Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Joyce Banda

Soolge Wikipidiya
Joyce Banda
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipMalawi Tekre
Given nameJoyce, Hilda Tekre
Family nameBanda Tekre
Date of birth12 Tuul-nif kiuugu 1950 Tekre
Zĩ-ninga o rogeZomba Tekre
MotherEdith Ntila Tekre
SiblingAnjimile Oponyo Tekre
SpouseRichard Banda Tekre
ChildAkajuwe Banda Tekre
Field of workhuman rights, women's rights, reproductive rights Tekre
Position heldMinister of Foreign Affairs, President of Malawi, Vice President of Malawi, Member of the National Assembly of Malawi, Member of the National Assembly of Malawi Tekre
Educated atAtlantic International University, Providence Girls Secondary School Tekre
ResidenceNairobi Tekre
Member of political partyUnited Democratic Front, People's Party Tekre
Founded byPeople's Party, Joyce Banda Foundation Tekre
Significant eventmarriage, divorce, marriage, 2009 Malawian general election Tekre
Award receivedhonorary degree, BBC 100 Women Tekre
Described at URLhttp://www.joycebandafoundation.com/about-us.html Tekre

Joyce Hilda Banda (née Ntila sẽn dog n dog n dog yʋʋmd 1950[1] tʋʋl-nif kiuug rasem 12 wã) yaa Malawi politik soab sẽn yɩ Malawi tẽnga taoor soab yʋʋmd 2012 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 7 n tãag yʋʋmd 2014 yʋʋm-vẽk kiuug rasem 31 wã.[2] A Banda rɩka naam tɩ yɩ tẽnga taoor soab sẽn wa n ki tɩ b pa yã ye. A yaa tẽnga taoor soab la tẽnga taoor soaba, sẽn naan n sig yʋʋmd 2011.[3] A yaa karen-saamb la pagb sẽn get b mens n get b mens yelle, a yaa Mali tẽnga minisr yʋʋm 2006 n tãag yʋʋm 2009 la a yaa Mali wã tẽnga taoor soab yʋʋm 2009 n tãag yʋʋmd 2012.[4] A yɩɩ tẽnga taoor soaba, la a yaa tẽnga taoor soaba.[5]

Sẽn deng a politikã tʋʋmde, a lugla a Joyce Banda Fondation, National Association of Business Women (NABW), Young Women Leaders Network la a Honger projektã.

A Banda yɩɩ Malawi tẽnga naan-nakẽ wã taoor soab. A yɩɩ pipi pʋg-soab ning sẽn yaa tẽnga taoor soaba la a yiib soaba, a Elizabeth II poore.[6] A yaa pʋg-bi-poak a yiib soaba sẽn lebg Afrika tẽn-tẽnga taoor soaba,  Liberia tẽnga taoor soab a Ellen Johnson Sirleaf poore.[5] A yɩɩ tẽnga pʋg pipi tẽnga taoor soab.[7] Yʋʋmd 2014 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ, Forbes yãka tẽnga taoor soab a Banda t'a yɩ dũni wã pʋg-kõorã sẽn yaa a 40 soabã, la Afrɩka pʋg-kõora sẽn yaa pãng soaba.[8] Yʋʋmd 2014 kiuugã, a paama b sẽn yãkã BBC wã sẽn boond tɩ "Bɩs-y n maan pagb 100" pʋgẽ.[9]

Vɩɩm la a buud pʋgẽ

[tekre | teke sidgem]

A Joyce Hilda Ntila[10] dogame yʋʋmd 1950 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 12 Malemia, sẽn yaa tẽng sẽn be Nyasaland Zomba distrikẽ (masã yaa Malawi).[11][12] A ba wã ra yaa polisã tãnsãb-rãmb yɩɩl-gʋlsda. A sɩngame n yaa sɛk-sɛktere, la a lebga neb sẽn mi a Zeova sõma, a Zeova Kaset rãmbã taoor lʋɩtb sull a ye naamã sasa.[13]

A paama Cambridge School Certificate,[14] a Bachelor of Arts Degree in Early Childhood Education from Columbus University (tʋʋmd sẽn pa tar minim sẽn yaa sõma ne zãmaanã zãmaanã zãmsgo),[7] a Bachelor of Social Studies in Gender Studies from Atlantic International University (tʋʋma sẽn pa tar yõod ne zãmaan zãmaanã zãmsg sull) la a Diploma in Management of NGOs from the Internati onal Labour Organization (ILO) Centre in Turin, Italy. A Atlantic International University wã yaa b sẽn boond tɩ "grand mill", la b sẽn boond a soabã tɩ "fake" wã kɩtame tɩ b pa le tar minim ye[15]. A paama a Master of Arts degree in Leadership me sẽn yit Royal Roads University Canada.[16]la a paam tʋʋma doctorate 2013 Jeonju University.[17]

A kẽe kãadem ne a Roy Kachale, la a dog kamb a tãabo. A sẽn da tar yʋʋm 25, a ra be Nairobi, Kenya.[18]

