Jane Naana Opoku-Agyemang
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Ghana |
| Name in native language | Jane Naana Opoku-Agyemang |
| Given name | Jane, Naana |
| Family name | Opoku, Agyemang |
| Date of birth | 22 Sipaolg kiuugu 1951 |
| Zĩ-ninga o roge | Cape Coast |
| Native language | Fante |
| Languages spoken, written or signed | English, Akan |
| Occupation | professor, politician, minister |
| Position held | Minister for Education, vice-chancellor, coordinator, Vice President of the Republic of Ghana |
| Educated at | York University, University of Cape Coast, Wesley Girls' Senior High School, Aburi Girls' Senior High School |
| Academic degree | Bachelor of Education, master's degree, doctorate |
| Academic major | English, French |
| Work location | University of Cape Coast |
| Start of work period | 2013 |
| End of work period | 2017 |
| Member of political party | National Democratic Congress |
| Candidacy in election | 2020 Ghanaian general election |
| Religion or worldview | Methodism |
| Award received | Fulbright Scholarship, honorary doctorate, honorary doctorate, Global Leadership Awards, Order of the Volta |
A Jane Naana Opoku-Agyemang FGA (a sẽn dog n dog n dog yʋʋmd 1951 yʋʋmd kiuug rasem 22 wã) [1][2][3] yaa Gana karen-saamb la politik soab sẽn yaa Ghana tẽnga taoor soab na-kẽeng a nii soabã sẽn be Ghana tẽnga taoor soaba John Mahama taoor hal yʋʋmd 2025 yʋʋmd kiuug rasema rasem a 7 soabã. A ra yaa karen-bi-poak yʋʋm 2013 yʋʋm-vẽk kiuugã n tãag yʋʋm-vʋʋr yʋʋm-vẽnegr kiuugã yʋʋm-vɛɛk kiuugã yʋʋm 2017 yʋʋm-vɩt kiuugã yʋʋmvẽk yʋʋm-vɩɩs kiuugã yʋʋmdã. A yaa sɛb karen-saamb la a yaa Ghana tẽnga karẽn-biis sull taoor soaba, a sẽn wa n lebg karẽn-soab sull taoor soaba. [4] A yaa pagb sẽn be Afrɩka karẽn-biis karẽn-kẽndre taoor soaba, Zimbabwe, hal tɩ ta a sẽn bas a naam yʋʋmd 2024 tʋʋlg kiuugã.[5][6]
Yʋʋmd 2020 yʋʋm-soab kiuugã Ghana tẽnga taoor dãmb moasã, a John Mahama yãka a Opoku-Agyemang t'a yɩ a moasã taoor soab a sẽn da be NDC wã pʋɩ-sʋka. [7] [8][9]A leb n yɩɩ Maama taoor soaba yʋʋm 2024 wã, la a tõoga, n lebg pipi pag sẽn yaa tẽnga taoor-soaba. A Opoku-Agyemang paama waoogr sẽn yɩlẽ n kaoog gɩdgr la a tõog n maan yɛl sẽn tar yõod wʋsg Gãna tẽnga zãmsa la politikã pʋgẽ.
