Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Indira Chatterji

Soolge Wikipidiya
Indira Chatterji
neda
Sex or genderfemale Tekre
Occupationmathematician Tekre
Educated atETH Zurich Tekre
Doctoral advisorMarc Burger, Alain Valette Tekre
Doctoral studentAditi Kar, Sylvain Arnt Tekre
Member ofInstitut universitaire de France Tekre

Indira Lara Chatterji (tõnd sẽn dog yʋʋmd 1973 wã, yʋʋm 1 soabã) yaa Swiss-Indie matematɛk sẽn tʋmd Fransã pʋgẽ, a sẽn yaa matematɛk karen-saamb a J. A. Dieudonné Laboratory wã sẽn be Koɛɛg-kãsengã zugã. A bãngrã baooda neb sẽn yaa neb sẽn tar minim sẽn pa toogã, sẽn yaa neb nins sẽn tar kom-bɩɩsã la neb nins sẽn yaa neb wʋsg sẽn yaa neb n pa tõe n bãng b sẽn yaa neb ninsã ye. [1]A leb n zãmsda b mens ne b taabã la b zãmsda b taabã b sẽn yaa b rãmba la b sẽn yaa bũmb ning sẽn pa tar yõod ne b taabã.[2][3]

Zãmsgã la tʋʋm-tʋmdã

[tekre | teke sidgem]

A Chatterji rogame Lausanne, zĩig ning a ba wã sẽn yaa Indi wã teoretik soab a Srishti Dhar Chatterji sẽn da tʋmdã; a ma yaa Swiss pag sẽn yit Tessin, a Carla Bolognini.[4]A yaa Swissi tẽnga ned n tar Indi wã tẽnga sẽn be tẽn-zẽnga. A sẽn kẽe Lausanne Yuniõrgrẽ wã n dat n zãms kriminology la sosioloji wã poore, a kẽnga matematiki, n paam lisens yʋʋmd 1995 la diplôme yʋʋmd 1997.[5] A paama a doktorã matematikkã wɛɛngẽ ETH Zurich yʋʋmd 2001 wã. [6]A raab ning a sẽn da maandã, sẽn yaa "Reflection of property (RD) for certain discrete groups", yaa sull sull sẽn pa tar pãng n tõe n bãng bũmb ning sẽn be "rapid decay" pʋgẽ. A Vincent Lafforgue n wilg rẽ ne Baum-Connes zu-loeesã. A yaa a Marc Burger ne a Alain Valette n get a yell ne taaba.[7]

A sẽn wa n tʋmd wa H. C. Wang karen-bi-bi-poak a Cornell Yunivɛrzẽ wã, a rɩka a kareng Ohio State Yunivɛrzi wã yʋʋm 2005, n kell n be be hal tɩ ta yʋʋmd 2011, n paam kareng yʋʋmd 2010. Yʋʋmd 2007 wã, a yɩɩ Amerik matematiks dãmb 16 n paam NSF karẽn-biis kũun a ye.[8] La yʋʋmd 2005 wã, a sɩngame n tʋmd a karen-saambã Orléans karẽn-biis roogẽ Frans (a sẽn da bee Ohio State wã) la yʋʋmd 2010 wã, a paama taoor-soab 1r klas pʋgẽ. Yʋʋmd 2014 wã, a kẽnga a tʋʋm-kãnga pʋgẽ, a sẽn boond tɩ J. A. Dieudonné Laboratory wã pʋgẽ. A sɩngame n yaa Niz Sophia Antipolis Yuniõrba la a yaa Côte d'Azur Yuniõrbẽ.

A leb n yaa Paris matematiks sãansã zãmsa ligdã taoor soaba. [fr][9]

D sẽn maandã

[tekre | teke sidgem]

A Chatterji me maana kareng sẽn wilgd neb sẽn get b sẽn tõe n maan bũmb to-to wã wɛɛngẽ. A wilga a karengã b sẽn maand b sẽn maandã b sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã.

B sẽn deegd-a wã

[tekre | teke sidgem]

A Chatterji yaa Frans tẽnga karẽn-biis sull a yembr yʋʋm 2014 n tãag 2019.[4]

Sebtiisi

[tekre | teke sidgem]
  1. https://en.wikipedia.org/wiki/The_Bridges_Organization
  2. https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
  3. https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
  4. https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
  5. https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
  6. https://www.research-collection.ethz.ch/handle/20.500.11850/145331
  7. https://en.wikipedia.org/wiki/Mathematics_Genealogy_Project
  8. https://en.wikipedia.org/wiki/Notices_of_the_American_Mathematical_Society
  9. https://www.sciencesmaths-paris.fr/en/scientific-council-212.htm