Yʋʋmd 1975 wã, pagb sẽn da yaa wʋsg Kenya wã kɩtame tɩ a Banda rɩk a kambã a tãabo n bas a sẽn yeel tɩ yaa kãadem sẽn pa yɩ sõma ye.[19] A kãadem ne a Roy Kachele sɩnga yʋʋmd 1981. A kẽe kãadem ne a Richard Banda, sẽn yaa Malawi tẽnga bʋ-kaoodb sẽn da wa n be a yõor yaoogẽ wã, la a tara kamb a yiib ne-ba.[20][21]

Yʋʋmd 1985 la 1997 sʋka, a Banda zãmsa tʋʋm toor-toor la a sigla sigls toor-toor, sẽn tar n be Ndekani Garments (1985), Akajuwe Enterprises (1992), la Kalingidza Bakery (1995).[14] A sẽn tõog n maan woto wã kɩtame t'a sõng pagb a taabã tɩ b paam ligd sẽn pa tar b to wã, la b kɩt tɩ b maan wẽnga, la b wa n namsd b taabã.[22]

A yaa a Anjimile Oponyo,[23] sẽn da yaa Malawi Academy for Girls ning a Madonne sẽn getã taoor soaba.[24]

Politik neda

[tekre | teke sidgem]

Rẽn-vɩɩs tʋʋm (1999–2009)

[tekre | teke sidgem]

A Joyce Banda kẽnga politik pʋgẽ yʋʋmd 1999. A paama a sull a tãab-n-soabã a Malawi wã wã wã sẽn yɩ a Bakili Muluzi sull ning sẽn yaa a United Democratic Front wã sullã. A ra yaa Zomba Malosa pʋga.[22] A Muluzi yãka a Maama t'a yɩ sull ning sẽn get b sẽn get b pag ne b pag la b sẽn get bãmbã tʋʋmã minisɛɛrã.[13] A sẽn yaa ministɛɛrã, a lʋɩɩsa zabr n na n kɩt tɩ b yãk yʋʋmd 2006 wã zakẽ wã sẽn kẽed ne b zagsã rãmb pãnga wã, la a pa tõog n maan rẽ yʋʋm a yopoe wã ye.[25] A maana tẽnga tʋʋm sẽn na yɩl n sõng kamb sẽn yaa sik-m-meng rãmba la kambã sẽn pa tar pãng wã, la a maana kamb sẽn pa tar pãnga wã zab-teedã.[22]

Yʋʋmd 2004 wã, b leb n yãka-a lame tɩ yɩ a Muluzi Party wã. A Bingu wa Mutharika lebga prezida. Baa ne a Banda sẽn pa a sullã ned ye, a Mutharika yãka a Banda t'a yɩ ministɛɛr a taabã tʋʋm yʋʋmd 2006. A Banda kɩtame tɩ Malawi wã bãng tɩ b pa segd n sak n deeg a sẽn yaa a Zeova Kaset soaba ye. A yeelame tɩ b na n kɩtame tɩ Malawi paam nafa.[13] Yʋʋmd 2010 wã, Sɩnaabã sɩnga n me bẽnegr n maan siglgã roog a ye Lilongwe.[26]

Vice-President (2009–2012)

[tekre | teke sidgem]

A Banda yɩɩ DDP taoor lʋɩtb sull taoor soab taoor soab taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtba taoor lʋɩtbe taoor lʋɩtgã taoor lʋɩtbg taoor lʋɩtg taoor lʋɩtgrã pʋgẽ yʋʋmd 2009 wã. A ra yaa DPP taoor lʋɩt taoor lʋɩtbre taoor lʋɩt yaa a Mutharika.[27] A yɩɩ Malawi pipi pag sẽn yaa tẽnga taoor soaba. DPP sẽn maan bũmb sẽn pa yɩll n yã wã, b basa a Joyce Banda ne a Khumbo Kachali sẽn yaa a yiib-n-soabã tɩ b yɩ a DPP taoor dãmb sull taoor dãmb yʋʋm 2010 yʋʋm kiuug rasem 12 wã, b sẽn da pa wilg b sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã poorẽ wã yĩnga.[28] Sẽn na yɩl n kɩt tɩ b bãng a sẽn yaa a soaba, a kell n kõame t'a Callista Mutharika paam tʋʋm nins a sẽn da tarã. A sẽn kẽed ne a kabinɛtã yʋʋmd 2011 sɛtema.[29] Kotã gɩdgame tɩ Mutharika sẽn da rat n yiis-a tɩ yɩ tẽnga taoor-soaba, yaa ne siglgã sẽn get b sẽn pa segd n maan bũmb ningã. Woto ra yaa a sẽn dat n deeg a gom-biis ning a sẽn da tarã, la a sẽn da rat n gɩdg-a t'a pa gʋls a sull paalgã ye.[30][31] Yʋʋmd 2011 sɛt kiuug rasem 8 wã, b basa taoor-soab ning sẽn yaa taoor-soaba wã tʋʋm-noy sẽn zĩnd goosneema wã siglgã pʋgẽ. La a kell n yɩɩ tẽnga taoor-soaba sẽn yaa noor ning sẽn kõ-a wã.[29] A DPP gom-tʋmd a Hetherwick Ntaba sagla a sẽn na n yik a naam n yɩ tẽnga taoor-soaba.[32]

Banda yuumd 2012

Factions in DPP

[tekre | teke sidgem]

