageFethullah Gülen Tekre
Birth nameMuhammed Fethullah Gülen Tekre
Given nameمحمد, Fethullah Tekre
Family nameGülen Tekre
Date of birth27 Tuul-nif kiuugu 1941 Tekre
Zĩ-ninga o rogePasinler ilçesi Tekre
Date of death20 Zĩ-likr kiuugu 2024 Tekre
Place of deathSt. Luke's Hospital - Monroe Campus Tekre
Manner of deathnatural causes Tekre
Date of burial or cremation24 Zĩ-likr kiuugu 2024 Tekre
Place of burialRoss Township Tekre
Native languageTurkish Tekre
Languages spoken, written or signedTurkish, Arabic, Persian, English Tekre
Occupationsocial activist, writer, preacher, intellectual, opinion journalist Tekre
Religion or worldviewIslam Tekre
Magnum opusThe Essentials of the Islamic Faith Tekre
MovementSufism Tekre
Official websitehttps://fgulen.com/ Tekre
Supported sports teamGalatasaray SK Tekre
MadhhabHanafism Tekre

( Tuul-nif kiuugu rasem 27, 1941 - Zĩ-likr kiuugu 20, 2024) yaa Turk sẽn yaa mooslim karen-saamb, koe-moond la a Gülen zãagrã taoor soaba. [1] A Gülen yaa neo-Ottomanist sẽn tar pãng, Anatolian panethnicist, Islamist poet, gʋlsd, siglgã kritik, la ned sẽn maand zab ne a Zeova tũudmã n pa tũud a Zeova wã. A ra tara Noor sẽn get a Zeova tũudmã yell n get a sẽn maand bũmb ninsã. [13] A Gülen yɩɩ tẽnga imam yʋʋmd 1959 n tãag yʋʋmd 1981 la a yaa Turki tẽnga ned hal tɩ tãag a sẽn paam n lebg Turki tẽnga tẽnga taoor soaba yʋʋm 2017. Yʋʋm wʋsg sẽn looge, a Gülen lebga politikã taoor soab sẽn yaa tẽn-kɩtbã taoor soab Turki wã, n yaool n wa yɩ zoe-beoog soaba. Yʋʋmd 1999 tʋʋlg kiuug rasem 21 n tãag a kũumã sẽn zĩnd yʋʋm 2024 soabã, a Gülen zĩnda Etazĩni, Saylorsburg, Pennsylvania soolmẽ wã.[2]

A Gülen kũumã b kiime tẽng zug sẽn pẽ ne Chastnut Retreat Centre sẽn be Pensilvaniya, sẽn yaa rẽ yĩnga, sẽn yaa politikã sẽn be Turki wã A Gülen yeelame tɩ a sẽn ningd a sorã sẽn yaa nin-buiidã tẽebo la b vɩɩm manesmã wɛɛngẽ wã yaa bũmb sẽn pa tar yõod wʋsg ye. A yeelame tɩ a meng meng yaa nin-buiida sẽn pa sakd tɩ b sak politikã, la a pa sak n deeg tɩ nin-buiidã sẽn tũud a tũudmã la a pa tũud a Zeova wã segd n kẽes b toog zãng nin-buiidã tʋʋm pʋgẽ, b sẽn tũud a noyã, la b sẽn sakd a noyã, sẽn yaa nin -buiidã sẽn yaa Moslem dãmba la tẽns a taab pʋsẽ.[3]

Yʋʋmd 2003 wã, a Gulen taoor dãmb wʋsg kẽnga a Erdoğan sẽn yaa a Recep Tayyip Erdoğan sorã sẽn boond t'a Zĩ-bɩɩgã la Bãngrã (AKP) poorẽ, n kõ a AKP wã politikã la b sẽn dat wʋsg tɩ b deeg a tʋʋmdã. Politiki sull kãngã tʋma ne taab n na n boog a Kemalistã sull ning sẽn yaa goabg-rãmbã, la b kaoose yʋʋmd 2011. Tʋrk taoor dãmb sẽn be Turki wã kosa a Gülen t'a bao n na n kʋ a goosneema wã, n wilg tɩ a yaa politikã sẽn kɩt tɩ b maan b tʋʋm-dẽgd n maan b sẽn dat n maan b tʋʋmã. A Gülen zãgsda a sẽn da be wã.[4]

A Gulen sẽn da be Tʋrk bʋ-kaoodbã nengẽ wã kɩtame tɩ b yõk-a yʋʋmd 2016 wã, la Tʋrki wã kosa Etazĩni t'a leb n kõ-a. A Zeova Kaset rãmbã sẽn da be Etazĩni wã pa tẽed t'a ra tara tʋʋm-kɛglem ye. B kosa a Turki wã tɩ b kõ kaset n wilg tɩ b sẽn da yeel tɩ b na n yiis-a wã yaa sɩda.[5]

Biography

[tekre | teke sidgem]

A Muhammed Fethullah Gülen rogame Korucuk tẽngẽ, Erzurum sẽn pẽẽ wã, a Ramiz ne a Refia Gülen sʋka. Sã n yaa ne neb kẽer sẽn yaa kãsem dãmb n togs tɩ b dog-a-la yʋʋmd 1938 noob kiuug rasem 10 wã, tɩ neb a taab me yeel tɩ b dogame yʋʋmd 1941 na-kẽndre. B sẽn da gʋls tɩ b ra sak n deeg tɩ b pa na n maan bũmb ning sẽn yaa sõma wã, b wilgame tɩ b pa tõe n maan bũmb sẽn yaa wẽng ye.  (Bɩb kẽer wilg tɩ yʋʋmd 1938 noob kiuug rasem 10 wã yaa Turki nin-buiidã siglgã sigand a Mustafa Kemal Atatürk kũum daarã, la b wilgame tɩ b yãka daarã tɩ yɩ a politikã yõod yĩnga.[6]

