Joyce Banda
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Malawi |
| Given name | Joyce, Hilda |
| Family name | Banda |
| Date of birth | 12 Tuul-nif kiuugu 1950 |
| Zĩ-ninga o roge | Zomba |
| Mother | Edith Ntila |
| Sibling | Anjimile Oponyo |
| Spouse | Richard Banda |
| Child | Akajuwe Banda |
| Field of work | human rights, women's rights, reproductive rights |
| Position held | Minister of Foreign Affairs, President of Malawi, Vice President of Malawi, Member of the National Assembly of Malawi, Member of the National Assembly of Malawi |
| Educated at | Atlantic International University, Providence Girls Secondary School |
| Residence | Nairobi |
| Member of political party | United Democratic Front, People's Party |
| Founded by | People's Party, Joyce Banda Foundation |
| Significant event | marriage, divorce, marriage, 2009 Malawian general election |
| Award received | honorary degree, BBC 100 Women |
| Described at URL | http://www.joycebandafoundation.com/about-us.html |
Joyce Hilda Banda (née Ntila sẽn dog n dog n dog yʋʋmd 1950[1] tʋʋl-nif kiuug rasem 12 wã) yaa Malawi politik soab sẽn yɩ Malawi tẽnga taoor soab yʋʋmd 2012 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 7 n tãag yʋʋmd 2014 yʋʋm-vẽk kiuug rasem 31 wã.[2] A Banda rɩka naam tɩ yɩ tẽnga taoor soab sẽn wa n ki tɩ b pa yã ye. A yaa tẽnga taoor soab la tẽnga taoor soaba, sẽn naan n sig yʋʋmd 2011.[3] A yaa karen-saamb la pagb sẽn get b mens n get b mens yelle, a yaa Mali tẽnga minisr yʋʋm 2006 n tãag yʋʋm 2009 la a yaa Mali wã tẽnga taoor soab yʋʋm 2009 n tãag yʋʋmd 2012.[4] A yɩɩ tẽnga taoor soaba, la a yaa tẽnga taoor soaba.[5]
Sẽn deng a politikã tʋʋmde, a lugla a Joyce Banda Fondation, National Association of Business Women (NABW), Young Women Leaders Network la a Honger projektã.
A Banda yɩɩ Malawi tẽnga naan-nakẽ wã taoor soab. A yɩɩ pipi pʋg-soab ning sẽn yaa tẽnga taoor soaba la a yiib soaba, a Elizabeth II poore.[6] A yaa pʋg-bi-poak a yiib soaba sẽn lebg Afrika tẽn-tẽnga taoor soaba, Liberia tẽnga taoor soab a Ellen Johnson Sirleaf poore.[5] A yɩɩ tẽnga pʋg pipi tẽnga taoor soab.[7] Yʋʋmd 2014 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ, Forbes yãka tẽnga taoor soab a Banda t'a yɩ dũni wã pʋg-kõorã sẽn yaa a 40 soabã, la Afrɩka pʋg-kõora sẽn yaa pãng soaba.[8] Yʋʋmd 2014 kiuugã, a paama b sẽn yãkã BBC wã sẽn boond tɩ "Bɩs-y n maan pagb 100" pʋgẽ.[9]
Vɩɩm la a buud pʋgẽ
[tekre | teke sidgem]A Joyce Hilda Ntila[10] dogame yʋʋmd 1950 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 12 Malemia, sẽn yaa tẽng sẽn be Nyasaland Zomba distrikẽ (masã yaa Malawi).[11][12] A ba wã ra yaa polisã tãnsãb-rãmb yɩɩl-gʋlsda. A sɩngame n yaa sɛk-sɛktere, la a lebga neb sẽn mi a Zeova sõma, a Zeova Kaset rãmbã taoor lʋɩtb sull a ye naamã sasa.[13]
A paama Cambridge School Certificate,[14] a Bachelor of Arts Degree in Early Childhood Education from Columbus University (tʋʋmd sẽn pa tar minim sẽn yaa sõma ne zãmaanã zãmaanã zãmsgo),[7] a Bachelor of Social Studies in Gender Studies from Atlantic International University (tʋʋma sẽn pa tar yõod ne zãmaan zãmaanã zãmsg sull) la a Diploma in Management of NGOs from the Internati onal Labour Organization (ILO) Centre in Turin, Italy. A Atlantic International University wã yaa b sẽn boond tɩ "grand mill", la b sẽn boond a soabã tɩ "fake" wã kɩtame tɩ b pa le tar minim ye[15]. A paama a Master of Arts degree in Leadership me sẽn yit Royal Roads University Canada.[16]la a paam tʋʋma doctorate 2013 Jeonju University.[17]
A kẽe kãadem ne a Roy Kachale, la a dog kamb a tãabo. A sẽn da tar yʋʋm 25, a ra be Nairobi, Kenya.[18]
Yʋʋmd 1975 wã, pagb sẽn da yaa wʋsg Kenya wã kɩtame tɩ a Banda rɩk a kambã a tãabo n bas a sẽn yeel tɩ yaa kãadem sẽn pa yɩ sõma ye.[19] A kãadem ne a Roy Kachele sɩnga yʋʋmd 1981. A kẽe kãadem ne a Richard Banda, sẽn yaa Malawi tẽnga bʋ-kaoodb sẽn da wa n be a yõor yaoogẽ wã, la a tara kamb a yiib ne-ba.[20][21]