A Banda ne a Mutharika sẽn yaa a yao wã sẽn wa n yaa a yaoogã yĩnga, a Banda ne a prezida Bingu wa Mutharika zoodã ra lebga toogo.[28] Baa a sẽn paam n yiis a DPP sull ning sẽn yaa a sull ning sẽn geta a yellã, a kell n yɩɩ a sull ning a sẽn get a yellã ning sẽn yaa b sull ning sẽn get a Zeova wã sẽn get a yell wã. [28] Woto kɩtame tɩ b yiis b tʋʋm wʋsg DPP wã pʋgẽ, la b kɩt tɩ b bãng tɩ b tõe n wa maan a sor n yɩ Malawi tẽnga taoor soab yʋʋmd 2014 wã pʋɩtbã sasa.[33] DPP zãgsame tɩ b sẽn yiis b tʋʋmã ra yaa wʋsgo, la b yeelame tɩ b pa tar b tʋʋmã ye.[33]

People's Party

[tekre | teke sidgem]

A Joyce Banda yaa tẽnga taoor soab la tẽnga taoor soaba, sẽn dog yʋʋmd 2011 sẽn wa n yɩlẽ tɩ b yiis a Banda tẽnga taoor soab a DPP wã pʋgẽ, a sẽn zãgs n deeg tẽnga taoor soab ning sẽn yaa a noor sull a Peter Mutharika wã n yɩ a taoor soab yʋʋm 2014 wã raosẽ wã.[34][35]

President (2012 – May 2014)

[tekre | teke sidgem]

Transition of power

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2012 Afrill rasem 5 wã, tẽnga taoor soab a Mutharika kiime.[36] A kũumã poore, goosneema wã pa wilg nebã tɩ a prezida kiime ye. Rẽ kɩtame tɩ b ra zoe n dat n wa wa wa n wa wa n maan bũmb sẽn pa zems ne lal-tẽngã ye.[37][38][39][40]

A Agence France-Presse wilgame tɩ Malawi tẽnga taoor soab a Bakili Muluzi n yet tɩ "bãngr-gomdã sẽn yaa to-to wã" segd n yɩ a taoor soab pʋɩta. "Mam baoodame tɩ b tũ b sẽn yetã, tɩ b tõog n zĩnd laafɩ la bãan pʋgẽ. Yaa vẽeneg tɩ Malawi sɛb wilgdame tɩ a zu-soabã taoor lʋɩtb sull na n dɩka naam wakat ning a sẽn ket n yaa a zu-koɛɛga sẽn pa tõe n soog ye. D segd n zãaga d mens ne yel-solemdã. Bɩ d tũ b sẽn yeelã. Tõnd ka tar sor n bas b sẽn yeel-b tɩ b tũb b sẽn yeel tɩ b tũ-b ye. Yaa tɩlae tɩ laafɩ la bãane zĩndẽ".  Malawi bãan-biisã me ra ratame tɩ b tõog b sẽn yet tɩ b tũ bãmbã.[41] Malawi Law Society wilgame tɩ a yaa Malawi lalgã sak 83 (4) pʋgẽ,[42] a yaa a prezida sẽn yaa a pʋɩta.[43]

A Afril rasem 7 wã, Malawi tẽnga taoor lʋɩtb sull kosa kotã noor tɩ b gɩdg a Banda t'a pa lebg tẽnga taoor soaba. A kɩtame t'a bool sodaas komandɛɛr a Henry Odillo n sok a sã n na n sõng-a. A sakame n kɩtame tɩ sodaasã gũ a roogã.[44]

A Joyce Banda rɩka naam yʋʋmd 2012 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 7 wã, Malawi tẽnga taoor soab, la yaa pipi pag sẽn zĩnd a tʋʋmdã pʋgẽ.[45] A Lovemore Munlo sẽn yaa bʋ-kaood kãsmã taoor soaba wã yaa a sẽn wa n na n maan maan maan-kãnga.[36] A Banda sẽn wa n pʋlem a naamã, a kosa tẽngã zems-n-taar. "Mam datame tɩ tõnd fãa kẽng beoog-daare ne saagre, la ne zems-n-taar la zems-n'taar sɩɩg... Mam tẽedame tɩ d na n talla zems-n-taar la d na n sakame tɩ d sẽn yaa Wẽnnaam sodaas buud n kõ Wẽnnaam sor tɩ d wa tũ bãmba, bala d sã n pa maan woto, d pa tõog ye.[45]

Malawi la tẽns a taab me zʋrnallã ra togsame tɩ a Joyce Banda sẽn wa n wa n wa rɩ naam n pa na n sãam b sũuri. B yeelame tɩ yaa demokrasiya tõogr la b sẽn maanã. Malawi Sunday Times sɛb-gʋlsd a yembr yeelame tɩ zu-soabã waoogrã " sõnga tɩ demokrɩtɛɛr buud-gomdã paam pãnga.[6]

Cabinet appointments and loss of 2014 presidential election

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2012 Afrill kiuug rasem 26 wã, tẽnga taoor soab a Banda yãka a minisr sull sẽn tar ministɛɛr 23 la minisr nin-saas a nii. A kõame tʋʋm-kãsems wʋsg n paas a pãng ning a sẽn tar n na n yɩ tẽnga taoor soaba.[46]