A VIIM SINGRE LA KAORENGO
[tekre | teke sidgem]A Opoku-Agyemang sẽn yaa Fante buudã, a dogame yʋʋmd 1951 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 22 Cape Coast, Gana, n boond t'a Jane Naana Sam. A kẽnga Anglikã kom-bɩɩs lekoll sẽn be Koforidua la Aburi Presby kom-bãmb lekollã. Rẽ poore, a zãmsda karengã Wesley Girls High School sẽn be Cape Coast yʋʋmd 1964 n tãag yʋʋmd 1971. A paama a B.Ed. (Tõnd sẽn paam n sõsd ne b karen-biisã) b sẽn zãmsdã b sẽn zãmsã b sẽn zãmsd b buud-gomdã b sẽn boond tɩ Anglais la Fransã yʋʋmd 1977 wã. A paama a diplôme a sẽn zãms Frans buud-gomdã Dakar karẽn-biisẽ wã, la a paama a magisterã la a doktorã karẽn-biigã sẽn be York karẽn-kẽngẽ Toronto, Ontario, Kanada, yʋʋmd 1980 la yʋʋmd 1986 wã. [10]
A TUUMA
[tekre | teke sidgem]Opoku-Agyemang zãmsda la a tʋmda Cape Coast Yuniõrgr pʋgẽ, n sɩng yʋʋmd 1986. A zĩnda kareng wʋsg pʋgẽ, a sẽn yaa Angletɛɛrã kareng taoor soaba, Art karengã karen-bi-poak soaba, Adehye Hall wã taoor soaba, Valco Trust Fund Postgraduate Hostel wã, la Graduate Studies la Research karengã sẽn lugl b sẽn lugl n naan maan karen-biiga. [11] Yʋʋmd 1997 wã tɛka, a zĩnda Afrika tẽn-tẽngã siglgã sẽn get b sẽn maan bũmb ninsã wɛɛngẽ. Yʋʋmd 2008 wã n tãag 2012, a yɩɩ karẽn-biis sull sull sull taoor soaba. A kẽnga tʋʋm-kãnga yʋʋmd 2008 zĩ-likr kiuug rasem 1 soabã, n lebg a Emmanuel Addow-Obeng pʋga.
Yʋʋmd 2007 tʋʋlg kiuugã, a Opoku-Agyemang yɩɩ bãngdb a nu sʋka sẽn yãk n na n moon yʋʋmd 200 soabã sẽn looge, b sẽn yiis burkĩndã b sẽn da maand Etazĩni. [12][13]
Yʋʋmd 2009 zĩ-lik kiuugã, b yãka a Gana taoor soab United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) taoor lʋɩtb sullẽ. [14][15][16]
Yʋʋmd 2012 wã, yʋʋm-vẽk kiuugã raarã sẽn deng n zĩndã, a Opoku-Agyemang n zĩnd n na n wilg a Kojo Oppong Nkrumah sẽn na n yɩ a taoor soaba. [17][18][19]
Yʋʋmd 2018 kiuug rasem 26 wã, a lebga pagb sẽn be Afrɩka tẽn-digendã karẽn-biis karẽn-soab sẽn be Zimbawe.[12]
A zĩnda tẽnga la tẽn-zẽms wʋsg taoor dãmb la komɛtẽ, wala Centre for Democratic Governance (CDD-Ghana), a sẽn maand Harriet Tubman seri wã sẽn gomd Afrik tẽn-tẽnga yelle (Africa World Press Inc. USA), a sẽn maand Afrika tʋʋm Canada, la Lekollã sẽn get logtorã la sigrã sẽn yaa nin-kãsems sẽn yaa ninsa. [20][21]
A POLITIK TUUMA
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2013 t'a ta 2017 wã, a yɩɩ karengã ministɛɛr sẽn na yɩl n paam zãmsã. A John Mahama sẽn yãk-a t'a maan tʋʋm kãnga, yʋʋm 2012 Ghana tẽnga raasẽ wã, a sẽn tõog n yɩ a taoor soaba. [22]