Yʋʋmd 1985 la 1997 sʋka, a Banda zãmsa tʋʋm toor-toor la a sigla sigls toor-toor, sẽn tar n be Ndekani Garments (1985), Akajuwe Enterprises (1992), la Kalingidza Bakery (1995).[14] A sẽn tõog n maan woto wã kɩtame t'a sõng pagb a taabã tɩ b paam ligd sẽn pa tar b to wã, la b kɩt tɩ b maan wẽnga, la b wa n namsd b taabã.[22]
A yaa a Anjimile Oponyo,[23] sẽn da yaa Malawi Academy for Girls ning a Madonne sẽn getã taoor soaba.[24]
Politik neda
[tekre | teke sidgem]Rẽn-vɩɩs tʋʋm (1999–2009)
[tekre | teke sidgem]A Joyce Banda kẽnga politik pʋgẽ yʋʋmd 1999. A paama a sull a tãab-n-soabã a Malawi wã wã wã sẽn yɩ a Bakili Muluzi sull ning sẽn yaa a United Democratic Front wã sullã. A ra yaa Zomba Malosa pʋga.[22] A Muluzi yãka a Maama t'a yɩ sull ning sẽn get b sẽn get b pag ne b pag la b sẽn get bãmbã tʋʋmã minisɛɛrã.[13] A sẽn yaa ministɛɛrã, a lʋɩɩsa zabr n na n kɩt tɩ b yãk yʋʋmd 2006 wã zakẽ wã sẽn kẽed ne b zagsã rãmb pãnga wã, la a pa tõog n maan rẽ yʋʋm a yopoe wã ye.[25] A maana tẽnga tʋʋm sẽn na yɩl n sõng kamb sẽn yaa sik-m-meng rãmba la kambã sẽn pa tar pãng wã, la a maana kamb sẽn pa tar pãnga wã zab-teedã.[22]
Yʋʋmd 2004 wã, b leb n yãka-a lame tɩ yɩ a Muluzi Party wã. A Bingu wa Mutharika lebga prezida. Baa ne a Banda sẽn pa a sullã ned ye, a Mutharika yãka a Banda t'a yɩ ministɛɛr a taabã tʋʋm yʋʋmd 2006. A Banda kɩtame tɩ Malawi wã bãng tɩ b pa segd n sak n deeg a sẽn yaa a Zeova Kaset soaba ye. A yeelame tɩ b na n kɩtame tɩ Malawi paam nafa.[13] Yʋʋmd 2010 wã, Sɩnaabã sɩnga n me bẽnegr n maan siglgã roog a ye Lilongwe.[26]
Vice-President (2009–2012)
[tekre | teke sidgem]A Banda yɩɩ DDP taoor lʋɩtb sull taoor soab taoor soab taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtba taoor lʋɩtbe taoor lʋɩtgã taoor lʋɩtbg taoor lʋɩtg taoor lʋɩtgrã pʋgẽ yʋʋmd 2009 wã. A ra yaa DPP taoor lʋɩt taoor lʋɩtbre taoor lʋɩt yaa a Mutharika.[27] A yɩɩ Malawi pipi pag sẽn yaa tẽnga taoor soaba. DPP sẽn maan bũmb sẽn pa yɩll n yã wã, b basa a Joyce Banda ne a Khumbo Kachali sẽn yaa a yiib-n-soabã tɩ b yɩ a DPP taoor dãmb sull taoor dãmb yʋʋm 2010 yʋʋm kiuug rasem 12 wã, b sẽn da pa wilg b sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã poorẽ wã yĩnga.[28] Sẽn na yɩl n kɩt tɩ b bãng a sẽn yaa a soaba, a kell n kõame t'a Callista Mutharika paam tʋʋm nins a sẽn da tarã. A sẽn kẽed ne a kabinɛtã yʋʋmd 2011 sɛtema.[29] Kotã gɩdgame tɩ Mutharika sẽn da rat n yiis-a tɩ yɩ tẽnga taoor-soaba, yaa ne siglgã sẽn get b sẽn pa segd n maan bũmb ningã. Woto ra yaa a sẽn dat n deeg a gom-biis ning a sẽn da tarã, la a sẽn da rat n gɩdg-a t'a pa gʋls a sull paalgã ye.[30][31] Yʋʋmd 2011 sɛt kiuug rasem 8 wã, b basa taoor-soab ning sẽn yaa taoor-soaba wã tʋʋm-noy sẽn zĩnd goosneema wã siglgã pʋgẽ. La a kell n yɩɩ tẽnga taoor-soaba sẽn yaa noor ning sẽn kõ-a wã.[29] A DPP gom-tʋmd a Hetherwick Ntaba sagla a sẽn na n yik a naam n yɩ tẽnga taoor-soaba.[32]

Factions in DPP
[tekre | teke sidgem]A Banda ne a Mutharika sẽn yaa a yao wã sẽn wa n yaa a yaoogã yĩnga, a Banda ne a prezida Bingu wa Mutharika zoodã ra lebga toogo.[28] Baa a sẽn paam n yiis a DPP sull ning sẽn yaa a sull ning sẽn geta a yellã, a kell n yɩɩ a sull ning a sẽn get a yellã ning sẽn yaa b sull ning sẽn get a Zeova wã sẽn get a yell wã. [28] Woto kɩtame tɩ b yiis b tʋʋm wʋsg DPP wã pʋgẽ, la b kɩt tɩ b bãng tɩ b tõe n wa maan a sor n yɩ Malawi tẽnga taoor soab yʋʋmd 2014 wã pʋɩtbã sasa.[33] DPP zãgsame tɩ b sẽn yiis b tʋʋmã ra yaa wʋsgo, la b yeelame tɩ b pa tar b tʋʋmã ye.[33]
People's Party
[tekre | teke sidgem]A Joyce Banda yaa tẽnga taoor soab la tẽnga taoor soaba, sẽn dog yʋʋmd 2011 sẽn wa n yɩlẽ tɩ b yiis a Banda tẽnga taoor soab a DPP wã pʋgẽ, a sẽn zãgs n deeg tẽnga taoor soab ning sẽn yaa a noor sull a Peter Mutharika wã n yɩ a taoor soab yʋʋm 2014 wã raosẽ wã.[34][35]
President (2012 – May 2014)
[tekre | teke sidgem]Transition of power