Yʋʋmd 2013 zĩ-likr kiuug rasem 10 wã, rasem a wãn b sẽn wa n yi ONU wã n wa n lebg n wa wã poore, a prezida Joyce Banda basa a kabinɛtã, Capital Hill Cashgate bãnd sẽn zĩnd tẽn-kãnga pʋga.[47][48] Yʋʋmd 10 kiuug rasem 15 wã, b yãka goosneer a ye, la sẽn yɩɩd fãa, b yiis-a-la goosneerã, la yaa ligd ministɛɛr a Ken Lipenga la b yiis-b lame.[49]

Yʋʋmd 2014 kiuugã, a Joyce Banda paama zu-loees wʋsg a prezidaalã pʋgẽ. A pa tõog n tõog n kɩt tɩ b yãk yamã lebg zaalem ye. A pa kẽng n na n kõ a Peter Mutharika sẽn paam-a zoodo, la a pʋʋs-a lame.[49] A zĩnda Malawi soolmẽ wã yʋʋmd 2014 tɛka. A sẽn da na n maan a tʋʋm-naabã n na n yõk a Maari wã, a sẽn da wa n yaa Zu-soabã wakatẽ wã, a paama sor yʋʋmd 2017 zu-loees rasem 31 daarã, baa a sẽn da ket n be tẽngã pʋgẽ wã.[50] A kɩɩsame tɩ b pa n yet-a bũmb ning b sẽn da yeel-a wã, la a yeel t'a na n leb n wa n wa yã-a.[51]

International relations

[tekre | teke sidgem]

A Mutharika sẽn wa n yaa prezida wã wakate, a Malawĩ wã ra pa tar ligd wʋsg ye. A Mutharika sẽn wa n yaa prezida yʋʋm a tãabẽ wã, Britani, Etazĩni, Alemayn, Norvegie, Europayid-bi-noyẽ wã, dũni wã wã wã la Afrɩka yiri wã fãa basa b ligd sõngre. B ra wilgame tɩ b sũur sãama ne a Mutharika sẽn zabd ne demokrasiya tẽngẽ wã la a politikã sẽn pa zemsd ne a sẽn maandã. Yʋʋmd 2012 marsẽ, a Mutharika yeela bu-zẽmsã sẽn kõ-b ligd wã tɩ b " kẽng weoogẽ". A yeel-b lame tɩ b maan b sẽn na n sãam a goosneema wã.[52] A Banda sẽn yaa prezida wã zu-loees a yembr yaa a sẽn na n lebs n maneg a zoodã ne sõngr maoong rãmbã. A paama zu-loees me n na n lebs n maneg a zoodã ne Malawi naab-rãmbã wala Moabɩkɩ, la tẽns nins sẽn be tẽngẽ wã wala Botswana.

A Banda sẽn wa n yaa a prezida, a sɩngame n maand tʋʋm-kãsems a yembr n na n maneg a Malawi zoodã.[53] A goma ne a Henry Bellingham sẽn yaa Etazĩni wã taoor soaba. A wilgame t'a na n tʋma Britanni wã tʋm-tʋmd a ye "wa sẽn tõe fãa tao-tao". A Clinton pʋlemame tɩ b na n leoke n leoke, n na n lebs n gom ligd milyõ 350 wã sẽn na yɩl n paam pãng tɩ b tõog n maan bũmb ninsã. A Banda wilgame tɩ a na n goma ne Burkĩna Faso Burkĩna Koɛɛgẽ wã Burkĩna Soogdẽ wã a Ashton ne Malawi tẽnga IMF taoor soab a Ruby Randall. A ne Zambi tẽnga taoor soab a Michael Sata me sõsga ne taab b sẽn na n lebs n tʋm ne taab sõma wã wɛɛngẽ.[53] Sẽn na yɩl n paam n noog neb nins sẽn kõt-a kũunã, a Banda zãmsg me zãaga yʋʋmd 2012 t'a pa na n zĩnd Afrɩka sull sull tigisgã kiuugã pʋgẽ, a sẽn da tẽed tɩ b ra ratame tɩ b kõ Sudã tẽnga taoor soab a Omar al-Bashir bas-m-yam t'a Malawĩ wã pa na n kõ a soabã tẽn-tẽngã bʋʋd kaoob sor sorã ye. A minisr sullã yãka yam tɩ b pa tõe n sak-a ye.[54] A Banda yaa Afrɩka tẽnga naam sẽn yaa kãseng n yɩɩd dũniyã pʋg-sɩdbã fãa.[8]

Domestic policy

[tekre | teke sidgem]
Malawi tẽnga bãndɛɛr ning sẽn zĩnd yʋʋmd 1964 wã, b lebs n ningame yʋʋmd 2012 wã
2010-2012 wã flag sẽn pa nong nebã

National symbols

[tekre | teke sidgem]

Sẽn na maan kiuug a yiib bala, a Banda zãma wã rɩka sɛb n na n lebs n lebs n ning Malawi tẽnga "sẽn zẽk wĩntoog" wã sẽn da yaa "vɩtgã" wã, sẽn na n yɩlẽ n lebs n dɩk b sẽn da yãk yʋʋmd 2010 wã, Bingu wa Mutharika taoorẽ.[55][56]

