Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Jane Naana Opoku-Agyemang

Soolge Wikipidiya
Jane Naana Opoku-Agyemang
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Name in native languageJane Naana Opoku-Agyemang Tekre
Given nameJane, Naana Tekre
Family nameOpoku, Agyemang Tekre
Date of birth22 Sipaolg kiuugu 1951 Tekre
Zĩ-ninga o rogeCape Coast Tekre
Native languageFante Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Akan Tekre
Occupationprofessor, politician, minister Tekre
Position heldMinister for Education, vice-chancellor, coordinator, Vice President of the Republic of Ghana Tekre
Educated atYork University, University of Cape Coast, Wesley Girls' Senior High School, Aburi Girls' Senior High School Tekre
Academic degreeBachelor of Education, master's degree, doctorate Tekre
Academic majorEnglish, French Tekre
Work locationUniversity of Cape Coast Tekre
Start of work period2013 Tekre
End of work period2017 Tekre
Member of political partyNational Democratic Congress Tekre
Candidacy in election2020 Ghanaian general election Tekre
Religion or worldviewMethodism Tekre
Award receivedFulbright Scholarship, honorary doctorate, honorary doctorate, Global Leadership Awards, Order of the Volta Tekre

A Jane Naana Opoku-Agyemang FGA (a sẽn dog n dog n dog yʋʋmd 1951 yʋʋmd kiuug rasem 22 wã) [1][2][3] yaa Gana karen-saamb la politik soab sẽn yaa Ghana tẽnga taoor soab na-kẽeng a nii soabã sẽn be Ghana tẽnga taoor soaba John Mahama taoor hal yʋʋmd 2025 yʋʋmd kiuug rasema rasem a 7 soabã. A ra yaa karen-bi-poak yʋʋm 2013 yʋʋm-vẽk kiuugã n tãag yʋʋm-vʋʋr yʋʋm-vẽnegr kiuugã yʋʋm-vɛɛk kiuugã yʋʋm 2017 yʋʋm-vɩt kiuugã yʋʋmvẽk yʋʋm-vɩɩs kiuugã yʋʋmdã. A yaa sɛb karen-saamb la a yaa Ghana tẽnga karẽn-biis sull taoor soaba, a sẽn wa n lebg karẽn-soab sull taoor soaba. [4] A yaa pagb sẽn be Afrɩka karẽn-biis karẽn-kẽndre taoor soaba, Zimbabwe, hal tɩ ta a sẽn bas a naam yʋʋmd 2024 tʋʋlg kiuugã.[5][6]

Yʋʋmd 2020 yʋʋm-soab kiuugã Ghana tẽnga taoor dãmb moasã, a John Mahama yãka a Opoku-Agyemang t'a yɩ a moasã taoor soab a sẽn da be NDC wã pʋɩ-sʋka.   [7] [8][9]A leb n yɩɩ Maama taoor soaba yʋʋm 2024 wã, la a tõoga, n lebg pipi pag sẽn yaa tẽnga taoor-soaba. A Opoku-Agyemang paama waoogr sẽn yɩlẽ n kaoog gɩdgr la a tõog n maan yɛl sẽn tar yõod wʋsg Gãna tẽnga zãmsa la politikã pʋgẽ.

A VIIM SINGRE LA KAORENGO

[tekre | teke sidgem]

A Opoku-Agyemang sẽn yaa Fante buudã, a dogame yʋʋmd 1951 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 22 Cape Coast, Gana, n boond t'a Jane Naana Sam. A kẽnga Anglikã kom-bɩɩs lekoll sẽn be Koforidua la Aburi Presby kom-bãmb lekollã. Rẽ poore, a zãmsda karengã Wesley Girls High School sẽn be Cape Coast yʋʋmd 1964 n tãag yʋʋmd 1971. A paama a B.Ed.  (Tõnd sẽn paam n sõsd ne b karen-biisã) b sẽn zãmsdã b sẽn zãmsã b sẽn zãmsd b buud-gomdã b sẽn boond tɩ Anglais la Fransã yʋʋmd 1977 wã. A paama a diplôme a sẽn zãms Frans buud-gomdã Dakar karẽn-biisẽ wã, la a paama a magisterã la a doktorã karẽn-biigã sẽn be York karẽn-kẽngẽ Toronto, Ontario, Kanada, yʋʋmd 1980 la yʋʋmd 1986 wã. [10]