A sẽn wa n be a naamã sasa, a maana tʋʋm-no-kãsems wʋsg sẽn na yɩl n paas b sẽn zãmsdã sõma, b sẽn kẽes b mens n zãmsd nebã la b tõog n zãms b taabã.[23][24] A sẽn maan bũmb ning sẽn tar yõod wʋsg n yɩɩd yaa a sẽn sɩng karengã n yiis karengã yʋʋmd 2015 wã. Yaa sẽn na yɩl tɩ kambã sẽn tar zu-loees to-to wã paam zãmsgo, b sẽn na n tõog n paam n paam n zãms b taabã, n paas n paas n sõng tɩ b paam n paam sor ning sẽn yaa to-to, la b paam n kẽes b mens n paas ne Ghana karen-biisa wɛɛngẽ.[25][23]
A sẽn da yaa bi-bɩɩsã taoor soaba, a ra segd n gesa bi-bõonegã sẽn na yɩl tɩ b paam pãng la b sõng b kambã tɩ b paam b mens ne b kambã. A taoor lʋɩtbb sullã kɩtame tɩ b yãk yam n maan bũmb sẽn na yɩl n tõog n welg b mens ne b taabã ye, n paas pagb sẽn na n paam n kẽ kãadem la b tall b mens n kẽ kãadem, la b sõng kom-bɩɩsã tɩ b paam pãng b mensã zãmsgo pʋgẽ.[23][24] A sẽn maan bũmb ningã sõnga wʋsg ne pagbã sẽn be Gana soolmẽ wã.[26][27][28]
Sẽn paase, a kɩtame tɩ b lebg polẽn-tɛkniik 10 sẽn be tẽns a taabã pʋsẽ n lebg karẽn-biis sẽn yaa sõma, sẽn yaa tʋʋm-kãseng sẽn kɩt tɩ b paam n paas b karẽn-kɛgemdã la b paas b karẽngã. [29] Woto kɩtame tɩ Ghana karen-biisã tõog n zems ne dũniyã yɛl sẽn yaa to-to wã.[29][30]
A Opoku-Agyemang sẽn da be a naamã sasa, a sɩngame n na n me bẽnegr karen-biis 124 sẽn boond tɩ "E-Blocks", sẽn na yɩl n paas b sẽn tõe n paam lekoll sẽn be tẽn-sʋka zĩis nins b sẽn pa tar n kõ-b sõngrã.[31] A sẽn wa n wa n na n wa baas a tʋʋmdã wakatẽ wã, lekoll 50 n da be n naan wa sɩng b tʋʋmdã, n kõ-b la sɛb sẽn yaa nin-buiidã sẽn tõe n bãng bũmb ninsã, wala sɛb-dotã la ICT siglgã. [32] Tʋʋm-kãngã kɩtame tɩ b tõog n paam zãmsgo, sẽn yɩɩd fãa tẽn-tẽngã la tẽn-tẽnga pʋga, la b wilg tɩ b sẽn da tar n dat n sõng-a tɩ b tõog tɩ b paam zãmsgo[32]
Opoku-Agyemang geta siglgã sẽn naan naan naan yɩlẽ n tõog n paam n paam n bãngd bũmb nins sẽn yaa tɩlae ne bãagã la b bãngd siglgã sẽn boond tɩ UHAS wã sẽn be Ho wã, tɩ rẽ sʋka, sẽn yaa sẽn naan naan yɩg n bãngd yɛl sẽn yaa tɩlae la b sẽn get b vɩɩmã yelle, sẽn naan yɩg ne logtorã, la b sẽn na n paam n tɩgen b tʋm-tʋmdbã b logtorã sẽn be Sokode wã pʋgẽ. [33] Yaa yʋʋm 2015 yʋʋm-vʋʋr kiuugã la a John Dramani Mahama sẽn wa n yaa tẽnga taoor soaba n sɩng karẽn-biisã. A wilgame tɩ yaa a sẽn na n paas a goosneema wã sẽn na n tõog n paam kareng sẽn yaa sõma n paas a sẽn na yɩl n sõng bãag karen-biis nins sẽn na n paam b mens n kõ b mens laafɩ wã wɛɛngẽ wã.[34]
A yɩɩ tʋʋm-kãseng me sẽn na yɩl n lugl tẽnga zãmsa siglgã sẽn boond tɩ University of Environment and Sustainable Development (UESD) sẽn be Ghana soolmã sẽn be Gãna soolmẽ wã.[35][36] A sõngame tɩ b tõog n yiis b sẽn da yãkdã n kõ b noorã, la b tõog n kõ b raab n kõ b karen-biisã ligd. [37][38][39][40] Yʋʋmd 2016 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, tẽnga taoor soab a John Mahama kɩtame tɩ b yãk b sẽn na n maan n naan maan UESD Somanya campusã.