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2012 Afrill rasem 5 wã, tẽnga taoor soab a Mutharika kiime.[36] A kũumã poore, goosneema wã pa wilg nebã tɩ a prezida kiime ye. Rẽ kɩtame tɩ b ra zoe n dat n wa wa wa n wa wa n maan bũmb sẽn pa zems ne lal-tẽngã ye.[37][38][39][40]
A Agence France-Presse wilgame tɩ Malawi tẽnga taoor soab a Bakili Muluzi n yet tɩ "bãngr-gomdã sẽn yaa to-to wã" segd n yɩ a taoor soab pʋɩta. "Mam baoodame tɩ b tũ b sẽn yetã, tɩ b tõog n zĩnd laafɩ la bãan pʋgẽ. Yaa vẽeneg tɩ Malawi sɛb wilgdame tɩ a zu-soabã taoor lʋɩtb sull na n dɩka naam wakat ning a sẽn ket n yaa a zu-koɛɛga sẽn pa tõe n soog ye. D segd n zãaga d mens ne yel-solemdã. Bɩ d tũ b sẽn yeelã. Tõnd ka tar sor n bas b sẽn yeel-b tɩ b tũb b sẽn yeel tɩ b tũ-b ye. Yaa tɩlae tɩ laafɩ la bãane zĩndẽ". Malawi bãan-biisã me ra ratame tɩ b tõog b sẽn yet tɩ b tũ bãmbã.[41] Malawi Law Society wilgame tɩ a yaa Malawi lalgã sak 83 (4) pʋgẽ,[42] a yaa a prezida sẽn yaa a pʋɩta.[43]
A Afril rasem 7 wã, Malawi tẽnga taoor lʋɩtb sull kosa kotã noor tɩ b gɩdg a Banda t'a pa lebg tẽnga taoor soaba. A kɩtame t'a bool sodaas komandɛɛr a Henry Odillo n sok a sã n na n sõng-a. A sakame n kɩtame tɩ sodaasã gũ a roogã.[44]
A Joyce Banda rɩka naam yʋʋmd 2012 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 7 wã, Malawi tẽnga taoor soab, la yaa pipi pag sẽn zĩnd a tʋʋmdã pʋgẽ.[45] A Lovemore Munlo sẽn yaa bʋ-kaood kãsmã taoor soaba wã yaa a sẽn wa n na n maan maan maan-kãnga.[36] A Banda sẽn wa n pʋlem a naamã, a kosa tẽngã zems-n-taar. "Mam datame tɩ tõnd fãa kẽng beoog-daare ne saagre, la ne zems-n-taar la zems-n'taar sɩɩg... Mam tẽedame tɩ d na n talla zems-n-taar la d na n sakame tɩ d sẽn yaa Wẽnnaam sodaas buud n kõ Wẽnnaam sor tɩ d wa tũ bãmba, bala d sã n pa maan woto, d pa tõog ye.[45]
Malawi la tẽns a taab me zʋrnallã ra togsame tɩ a Joyce Banda sẽn wa n wa n wa rɩ naam n pa na n sãam b sũuri. B yeelame tɩ yaa demokrasiya tõogr la b sẽn maanã. Malawi Sunday Times sɛb-gʋlsd a yembr yeelame tɩ zu-soabã waoogrã " sõnga tɩ demokrɩtɛɛr buud-gomdã paam pãnga.[6]
Cabinet appointments and loss of 2014 presidential election
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2012 Afrill kiuug rasem 26 wã, tẽnga taoor soab a Banda yãka a minisr sull sẽn tar ministɛɛr 23 la minisr nin-saas a nii. A kõame tʋʋm-kãsems wʋsg n paas a pãng ning a sẽn tar n na n yɩ tẽnga taoor soaba.[46]
Yʋʋmd 2013 zĩ-likr kiuug rasem 10 wã, rasem a wãn b sẽn wa n yi ONU wã n wa n lebg n wa wã poore, a prezida Joyce Banda basa a kabinɛtã, Capital Hill Cashgate bãnd sẽn zĩnd tẽn-kãnga pʋga.[47][48] Yʋʋmd 10 kiuug rasem 15 wã, b yãka goosneer a ye, la sẽn yɩɩd fãa, b yiis-a-la goosneerã, la yaa ligd ministɛɛr a Ken Lipenga la b yiis-b lame.[49]
Yʋʋmd 2014 kiuugã, a Joyce Banda paama zu-loees wʋsg a prezidaalã pʋgẽ. A pa tõog n tõog n kɩt tɩ b yãk yamã lebg zaalem ye. A pa kẽng n na n kõ a Peter Mutharika sẽn paam-a zoodo, la a pʋʋs-a lame.[49] A zĩnda Malawi soolmẽ wã yʋʋmd 2014 tɛka. A sẽn da na n maan a tʋʋm-naabã n na n yõk a Maari wã, a sẽn da wa n yaa Zu-soabã wakatẽ wã, a paama sor yʋʋmd 2017 zu-loees rasem 31 daarã, baa a sẽn da ket n be tẽngã pʋgẽ wã.[50] A kɩɩsame tɩ b pa n yet-a bũmb ning b sẽn da yeel-a wã, la a yeel t'a na n leb n wa n wa yã-a.[51]
International relations
[tekre | teke sidgem]A Mutharika sẽn wa n yaa prezida wã wakate, a Malawĩ wã ra pa tar ligd wʋsg ye. A Mutharika sẽn wa n yaa prezida yʋʋm a tãabẽ wã, Britani, Etazĩni, Alemayn, Norvegie, Europayid-bi-noyẽ wã, dũni wã wã wã la Afrɩka yiri wã fãa basa b ligd sõngre. B ra wilgame tɩ b sũur sãama ne a Mutharika sẽn zabd ne demokrasiya tẽngẽ wã la a politikã sẽn pa zemsd ne a sẽn maandã. Yʋʋmd 2012 marsẽ, a Mutharika yeela bu-zẽmsã sẽn kõ-b ligd wã tɩ b " kẽng weoogẽ". A yeel-b lame tɩ b maan b sẽn na n sãam a goosneema wã.[52] A Banda sẽn yaa prezida wã zu-loees a yembr yaa a sẽn na n lebs n maneg a zoodã ne sõngr maoong rãmbã. A paama zu-loees me n na n lebs n maneg a zoodã ne Malawi naab-rãmbã wala Moabɩkɩ, la tẽns nins sẽn be tẽngẽ wã wala Botswana.
