Florence Dolphyne
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Given name | Florence |
| Date of birth | 1938 |
| Occupation | social scientist |
| Employer | University of Ghana |
| Educated at | University of Ghana, Wesley Girls' Senior High School |
A Florence Abena Dolphyne (sẽn dog yʋʋm 1938 wã) yaa Ghana bãngd sẽn geta goam la karẽn-bi-bɛda. A yɩɩ pag ning sẽn yɩ pipi karen-saamb la pipi pag sẽn yɩ taoor soab sull taoor soaba, Gãna inivɛrsite pʋgẽ.[1][2] A yãadmẽ la a karengã A Florence Dolphyne yita Akyinakrom sẽn be Ejisu-Juabeng District sẽn be Ashanti Region pʋgẽ. A pipi karengã yɩɩ Wenchi Metodist pipi karengã. A kell n kẽnga Achinakrom Metodist lekollã, a zakã rãmb sẽn da wa n tɩ be wã yĩnga. A ra segd n koosda bur la teed lekoll poore, a zakã ligd sẽn da yaa bilfã yĩnga. A karẽn-bi-taag a yiib n soabã yaa Mmofraturo pagbã lekoll sẽn be Kumasi sẽn be Ashanti soolmẽ wã, bala a ba wã ra yaa Metodist ministɛɛr Manso Atwere.[3]
A Florence Dolphyne paama karẽn-bi-bɛd kareng Wesley Girls Senior High School, Cape Coast. A karẽn-saamb a yoob soabã karẽnga yɩɩ Mfantsipim lekollã sẽn be Cape Coast sẽn be Gãna tẽnga pʋga. Rẽ t'a ra yaa kom-bɩɩs lekoll sẽn da naag ne kom-bɩɩs a yoob n zãmsd ye. A yɩɩ pipi karen-bi-poak sẽn paam kũun karẽngẽ wã.[3]
A Dolphyne kẽe Gãna inivɛrsite yʋʋm 1958 la a paam a BA (Hons) ne ãngilindi yʋʋm 1961. A paamame tɩ b kõ-a karẽn-bi-bãoonega, sẽn na n sõng-a t'a tõog n maan karẽn-bi-bɛda, London Inivɛrsite, a sẽn boond tɩ School of Oriental & African Studies, sẽn be United Kingdom. A paama a PhD wã ne Phonetics and Linguistics yʋʋmd 1965 ne a sebre sẽn boond tɩ "The phonetics and phonology of the verbal piece in the Asante dialect of Twi".[3]
Karẽ-rãmbã
[tekre | teke sidgem]A Florence Dolphyne ra yaa karen-saamb la vaeesda. A pipi tʋʋmd yɩɩ karẽn-saamb Labone Senior High School sẽn be Akra yʋʋm a ye. A sẽn wa n paam karẽn-doogã poore, a kẽnga Gãna inivɛrsite karen-biis sull pʋgẽ yʋʋmd 1965 yʋʋm-sar kiuugã. A ra yaa nin-yend sẽn lugl Gãna inivɛrsite, Gãna kʋdga la kʋdgã bãngrã sullã. A ra tara Gãna ned a to yʋʋr sẽn boond t'a Lawrence Boadi, ne neb a taab sẽn be tẽn-zẽmsẽ wã, n paas a Alan Duthie, a Mrs. A McCallien, a Lindsay Criper la a Helmut Truteneau. A wa n lebga Gʋls-goamã yel-gɛt tʋʋma taoor soab naoor a yiibu. A leb n lebga Volta Hall karen-saamb la a karen-saamb kãsenga, sẽn da yaa pag a ye tãa sẽn da be karen-doogẽ wã wakat kãnga. A Florence Dolphyne paama a karẽn-saamb ning sẽn geta kʋn-goamã yell yʋʋmd 1996. A leb n yɩɩ karen-saam-dãmb sull ning sẽn get minimã yell karen-doogẽ wã. A paama waoogr doktore (D.Litt) ne Gãna inivɛrsite yʋʋm 2004.[4]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ "Ministry of Women and Children's Affairs - MOWAC". www.femaleachievers.org. Archived from the original on 2016-12-20. Retrieved 2025-07-19.
- ↑ Amoak, Kwesi (2008). Quest for Excellence: Biographies of 15 Successful Ghanaians who Passed Through Legon (in English). K. Amoak. ISBN 978-9988-1-1183-0.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 Kitcher (Mrs), Mavis (2005-10-26). Junior Graphic: Issue 261 October 26 -1 November 2005 (in English). Graphic Communications Group.
- ↑ Owusu-Ansah, David (2014-02-27). Historical Dictionary of Ghana (in English). Bloomsbury Publishing PLC. ISBN 978-0-8108-7500-5.