Ghanaian smock
Ghana wã smokbɩ Tani yaa bũmb sẽn be pagbã ne rap sẽn maand Ghana wã pʋgẽ. [1] Yaa nin-kãens sẽn nong b taabã. B boondame tɩ Tani Dagbani, tɩ b boond tɩ Bin'gmaa la Bin'mangli. B sẽn da yeelgd-a wã, b da pakda a sũ-tõnd (zipligu) / a sẽn da pakd a sẽn pa-a wã (bobga), a da pakda b nao (muɣri) la a pakda a sẽn pa a sẽn pa ne wã (kurugu).
B sẽn da wa n naan n kõ Ghana wã b sẽn pa tar b meng ne Britãni wã yʋʋmd 1957 tʋʋlg kiuug rasem 6 wã, Ghana nin-buiidã ra tara b sẽn da-kẽengã.[2][3]
Dẽn-vẽng
[tekre | teke sidgem]b nao (muɣri) la a pakda a sẽn pa a sẽn pa ne wã (kurugu). [Tõnd sẽn na n tool-y neda].
B sẽn da wa n naan n kõ Ghana wã b sẽn pa tar b meng ne Britãni wã yʋʋmd 1957 tʋʋlg kiuug rasem 6 wã, Ghana nin-buiidã ra tara b sẽn da-kẽengã dẽn-vẽng.[4]
Mamprisi nebã me boond-b lame tɩ Bun-nw ⁇ bɩ Bana, tɩ b boond-b tɩ fugu ne Mossi, tɩ b bool-b tɩ batakari ne Asante, tɩ b yeel tɩ dansika ne Frafra, la tɩ b boond b tɩ Banaa ne Kusaal ne sẽn be tẽns a yiib-n-soabã soolmẽ wã.[4] Yaa royals la nin-buiidã sẽn be Dagbon la tẽns a taab sẽn be rɩtgo pʋga, la yaa nebã sẽn nong Gana wã fãa. A yaa Ghana tʋʋlg wakate, la a yaa Yaa Naa Zanjina naamẽ. A yaa Burkina Faso sẽn boond tɩ faso dan fadi wã sẽn yaa a buud to-to wã.
B sẽn yeelgd-b ne b sẽn boond tɩ "Smok" la "Kente" wã yaa Gana nebã yeelg sẽn yaa b buud fãa. Kente futã yita Gana, Ashanti soolmẽ.
Wãn to la b maand-a
[tekre | teke sidgem]
A sẽn boond tɩ smockã yaa b sẽn naan n naan n naan ne b nug-vɩɩs n naan n dɩk b sẽn da yaa b sẽn da pa tõe n yã wã. A yaa taab n yãgd ne nug n kɩt tɩ b yãgd a sẽn yaa a soaba.[5] B sẽn da maand woto wã, b wilga b sẽn da segd n maan bũmb ninsã to-to. B wilga b sẽn tõe n maan bũmb ningã.[6] .
A sẽn da tar-a wã yaa Zipligu, sẽn yaa bi-beoog sẽn naag ne a sẽn da tar kambã. [7][8] Sẽn na yɩl n tõog n tõog n tall b mens n tõog n tʋm tʋʋm-kãsemsã, yaa tɩlae tɩ b yãkd b mens n yãk tʋʋm-kãensa.
Sɩnga
[tekre | teke sidgem]B sɩng n maana a Yaa Naa Zanjina naamã yʋʋmd 1600 wã. [9][10] A yaa sẽn deng nin-buiidã sẽn da tar noore. [11] Rũndã-rũndã, Dagbon soolmã neb wʋsg pa nong n dɩkd b sẽn datã ye.
Sẽn be Zapẽ wã
[tekre | teke sidgem]
Sẽn sɩng ne pĩnd wẽndẽ, yaa naoor wʋsgo tɩ b pa yãd tɩ b yaa b sẽn boond tɩ "smock" tẽnsẽ ye. Sẽn pa kaoos yʋʋm 1990 wã, Ghana nebã sẽn yi n wa beẽ wã yaa b sẽn yã tɩ b paka b sẽn da tar b sẽnãadã. Rẽ fãa toeemame, bala, Gana nebã ra nong filim nins b sẽn maandã wʋsgo. Yʋʋm a wãn pʋgẽ, Afrɩka nebã sɩngame n yeelgd b sẽn yaa b yagensã n kẽnd wẽnd-dotẽ, meziizẽ wã, Afrɩk wã kibsã la Kwanzaa kibsã pʋsẽ, tẽns wʋsg sẽn be Zapõ wã wala New York la Kingston, Jamaïka.
