Hasibun Naher
A Hasibun Naher yaa
Bangladesh ned sẽn zãmsd matematikkã la a zãmsda nebã. Yʋʋmd 2018 tʋʋlg kiuugã, a yɩɩ bi-bɩɩg a nu sẽn yit tẽns sẽn wat n be arzãnã sẽn paam OWSD-Elsevier Foundation Award wã sʋka.[1]A sẽn maan vaeesg pʋgẽ, a rɩka makr n wilg tsunami wã yɛl sẽn na n yɩ to-to. A yaa matematɛk karen-bi-poak sẽn be BRAC Yuniõrɛɛr sẽn be Dhaka wã pʋgẽ.[2]Yʋʋmd 2019 wã, a lebga Azi wã bãngd 100 soabã laureat.
Biografi
[tekre | teke sidgem]Dr. Hasibun Naher paama a sãansã kareng la a paam a sãans magisterã matematikkã pʋgẽ, Jahangirnagar kareng sẽn be Savar, Bangladesh, la a paam-a pipi klas a yiibã fãa pʋgẽ. A kẽngame n paam a PhD ne matematik sagls lekollã, Universiti Sains Malaysia (USM), Penang, Malezi. A zãmsda matematikkã karen-biis lekollẽ yʋʋmd 2011 n tãag yʋʋmd 2013.[3]
A Naher kẽnga BRAC Yuniõrgr pʋgẽ yʋʋmd 2007 la a yaa matematɛk karen-bi-bi-poak b sẽn boond tɩ Matematik la Sɩndã bãngrã wɛɛngẽ.[4]
Sõsg ning sẽn be sɛbã pʋgẽ
[tekre | teke sidgem]•Naher, H. (2005) sẽn yaa Algebre a yiib-n-soabã (1-n-taag) A. A. Uraka sebrã roogã.
•Naher, H. (2014). D sã n dat n bãng tɩ b yaa b sẽn naan wa n maan bũmb ning sẽn pa zemsã, d segd n bao n bãngame tɩ b yaa sẽn na n maan bũmb ningã.
•Penang: Yaa Malɛɛzi bãngd karẽn-biis sull n be. Naher, H. (2006). A Zũniir aljebre (1st ed.). Dhaka: Mullick, A. A. Uraka Book
Journal articles
[tekre | teke sidgem]•Naher, H., & Tanim, T. (2018). Matematikã la bãngrã zãmsg sẽn yaa sõma. 21st Century Education Forum @ Harvard 2018, 16 (1), 18-31. Sẽn paam-a wã yita https://www.21caf.org/21cefharvard-cp.html Naher, H., & Abdullah, F. A. (2017).
•B sẽn naan n paasd Zhiber-Shabat ligdã la Liouville ligdã wɛɛngẽ wã, b maana woto. A M. N. (Ed.), 1st International Conference on Applied and Industrial Mathematics and Statistics 2017, ICoAIMS 2017 (Vol. 890).
•A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb wʋsg n tõog n tõog n paam n paam n tõog n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa.
•D tõe n bãnga bũmb ning sẽn kɩt tɩ d pa tõe n bãng n bãng sẽn yaa to-to wã võor sõma. D sẽn paam n bãng bũmb ning sẽn be Biiblã pʋgẽ wã, d segd n baoo n bãng-a lame.
•Naher, H., la a Abdullah, F. A. (2016). B sẽn paasd n paasd n le paasd n manegd n paasdẽ (G"/G) wã sẽn yaa sẽn pa tar pʋ-tẽer n paasdẽ wã wɛɛngẽ.
•A Zeova Kaset rãmbã sẽn paam b mens n paam b mensã A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb wʋsg n tõog n tõog n paam n paam n kõ-a.
•B sẽn maan woto wã, b na n maana b sẽn tõe n bãng b sẽn tõe fãa n maan to-to. Kibar ning sẽn yaa "Egypt Mathematical Society" sebrã, 23 (1), 42-48.
• A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb nins sẽn yaa sõma wã. B sẽn toeem a Benjamin-Bona-Mahony kʋɩlen-kãsengã sẽn yaa b sẽn paasd (G"/G) paasg manesem wã, b sẽn maan yel-solems kẽer. Matematikã bãngrã yɛl kɩbayã, 3 (1), 78-89. Naher, H., Abdullah, F. A., & Rashid, A. (2014).
•A Zezi sẽn maan bũmb ning sẽn pa wõnd a taabã wã kɩtame tɩ b tõog n bãng tɩ b tõe n maan bũmb ning b sẽn da yetã. D sẽn paam n bãng bũmb ning sẽn be Biiblã pʋgẽ wã, d tõe n paama sagls wʋsg.