A TUUMA

[tekre | teke sidgem]

Opoku-Agyemang zãmsda la a tʋmda Cape Coast Yuniõrgr pʋgẽ, n sɩng yʋʋmd 1986. A zĩnda kareng wʋsg pʋgẽ, a sẽn yaa Angletɛɛrã kareng taoor soaba, Art karengã karen-bi-poak soaba, Adehye Hall wã taoor soaba, Valco Trust Fund Postgraduate Hostel wã, la Graduate Studies la Research karengã sẽn lugl b sẽn lugl n naan maan karen-biiga. [11] Yʋʋmd 1997 wã tɛka, a zĩnda Afrika tẽn-tẽngã siglgã sẽn get b sẽn maan bũmb ninsã wɛɛngẽ. Yʋʋmd 2008 wã n tãag 2012, a yɩɩ karẽn-biis sull sull sull taoor soaba. A kẽnga tʋʋm-kãnga yʋʋmd 2008 zĩ-likr kiuug rasem 1 soabã, n lebg a Emmanuel Addow-Obeng pʋga.

Yʋʋmd 2007 tʋʋlg kiuugã, a Opoku-Agyemang yɩɩ bãngdb a nu sʋka sẽn yãk n na n moon yʋʋmd 200 soabã sẽn looge, b sẽn yiis burkĩndã b sẽn da maand Etazĩni. [12][13]

Yʋʋmd 2009 zĩ-lik kiuugã, b yãka a Gana taoor soab United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) taoor lʋɩtb sullẽ. [14][15][16]

Yʋʋmd 2012 wã, yʋʋm-vẽk kiuugã raarã sẽn deng n zĩndã, a Opoku-Agyemang n zĩnd n na n wilg a Kojo Oppong Nkrumah sẽn na n yɩ a taoor soaba. [17][18][19]

Yʋʋmd 2018 kiuug rasem 26 wã, a lebga pagb sẽn be Afrɩka tẽn-digendã karẽn-biis karẽn-soab sẽn be Zimbawe.[12]

A zĩnda tẽnga la tẽn-zẽms wʋsg taoor dãmb la komɛtẽ, wala Centre for Democratic Governance (CDD-Ghana),  a sẽn maand Harriet Tubman seri wã sẽn gomd Afrik tẽn-tẽnga yelle (Africa World Press Inc. USA),  a sẽn maand Afrika tʋʋm Canada, la Lekollã sẽn get logtorã la sigrã sẽn yaa nin-kãsems sẽn yaa ninsa. [20][21]

A POLITIK TUUMA

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2013 t'a ta 2017 wã, a yɩɩ karengã ministɛɛr sẽn na yɩl n paam zãmsã. A John Mahama sẽn yãk-a t'a maan tʋʋm kãnga, yʋʋm 2012 Ghana tẽnga raasẽ wã, a sẽn tõog n yɩ a taoor soaba. [22]

A sẽn wa n be a naamã sasa, a maana tʋʋm-no-kãsems wʋsg sẽn na yɩl n paas b sẽn zãmsdã sõma, b sẽn kẽes b mens n zãmsd nebã la b tõog n zãms b taabã.[23][24] A sẽn maan bũmb ning sẽn tar yõod wʋsg n yɩɩd yaa a sẽn sɩng karengã n yiis karengã yʋʋmd 2015 wã. Yaa sẽn na yɩl tɩ kambã sẽn tar zu-loees to-to wã paam zãmsgo, b sẽn na n tõog n paam n paam n zãms b taabã, n paas n paas n sõng tɩ b paam n paam sor ning sẽn yaa to-to, la b paam n kẽes b mens n paas ne Ghana karen-biisa wɛɛngẽ.[25][23]

A sẽn da yaa bi-bɩɩsã taoor soaba, a ra segd n gesa bi-bõonegã sẽn na yɩl tɩ b paam pãng la b sõng b kambã tɩ b paam b mens ne b kambã. A taoor lʋɩtbb sullã kɩtame tɩ b yãk yam n maan bũmb sẽn na yɩl n tõog n welg b mens ne b taabã ye, n paas pagb sẽn na n paam n kẽ kãadem la b tall b mens n kẽ kãadem, la b sõng kom-bɩɩsã tɩ b paam pãng b mensã zãmsgo pʋgẽ.[23][24] A sẽn maan bũmb ningã sõnga wʋsg ne pagbã sẽn be Gana soolmẽ wã.[26][27][28]