Human-rights initiatives
[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2012 kiuug rasem 18 wã, a Banda wilgame t'a ratame n yiis noy nins sẽn kɩtd tɩ pag ne rao lagem-n-taag taab yɩ yel-wẽnde.[57] Yʋʋmd 2016 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, b kɩtame tɩ b pa le tõe n maan bũmb nins sẽn kɩt tɩ b yõk b ned a to ye ye, tɩ b yaool n pa le tõe tɩ b maan bũmb a to ye.[58]  La bʋ-kaoodb sẽn yaa nin-kãsemsã taoor lʋɩtb taoor n wilg tɩ yaa b sẽn tõe n yiis-a wã bal n kɩt tɩ b pa tõe n maan ye.[59] Baa ne sẽn ket n yaa yel-wẽn-maand ne neb sẽn yaa pa-b-la-b-a-la-la-rɩtgã, b sẽn get nin-buiidã yell n paasdame; Lilongwe wã yaa Malawi tẽnga pipi LGBT sũ-noog kibs kiuug rasem 26 yʋʋm 2021.[60]

Macroeconomic and fiscal reforms

[tekre | teke sidgem]

Sẽn zems ne International Monetary Fund (IMF) saglgã, a Banda kɩtame tɩ b yãk yam n na n yãk b ligd ning b sẽn da yãkdã, la yʋʋmd 2012 kiuug rasem 7 wã, a tõoga Malawi kwacha wã ligd ne 33% ne US dollarã, n na n kɩt tɩ b ra paam n pa le tar ligd wʋsg ye.[61]

  • Short-term impact: Sẽn paase, b sẽn da wa n dat n maan bũmb ning fãa, b ra pa segd n maan bũmb sẽn na yɩl tɩ b maan bũmbu.[62]
  • Medium-term recovery: Yʋʋmd 2013 wã saabẽ wã, IMF wilgame tɩ "tẽebã na n le paama pãnga . . . tɩ ligd ning b sẽn da tarã paasdẽ".[63] A Afrika Kibar Tãab Kibar siglgã sẽn maan vaeesg sull n get b sẽn maan bũmb ninsã, b ra tagsdame tɩ yʋʋmd 2014 wã, b na n wa n boogame n ta 19,6%, tɩ kwacha wã maneg n pa le tar pãng ye.[64]
  • Donor relations: A Us Kongre wã yel-bũndã wilgame tɩ b sẽn da yiis ligd nins b sẽn da kõ wã wʋsg lebg n waame.[65]

Sẽn paase, b sẽn da wa n maan bũmb ning sẽn na yɩl tɩ b tõog n tõog n tõog b mens n tõog n tũ Wẽnnaam noyã, b yãka yam n na n maan bũmb nins sẽn na yɩl n tõog n sõng b taabã, Sẽn paase, b sẽn da wa n get bũmb ning sẽn yaa to-to wã, b wilgame tɩ b na n maana bũmb sẽn yaa sõma.[66]

Austerity la presidential jet

[tekre | teke sidgem]

Sẽn na yɩl n boog tʋʋm-teedã ligd, a Banda pʋlemame t'a na n boog a yaoodã ne pis-tã la a kɩtame tɩ b yiis a Dassault Falcon 900EX sẽn da paam a taoor soabã. B ra koosda a Boeing ne ligd milyõ 15 yʋʋmd 2013 soabã kiuugã pʋgẽ.[67] Goosneema taoor dãmb yeelame tɩ b ra rɩka ligd nins b sẽn deegdã n na n yaood n yiis koglg ning b sẽn da tar ne Paramount Group wã, la b ra na n maoonda ne koodã la tɩɩmã, la b kosa sɛb sẽn wilgd tɩ b ra segd n maan bũmb ning sẽn pa zems ne bãagã.[68] Yʋʋmd 2021 wã, Parlamentã raab sull sẽn get b sẽn maandã yellã wilgame tɩ b na n maana vaeesgo, la b pa wa n ning b sẽn na n yeel tɩ b sẽn maan bũmb ningã yaa sɩbgr ye.[69]

Public reaction

[tekre | teke sidgem]

Baa ne a Banda siglgã sẽn lebs n kõ-b ligd n kõ-bã, b leb n kɩtame tɩ b ra sak n paas b yõor yaoodã ne tẽngã neb sẽn beẽ wã, n sãam a nebã sẽn da nong-a wã yʋʋmd 2014 wã sẽn deng n maan n yãk yam n na n zĩnd tẽngã zugã. Sã n yaa ne ligd ning sẽn pa tar yõod wʋsg yʋʋm 2012 wã, bãngdb ket n pa wʋmda rẽ võore, baa ne IMF la Bãankã sẽn maan mak-sõngo, b sẽn wilg tɩ b sẽn maan bũmb ning sẽn na yɩl n tõog n welg yaoodã sẽn pa tar yõodo, la b sẽn na n sõng tɩ b paam pãng n paase, b wilgame tɩ b pa na n maan bũmb ning b sẽn dat n maan ye.[70]

Prezida wa tuumde

[tekre | teke sidgem]

