Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Hindou Oumarou Ibrahim

Soolge Wikipidiya
Hindou Oumarou Ibrahim
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipChad Tekre
Family nameIbrahim Tekre
Date of birth1984 Tekre
Zĩ-ninga o rogeN'Djamena Tekre
Languages spoken, written or signedArabic, French Tekre
Occupationgeographer, human rights defender, environmentalist Tekre
Field of workenvironmental protection, human rights, indigenous rights Tekre
Start of work period1999 Tekre
Affiliation stringAssociation for Indigenous Women and Peoples of Chad (AFPAT), Association for Indigenous Women and Peoples of Chad Tekre
Participant inWorld Economic Forum Annual Meeting 2017, World Economic Forum Annual Meeting 2018, World Economic Forum Annual Meeting 2019, World Economic Forum Annual Meeting 2022, World Economic Forum Annual Meeting 2020 Tekre
Member ofInternational Indigenous Peoples Forum on Climate Change, Indigenous Peoples of Africa Co-ordinating Committee Tekre
Award receivedBBC 100 Women Tekre

Wikipedia sẽn yaa sɛb sẽn pa tar yõodã pʋgẽ

Hindou Oumarou Ibrahim yaa Chad tẽnga yel-gɛt sẽn geta zĩ-wɛgdã yelle. A yaa Tigimsã ne a nin-buiidã tigims sull ning sẽn get b yell n get b yell wã taoor soaba.

A TUUM LA SONGRE

[tekre | teke sidgem]

A Ibrahim yaa siglgã taoor lʋɩtb sẽn tʋmd a nin-buiidã yʋʋr yĩnga, sẽn yaa Mbororo wã sẽn be Tchadã.[1] A zãmsame n kẽng Tchad tẽnga tẽnga sẽn boond tɩ N'Djamena, la a zĩnda Burkĩna Faso tẽnga neb sẽn yaa kood-dãmb sẽn yaa b sẽn yaa b rãmb n paad b rũmsã. [1]A sẽn paam a zãmsgo, a bãngame tɩ b ningda a meng ne a sor ning b sẽn da ningd a sẽn yaa tẽng zug pagã, la b gɩdgame tɩ b ra paam a Mbororo rãmbã sor ning b ra kõ-a wã ye. Rẽ n so tɩ yʋʋmd 1999 wã, a lugla a sẽn boond t'a "Asociation of Indigenous Peul Women and Peoples of Chad" (AFPAT), sẽn yaa tigis sẽn yaa tigs-n-taag sẽn get kom-bɩɩsã la pagb sẽn tar sor n na n sõng b tɩ b tõog n yɩ taoor dãmb la b sõng nin-buiidã tɩ b tõog b mens ne b mens tẽngã wɛɛngẽ.[2][3]Yʋʋmd 2005 wã, b kõo b siglgã sɛbã tɩ b maan tʋʋm-no-kãsemse, la b kẽes b toog tẽns wʋsg pʋsẽ.[4]

A sẽn get a meng yell naasã wɛɛngẽ wã yita a sẽn yã bũmb ning sẽn be dũniyã gill zugã sẽn wat ne yɛl nins sẽn wat ne zʋʋggã sẽn wat ne Mbororo nebã zutu. Yʋʋm wʋsg la b paamda Zʋg-Zad sẽn kʋɩɩbgã pãn-tusdg; Zʋgã yaa koom sẽn tar yõod wʋsg ne Zad, Kamerun, Nijeri la Nizɛɛr nebã, la masã yaa a sẽn yaa a sẽn yɩɩd a sẽn yaa 10% yʋʋm 1960 wã. [5] A Ibrahim sẽn wa n kõ b sõsg sebr sẽn gʋls ne Internationale Organisation pour la Migration wã pʋgẽ, a wilgame tɩ a nin-buiidã la nin-buiidã sẽn yaa nin-buiidã " yaa siglgã sẽn pa rat n tɩge, " sẽn maan n kɩt tɩ b lebg n yi b tẽnsa, n kɩt tɩ bãmb bas b tẽngẽ n bao neb sẽn tõe n tall b vɩɩmã. [6] A wilgame tɩ b sẽn wa n maand woto wã, a goma yɛl nins sẽn wat ne tẽn-gãongã sẽn wat ne tẽngã wã yelle.[7][8]

A Ibrahim gʋlsa bũmb sẽn wilgd tɩ yaa tɩlae tɩ b bãng nin-buiidã sor-wilgr sẽn yaa sõma, b sã n na n maan dũni gill yɛl sẽn wat ne sobg-vɩɩm wɛɛngẽ wã, tɩ b na n maan bũmb wʋsg ne rẽ, wala Quartz la World Economic Forum agenda wã.[9]   A Ibrahim sẽn da tar zu-loees wʋsg yaa nin-buiidã sẽn tar noor tɩ b segd n zãad b tẽngẽ wã.[9] Yaa noy nins sẽn yaa to-to wã n kõt sor tɩ nin-buiidã na n paama sor n tõog n maan bũmb nins sẽn na n kɩt tɩ b paam n lebg n kẽed ne b tẽnga pʋga, wala b sẽn na n maan tɩ b paam tɩ b paam nafã, b sẽn na yɩl n paam n paam n maan tɩɩm la b paam n paam tɩ koomã yaa b pãngã. [10][11]