A Banda sẽn wa n yaa a prezida, a sɩngame n maand tʋʋm-kãsems a yembr n na n maneg a Malawi zoodã.[53] A goma ne a Henry Bellingham sẽn yaa Etazĩni wã taoor soaba. A wilgame t'a na n tʋma Britanni wã tʋm-tʋmd a ye "wa sẽn tõe fãa tao-tao". A Clinton pʋlemame tɩ b na n leoke n leoke, n na n lebs n gom ligd milyõ 350 wã sẽn na yɩl n paam pãng tɩ b tõog n maan bũmb ninsã. A Banda wilgame tɩ a na n goma ne Burkĩna Faso Burkĩna Koɛɛgẽ wã Burkĩna Soogdẽ wã a Ashton ne Malawi tẽnga IMF taoor soab a Ruby Randall. A ne Zambi tẽnga taoor soab a Michael Sata me sõsga ne taab b sẽn na n lebs n tʋm ne taab sõma wã wɛɛngẽ.[53] Sẽn na yɩl n paam n noog neb nins sẽn kõt-a kũunã, a Banda zãmsg me zãaga yʋʋmd 2012 t'a pa na n zĩnd Afrɩka sull sull tigisgã kiuugã pʋgẽ, a sẽn da tẽed tɩ b ra ratame tɩ b kõ Sudã tẽnga taoor soab a Omar al-Bashir bas-m-yam t'a Malawĩ wã pa na n kõ a soabã tẽn-tẽngã bʋʋd kaoob sor sorã ye. A minisr sullã yãka yam tɩ b pa tõe n sak-a ye.[54] A Banda yaa Afrɩka tẽnga naam sẽn yaa kãseng n yɩɩd dũniyã pʋg-sɩdbã fãa.[8]
Domestic policy
[tekre | teke sidgem]

National symbols
[tekre | teke sidgem]Sẽn na maan kiuug a yiib bala, a Banda zãma wã rɩka sɛb n na n lebs n lebs n ning Malawi tẽnga "sẽn zẽk wĩntoog" wã sẽn da yaa "vɩtgã" wã, sẽn na n yɩlẽ n lebs n dɩk b sẽn da yãk yʋʋmd 2010 wã, Bingu wa Mutharika taoorẽ.[55][56]
Human-rights initiatives
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2012 kiuug rasem 18 wã, a Banda wilgame t'a ratame n yiis noy nins sẽn kɩtd tɩ pag ne rao lagem-n-taag taab yɩ yel-wẽnde.[57] Yʋʋmd 2016 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, b kɩtame tɩ b pa le tõe n maan bũmb nins sẽn kɩt tɩ b yõk b ned a to ye ye, tɩ b yaool n pa le tõe tɩ b maan bũmb a to ye.[58] La bʋ-kaoodb sẽn yaa nin-kãsemsã taoor lʋɩtb taoor n wilg tɩ yaa b sẽn tõe n yiis-a wã bal n kɩt tɩ b pa tõe n maan ye.[59] Baa ne sẽn ket n yaa yel-wẽn-maand ne neb sẽn yaa pa-b-la-b-a-la-la-rɩtgã, b sẽn get nin-buiidã yell n paasdame; Lilongwe wã yaa Malawi tẽnga pipi LGBT sũ-noog kibs kiuug rasem 26 yʋʋm 2021.[60]
Macroeconomic and fiscal reforms
[tekre | teke sidgem]Sẽn zems ne International Monetary Fund (IMF) saglgã, a Banda kɩtame tɩ b yãk yam n na n yãk b ligd ning b sẽn da yãkdã, la yʋʋmd 2012 kiuug rasem 7 wã, a tõoga Malawi kwacha wã ligd ne 33% ne US dollarã, n na n kɩt tɩ b ra paam n pa le tar ligd wʋsg ye.[61]
- Short-term impact: Sẽn paase, b sẽn da wa n dat n maan bũmb ning fãa, b ra pa segd n maan bũmb sẽn na yɩl tɩ b maan bũmbu.[62]
- Medium-term recovery: Yʋʋmd 2013 wã saabẽ wã, IMF wilgame tɩ "tẽebã na n le paama pãnga . . . tɩ ligd ning b sẽn da tarã paasdẽ".[63] A Afrika Kibar Tãab Kibar siglgã sẽn maan vaeesg sull n get b sẽn maan bũmb ninsã, b ra tagsdame tɩ yʋʋmd 2014 wã, b na n wa n boogame n ta 19,6%, tɩ kwacha wã maneg n pa le tar pãng ye.[64]
- Donor relations: A Us Kongre wã yel-bũndã wilgame tɩ b sẽn da yiis ligd nins b sẽn da kõ wã wʋsg lebg n waame.[65]
Sẽn paase, b sẽn da wa n maan bũmb ning sẽn na yɩl tɩ b tõog n tõog n tõog b mens n tõog n tũ Wẽnnaam noyã, b yãka yam n na n maan bũmb nins sẽn na yɩl n tõog n sõng b taabã, Sẽn paase, b sẽn da wa n get bũmb ning sẽn yaa to-to wã, b wilgame tɩ b na n maana bũmb sẽn yaa sõma.[66]
Austerity la presidential jet
[tekre | teke sidgem]Sẽn na yɩl n boog tʋʋm-teedã ligd, a Banda pʋlemame t'a na n boog a yaoodã ne pis-tã la a kɩtame tɩ b yiis a Dassault Falcon 900EX sẽn da paam a taoor soabã. B ra koosda a Boeing ne ligd milyõ 15 yʋʋmd 2013 soabã kiuugã pʋgẽ.[67] Goosneema taoor dãmb yeelame tɩ b ra rɩka ligd nins b sẽn deegdã n na n yaood n yiis koglg ning b sẽn da tar ne Paramount Group wã, la b ra na n maoonda ne koodã la tɩɩmã, la b kosa sɛb sẽn wilgd tɩ b ra segd n maan bũmb ning sẽn pa zems ne bãagã.[68] Yʋʋmd 2021 wã, Parlamentã raab sull sẽn get b sẽn maandã yellã wilgame tɩ b na n maana vaeesgo, la b pa wa n ning b sẽn na n yeel tɩ b sẽn maan bũmb ningã yaa sɩbgr ye.[69]
Public reaction
[tekre | teke sidgem]Baa ne a Banda siglgã sẽn lebs n kõ-b ligd n kõ-bã, b leb n kɩtame tɩ b ra sak n paas b yõor yaoodã ne tẽngã neb sẽn beẽ wã, n sãam a nebã sẽn da nong-a wã yʋʋmd 2014 wã sẽn deng n maan n yãk yam n na n zĩnd tẽngã zugã. Sã n yaa ne ligd ning sẽn pa tar yõod wʋsg yʋʋm 2012 wã, bãngdb ket n pa wʋmda rẽ võore, baa ne IMF la Bãankã sẽn maan mak-sõngo, b sẽn wilg tɩ b sẽn maan bũmb ning sẽn na yɩl n tõog n welg yaoodã sẽn pa tar yõodo, la b sẽn na n sõng tɩ b paam pãng n paase, b wilgame tɩ b pa na n maan bũmb ning b sẽn dat n maan ye.[70]
Prezida wa tuumde