Sẽn paase, a kɩtame tɩ b lebg polẽn-tɛkniik 10 sẽn be tẽns a taabã pʋsẽ n lebg karẽn-biis sẽn yaa sõma, sẽn yaa tʋʋm-kãseng sẽn kɩt tɩ b paam n paas b karẽn-kɛgemdã la b paas b karẽngã.  [29] Woto kɩtame tɩ Ghana karen-biisã tõog n zems ne dũniyã yɛl sẽn yaa to-to wã.[29][30]

A Opoku-Agyemang sẽn da be a naamã sasa, a sɩngame n na n me bẽnegr karen-biis 124 sẽn boond tɩ "E-Blocks", sẽn na yɩl n paas b sẽn tõe n paam lekoll sẽn be tẽn-sʋka zĩis nins b sẽn pa tar n kõ-b sõngrã.[31] A sẽn wa n wa n na n wa baas a tʋʋmdã wakatẽ wã, lekoll 50 n da be n naan wa sɩng b tʋʋmdã, n kõ-b la sɛb sẽn yaa nin-buiidã sẽn tõe n bãng bũmb ninsã, wala sɛb-dotã la ICT siglgã. [32] Tʋʋm-kãngã kɩtame tɩ b tõog n paam zãmsgo, sẽn yɩɩd fãa tẽn-tẽngã la tẽn-tẽnga pʋga, la b wilg tɩ b sẽn da tar n dat n sõng-a tɩ b tõog tɩ b paam zãmsgo[32]

Opoku-Agyemang geta siglgã sẽn naan naan naan yɩlẽ n tõog n paam n paam n bãngd bũmb nins sẽn yaa tɩlae ne bãagã la b bãngd siglgã sẽn boond tɩ UHAS wã sẽn be Ho wã, tɩ rẽ sʋka, sẽn yaa sẽn naan naan yɩg n bãngd yɛl sẽn yaa tɩlae la b sẽn get b vɩɩmã yelle, sẽn naan yɩg ne logtorã, la b sẽn na n paam n tɩgen b tʋm-tʋmdbã b logtorã sẽn be Sokode wã pʋgẽ. [33] Yaa yʋʋm 2015 yʋʋm-vʋʋr kiuugã la a John Dramani Mahama sẽn wa n yaa tẽnga taoor soaba n sɩng karẽn-biisã. A wilgame tɩ yaa a sẽn na n paas a goosneema wã sẽn na n tõog n paam kareng sẽn yaa sõma n paas a sẽn na yɩl n sõng bãag karen-biis nins sẽn na n paam b mens n kõ b mens laafɩ wã wɛɛngẽ wã.[34]

A yɩɩ tʋʋm-kãseng me sẽn na yɩl n lugl tẽnga zãmsa siglgã sẽn boond tɩ University of Environment and Sustainable Development (UESD) sẽn be Ghana soolmã sẽn be Gãna soolmẽ wã.[35][36] A sõngame tɩ b tõog n yiis b sẽn da yãkdã n kõ b noorã, la b tõog n kõ b raab n kõ b karen-biisã ligd. [37][38][39][40] Yʋʋmd 2016 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, tẽnga taoor soab a John Mahama kɩtame tɩ b yãk b sẽn na n maan n naan maan UESD Somanya campusã.