A Ibrahim tʋma ne UNESCO la Afrɩka nin-buiidã siglgã (IPACC) tʋʋm-no-kãsems n na n maan seb-no-rɩtg a 3D pʋgẽ n wilg a Chad Sahel we-raoogã sẽn be zĩig ning b sẽn boond tɩ Mbororo wã, sẽn be zĩig sẽn yaa 250 000 wã. Tʋʋmdã pʋgẽ, b lagma 3D karẽn-bilã sẽn tar pãng ne tẽngã bãngrã tɩ b tõog n naan naan zãag ne zĩ-gãongã tɩ b tõog tɩ b tẽ tẽ tẽnsã, sẽn yɩɩd fãa pagb sẽn yet tɩ b tõe n yãk yam n maan b sẽn na n maan n sõng tɩ b tõogd n manegd b mens ne tẽngã pãnga. A Ibrahim sẽn wa n gom tʋʋl-n-soabã wɛɛngẽ yʋʋmd 2019 yʋʋm-sar kiuugã pʋgẽ, a yeelame tɩ a sẽn naan 3D karengã, a Ibrahim tõog n kẽes pagb koe-moonegã pʋgẽ, la a kõ rapã b waoogr sẽn zems ne a sẽn maan to-to wã.[12] Pagbã ra tõe n bãnga b sẽn da tigim tɩɩmã la b sẽn tigim rɩɩbã zĩig ning b sẽn da sakã, b sã n ning b zut n kõ.[10] la a wilg-b tɩ d yaab-poak tõe n goma saagã sẽn na n yɩ to-to wã yelle, rũmsã sẽn wat n yi wã, biisã sẽn yaa to-to, la a na n gesa a rũngã manesem yelle.[10] [13]A Ibrahim sẽn da wa n sõs ne BBC wã b sẽn kõ-a seb-kãngã pʋgẽ, a yeelame: "Tõnd buud-goam fãa tara bãngre.[14]

Yʋʋmd 2016 soabã, b yãka a Ibrahim t'a na n wa maan siglgã siglgã sigr kiuug rasem 22 yʋʋm 2016 soabã.  A sẽn wa n togs a sigrã pʋgẽ, a yeelame: "Tõnd sẽn get yɛl nins sẽn wat ne sobgã sẽn wat ne naongã wã paasda naongã daar fãa, n kɩt tɩ neb wʋsg bas b zagsã n bao beoog sẽn yaa sõma". [15]

Yʋʋmd 2018 soabã pʋgẽ, a Ibrahim kẽnga ONU siglgã sẽn get yɛl sẽn pa vigsd tẽngã zugã tigis-kãnga, la a sõs ne a Arnold Schwarzenegger.[16] A pa sak ne a Schwarzenegger sẽn da tagsd tɩ nebã tõe n sõngame tɩ b tõog n maan bũmb sẽn na yɩl n tõog n sãam tẽngã sobgã ye, n tõog n zãag ne elektrãllã, n boog b namsgã, la tʋʋm a taab sẽn pa tar yõod wʋsg nin-buiidã sʋka.A yeela a Schwarzenegger tɩ yaa goosneema rãmb la politik dãmb n segd n maan toeengã.[17]  A Ibrahim yeelame tɩ tẽns nins sẽn be b sẽn be n wat n bɩɩsd b mensã yaa tẽns nins sẽn toeemd tẽngã wã neb n yɩɩd b sẽn namsd b rãmbã, baa ne b sẽn pa kɩt tɩ b yiisd carbonã ye.[18]

A TAOORE SOBAONDO

[tekre | teke sidgem]

A Ibrahim zãmsa taoor dãmb wʋsg n wilg tɩ b segd n saka b mens ne b meng n tõog n tõog n boog b kongrã. A yaa tẽn-tẽnga neba sẽn get b sẽn get b yell b sẽn getẽ wã taoor soaba. A yaa ONU Tʋʋmdã taoor soaba.[19] A yaa ONU: Indigenous Peoples Partnership (UNIPP) ning sẽn get politikã wɛɛngẽ wã la Afrɩka nin-buiidã sẽn get b yellã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yell n get b yellã (IPACC) ning me sull a ye.