A Banda sẽn yaa prezida wã wilga a sẽn tũud a sẽn dat tɩ b kõ b ma wã laafɩ la b rogemã wɛɛngẽ wã, sẽn yɩɩd fãa a sẽn sõngd tɩ b paam tɩ b ma wã pa yɩ zaalem Malawi wã pʋgẽ wã yĩnga. A wilgame t'a talla a goosneema wã ne a sẽn lugl a sẽn na n maan bũmb ning sẽn na yɩl tɩ b paam laafɩ wã. Yʋʋm a yiib bal pʋgẽ, b wilgame tɩ b sẽn ki wã kibsã lebga kibs sẽn yɩɩd 675 ne neb 100000 sẽn dogd ne b mensã n ta 460 ne neb 100 000 sẽn dogd b mensã.[5]

Article menga: Flag of Malawi

Yʋʋmd 2010 wã, a Mutharika naamã sẽn wa n toeem bãndgã poore, nebã sẽn da kɩɩsd-a wã yɩɩ wʋsgo. Neb wʋsg sẽn da maand woto wã pa sak n deeg tɩ b ra segd n maan lidrã ye. Yʋʋmd 2012 kiuug rasem 28 soabã, a Banda kɩtame tɩ tẽnga taoor dãmb yãk yam n lebs n lebs n ning b sẽn yãk b sẽn pa tar b meng n kõ wã. Sẽn pa yɩll ne DPP wã, b fãa yãka yam n na n lebs n dɩk b sẽn pa tar b meng n kõ wã.[71]

A viim prezida wa poore

[tekre | teke sidgem]

Return from exile and Cashgate investigations (2018)

[tekre | teke sidgem]

A Banda lebg n wa Mali yʋʋmd 2018 tʋʋlg kiuug rasem 28 yʋʋm a tãabã poore, a sẽn da wa n be Etazĩni wã, a sẽn maan yʋʋm a tãabo n pa beẽ wã. A ra yaa Woodrow Wilson Centre la Global Development Centre wã b sẽn da tʋmd n kõ-a wã.[72][73] Baa ne polisã sẽn yiis a sẽn da na n yõk-a wã yʋʋm 2017 yʋʋmdã, yʋʋm 2013 soabã "Cashgate" bãaga poorẽ, b wilgame tɩ b ra ket n maana bʋ-kaoodb n get a Banda yell la b pa bas tɩ b kẽes-a bʋʋd ye.[74]

2019–2020 electoral alliances

[tekre | teke sidgem]

A Banda ra yaa tẽnga taoor soab n yãk yʋʋm 2019 wã, la a yii a meng n deeg a poorẽ soab ning sẽn yaa moasã.[75] [76]Sẽn wa n yɩlẽ tɩ b tõog n tõog n tõog a sẽn paam n pa le tõog n tõog b sẽn pa le tõe n paam n tõog n tũ a Zeova wã, b sẽn wa n wa n yãk a sẽn na n tõog n kõ a sẽn pa segd n maan to-to wã, b kɩtame tɩ b tõog a sẽn maan to-toa wã.[77] Chakwera taoor-soaba sẽn deng n gom yʋʋmd 2020 zu-loeoog rasem 8 wã, ra naagda a Banda biiga, a Roy Akajuwe Kachale-Banda, sẽn yaa siglgã ministɛɛrã.[78]

International advocacy la philanthropy (2021–2024)

[tekre | teke sidgem]

Banda ket n tʋmdame n get laafɩ la yiri wã yell dũniyã gill zugu.

  • Yʋʋmd 2021 soabã, a kẽnga taoor dãmb sẽn da yaa tẽn-bɛd dãmba la Noobɛl kũunã sẽn paam-b rãmbã sʋka n gʋls lɛtr sẽn pa be b sẽn dat tɩ G7 wã bas COVID-19 koe-moonegã la b lebs n kɩt tɩ b tõog n zab ne SIDA.[79]
  • Yʋʋmd 2023 tʋʋlg kiuug rasem 11 wã, a zĩnda dũniyã neb sẽn pẽ 200 sʋka, sẽn sigd People's Vaccine Alliance "Never Again" sõsg ning sẽn baood tɩ b maan b sẽn tõe fãa n maan wa b sẽn datã.[80]
  • Yʋʋmd 2023 tʋʋlg kiuugã, a Banda lebga "graã tẽn-tʋmdb" a tãabã sẽn get Ukraini wã sʋka, n sõng tɩ b bãng Afrɩka tẽns nins sẽn dat Ukraini wã gra wã tɩ b yiisd-b n yiisd wã.[81]

A sẽn tũnug ne a Joyce Banda Foundation Trustã n ket n maanda rɩɩb siglgã la zãmsgo tʋʋm, a sẽn pʋɩt kood zags 500 sẽn paam tɩ sobg a Freddy wã nams-bã yʋʋm 2024 yʋʋmdã pipi kiuugã,[82] la a sɩng b sẽn na n kõ kom-bi-pugli wã bĩng ligd milyõ K315 yʋʋm 2024 wã.[83]