A Opoku-Agyemang sẽn maan a meng taoor-soabg tʋʋm yʋʋm 2021 wã, a Opoku- Agyemang yãka yʋʋm 2020 t'a yɩ tẽnga taoor soab sẽn na n lʋɩ taoor n yãk a meng n na n yɩ tẽnga taoor soaba, yʋʋm 2020 yʋʋm 2017 yʋʋm 2017 yʋʋm kiuug rasem 6 wã Ghana tẽnga taoor dãmb sẽn na n yãk yʋʋm 2020 yʋʋm 2019 yʋʋm yʋʋm yʋʋm yʋʋm 2019 yʋʋmdã yʋʋmdã yʋʋm kiuug rasẽ wã. A yɩɩ Ghana politikã sull a yiib-n-soabã pipi pag sẽn na n yɩ taoor soaba.[41][42] A sẽn yãk-a wã yaa sẽn da yaa tẽnga bãnd-kẽedã, a John Dramani Mahama sẽn yaa NDC taoor soaba. Yaa pagb sull la pagb sẽn tʋmd tʋʋm-no-kãsems n wilg tɩ b sẽn na n sõng Ghana politikã tɩ b tõog n paas pag ne rao paalsã zems-n-taarã.[43][44][45]
A kosa Gana nebã tɩ b yãk yam n na n toeem b mens la a pʋlem tɩ b na n tũnug ne a tʋʋm-naandã n sõng tɩ b tõog n tõog n tõog tɩ b bɩɩs yam n paase, la b tũnuga ne kom-bɩɩsã sẽn get b yell sõma. A ra pa zabd ne a bɛɛbã ye. A sẽn maan a koe-moonegã sẽn yaa sõma n be koom-koglgã pʋga la a sẽn da be a tẽngẽ wã, sẽn yaa Central Région wã, kɩtame tɩ b tõog n tõog n paam pʋga wʋsg sẽn da sãam b sẽn da maan yʋʋmd 2016 wã.[46][47]
Sõngd-n-taag sull
[tekre | teke sidgem]A Opoku-Agyemang yaa Gana Art la bãngrã Akademi wã, Ghana Yunivɛrzã karen-saam dãmb sull, Anglik zãmsgo sull, Afrika zãmsgo sull la Afrika sɛb sull, la International Fulbright Scholars Association, Commonwealth of Learning, la neb a taab sʋka.[48][49]
A MENG VIIMs
[tekre | teke sidgem]A Opoku Agyemang yaa kiris-ned sẽn maand a Zeova raabã ne a Methodistã. A kẽe kãadem ne karen-biig a Edmund Opoku-Agyemang la b tara kamb a tãabo, a Kweku Opoku- Agyemang,[50] a Kwabena Opoku-agyemang la a Maame Adwoa Opoku- agyemang.[[51] [52][53]A tara kom-bõoneg a yiibu me.[54][55]
Kũun-kãsems la b sẽn deeg-b
[tekre | teke sidgem]A Opoku-Agyemang paama a meng waoogr digri ne West Indies karẽn-biisã la Winston-Salem karẽn-biigã.[56][57] A paama me tẽn-tẽngã taoor lʋɩtb tʋʋmdã kũun sẽn yit Floride sẽn be Zapõ wã sẽn be Tampa wã. [58] A paama a Volta Order of Officer Award sẽn kõ a karen-bi-rãmbã b sẽn kõ-a wã yʋʋm 2011 soabã, a John Atta Mills sẽn kõ-ba. [59] la Ghana pagb sẽn tar minim ning b sẽn kõ b karen-biisa wɛɛngẽ, b sẽn kõ-b-la kũun sẽn wilgd b sẽn sõngd b karen-biisã tɩ b paam zãmsgo. A paama a sẽn maan bũmb wʋsg n paas tẽn-zẽmsã zãmsgo, a sẽn paam n paam n paam a ning-a wã naoor a yiib. [19]
Yʋʋmd 2020 wã, b yãka-a t'a be Ghana pʋg taoor dãmb 40 sẽn tar pãng n yɩɩd b taabã sʋka, a sẽn yɩ pag sẽn wilgd pagbã sẽn segd n maan bũmbu Ghana la Afrika wã yĩnga. Yʋʋmd 2023 wã, b kɩtame t'a zĩnd Afrɩka rãmb 100 sẽn tar waoogre sʋka. [60][61][62][63]
A Bibliography
[tekre | teke sidgem]- "Where there is No Silence: Articulations of Resistance to Enslavement". Revised Inaugural Lecture to the Ghana Academy of Arts and Sciences.
- Opoku-Agyemang, N. J., Lovejoy, P. E., Trotman, D. V. (eds), Africa and its Diasporas: History, Memory and Literary Manifestations, Trenton, New Jersey, USA: Africa World Press, 2008.[64]
- Where There is No Silence: Articulations of Resistance to Enslavement, Accra: Page Link Publishers, 2008.