A Gülen ba ra yaa imam. A ma wã zãmsda Korãn-n-taar b tẽngẽ wã, baa ne a sẽn pa sak tɩ b sak tũudum a woto wã, a Kemalistã goosneema wã sẽn gɩdg-a wã. A Gülen sẽn wa n paam lekollã, a zakã rãmb kolga tẽn-zẽng n tɩ kẽ tẽn-zẽnga. A kẽnga Ɛrzuri wã madrass kẽer pʋsẽ n zãmsd ziri tũudmã la a paama Kurd bãngd a Said Nursî sẽn da zãmsd a goamã. A ra waa n moonda koɛɛgã yʋʋmd 1958 wã, a sẽn da wa n ket n yaa kom-bɩɩga.[7]

A Gülen paama tʋʋm-tʋmdb sẽn sõngd b imamã a ye a sẽn be a Üç Şerefeli Masji wã Edirne, yʋʋmd 1959 tʋʋlg kiuug rasem 6 wã, la a kẽe Turki wã tʋʋmde,[8] n tʋm a tʋʋmdã hal t'a yi n bas a tʋʋmdã yʋʋmd 1981.

A Gülen sẽn da zãmsd Kurãn-kẽndr ning sẽn boond tɩ Kestanepazari wã pʋgẽ, a sẽn wa n be Izmir yʋʋmd 1971 wã, Turk sodaasã rɩka goosneema wã naam n dat n maan bũmb sẽn na yɩl n tõog n sãam politikã sẽn be zagsã pʋsẽ wã. A Gülen sẽn wa n be a Zeova Kaset rãmbã nengẽ wã, b yõka a Gülen n yeel t'a yaa tũudum a sẽn da maand n tũud a sẽn da zãmsd nebã wã yĩnga, la b kẽes-a-la bãens kiuug a yopoe.[9] A Gülen sẽn da tar pãng siglgã pʋgẽ wã paasame n paas a tũud-n-taagã sõor yʋʋm 1980 wã la 1990 wã.[10] Yʋʋmd 1988 wã n tãag yʋʋmd 1991 wã, a kõ koe-moonegã zĩis wʋsg tẽn-kãsems pʋsẽ. Yʋʋmd 1994 wã, a zĩnda siglgã siglgã siglgẽ,[11] n paam n lebg "tũusg taoor soaba".[12] B wilgame t'a pa sak n gom a sẽn maan bũmb ning sẽn wilgd tɩ b sẽn kɩt tɩ b kẽes b toog a Zeova Kaset rãmbã sullẽ wã kaoob yʋʋmd 1998 wã,[13] bɩ a sẽn kɩt tɩ a Zeova Kaset rãmb sullã kaoob yʋʋmd 2001 wã ye,[14] wall a pa sak n sõs ne a Zeova Kaset rãmba sullẽ taoor dãmb ye.[15]

Influence in Turkish society and politics

[tekre | teke sidgem]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. https://www.wsj.com/articles/turkeys-recep-tayyip-erdogan-turns-on-former-brother-in-arms-fethullah-gulen-1469058504
  2. https://apnews.com/article/fethullah-gulen-turkey-dead-funeral-burial-69336b5a23988b0c2c350a4799ff6c51
  3. http://www.economist.com/node/10808408?story_id=10808408
  4. https://www.bbc.com/news/world-europe-25885817
  5. https://web.archive.org/web/20160310102045/http://www.aktifhaber.com/prof-dr-henri-barkeyden-gulen-hareketi-ile-ilgili-carpici-aciklama-1316990h.htm
  6. https://books.google.com/books?id=-nwTCgAAQBAJ&pg=PA70
  7. http://www.gulenmovement.com/fethullah-gulen/who-is-fethullah-gulen
  8. https://fgulen.com/tr/fethullah-gulen-hayat-kronolojisi/107-fgulen-com-turkce/hayati/hayat-kronolojisi/3502-fgulen-com-1941-1959-Hayat-Kronolojisi
  9. https://fgulen.com/en/home/1341-fgulen-com-english/conference-papers/contributions-of-the-gulen-movement/25811-the-influence-of-the-gulen-movement-in-the-emergence-of-a-turkish-cultural-third-way
  10. https://www.dw.com/en/from-ally-to-scapegoat-fethullah-gulen-the-man-behind-the-myth/a-37055485
  11. https://web.archive.org/web/20160717184412/http://www.gyv.org.tr/
  12. https://web.archive.org/web/20160627164935/http://gyv.org.tr/Hakkimizda/Detay/19/About%20the%20Foundation
  13. https://web.archive.org/web/20041212092651/https://www.biu.ac.il/SOC/besa/meria/journal/2000/issue4/jv4n4a4.html
  14. https://archive.today/20130122161713/http://www.eupjournals.com/book/978-0-7486-1837-8
  15. https://archive.today/20130122161713/http://www.eupjournals.com/book/978-0-7486-1837-8