A Opoku-Agyemang sẽn maan a meng taoor-soabg tʋʋm yʋʋm 2021 wã, a Opoku- Agyemang yãka yʋʋm 2020 t'a yɩ tẽnga taoor soab sẽn na n lʋɩ taoor n yãk a meng n na n yɩ tẽnga taoor soaba, yʋʋm 2020 yʋʋm 2017 yʋʋm 2017 yʋʋm kiuug rasem 6 wã Ghana tẽnga taoor dãmb sẽn na n yãk yʋʋm 2020 yʋʋm 2019 yʋʋm yʋʋm yʋʋm yʋʋm 2019 yʋʋmdã yʋʋmdã yʋʋm kiuug rasẽ wã. A yɩɩ Ghana politikã sull a yiib-n-soabã pipi pag sẽn na n yɩ taoor soaba.[41][42] A sẽn yãk-a wã yaa sẽn da yaa tẽnga bãnd-kẽedã, a John Dramani Mahama sẽn yaa NDC taoor soaba. Yaa pagb sull la pagb sẽn tʋmd tʋʋm-no-kãsems n wilg tɩ b sẽn na n sõng Ghana politikã tɩ b tõog n paas pag ne rao paalsã zems-n-taarã.[43][44][45]

A kosa Gana nebã tɩ b yãk yam n na n toeem b mens la a pʋlem tɩ b na n tũnug ne a tʋʋm-naandã n sõng tɩ b tõog n tõog n tõog tɩ b bɩɩs yam n paase, la b tũnuga ne kom-bɩɩsã sẽn get b yell sõma. A ra pa zabd ne a bɛɛbã ye. A sẽn maan a koe-moonegã sẽn yaa sõma n be koom-koglgã pʋga la a sẽn da be a tẽngẽ wã, sẽn yaa Central Région wã, kɩtame tɩ b tõog n tõog n paam pʋga wʋsg sẽn da sãam b sẽn da maan yʋʋmd 2016 wã.[46][47]

Sõngd-n-taag sull
[tekre | teke sidgem]

A Opoku-Agyemang yaa Gana Art la bãngrã Akademi wã, Ghana Yunivɛrzã karen-saam dãmb sull, Anglik zãmsgo sull, Afrika zãmsgo sull la Afrika sɛb sull, la International Fulbright Scholars Association, Commonwealth of Learning, la neb a taab sʋka.[48][49]

A MENG VIIMs

[tekre | teke sidgem]

A Opoku Agyemang yaa kiris-ned sẽn maand a Zeova raabã ne a Methodistã. A kẽe kãadem ne karen-biig a Edmund Opoku-Agyemang la b tara kamb a tãabo, a Kweku Opoku- Agyemang,[50] a Kwabena Opoku-agyemang la a Maame Adwoa Opoku- agyemang.[[51] [52][53]A tara kom-bõoneg a yiibu me.[54][55]

Kũun-kãsems la b sẽn deeg-b

[tekre | teke sidgem]

A Opoku-Agyemang paama a meng waoogr digri ne West Indies karẽn-biisã la Winston-Salem karẽn-biigã.[56][57] A paama me tẽn-tẽngã taoor lʋɩtb tʋʋmdã kũun sẽn yit Floride sẽn be Zapõ wã sẽn be Tampa wã. [58] A paama a Volta Order of Officer Award sẽn kõ a karen-bi-rãmbã b sẽn kõ-a wã yʋʋm 2011 soabã, a John Atta Mills sẽn kõ-ba. [59] la Ghana pagb sẽn tar minim ning b sẽn kõ b karen-biisa wɛɛngẽ, b sẽn kõ-b-la kũun sẽn wilgd b sẽn sõngd b karen-biisã tɩ b paam zãmsgo. A paama a sẽn maan bũmb wʋsg n paas tẽn-zẽmsã zãmsgo, a sẽn paam n paam n paam a ning-a wã naoor a yiib. [19]

Yʋʋmd 2020 wã, b yãka-a t'a be Ghana pʋg taoor dãmb 40 sẽn tar pãng n yɩɩd b taabã sʋka, a sẽn yɩ pag sẽn wilgd pagbã sẽn segd n maan bũmbu Ghana la Afrika wã yĩnga.   Yʋʋmd 2023 wã, b kɩtame t'a zĩnd Afrɩka rãmb 100 sẽn tar waoogre sʋka.  [60][61][62][63]