- Anquandah, J., Opoku-Agyemang, N.J., and Doormont, M. (eds), The Trans-Atlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations, Accra: Sub-Saharan Publishers, 2007, pp. 210–224.
- "The Living Experience of the Slave Trade in Sankana and Gwollu: Literary Manifestations and Implications for Tourism". In James Anquandah, Naana Opoku-Agyemang and Michel Doormont (eds), The Trans-Atlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations, Accra: Sub-Saharan Publishers, 2007, pp.
- "A Fork in the Road: Ayi Kwei Armah's Osiris Rising and Florence Ladd's Sarah's Psalm on the subject of homecoming" in Naana J. Opoku-Agyemang, with Paul E. Lovejoy and David V. Trotman (eds), Africa and its Diasporas: History, Memory and Literary Manifestations, Trenton, New Jersey, USA: Africa World Press, 2008, pp. 303–318.[65]
SEBTIISE
- ↑ https://www.ghanaweb.com/person/professor-naana-jane-opoku-agyeman-1207
- ↑ https://www.newsghana.com.gh/profile-of-professor-naana-jane-opoku-agyemang/
- ↑ https://www.ghanaweb.com/person/Jane-Naana-Opoku-Agyemang-2917
- ↑ https://web.archive.org/web/20190905025906/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1207
- ↑ http://www.wua.ac.zw/index.php/current-chancellor
- ↑ https://www.modernghana.com/news/1336411/prof-opoku-agyemang-resigns-as-chancellor-of-wome.html
- ↑ http://www.modernghana.com/news/442950/1/nana-oye-lithur-and-four-other-ministers-approved.html
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=263834
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/politics/who-is-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html
- ↑ https://www.gbcghanaonline.com/featured/mahama-picks-prof-naana-opoku-agyemang-as-running-mate/2020/
- ↑ https://citinewsroom.com/2024/03/profile-of-prof-naana-jane-opoku-agyemang/
- ↑ 12.0 12.1 https://www.un.org/press/en/2007/note6071.doc.htm
- ↑ https://www.worldsofeducation.org/en/detail/2112/ghana-nagrat-supporter-appointed-as-education-minister
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IEA-Presidential-Debate-Who-Stood-Out-254830
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/general-news/prof-naana-opoku-agyemang-appointed-chancellor-of-women-s-university-in-africa.html
- ↑ https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20181123121811933
- ↑ https://www.bloomsbury.com/us/series/the-harriet-tubman-series-on-the-african-diaspora/
- ↑ https://www.bloomsbury.com/us/series/the-harriet-tubman-series-on-the-african-diaspora/
- ↑ 19.0 19.1 https://www.worldlearninginc.org/biography/naana-jane-opoku-agyemang/
- ↑ http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/naana-jane-opoku-agyemang
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/general-news/education-minister-launches-five-volumes-of-book-titled-who-told-the-most-incredible-story.html
- ↑ http://www.myarkfmonline.com/2013/01/11/prof-opoku-agyeman-heads-education-tekper-is-new-finance-minister/
- ↑ 23.0 23.1 23.2 https://newsghana.com.gh/keep-the-child-in-school-and-save-their-future/
- ↑ 24.0 24.1 https://www.globalpartnership.org/sites/default/files/2014-06-Role-Business-transforming-Educationv2.pdf
- ↑ https://sapghana.com/data/documents/Inclusive-Education-Policy-official-document.pdf
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/politics/conversion-of-polytechnics-into-technical-universities.html
- ↑ http://web.archive.org/web/20241231085836/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Six-polytechnics-qualify-for-upgrading-as-technical-universities-456890
- ↑ https://citinewsroom.com/2020/10/naana-jane-defends-ndcs-conversion-of-polytechnics-to-technical-universities/
- ↑ https://www.myjoyonline.com/mahamas-administration-completed-46-e-blocks-not-29-ndc/
