Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Henri Guissou

Soolge Wikipidiya

A Henri Guissou (17 sigr kiuug yʋʋm 1910, Koudougou, Fãrens Upper Volta, 22 sigr kiuug yʋʋm 1979, Koudougou) ra yaa Burkina politikã la nin-sabls sullã nin-buiida. A tʋma tʋʋm-kãsems wʋsg sẽn kẽed ne diplomasi wã wɛɛngẽ, n paas a sẽn yɩ Fãrens tẽnga sull a ye la Fãrens senɛtã nedã. Yʋʋmd 1955 wã, a sõng n lugla 'Social Party for the Emancipation of the African Masses (PSEMA), sẽn lebg Unified Democratic Party. Rẽ poore, a yɩɩ Upper Volta Repiblikã no-rɛɛs n kẽng ONU wã, Fãrens la Alemayn wĩndgã.

A yãadmẽ

[tekre | teke sidgem]

A Guissou roga sigr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a yopoe Koudougou.[1] A Guissou yaa pipi karen-biiga sẽn yi Burkĩna Faso n tõog n kẽe École normale supérieure William Ponty, a sẽn paam a karengã.[2] Rẽ poore, sẽn sɩng ne yʋʋmd 1936 wã, a tʋma wa tʋʋm-gũud Côte d'Ivoire hal tɩ b yãk-a t'a yɩ senɛtɛɛr yʋʋmd 1947.[3]

Karẽ-rãmbã

[tekre | teke sidgem]

A Henri Guissou ra yaa senɛt sẽn yi Côte d'Ivoire yʋʋmd 1947 n tãag yʋʋmd 1948, la a sẽn da yaa senɛt sẽn yi Fãrãs Upper Volta n kẽ Fãrãs tẽnga sull tigr yʋʋmd 1949 n tãag yʋʋmd 1959, a Guissou me zĩnda Fãrãs senɛt pʋgẽ yʋʋmd 1947 n tãag yʋʋmd 1948.[4] Yʋʋmd 1948 n tãag yʋʋmd 1952 a yɩɩ Koudougou tẽnga sull sull a ye sẽn yaa French Upper Volta tẽnga. A sẽn da yaa Voltaire sull taoor soaba, a lugla sull ning sẽn boond tɩ Parti social pour l'émancipation des masses africaines (PSEMA) ne a Joseph Conombo yʋʋmd 1955, sẽn kẽed ne Parti démocratique unifié (PDU) yʋʋmd ning sẽn pʋglã.[5] A lebga Upper Volta Repiblikã nin-paalã diplomat: a sẽn yɩ Upper Volta Repiblikã nin-paalã nin-paalã taoor soab sẽn zĩnd United Nations sigr kiuug n tɩ tãag yʋʋmd 1961 tʋʋlg kiuugã poore, a yɩɩ Ambassador to France yʋʋmd 1961 n tɩ tãag yʋʋmd 1964, Ambassador to West Germany yʋʋmd 1966 n tɩ tãag yʋʋmd 1976, la Ambassador to France yʋʋmd 1966 n tɩ tãag a sẽn yi n bas tʋʋmdã yʋʋmd 1976.[6]

A ra yaa a Joséphine Ouédraogo ba, a sẽn da yaa Burkina nin-buiid sẽn da yaa minisr a Thomas Sankara la a Michel Kafando naama sasa.[7]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]