A Bibliography

[tekre | teke sidgem]
  • "Where there is No Silence: Articulations of Resistance to Enslavement". Revised Inaugural Lecture to the Ghana Academy of Arts and Sciences.
  • Opoku-Agyemang, N. J., Lovejoy, P. E., Trotman, D. V. (eds), Africa and its Diasporas: History, Memory and Literary Manifestations, Trenton, New Jersey, USA: Africa World Press, 2008.[64]
  • Where There is No Silence: Articulations of Resistance to Enslavement, Accra: Page Link Publishers, 2008.
  • Anquandah, J., Opoku-Agyemang, N.J., and Doormont, M. (eds), The Trans-Atlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations, Accra: Sub-Saharan Publishers, 2007, pp. 210–224.
  • "The Living Experience of the Slave Trade in Sankana and Gwollu: Literary Manifestations and Implications for Tourism". In James Anquandah, Naana Opoku-Agyemang and Michel Doormont (eds), The Trans-Atlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations, Accra: Sub-Saharan Publishers, 2007, pp.
  • "A Fork in the Road: Ayi Kwei Armah's Osiris Rising and Florence Ladd's Sarah's Psalm on the subject of homecoming" in Naana J. Opoku-Agyemang, with Paul E. Lovejoy and David V. Trotman (eds), Africa and its Diasporas: History, Memory and Literary Manifestations, Trenton, New Jersey, USA: Africa World Press, 2008, pp. 303–318.[65]