2025 prezida naam boabo

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2025 tʋʋlg kiuug rasem 23 wã, tẽnga taoor lʋɩtb sull ning sẽn geta tẽnga yɛlã yell n yãk a Banda t'a yɩ a taoor soab n na n yãk a meng a meng a kaoreng pʋgẽ yʋʋm 2025. A sẽn wa n gom a sẽn na n maan a tʋʋmdã Lilongwe wã, a yeelame tɩ "Malawi tara sor sor sẽn yaa to-to, la a rat n paama yam-paalg sẽn tikd kom-bɩɩsã tʋʋmde la pagb sẽn paam pãng tɩ b tõog n tʋm n paase".[84]  A koe-moonegã sẽn boond tɩ "A New Malawi for the Youth Initiatives (A.Ma.Y.I.) " wã wilgda kareng sẽn yaa zaalem, laafɩ wã logtorã, b sẽn na n zab ne zãmbã la kom-bɩɩlmã tʋʋmde.[85]

Joyce Banda Foundation ( sulli )

[tekre | teke sidgem]

Sẽn deng n lebg tẽnga taoor soaba, a ra yaa siglgã sigand la taoor soaba, la a yaa Joyce Banda Foundation sẽn get zãmsg sẽn yaa sõma wã, sẽn yaa sõngr siglgã sẽn sõngd Malawi kambã la sik-mis-rãmbã ne b zãmsgo.[86] Yaa b sẽn naan b sẽn naan a Chimwankhunda wã sẽn be Blantyre wã la b zãmsa lekollã la lekollã. Yaa kamb sẽn yaa kamb a yoob la kamb 600 yell yell b sẽn getã.[87] A sõngda tẽn-bɛd nins sẽn gũbg-a wã me ne ligdi, n kõ pagbã 40 la kom-bɩɩs 10 ligd. A kõo koodã pʋʋg-dãmb tus 10 la a kõ kũun a taab me. A sigla sigla a naas n be tẽn-bɛd a 200 wã sʋka. A sõngda tẽn-gãongã me. A yaa a Jack Brewer Foundation sẽn yaa b sẽn sigl n naan naan naan naan paam n bãng a sẽn na n maan bũmb ninsã.[88]

Tẽns sull sẽn get pagba tʋʋm-tʋmdbã

[tekre | teke sidgem]

A Banda yaa Malawi tẽnga pʋg-sadb sull ning sẽn lugl yʋʋmd 1990 wã sigand soaba. Yaa b sẽn gʋls tɩ b pa get b sẽn na n maan bũmb ninsã n kõ-a Malawi wã.[89] A sẽn na n sõng-b tɩ b paam n paam n yɩ naong rãmba, a na n kɩtame tɩ b paam pãng n paase.[90] Yaa pagb tusr tusr 30 000 sẽn be zĩ-kãng pʋgẽ, n sõngd pagb sẽn tʋmd tʋʋm la b sõngd pagb sẽn dat n kẽed ne tʋʋmã. A tʋʋmã yaa tʋʋmde, tʋʋmde, la tʋʋmde.[90] B tʋmdame n na n kɩt tɩ b sõs ne politikã taoor dãmb tɩ b tõog n maan politik sẽn na n sõng pagbã sẽn yaa kom-bɩɩsã.[91] Yaa a Mary Malunga la a yaa a taoor soaba.[91] Sẽn sɩng ne yʋʋmd 2003, b sigla taab ne Nizo-rɛland nin-buiidã sull sẽn get b raab wɛɛngẽ (Hivos) sẽn be Laagã.[90]

Philanthropy la development initiatives

[tekre | teke sidgem]

Banda sɩngame n tʋmd tʋʋm wʋsg sẽn kẽed ne pagb sẽn sɩng ne yʋʋm 25 wã, sẽn na yɩl n toeem politikã, sẽn yɩɩd fãa zãmsgo. A lugla a Joyce Banda sẽn get zãmsg sẽn yaa sõma n paase. A lugla pʋg-sadb sull ning sẽn get b yell n get b sẽn get b yelle, la a lugla b sẽn get a yell n getẽ. A (a sẽn naag ne Moabɩkɩ tẽnga taoor soab a Joaquim Chissano) paama b sẽn boond tɩ Hunger Project sẽn yaa b sẽn get b sẽn pa tigim b mens ne b sẽn get a Zeova wã sẽn kõ-a Afrika tẽnga taoor lʋɩtb tʋʋmdã 1997 wã. A zãa ligd ning b sẽn kõ-a wã n na n sõng-a t'a tõog n me b kambã b sẽn boond tɩ Joyce Banda wã.[87] Yʋʋmd 2006 wã, a paama b sẽn kõ-a b sẽn kõ b sẽn kõ tɩ b sõng Mali pʋg-sadbã, b sẽn kõ a sẽn kõ-b b sẽn kõ wã yĩnga.[22]

A yɩɩ "Tõnd sẽn na n welg dũniyã" komisaar ne nin-buiidã wala a Bishop Desmond Tutu la Bishop Desmond Tutu, la United Nations Human Rights Commissioner, Mary Robinson.[14]A Banda me yaa ra-kẽndri taoor soaba sẽn get karengã yell Washington DC wã, la a yaa ra-kareng sẽn get karenga sẽn get karengo wã yelle.[14]

Yʋʋmd 2012 kiuugã, sẽn yaa goosneema wã sẽn maan bũmb sẽn na yɩl tɩ b tõog n tõog n tõog tɩ b maan b sẽn tõe n maan bũmb ninsã, a Banda kosa a yaoodã ne 30%. A wilgame me tɩ b na n koosame.[92]

