Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Florence Dolphyne

Soolge Wikipidiya
Florence Dolphyne
neda
Sex or genderfemale Tekre
Given nameFlorence Tekre
Date of birth1938 Tekre
Occupationsocial scientist Tekre
EmployerUniversity of Ghana Tekre
Educated atUniversity of Ghana, Wesley Girls' Senior High School Tekre

A Florence Abena Dolphyne (sẽn dog yʋʋm 1938 wã) yaa Ghana bãngd sẽn geta goam la karẽn-bi-bɛda. A yɩɩ pag ning sẽn yɩ pipi karen-saamb la pipi pag sẽn yɩ taoor soab sull taoor soaba, Gãna inivɛrsite pʋgẽ.[1][2] A yãadmẽ la a karengã A Florence Dolphyne yita Akyinakrom sẽn be Ejisu-Juabeng District sẽn be Ashanti Region pʋgẽ. A pipi karengã yɩɩ Wenchi Metodist pipi karengã. A kell n kẽnga Achinakrom Metodist lekollã, a zakã rãmb sẽn da wa n tɩ be wã yĩnga. A ra segd n koosda bur la teed lekoll poore, a zakã ligd sẽn da yaa bilfã yĩnga. A karẽn-bi-taag a yiib n soabã yaa Mmofraturo pagbã lekoll sẽn be Kumasi sẽn be Ashanti soolmẽ wã, bala a ba wã ra yaa Metodist ministɛɛr Manso Atwere.[3]

A Florence Dolphyne paama karẽn-bi-bɛd kareng Wesley Girls Senior High School, Cape Coast. A karẽn-saamb a yoob soabã karẽnga yɩɩ Mfantsipim lekollã sẽn be Cape Coast sẽn be Gãna tẽnga pʋga. Rẽ t'a ra yaa kom-bɩɩs lekoll sẽn da naag ne kom-bɩɩs a yoob n zãmsd ye. A yɩɩ pipi karen-bi-poak sẽn paam kũun karẽngẽ wã.[3]

A Dolphyne kẽe Gãna inivɛrsite yʋʋm 1958 la a paam a BA (Hons) ne ãngilindi yʋʋm 1961. A paamame tɩ b kõ-a karẽn-bi-bãoonega, sẽn na n sõng-a t'a tõog n maan karẽn-bi-bɛda, London Inivɛrsite, a sẽn boond tɩ School of Oriental & African Studies, sẽn be United Kingdom. A paama a PhD wã ne Phonetics and Linguistics yʋʋmd 1965 ne a sebre sẽn boond tɩ "The phonetics and phonology of the verbal piece in the Asante dialect of Twi".[3]

Karẽ-rãmbã

[tekre | teke sidgem]

A Florence Dolphyne ra yaa karen-saamb la vaeesda. A pipi tʋʋmd yɩɩ karẽn-saamb Labone Senior High School sẽn be Akra yʋʋm a ye. A sẽn wa n paam karẽn-doogã poore, a kẽnga Gãna inivɛrsite karen-biis sull pʋgẽ yʋʋmd 1965 yʋʋm-sar kiuugã. A ra yaa nin-yend sẽn lugl Gãna inivɛrsite, Gãna kʋdga la kʋdgã bãngrã sullã. A ra tara Gãna ned a to yʋʋr sẽn boond t'a Lawrence Boadi, ne neb a taab sẽn be tẽn-zẽmsẽ wã, n paas a Alan Duthie, a Mrs. A McCallien, a Lindsay Criper la a Helmut Truteneau. A wa n lebga Gʋls-goamã yel-gɛt tʋʋma taoor soab naoor a yiibu. A leb n lebga Volta Hall karen-saamb la a karen-saamb kãsenga, sẽn da yaa pag a ye tãa sẽn da be karen-doogẽ wã wakat kãnga. A Florence Dolphyne paama a karẽn-saamb ning sẽn geta kʋn-goamã yell yʋʋmd 1996. A leb n yɩɩ karen-saam-dãmb sull ning sẽn get minimã yell karen-doogẽ wã. A paama waoogr doktore (D.Litt) ne Gãna inivɛrsite yʋʋm 2004.[4]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. "Ministry of Women and Children's Affairs - MOWAC". www.femaleachievers.org. Archived from the original on 2016-12-20. Retrieved 2025-07-19.
  2. Amoak, Kwesi (2008). Quest for Excellence: Biographies of 15 Successful Ghanaians who Passed Through Legon (in English). K. Amoak. ISBN 978-9988-1-1183-0.
  3. 3.0 3.1 3.2 Kitcher (Mrs), Mavis (2005-10-26). Junior Graphic: Issue 261 October 26 -1 November 2005 (in English). Graphic Communications Group.
  4. Owusu-Ansah, David (2014-02-27). Historical Dictionary of Ghana (in English). Bloomsbury Publishing PLC. ISBN 978-0-8108-7500-5.