[tekre | teke sidgem]A Banda sẽn yaa prezida wã wilga a sẽn tũud a sẽn dat tɩ b kõ b ma wã laafɩ la b rogemã wɛɛngẽ wã, sẽn yɩɩd fãa a sẽn sõngd tɩ b paam tɩ b ma wã pa yɩ zaalem Malawi wã pʋgẽ wã yĩnga. A wilgame t'a talla a goosneema wã ne a sẽn lugl a sẽn na n maan bũmb ning sẽn na yɩl tɩ b paam laafɩ wã. Yʋʋm a yiib bal pʋgẽ, b wilgame tɩ b sẽn ki wã kibsã lebga kibs sẽn yɩɩd 675 ne neb 100000 sẽn dogd ne b mensã n ta 460 ne neb 100 000 sẽn dogd b mensã.[5]
Flag
[tekre | teke sidgem]Article menga: Flag of Malawi
Yʋʋmd 2010 wã, a Mutharika naamã sẽn wa n toeem bãndgã poore, nebã sẽn da kɩɩsd-a wã yɩɩ wʋsgo. Neb wʋsg sẽn da maand woto wã pa sak n deeg tɩ b ra segd n maan lidrã ye. Yʋʋmd 2012 kiuug rasem 28 soabã, a Banda kɩtame tɩ tẽnga taoor dãmb yãk yam n lebs n lebs n ning b sẽn yãk b sẽn pa tar b meng n kõ wã. Sẽn pa yɩll ne DPP wã, b fãa yãka yam n na n lebs n dɩk b sẽn pa tar b meng n kõ wã.[71]
A viim prezida wa poore
[tekre | teke sidgem]Return from exile and Cashgate investigations (2018)
[tekre | teke sidgem]A Banda lebg n wa Mali yʋʋmd 2018 tʋʋlg kiuug rasem 28 yʋʋm a tãabã poore, a sẽn da wa n be Etazĩni wã, a sẽn maan yʋʋm a tãabo n pa beẽ wã. A ra yaa Woodrow Wilson Centre la Global Development Centre wã b sẽn da tʋmd n kõ-a wã.[72][73] Baa ne polisã sẽn yiis a sẽn da na n yõk-a wã yʋʋm 2017 yʋʋmdã, yʋʋm 2013 soabã "Cashgate" bãaga poorẽ, b wilgame tɩ b ra ket n maana bʋ-kaoodb n get a Banda yell la b pa bas tɩ b kẽes-a bʋʋd ye.[74]
2019–2020 electoral alliances
[tekre | teke sidgem]A Banda ra yaa tẽnga taoor soab n yãk yʋʋm 2019 wã, la a yii a meng n deeg a poorẽ soab ning sẽn yaa moasã.[75] [76]Sẽn wa n yɩlẽ tɩ b tõog n tõog n tõog a sẽn paam n pa le tõog n tõog b sẽn pa le tõe n paam n tõog n tũ a Zeova wã, b sẽn wa n wa n yãk a sẽn na n tõog n kõ a sẽn pa segd n maan to-to wã, b kɩtame tɩ b tõog a sẽn maan to-toa wã.[77] Chakwera taoor-soaba sẽn deng n gom yʋʋmd 2020 zu-loeoog rasem 8 wã, ra naagda a Banda biiga, a Roy Akajuwe Kachale-Banda, sẽn yaa siglgã ministɛɛrã.[78]
International advocacy la philanthropy (2021–2024)
[tekre | teke sidgem]Banda ket n tʋmdame n get laafɩ la yiri wã yell dũniyã gill zugu.
- Yʋʋmd 2021 soabã, a kẽnga taoor dãmb sẽn da yaa tẽn-bɛd dãmba la Noobɛl kũunã sẽn paam-b rãmbã sʋka n gʋls lɛtr sẽn pa be b sẽn dat tɩ G7 wã bas COVID-19 koe-moonegã la b lebs n kɩt tɩ b tõog n zab ne SIDA.[79]
- Yʋʋmd 2023 tʋʋlg kiuug rasem 11 wã, a zĩnda dũniyã neb sẽn pẽ 200 sʋka, sẽn sigd People's Vaccine Alliance "Never Again" sõsg ning sẽn baood tɩ b maan b sẽn tõe fãa n maan wa b sẽn datã.[80]
- Yʋʋmd 2023 tʋʋlg kiuugã, a Banda lebga "graã tẽn-tʋmdb" a tãabã sẽn get Ukraini wã sʋka, n sõng tɩ b bãng Afrɩka tẽns nins sẽn dat Ukraini wã gra wã tɩ b yiisd-b n yiisd wã.[81]
A sẽn tũnug ne a Joyce Banda Foundation Trustã n ket n maanda rɩɩb siglgã la zãmsgo tʋʋm, a sẽn pʋɩt kood zags 500 sẽn paam tɩ sobg a Freddy wã nams-bã yʋʋm 2024 yʋʋmdã pipi kiuugã,[82] la a sɩng b sẽn na n kõ kom-bi-pugli wã bĩng ligd milyõ K315 yʋʋm 2024 wã.[83]
2025 prezida naam boabo
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2025 tʋʋlg kiuug rasem 23 wã, tẽnga taoor lʋɩtb sull ning sẽn geta tẽnga yɛlã yell n yãk a Banda t'a yɩ a taoor soab n na n yãk a meng a meng a kaoreng pʋgẽ yʋʋm 2025. A sẽn wa n gom a sẽn na n maan a tʋʋmdã Lilongwe wã, a yeelame tɩ "Malawi tara sor sor sẽn yaa to-to, la a rat n paama yam-paalg sẽn tikd kom-bɩɩsã tʋʋmde la pagb sẽn paam pãng tɩ b tõog n tʋm n paase".[84] A koe-moonegã sẽn boond tɩ "A New Malawi for the Youth Initiatives (A.Ma.Y.I.) " wã wilgda kareng sẽn yaa zaalem, laafɩ wã logtorã, b sẽn na n zab ne zãmbã la kom-bɩɩlmã tʋʋmde.[85]
Joyce Banda Foundation ( sulli )
[tekre | teke sidgem]Sẽn deng n lebg tẽnga taoor soaba, a ra yaa siglgã sigand la taoor soaba, la a yaa Joyce Banda Foundation sẽn get zãmsg sẽn yaa sõma wã, sẽn yaa sõngr siglgã sẽn sõngd Malawi kambã la sik-mis-rãmbã ne b zãmsgo.[86] Yaa b sẽn naan b sẽn naan a Chimwankhunda wã sẽn be Blantyre wã la b zãmsa lekollã la lekollã. Yaa kamb sẽn yaa kamb a yoob la kamb 600 yell yell b sẽn getã.[87] A sõngda tẽn-bɛd nins sẽn gũbg-a wã me ne ligdi, n kõ pagbã 40 la kom-bɩɩs 10 ligd. A kõo koodã pʋʋg-dãmb tus 10 la a kõ kũun a taab me. A sigla sigla a naas n be tẽn-bɛd a 200 wã sʋka. A sõngda tẽn-gãongã me. A yaa a Jack Brewer Foundation sẽn yaa b sẽn sigl n naan naan naan naan paam n bãng a sẽn na n maan bũmb ninsã.[88]
Tẽns sull sẽn get pagba tʋʋm-tʋmdbã