•Naher, H., la a Abdullah, F. A. (2014). Bõn-saamb kẽer sẽn yaa b sẽn na n tõog n bãng b sẽn tõe n maan bũmb ning sẽn yaa b toor n maan to-to wã (G ′/ G) -ã wɛɛngẽ. 21nd National Symposium on Mathematical Sciences: Germining of Mathematitical Sciences Education and Research Towards Global Sustainability, SKSM 21, 1605, 446-451.
•A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb wʋsg n tõog n tõog n paam n paam n tõog n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa.
•B sẽn naan n paasd a RICACATY kʋdemdã ne (G" / G) -Wedgrã manesem sẽn naan yɩll n paasd KDV-Zaharov-Kuznetsov kʋdemdã (3+1) -dimeensã.
• UPB Scientific Bulletin, Series A: Applied Mathematics and Physics, 76 (3), 77-90. Naher, H., la a Abdullah, F. A. (2014). B sẽn maneg n paasd (G"/ G) -ã paasg ning sẽn yaa (2+1) -ã paasd n sãamd solotonã makrã.
•D sẽn tõe n maan bũmb ning fãa, bɩ d bao n bãng bũmb ning sẽn be Biiblã pʋgẽ wã. Naher, H., Abdullah, F. A., & Mohyud-Din, S. T. (2013). B sẽn paasd a Riccati makrã makrã sẽn yaa tɩlɛ tɩ b maan makrã sẽn be a Sawada-Kotera pʋga.
•AIP taoor-kulgrã, 3 (5) A na n yɩɩ nin-buiidã sẽn na n maan bũmb ning fãa sẽn tõe n sõng-b tɩ b tõog n tõog n tõog b mens n tũ Wẽnnaam.
•D sẽn tõe n maan bũmb ning fãa sẽn yaa sõma n paasã, d segd n maana bũmb nins sẽn yaa sõma. DÃMB A YÃMB, 8 (5).
• A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b paam n paam n paam tɩ b bãng tɩ b yaa nin-buiidã.
• B sẽn maan woto wã, b na n maana b sẽn tõe n bãng b sẽn tõe ne bũmb ning fãa sẽn be b pʋgẽ wã. AIP sẽn be taoor bɩ, 3 (3).
• A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n paam n paam n kõ-a noor tɩ b tũ Wẽnnaam. D sã n dat n bãng bũmb ning sẽn yaa to-to wã, d tõe n bãnga bũmb ning sẽn be a pʋgẽ wã.
• B sẽn yiis yʋʋmd 2012 wã, b ra pa le tõe n bãng b sẽn maand to-to wã ye. A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb wʋsg n tõog n tõog n paam n paam n kõ-a.
•B sẽn maneg n paasg (G"/G) -bãngr ning sẽn yaa sakr sẽn yaa (2+1) -bãngrã sẽn toeem a Zakharov-Kuznetsov kʋɩlen-kãnga.
• B sẽn yiis yʋʋmd 2012 wã, b ra pa le tõe n bãng b sẽn maand to-to wã ye.
• A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb wʋsg n tõog n tõog n paam n paam n kõ-a. Bõn-naands kẽer sẽn kẽed ne yel-wʋlgã sẽn kẽed n kẽnd sẽn maand tɩ b tõe n bãng tɩ b pa tar tẽnsã sẽn yaa sõma wã sẽn pa tar pãng ye, b sẽn tũnugd ne b sẽn maneg n paasd b pãng (G′/G) wã. Masã pʋgẽ, b sẽn maand b bãngrã wɛɛngẽ, yʋʋmd 2012.
•A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb nins sẽn yaa sõma wã. Bõn-paal-paal sẽn kẽed ne yel-wʋsg kẽer sẽn pa tar tẽnsã sẽn pa tar sõor sẽn yaa sõma wã sẽn na n yɩlẽ n paas b sẽn maandã. Matematikã yɛl sẽn yaa toog ne injinɛɛrã, 2012, 17.
•A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb nins sẽn yaa sõma wã.
•D sã n dat n bãng bũmb ning sẽn be b sẽn maand to-to wã, d tõe n bãnga bũmb ning sẽn yaa to-to.
•B sẽn yiis yʋʋmd 2012 wã, b ra pa le tõe n bãng b sẽn maand to-to wã ye. A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b tõog n maan bũmb wʋsg n tõog n tõog n paam n paam n kõ-a.