Indira Chatterji
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Occupation | mathematician |
| Educated at | ETH Zurich |
| Doctoral advisor | Marc Burger, Alain Valette |
| Doctoral student | Aditi Kar, Sylvain Arnt |
| Member of | Institut universitaire de France |
Indira Lara Chatterji (tõnd sẽn dog yʋʋmd 1973 wã, yʋʋm 1 soabã) yaa Swiss-Indie matematɛk sẽn tʋmd Fransã pʋgẽ, a sẽn yaa matematɛk karen-saamb a J. A. Dieudonné Laboratory wã sẽn be Koɛɛg-kãsengã zugã. A bãngrã baooda neb sẽn yaa neb sẽn tar minim sẽn pa toogã, sẽn yaa neb nins sẽn tar kom-bɩɩsã la neb nins sẽn yaa neb wʋsg sẽn yaa neb n pa tõe n bãng b sẽn yaa neb ninsã ye. [1]A leb n zãmsda b mens ne b taabã la b zãmsda b taabã b sẽn yaa b rãmba la b sẽn yaa bũmb ning sẽn pa tar yõod ne b taabã.[2][3]
Zãmsgã la tʋʋm-tʋmdã
[tekre | teke sidgem]A Chatterji rogame Lausanne, zĩig ning a ba wã sẽn yaa Indi wã teoretik soab a Srishti Dhar Chatterji sẽn da tʋmdã; a ma yaa Swiss pag sẽn yit Tessin, a Carla Bolognini.[4]A yaa Swissi tẽnga ned n tar Indi wã tẽnga sẽn be tẽn-zẽnga. A sẽn kẽe Lausanne Yuniõrgrẽ wã n dat n zãms kriminology la sosioloji wã poore, a kẽnga matematiki, n paam lisens yʋʋmd 1995 la diplôme yʋʋmd 1997.[5] A paama a doktorã matematikkã wɛɛngẽ ETH Zurich yʋʋmd 2001 wã. [6]A raab ning a sẽn da maandã, sẽn yaa "Reflection of property (RD) for certain discrete groups", yaa sull sull sẽn pa tar pãng n tõe n bãng bũmb ning sẽn be "rapid decay" pʋgẽ. A Vincent Lafforgue n wilg rẽ ne Baum-Connes zu-loeesã. A yaa a Marc Burger ne a Alain Valette n get a yell ne taaba.[7]
A sẽn wa n tʋmd wa H. C. Wang karen-bi-bi-poak a Cornell Yunivɛrzẽ wã, a rɩka a kareng Ohio State Yunivɛrzi wã yʋʋm 2005, n kell n be be hal tɩ ta yʋʋmd 2011, n paam kareng yʋʋmd 2010. Yʋʋmd 2007 wã, a yɩɩ Amerik matematiks dãmb 16 n paam NSF karẽn-biis kũun a ye.[8] La yʋʋmd 2005 wã, a sɩngame n tʋmd a karen-saambã Orléans karẽn-biis roogẽ Frans (a sẽn da bee Ohio State wã) la yʋʋmd 2010 wã, a paama taoor-soab 1r klas pʋgẽ. Yʋʋmd 2014 wã, a kẽnga a tʋʋm-kãnga pʋgẽ, a sẽn boond tɩ J. A. Dieudonné Laboratory wã pʋgẽ. A sɩngame n yaa Niz Sophia Antipolis Yuniõrba la a yaa Côte d'Azur Yuniõrbẽ.
A leb n yaa Paris matematiks sãansã zãmsa ligdã taoor soaba. [fr][9]
D sẽn maandã
[tekre | teke sidgem]A Chatterji me maana kareng sẽn wilgd neb sẽn get b sẽn tõe n maan bũmb to-to wã wɛɛngẽ. A wilga a karengã b sẽn maand b sẽn maandã b sẽn get b bãngrã wɛɛngẽ wã.
B sẽn deegd-a wã
[tekre | teke sidgem]A Chatterji yaa Frans tẽnga karẽn-biis sull a yembr yʋʋm 2014 n tãag 2019.[4]
Sebtiisi
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/The_Bridges_Organization
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Indira_Chatterji
- ↑ https://www.research-collection.ethz.ch/handle/20.500.11850/145331
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Mathematics_Genealogy_Project
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Notices_of_the_American_Mathematical_Society
- ↑ https://www.sciencesmaths-paris.fr/en/scientific-council-212.htm