SEBTIISE

  1. https://www.ghanaweb.com/person/professor-naana-jane-opoku-agyeman-1207
  2. https://www.newsghana.com.gh/profile-of-professor-naana-jane-opoku-agyemang/
  3. https://www.ghanaweb.com/person/Jane-Naana-Opoku-Agyemang-2917
  4. https://web.archive.org/web/20190905025906/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1207
  5. http://www.wua.ac.zw/index.php/current-chancellor
  6. https://www.modernghana.com/news/1336411/prof-opoku-agyemang-resigns-as-chancellor-of-wome.html
  7. http://www.modernghana.com/news/442950/1/nana-oye-lithur-and-four-other-ministers-approved.html
  8. http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=263834
  9. https://www.graphic.com.gh/news/politics/who-is-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html
  10. https://www.gbcghanaonline.com/featured/mahama-picks-prof-naana-opoku-agyemang-as-running-mate/2020/
  11. https://citinewsroom.com/2024/03/profile-of-prof-naana-jane-opoku-agyemang/
  12. 12.0 12.1 https://www.un.org/press/en/2007/note6071.doc.htm
  13. https://www.worldsofeducation.org/en/detail/2112/ghana-nagrat-supporter-appointed-as-education-minister
  14. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IEA-Presidential-Debate-Who-Stood-Out-254830
  15. https://www.graphic.com.gh/news/general-news/prof-naana-opoku-agyemang-appointed-chancellor-of-women-s-university-in-africa.html
  16. https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20181123121811933
  17. https://www.bloomsbury.com/us/series/the-harriet-tubman-series-on-the-african-diaspora/
  18. https://www.bloomsbury.com/us/series/the-harriet-tubman-series-on-the-african-diaspora/
  19. 19.0 19.1 https://www.worldlearninginc.org/biography/naana-jane-opoku-agyemang/
  20. http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/naana-jane-opoku-agyemang
  21. https://www.graphic.com.gh/news/general-news/education-minister-launches-five-volumes-of-book-titled-who-told-the-most-incredible-story.html
  22. http://www.myarkfmonline.com/2013/01/11/prof-opoku-agyeman-heads-education-tekper-is-new-finance-minister/
  23. 23.0 23.1 23.2 https://newsghana.com.gh/keep-the-child-in-school-and-save-their-future/
  24. 24.0 24.1 https://www.globalpartnership.org/sites/default/files/2014-06-Role-Business-transforming-Educationv2.pdf
  25. https://sapghana.com/data/documents/Inclusive-Education-Policy-official-document.pdf
  26. https://www.graphic.com.gh/news/politics/conversion-of-polytechnics-into-technical-universities.html
  27. http://web.archive.org/web/20241231085836/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Six-polytechnics-qualify-for-upgrading-as-technical-universities-456890
  28. https://citinewsroom.com/2020/10/naana-jane-defends-ndcs-conversion-of-polytechnics-to-technical-universities/
  29. https://www.myjoyonline.com/mahamas-administration-completed-46-e-blocks-not-29-ndc/
  30. https://thebftonline.com/2024/01/29/developing-rural-education-for-national-development/
  31. https://www.graphic.com.gh/news/general-news/prez-mahama-inaugurates-uhas-campus.html
  32. 32.0 32.1 https://mofep.gov.gh/sites/default/files/budget-statements/2016-Budget-Speech.pdf
  33. https://www.graphic.com.gh/news/general-news/prez-cuts-sod-for-university-of-environment-and-sustainable-development.html
  34. https://ghanaslayers.com/2020/07/06/biography-and-profile-of-naana-opoku-agyemang-mahamas-rumoured-running-mate/
  35. https://ghanaslayers.com/2020/07/06/biography-and-profile-of-naana-opoku-agyemang-mahamas-rumoured-running-mate/
  36. https://www.graphic.com.gh/junior-graphic/junior-news/prof-naana-jane-opoku-agyemang-is-running-mate-of-ndc.html
  37. https://www.myjoyonline.com/news/politics/african-center-for-women-in-politics-lauds-selection-of-prof-jane-opoku-agyamang-as-mahamas-running-mate/
  38. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/AWLA-congratulates-Prof-Naana-Jane-Opoku-Agyemang-1001782
  39. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/POWA-Congratulates-John-Mahama-on-the-nomination-of-Prof-Opoku-Agyemang-as-running-mate-1003027
  40. https://www.dailymailgh.com/awla-fida-congratulate-jane-naana-opoku-agyemang/
  41. https://citinewsroom.com/2020/07/awlo-commends-mahama-for-choosing-naana-opoku-agyemang-as-running-mate/
  42. https://citinewsroom.com/2024/02/mahama-to-retain-prof-naana-jane-opoku-agyemang-as-running-mate-for-election-2024/
  43. https://www.myjoyonline.com/ndcs-prof-jane-opoku-agyemang-makes-history-as-ghanas-first-female-vice-president-elect/
  44. https://citinewsroom.com/2024/03/profile-of-prof-naana-jane-opoku-agyemang/
  45. https://www.bbc.com/news/articles/cqjzv9k8zjjo
  46. https://www.graphic.com.gh/news/politics/prof-naana-jane-opoku-agyemang-sworn-in-as-ghanas-first-female-vice-president.html
  47. https://citinewsroom.com/2025/01/prof-opoku-agyemang-sworn-in-as-ghanas-vice-president/
  48. https://womec.org/2020/07/09/professor-naana-jane-opoku-agyemang/
  49. https://www.worldlearninginc.org/biography/naana-jane-opoku-agyemang/
  50. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Prof-Naana-Opoku-Agyemang-is-the-fifth-Methodist-congregant-to-be-elevated-1019491
  51. https://www.modernghana.com/news/1020762/thanksgiving-service-held-for-prof-naana-jane.html
  52. https://www.kwekuopokuagyemang.com/biography/
  53. https://www.kwekuopokuagyemang.com/biography/
  54. https://www.ghgossip.com/here-are-all-the-children-of-prof-jane-naana-opoku-agyeman-who-are-all-doctorate-degree-holders/
  55. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Meet-the-children-of-Prof-Jane-Naana-Opoku-Agyemang-1002697
  56. https://www.worldlearninginc.org/biography/naana-jane-opoku-agyemang/
  57. https://archive.today/20120805214903/http://www.wssu.edu/about/news/2011/Dr.OpokuAgyemangAddress-m.aspx
  58. https://web.archive.org/web/20120413062401/http://ghana.gov.gh/index.php/news/features/10496-ucc-vice-chancellor-honoured-by-university-of-south-florida
  59. http://m.peacefmonline.com/pages/local/news/201110/74322.php
  60. https://web.archive.org/web/20201120192430/http://www.yglnetwork.com/miflig-2/
  61. https://100women.avancemedia.org/janenaanaopokuagyemang/
  62. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/2023-100-Most-Reputable-Africans-Naana-Jane-Heward-Mills-Sam-Jonah-others-listed-1689485
  63. https://www.africanews.com/2023/01/03/100-most-reputable-africans-in-2023-announced/
  64. https://www.myjoyonline.com/prof-jane-naana-opoku-agyemang-wiyala-named-among-2024-100-most-influential-african-women/?utm_source=chatgpt.com
  65. https://web.archive.org/web/20090107085348/http://governance.ucc.edu.gh/vcprofile