Tẽns la nin-buiidã
[tekre | teke sidgem]Bõn-kiir sẽn yaa wa
[tekre | teke sidgem]B sẽn da naan n naan n naan b bugumã, b ra [yaa b sẽn naan n naan tɩ b naan n naan-b bugumã. A sẽn wa n be yʋʋmd 2024 na-kẽnga, a kɩtame tɩ b lebg n lebg Barbican Centre, sẽn yaa bũmb sẽn yaa tʋʋm-kɛglem la tigis-kãsems zĩ-kãsenga sẽn be Londr, Angletɛɛr soolmẽ wã. [12] A ra yaa Barbican Centre wã kibsã pʋga. A ra yaa b sẽn wilg tɩ b na n maana tʋʋm-kãsems n wilg b sẽn tõe n maan bũmb ninsã. A ra maanda woto yʋʋmd 2024 tʋʋl kiuug rasem 10 n tãag yʋʋm 2024 . [13]
B sẽn wilg tɩ b yaa
[tekre | teke sidgem]APyaar Hibiscus wã ra yaa bũmb sẽn yaa pemsem la pemsem sẽn yaa ne pe-biisã sẽn yaa metr 2 000 la a yaa b sẽn da naan maan ne b nus n kõ-a. Gana tẽnga Tamale tẽnga tʋʋm-tʋmdb tusa n naan bõn-kãnga b sẽn da naan ning n na n ning b sẽn na n yãk-a wã yĩnga. [14] B ra tara fu-rãmba sẽn zems 100 sẽn boond tɩ "batakari" sẽn da be Gana soolmã rɩtg ne zĩiga. A Mahama ra paamda fut-kãensã ne sobg la sobg sẽn be Ganaa rɩtgẽ wã pʋgẽ. [15]
Sõng sẽn tar yõod
[tekre | teke sidgem]A yʋʋr sẽn boond tɩ Purple Hibiscus wã ra gomda Chimamanda Ngozi Adichie noob ning sẽn gomd zakã yelle, a sẽn maan bũmb ninsã la a toeem b sẽn da maand n pa wa n deeg n deeg b sɛbã yelle. B sẽn da tar-a wã ne a sẽn da tarã yaa toor ne a sẽn maan ne a Barbican wã. [16] A Mahama sẽn tũnug ne tʋʋm-no-kãsems sẽn yaa b nusẽ wã wilga ninsaal tʋʋmã la a sẽn maand to-to wã yõod sẽn yaa to-to. Bãtaakari fu-rãmbã ra yaa bãngrã la b sẽn tarã buud toor-toorã la b sẽn tallã. B ra gomda tẽn-bɛdã, raagã la siglgã yɛl yelle. [17]
Mam da pa mi bũmb baa f sẽn zãms maamã
[tekre | teke sidgem]
B yãa rao a ye sẽn da yeelg fuug a to wãfilim ning a sẽn boond t'a Jackie Aygemang wã sɩngrẽ wã. [18]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://web.archive.org/web/20140911105001/http://mysite.verizon.net/vze827ph/clothing.htm
- ↑ https://citeseerx.ist.psu.edu/document?repid=rep1&type=pdf&doi=92447e90f707e902f0a31ef03d1e30c3b091b260
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bernard-Monarh-details-history-behind-Nkrumah-rsquo-s-Independence-Smock-1849916
- ↑ https://web.archive.org/web/20090109065939/http://otexa.ita.doc.gov/fr2003/deter9.htm
- ↑ https://www.folkwear.com/blogs/news/inspiration-for-the-ghanaian-smock
- ↑ https://www.researchgate.net/publication/319417874
- ↑ https://www.myjoyonline.com/ghana-month-styles-and-meanings-portrayed-by-wearing-of-fugu-hat/
- ↑ https://www.theghanareport.com/ghana-month-northern-styles-of-wearing-a-hat-and-what-they-mean/
- ↑ https://www.adrummerstestament.com/2/2-11_The_Chieftaincy_of_Naa_Zanjina_web_chapter.html
- ↑ https://www.researchgate.net/publication/373579713
- ↑ https://www.montagio.com.au/cms/the-history-of-the-mens-suit
- ↑ https://www.folkwear.com/blogs/news/inspiration-for-the-ghanaian-smock
- ↑ https://www.theghanareport.com/ghana-month-northern-styles-of-wearing-a-hat-and-what-they-mean/
- ↑ https://www.researchgate.net/publication/373579713
- ↑ https://www.folkwear.com/blogs/news/inspiration-for-the-ghanaian-smock
- ↑ https://www.theghanareport.com/ghana-month-northern-styles-of-wearing-a-hat-and-what-they-mean/
- ↑ https://www.researchgate.net/publication/319417874
- ↑ https://www.adrummerstestament.com/2/2-11_The_Chieftaincy_of_Naa_Zanjina_web_chapter.html