[tekre | teke sidgem]A Banda yaa Malawi tẽnga pʋg-sadb sull ning sẽn lugl yʋʋmd 1990 wã sigand soaba. Yaa b sẽn gʋls tɩ b pa get b sẽn na n maan bũmb ninsã n kõ-a Malawi wã.[89] A sẽn na n sõng-b tɩ b paam n paam n yɩ naong rãmba, a na n kɩtame tɩ b paam pãng n paase.[90] Yaa pagb tusr tusr 30 000 sẽn be zĩ-kãng pʋgẽ, n sõngd pagb sẽn tʋmd tʋʋm la b sõngd pagb sẽn dat n kẽed ne tʋʋmã. A tʋʋmã yaa tʋʋmde, tʋʋmde, la tʋʋmde.[90] B tʋmdame n na n kɩt tɩ b sõs ne politikã taoor dãmb tɩ b tõog n maan politik sẽn na n sõng pagbã sẽn yaa kom-bɩɩsã.[91] Yaa a Mary Malunga la a yaa a taoor soaba.[91] Sẽn sɩng ne yʋʋmd 2003, b sigla taab ne Nizo-rɛland nin-buiidã sull sẽn get b raab wɛɛngẽ (Hivos) sẽn be Laagã.[90]
Philanthropy la development initiatives
[tekre | teke sidgem]Banda sɩngame n tʋmd tʋʋm wʋsg sẽn kẽed ne pagb sẽn sɩng ne yʋʋm 25 wã, sẽn na yɩl n toeem politikã, sẽn yɩɩd fãa zãmsgo. A lugla a Joyce Banda sẽn get zãmsg sẽn yaa sõma n paase. A lugla pʋg-sadb sull ning sẽn get b yell n get b sẽn get b yelle, la a lugla b sẽn get a yell n getẽ. A (a sẽn naag ne Moabɩkɩ tẽnga taoor soab a Joaquim Chissano) paama b sẽn boond tɩ Hunger Project sẽn yaa b sẽn get b sẽn pa tigim b mens ne b sẽn get a Zeova wã sẽn kõ-a Afrika tẽnga taoor lʋɩtb tʋʋmdã 1997 wã. A zãa ligd ning b sẽn kõ-a wã n na n sõng-a t'a tõog n me b kambã b sẽn boond tɩ Joyce Banda wã.[87] Yʋʋmd 2006 wã, a paama b sẽn kõ-a b sẽn kõ b sẽn kõ tɩ b sõng Mali pʋg-sadbã, b sẽn kõ a sẽn kõ-b b sẽn kõ wã yĩnga.[22]
A yɩɩ "Tõnd sẽn na n welg dũniyã" komisaar ne nin-buiidã wala a Bishop Desmond Tutu la Bishop Desmond Tutu, la United Nations Human Rights Commissioner, Mary Robinson.[14]A Banda me yaa ra-kẽndri taoor soaba sẽn get karengã yell Washington DC wã, la a yaa ra-kareng sẽn get karenga sẽn get karengo wã yelle.[14]
Yʋʋmd 2012 kiuugã, sẽn yaa goosneema wã sẽn maan bũmb sẽn na yɩl tɩ b tõog n tõog n tõog tɩ b maan b sẽn tõe n maan bũmb ninsã, a Banda kosa a yaoodã ne 30%. A wilgame me tɩ b na n koosame.[92]
Tẽns sull ning sẽn get rogem siglgã yelle
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2010 wã, a Banda lebga sull sẽn boond tɩ Global Leaders Council for Reproductive Health wã sull a yembr pʋgẽ.[93] A yaa sull sẽn tar neb piig la a yoob sẽn yaa tẽnga taoor dãmb la taoor dãmb sẽn yaa taoor dãmb sẽn tʋmd tʋʋm-kãsemse, la taoor dãmb a taab sẽn tʋmd n sõngd tɩ b tõog n paas b rogemã laafɩ wã tɩ b tõog tɩ b bɩɩs b mens sõma.[93] A Mary Robinson sẽn da yaa Iriland tẽnga taoor soaba taoor lʋɩtb sullã, b baooda n na n kɩtame tɩ b na n paama politikã la ligd nins sẽn yaa tɩlae n tõog n paam tɩ b na paam laafɩ wã sẽn na n yɩ to-to wã fãa yʋʋmd 2015 wã. Yaa rẽ n kɩt tɩ b yãk yam n na n maan b mens n wa paam laafɩ wã.[93]
A paasa
[tekre | teke sidgem]Tẽns pʋɩɩrã kuun
[tekre | teke sidgem]- La yʋʋmdã pag sẽn yaa Malawï, 1997[14]
- La yʋʋmdã pag sẽn yaa Malawï, 1998[14]
- Nyasa Times Multimedia “Person of the Year”, 2010[94]
Tẽns nins a sẽn paam waoogr kuun
[tekre | teke sidgem]- Martin Luther King Jr. Drum Major Award, 2012, Washington D.C.[95]
- Legends Award for Leadership, 2012, Greater African Methodist Episcopal Church[96]
- Women of Substance Award, 2010, African Women Development Fund[97]
- Africa Prize for Leadership for the Sustainable End of Hunger, 1997, The Hunger Project, New York[14]
- International Award for Entrepreneurship Development, 1998, Africa Federation of Women Entrepreneurs & UN Economic Commission for Africa[14]
- 100 Heroines Award, 1998, Rochester, New York[14]
- Certificate of Honors, 2001, Federation of World Peace and Love, Taiwan (Republic of China)[14]
- Reykjavík Global Forum / Women Political Leaders (WPL) Trailblazer Award, 2020, Iceland[98]
waoogr
[tekre | teke sidgem]- Forbes magazine – Pagbã sẽn tar pãng n yɩɩd dũniyã gill zugã: #40 (2014)[8] | #47 (2013) | #71 (2012)
- Forbes magazine – AfricaAfrɩka pagbã sẽn tar pãng n yɩɩd: #1 (2012) | #3 (2011)
- Included in the BBC 100 Women series, Yʋʋmd 2014 zĩ-lik kiuugã.[99]
- Included in Outstanding Women in Africa list, 2022, New Africa Magazine[100]
Ges-y me
[tekre | teke sidgem]Karem m-passe
[tekre | teke sidgem]- A Kim Yi Dionne, a Boniface Dulani (yʋʋmd 2013 wã) "Bĩnd-n-taar noy la tʋʋm-naabã pʋɩɩre: Malawi yʋʋm 2012 yʋʋmdã loogr sẽn yaa mak-sõngo" African Affairs 112 (446): 111–137
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ Administrator. "Dr Joyce Banda". www.opc.gov.mw (in British English). Archived from the original on 2018-04-26. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ EW’s big Interview: Joyce Banda - The Nation Online (in American English). 2014-09-21. Archived from the original on 2017-09-26.
- ↑ "People's Party (Malawi) | The official website of the Malawi People's Party". www.peoples-party-malawi.org (in American English). Archived from the original on 2012-04-15. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Joyce Banda sworn in as new Malawi president (in British English). 2012-04-07.