A KUUNA LA PAOGO
[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2017 wã, b talla a Ibrahim n kõ-a yʋʋr t'a yaa National Geographic Society Emerging Explorer, program sẽn wilgd tɩ b geta bãngdb sẽn yaa sõma, la b get b sẽn get b mens to-to wã yelle.[20] Yʋʋmd 2017 wã, b ra leb n get-a lame tɩ b kẽes b toog BBC wã pʋg-sadb 100 tʋʋm pʋgẽ, n wilg tɩ b tara pagb 100 sẽn tar pãng la sẽn kõt belsgo yʋʋmd fãa. [10] Yʋʋmd 2018 wã, b yãaga a Zeova n naan bool-a tɩ BBC 100 Pagbã sʋka. [21] Yʋʋmd 2019 wã, a paama Pritzker Family Foundation sẽn kõ-a a Pritzker Emerging Environmental Genius Awardã. [22] Yʋʋmd 2019 soabã pʋgẽ, Time Magazine wilgame tɩ b yaa pagb 15 n wilg tɩ b segd n maan bũmb sẽn na yɩl tɩ tẽngã toeem tãngã. [23]

Yʋʋmd 2020 soabã pʋgẽ, Refugeees International kõ-a-la a Richard C. Holbrooke kũun yʋʋm 2020 wã a sẽn kõ wã yĩnga, sẽn na yɩl n sõng n keng nin-buiidã sẽn pa tar pãng n tõog n paam b mensã. [24]Yʋʋmd 2021 soabã pʋgẽ, a Ibrahim lebga Rolex Award sẽn kõ Enterprise wã laand soaba. [25]

A BIBILOGGAFI
[tekre | teke sidgem]

Hindou Oumarou Ibrahim (2019) sẽn yaa a soab ning sẽn maan bũmb ning. "Sẽn-kẽem-n-soabã: nin-buiidã la b sẽn maood n na n põse". A Zĩigã kɩɩsgã pʋgẽ (ed.). Woto pa yel-bũnd ye: Biiblã sẽn wilgd tɩ b na n sãama tẽngã. Penguin Books. Sõs-y-yã-yã. D sẽn yãkd tɩ b maan bũmb ning

SEBTIISE
[tekre | teke sidgem]
  1. 1.0 1.1 https://blog.nationalgeographic.org/2017/05/29/national-geographic-emerging-explorer-hindou-oumarou-ibrahim-raising-the-voice-of-indigenous-climate-knowledge/
  2. http://www.afpat.net/nos-membres/
  3. https://news.globallandscapesforum.org/28833/hindou-oumarou-ibrahim-bridging-worlds-through-environmental-activism/
  4. http://climatdeveloppement.org/lercd/afpat-tchad/
  5. https://www.bbc.com/news/av/36100566/why-is-one-of-the-world-s-largest-lakes-disappearing
  6. https://www.iom.int/jahia/webdav/shared/shared/mainsite/microsites/IDM/workshops/climate-change-2011/Report-EN.pdf
  7. https://qz.com/541700/global-climate-change-policy-must-recognize-indigenous-rights/
  8. https://www.weforum.org/agenda/2016/03/indigenous-people-forest-preservation/
  9. https://www.culturalsurvival.org/publications/cultural-survival-quarterly/hindou-oumarou-ibrahim-and-lene-kielsen-holm-talk-paris
  10. 10.0 10.1 10.2 https://www.bbc.com/news/science-environment-41887971
  11. https://news.globallandscapesforum.org/25828/hindou-oumarou-ibrahim-urges-more-rights-for-indigenous-people-to-benefit-landscapes/
  12. https://www.ted.com/talks/hindou_oumarou_ibrahim_indigenous_knowledge_meets_science_to_take_on_climate_change
  13. https://www.un.org/sustainabledevelopment/blog/2016/04/indigenous-mbororo-woman-to-speak-at-paris-agreement-signing-ceremony-on-22-april/
  14. https://www.bbc.com/news/science-environment-36108194
  15. https://sustainability.uconn.edu/author/cgr14003/page/2/
  16. https://news.un.org/en/audio/2018/12/1028181
  17. https://www.unsdgadvocates.org/hindou-ibrahim
  18. https://www.vanguardngr.com/2019/05/un-appoints-emir-of-kano-sanusi-16-others-sdg-advocates/
  19. https://www.weforum.org/people/hindou-oumarou-ibrahim
  20. https://www.nationalgeographic.org/explorers-festival/2017/emerging-explorers/
  21. https://www.bbc.com/news/world-46225037
  22. https://www.conservation.org/press-releases/2019/11/08/conservation-international-fellow-hindou-oumarou-ibrahim-wins-2019-pritzker-emerging-environmental-genius-award
  23. https://www.weforum.org/people/hindou-oumarou-ibrahim/
  24. https://web.archive.org/web/20220723121125/https://www.refugeesinternational.org/reports/2020/4/13/q-amp-a-with-2020-anniversary-dinner-hindou-oumaro-ibrahim
  25. https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2022-03-25-native-mapping-the-past-to-create-a-sustainable-future/