- ↑ https://thebftonline.com/2024/01/29/developing-rural-education-for-national-development/
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/general-news/prez-mahama-inaugurates-uhas-campus.html
- ↑ 32.0 32.1 https://mofep.gov.gh/sites/default/files/budget-statements/2016-Budget-Speech.pdf
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/general-news/prez-cuts-sod-for-university-of-environment-and-sustainable-development.html
- ↑ https://ghanaslayers.com/2020/07/06/biography-and-profile-of-naana-opoku-agyemang-mahamas-rumoured-running-mate/
- ↑ https://ghanaslayers.com/2020/07/06/biography-and-profile-of-naana-opoku-agyemang-mahamas-rumoured-running-mate/
- ↑ https://www.graphic.com.gh/junior-graphic/junior-news/prof-naana-jane-opoku-agyemang-is-running-mate-of-ndc.html
- ↑ https://www.myjoyonline.com/news/politics/african-center-for-women-in-politics-lauds-selection-of-prof-jane-opoku-agyamang-as-mahamas-running-mate/
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/AWLA-congratulates-Prof-Naana-Jane-Opoku-Agyemang-1001782
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/POWA-Congratulates-John-Mahama-on-the-nomination-of-Prof-Opoku-Agyemang-as-running-mate-1003027
- ↑ https://www.dailymailgh.com/awla-fida-congratulate-jane-naana-opoku-agyemang/
- ↑ https://citinewsroom.com/2020/07/awlo-commends-mahama-for-choosing-naana-opoku-agyemang-as-running-mate/
- ↑ https://citinewsroom.com/2024/02/mahama-to-retain-prof-naana-jane-opoku-agyemang-as-running-mate-for-election-2024/
- ↑ https://www.myjoyonline.com/ndcs-prof-jane-opoku-agyemang-makes-history-as-ghanas-first-female-vice-president-elect/
- ↑ https://citinewsroom.com/2024/03/profile-of-prof-naana-jane-opoku-agyemang/
- ↑ https://www.bbc.com/news/articles/cqjzv9k8zjjo
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/politics/prof-naana-jane-opoku-agyemang-sworn-in-as-ghanas-first-female-vice-president.html
- ↑ https://citinewsroom.com/2025/01/prof-opoku-agyemang-sworn-in-as-ghanas-vice-president/
- ↑ https://womec.org/2020/07/09/professor-naana-jane-opoku-agyemang/
- ↑ https://www.worldlearninginc.org/biography/naana-jane-opoku-agyemang/
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Prof-Naana-Opoku-Agyemang-is-the-fifth-Methodist-congregant-to-be-elevated-1019491
- ↑ https://www.modernghana.com/news/1020762/thanksgiving-service-held-for-prof-naana-jane.html
- ↑ https://www.kwekuopokuagyemang.com/biography/
- ↑ https://www.kwekuopokuagyemang.com/biography/
- ↑ https://www.ghgossip.com/here-are-all-the-children-of-prof-jane-naana-opoku-agyeman-who-are-all-doctorate-degree-holders/
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Meet-the-children-of-Prof-Jane-Naana-Opoku-Agyemang-1002697
- ↑ https://www.worldlearninginc.org/biography/naana-jane-opoku-agyemang/
- ↑ https://archive.today/20120805214903/http://www.wssu.edu/about/news/2011/Dr.OpokuAgyemangAddress-m.aspx
- ↑ https://web.archive.org/web/20120413062401/http://ghana.gov.gh/index.php/news/features/10496-ucc-vice-chancellor-honoured-by-university-of-south-florida
- ↑ http://m.peacefmonline.com/pages/local/news/201110/74322.php
- ↑ https://web.archive.org/web/20201120192430/http://www.yglnetwork.com/miflig-2/
- ↑ https://100women.avancemedia.org/janenaanaopokuagyemang/
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/2023-100-Most-Reputable-Africans-Naana-Jane-Heward-Mills-Sam-Jonah-others-listed-1689485
- ↑ https://www.africanews.com/2023/01/03/100-most-reputable-africans-in-2023-announced/
- ↑ https://www.myjoyonline.com/prof-jane-naana-opoku-agyemang-wiyala-named-among-2024-100-most-influential-african-women/?utm_source=chatgpt.com
- ↑ https://web.archive.org/web/20090107085348/http://governance.ucc.edu.gh/vcprofile