- ↑ 5.0 5.1 5.2 "Joyce Banda | Wilson Center". www.wilsoncenter.org (in English). 2016-08-01. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 6.0 6.1 Malawi’s Joyce Banda and the rise of women in African politics (in English). Archived from the original on 2014-06-06.
- ↑ 7.0 7.1 Olagunju, David. "As Fate Throws Leadership In Joyce Banda's Path...Becomes Malawi's First Female President". www.tribune.com.ng (in British English). Archived from the original on 2012-04-14. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 8.0 8.1 8.2 BURHO", "MOIRA FORBES"," MAGGIE MCGRATH"," ERIN SPENCER SAIRAM"," ERIKA. "Forbes World's Most Powerful Women - Ranked 2024 List". Forbes (in English). Retrieved 2025-07-23.
{{cite web}}: CS1 maint: multiple names: authors list (link) - ↑ Who are the 100 Women 2014? (in British English). 2014-10-26.
- ↑ Joyce Banda: Malawi's first female president (in British English). 2012-04-10.
- ↑ "Malawian President quietly celebrates 62nd birthday | Malawi news, Malawi - NyasaTimes breaking online news source from Malawi". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2012-04-14. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ "JB Celebrates Her 62 Birthday In Private | Malawi Voice". www.malawivoice.com (in American English). Archived from the original on 2012-04-14. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 13.0 13.1 13.2 https://archive.today/20130124174220/http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5jOpjFWpYrm2b4Zl0peP6slJ4dB3A?docId=CNG.d8ee654dd734a2011258c4f87f9da37b.b21
- ↑ 14.00 14.01 14.02 14.03 14.04 14.05 14.06 14.07 14.08 14.09 http://www.malawi.gov.mw/information1/New%20Malawi/joycebpro.htm
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Probe-IGP-s-Fake-doctorate-degree-Academics-481571
- ↑ "The President's Profile". www.malawi.gov.mw (in British English). Archived from the original on 2013-04-14. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Reporter, Nyasa Times (2013-02-01). "Korean university awards Malawi President with doctorate degree: Dr Joyce Banda - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ JULIUS SIGEI jsigei@ke.nationmedia.com AND FELISTA WANGARI fwangari@ke.nationmedia.com,. "How Nairobi shaped future president - News |nation.co.ke". www.nation.co.ke (in English). Archived from the original on 2012-04-15. Retrieved 2025-07-23.
{{cite web}}: CS1 maint: extra punctuation (link) - ↑ "BusinessDay - Malawi's new leader takes charge with energy". www.businessday.co.za. Archived from the original on 2012-04-17. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ https://abcnews.go.com/International/wireStory/malawis-president-takes-charge-energy-16129884#.T4zdcNUzCSo
- ↑ "Malawi adjourns treason trial of ex-officials". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 22.0 22.1 22.2 22.3 http://www.americansforunfpa.org/NetCommunity/Page.aspx?pid=353
- ↑ Friedman, Roger. Madonna May Have Problems with the New President of Malawi--She Fired Her Sister - Forbes (in English). Archived from the original on 2012-04-12.
- ↑ http://www.boston.com/ae/celebrity/articles/2012/04/13/madonna_im_happy_joyce_banda_is_malawis_leader/
- ↑ Chiweza, Asiyati; Wang, Vibeke; Maganga, Ann (2016). Acting jointly on behalf of women? The cross-party women’s caucus in Malawi (in English). Vol. 8.
- ↑ "人民网--404页面". www.people.cn. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=84&art_id=nw20090517062152198C571749
- ↑ 28.0 28.1 28.2 https://archive.today/20130125083315/http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5hL67jrYgDT7owjKuvbRyuFCXkkqg?docId=CNG.52397de5df64c519397daac1afa54385.ed1
- ↑ 29.0 29.1 Administrator. "Malawi: Mutharika's estranged deputy 'unmoved' by Malawi cabinet snub". www.afriquejet.com (in British English). Archived from the original on 2012-06-12. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ "You are being redirected..." www.maravipost.com. Archived from the original on 2020-05-31. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ "Home -". The Nation Online (in American English). Archived from the original on 2014-06-07. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ http://www.nyasatimes.com/national/ntaba-argues-vp%E2%80%99s-%E2%80%98constructive-resignation%E2%80%99/
- ↑ 33.0 33.1 Administrator. "Malawi: Vice-President's woes dominate Malawi media". www.afriquejet.com (in British English). Archived from the original on 2010-12-20. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Malawi’s Vice President Joyce Banda Expelled From Ruling Party (in English). Archived from the original on 2014-06-06.
- ↑ "People's Party file for registration | Malawi news". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2011-05-15. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 36.0 36.1 "News and Events - Embassy of the Republic of Malawi Brussels" (in American English). 2020-07-10. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Potential crisis looms in Malawi amid reports of president's death (in English). Archived from the original on 2012-05-15.
- ↑ https://archive.today/20120908002515/http://www.onenewspage.co.uk/n/World/74r755rd3/Bingu-Wa-Mutharika-death-leaves-Malawi-in.htm
- ↑ https://archive.today/20130127043447/http://www.kitv.com/news/national/Banda-sworn-in-as-Malawi-president/-/8905418/10322828/-/14mg6em/-/
- ↑ http://www.chicagotribune.com/sns-rt-malawi-mutharika-update-3-pix-tvl6e8f701d-20120407,0,2897156.story?page=1
- ↑ Mapondera, Godfrey; Smith, David (2012-04-06). Malawi faces power struggle after president reported dead (in British English). ISSN 0261-3077.
- ↑ https://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5i0Nf2obDaNyqrpBEMUZftxE0wsVQ?docId=bdc060664dfb409aaf384dec2651a5bc
- ↑ "Joyce Banda next Malawi leader, Muluzi and Law Society say | Malawi news, Malawi - NyasaTimes breaking online news source from Malawi". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2012-10-01. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Smith, David (2012-04-29). Malawi's Joyce Banda puts women's rights at centre of new presidency (in British English). ISSN 0261-3077.
- ↑ 45.0 45.1 "Joyce Banda sworn in as president of Malawi". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ "You are being redirected..." www.maravipost.com. Archived from the original on 2021-01-18. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Malawi's Joyce Banda sacks cabinet amid corruption row (in British English). 2013-10-10.
- ↑ Malawi president dissolves cabinet in wake of graft scandal (in English). 2013-10-10.
- ↑ 49.0 49.1 Malawi election: Peter Mutharika sworn in as president (in British English). 2014-05-31.
- ↑ Editorial, Reuters. Malawi issues arrest warrant for former president over graft scandal (in American English). Archived from the original on 2017-08-01.
{{cite book}}:|first=has generic name (help) - ↑ Editorial, Reuters. Malawi's former president says "innocent" of graft, will return home (in American English). Archived from the original on 2017-08-02.
{{cite book}}:|first=has generic name (help) - ↑ "Malawi: New president must build support and mend donor relations (analysis) - Norwegian Council for Africa". www.afrika.no (in Norwegian). Archived from the original on 2012-10-27. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 53.0 53.1 "Joyce Banda starts cleaning up Capital Hill | www.malawitoday.com". www.malawitoday.com (in English). Archived from the original on 2013-09-14. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-18364947
- ↑ Reporter, Nyasa Times (2012-05-28). "Malawi Parliament approves to revert to original flag - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Smith, David (2012-05-30). Malawi vote to restore rising sun flag (in British English). ISSN 0261-3077.
- ↑ Malawi to overturn homosexual ban, Joyce Banda says (in British English). 2012-05-18.
- ↑ Karimi, Faith (2012-11-06). "Amnesty: Malawi suspends anti-gay laws". CNN (in English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ "Malawi Court Annuls Government Suspension of Anti-Gay Laws". Voice of America (in English). 2016-02-12. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Lang, Nico (2021-06-28). "Malawi Holds First LGBTQ+ Pride Parade in Defiance of Anti-Gay Laws". Them (in American English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Malawi devalues kwacha by 33%, leading to panic-buying (in British English). 2012-05-07.
- ↑ https://www.reuters.com/world/africa/malawi-sees-first-major-protest-under-president-banda-2013-01-17
- ↑ https://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2014/cr1437.pdf
- ↑ https://www.sadc.int/file/2866/download
- ↑ https://www.congress.gov/crs_external_products/R/PDF/R42856/R42856.6.pdf
- ↑ https://www.resakss.org/sites/default/files/Malawi%202012%20Malawi%20Economic%20Recovery%20Plan.pdf
- ↑ https://www.reuters.com/world/impoverished-malawi-sells-presidential-jet-for-15-million-idUSBRE94L0C6/
- ↑ "Jet Sale Puts Malawi's Government Under Scrutiny". Voice of America (in English). 2014-03-19. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ https://allafrica.com/stories/202109210405.html
- ↑ https://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2013/cr13119.pdf
- ↑ Malawi MPs vote to fly old rising sun flag (in British English). 2012-05-29.
- ↑ https://www.reuters.com/world/africa/former-malawi-president-banda-returns-home-says-ready-prove-innocence-2018-04-29/
- ↑ "Malawi's ex-president Banda returns after four-year absence". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Malawi: Former President Banda Still Under Corruption Investigations (in English). Archived from the original on 2018-06-08.
- ↑ https://www.reuters.com/world/ex-president-banda-pulls-out-of-malawi-presidential-race-idUSKCN1QV2R3
- ↑ "Joyce Banda Withdraws from Malawi Presidential Race". Voice of America (in English). 2019-03-15. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ https://allafrica.com/stories/202006250550.html
- ↑ https://www.malawi.gov.mw/index.php/resources/documents/press-releases?download=1:malawi-cabinet-july-8th-2020
- ↑ Clement, Melanie (2021-05-27). "Leaders Urge Boris Johnson to Tackle The New AIDS Emergency". Elton John AIDS Foundation (in British English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Johnson, Sarah (2023-03-11). ‘Profiteering’ of Covid pandemic must never be repeated, world figures warn (in British English). ISSN 0261-3077.
- ↑ Sabbagh, Dan (2023-02-08). ‘A mammoth task’: Joyce Banda on helping Ukraine supply grain to African countries (in British English). ISSN 0261-3077.
- ↑ Reporter, Our (2024-01-10). "Joyce Banda Foundation distributes maize in Zomba". Nation Online (in American English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Kamiyala, Kondwani (2024-10-17). "JB launches K315m bursaries". Nation Online (in American English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Reporter, Our (2025-06-23). Malawi: 'This Is Not About Power, It's About Saving the Nation' - Joyce Banda (in English). Leeds.
{{cite book}}: CS1 maint: location missing publisher (link) - ↑ https://www.facebook.com/MalawiVoiceFanPage/posts/1151767220325560/
- ↑ "Joyce Banda Foundation". www.joycebandafoundation.org (in English). Archived from the original on 2013-04-25. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 87.0 87.1 Wikipedia:Link rot (in English). 2025-07-20.
- ↑ "Spotlight: The Jack Brewer Foundation". nfl-pe-stage.azurewebsites.net. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ "National Association of Business Women". www.un.org. Archived from the original on 2012-10-26. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 90.0 90.1 90.2 "National Association of Business Women / Partners / Home - Ontwikkelingsorganisatie Hivos". Hivos.nl. Archived from the original on 2012-03-04. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ 91.0 91.1 International Trade Centre (ITC). "Empowering women - powering trade - International Trade Centre". www.intracen.org. Archived from the original on 2011-03-17. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Timla, Lungelwa (2012-10-04). Malawi: President Slashes Her Own Salary (in English).
- ↑ 93.0 93.1 93.2 2010, Women Deliver. "Women Deliver » Updates » The Launch of the Global Leaders Council for Reproductive Health". www.womendeliver.org (in English). Archived from the original on 2012-07-15. Retrieved 2025-07-23.
{{cite web}}:|last=has numeric name (help) - ↑ https://archive.today/20130116154347/http://www.africaglobalvillage.com/en/southern-africa/malawi/504-malawi.html
- ↑ "JB receives Martin Luther King 'Drum Major' award | Malawi news, Malawi - NyasaTimes breaking online news source from Malawi". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2012-06-18. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ https://archive.today/20130128065909/http://www.maravipost.com/malawi-national-news/malawi-society/1119-unwavering-pres-banda-gets-legend-award-for-leadership.html
- ↑ Pemba, Phillip. "Another international accolade for Banda". www.nationmw.net (in British English). Archived from the original on 2011-07-23. Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Reporter, Nyasa Times (2020-11-11). "Joyce Banda named 2020 trailblazer award winner - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ Reporter, Nyasa Times (2014-10-30). "Malawi ex leader Joyce Banda address to BBC's 100 Women Conference - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
- ↑ admin (2022-12-19). "JB is outstanding woman of the year 2022 -" (in English). Retrieved 2025-07-23.
- CS1 British English-language sources (en-gb)
- CS1 American English-language sources (en-us)
- CS1 English-language sources (en)
- CS1 maint: multiple names: authors list
- CS1 maint: extra punctuation
- CS1 errors: generic name
- CS1 Norwegian-language sources (no)
- CS1 maint: location missing publisher
- CS1 errors: numeric name