Tẽns sull ning sẽn get rogem siglgã yelle

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2010 wã, a Banda lebga sull sẽn boond tɩ Global Leaders Council for Reproductive Health wã sull a yembr pʋgẽ.[93] A yaa sull sẽn tar neb piig la a yoob sẽn yaa tẽnga taoor dãmb la taoor dãmb sẽn yaa taoor dãmb sẽn tʋmd tʋʋm-kãsemse, la taoor dãmb a taab sẽn tʋmd n sõngd tɩ b tõog n paas b rogemã laafɩ wã tɩ b tõog tɩ b bɩɩs b mens sõma.[93] A Mary Robinson sẽn da yaa Iriland tẽnga taoor soaba taoor lʋɩtb sullã, b baooda n na n kɩtame tɩ b na n paama politikã la ligd nins sẽn yaa tɩlae n tõog n paam tɩ b na paam laafɩ wã sẽn na n yɩ to-to wã fãa yʋʋmd 2015 wã. Yaa rẽ n kɩt tɩ b yãk yam n na n maan b mens n wa paam laafɩ wã.[93]

A paasa

[tekre | teke sidgem]

Tẽns pʋɩɩrã kuun

[tekre | teke sidgem]
  • La yʋʋmdã pag sẽn yaa Malawï, 1997[14]
  • La yʋʋmdã pag sẽn yaa Malawï, 1998[14]
  • Nyasa Times Multimedia “Person of the Year”, 2010[94]

Tẽns nins a sẽn paam waoogr kuun

[tekre | teke sidgem]
  • Martin Luther King Jr. Drum Major Award, 2012, Washington D.C.[95]
  • Legends Award for Leadership, 2012, Greater African Methodist Episcopal Church[96]
  • Women of Substance Award, 2010, African Women Development Fund[97]
  • Africa Prize for Leadership for the Sustainable End of Hunger, 1997, The Hunger Project, New York[14]
  • International Award for Entrepreneurship Development, 1998, Africa Federation of Women Entrepreneurs & UN Economic Commission for Africa[14]
  • 100 Heroines Award, 1998, Rochester, New York[14]
  • Certificate of Honors, 2001, Federation of World Peace and Love, Taiwan (Republic of China)[14]
  • Reykjavík Global Forum / Women Political Leaders (WPL) Trailblazer Award, 2020, Iceland[98]

waoogr

[tekre | teke sidgem]
  • Forbes magazine – Pagbã sẽn tar pãng n yɩɩd dũniyã gill zugã: #40 (2014)[8] | #47 (2013) | #71 (2012)
  • Forbes magazine – AfricaAfrɩka pagbã sẽn tar pãng n yɩɩd: #1 (2012) | #3 (2011)
  • Included in the BBC 100 Women series, Yʋʋmd 2014 zĩ-lik kiuugã.[99]
  • Included in Outstanding Women in Africa list, 2022, New Africa Magazine[100]

Ges-y me

[tekre | teke sidgem]

Karem m-passe

[tekre | teke sidgem]
  • A Kim Yi Dionne, a Boniface Dulani (yʋʋmd 2013 wã)  "Bĩnd-n-taar noy la tʋʋm-naabã pʋɩɩre: Malawi yʋʋm 2012 yʋʋmdã loogr sẽn yaa mak-sõngo" African Affairs 112 (446): 111–137

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. Administrator. "Dr Joyce Banda". www.opc.gov.mw (in British English). Archived from the original on 2018-04-26. Retrieved 2025-07-23.
  2. EW’s big Interview: Joyce Banda - The Nation Online (in American English). 2014-09-21. Archived from the original on 2017-09-26.
  3. "People's Party (Malawi) | The official website of the Malawi People's Party". www.peoples-party-malawi.org (in American English). Archived from the original on 2012-04-15. Retrieved 2025-07-23.
  4. Joyce Banda sworn in as new Malawi president (in British English). 2012-04-07.
  5. 5.0 5.1 5.2 "Joyce Banda | Wilson Center". www.wilsoncenter.org (in English). 2016-08-01. Retrieved 2025-07-23.
  6. 6.0 6.1 Malawi’s Joyce Banda and the rise of women in African politics (in English). Archived from the original on 2014-06-06.
  7. 7.0 7.1 Olagunju, David. "As Fate Throws Leadership In Joyce Banda's Path...Becomes Malawi's First Female President". www.tribune.com.ng (in British English). Archived from the original on 2012-04-14. Retrieved 2025-07-23.
  8. 8.0 8.1 8.2 BURHO", "MOIRA FORBES"," MAGGIE MCGRATH"," ERIN SPENCER SAIRAM"," ERIKA. "Forbes World's Most Powerful Women - Ranked 2024 List". Forbes (in English). Retrieved 2025-07-23.{{cite web}}: CS1 maint: multiple names: authors list (link)
  9. Who are the 100 Women 2014? (in British English). 2014-10-26.
  10. Joyce Banda: Malawi's first female president (in British English). 2012-04-10.
  11. "Malawian President quietly celebrates 62nd birthday | Malawi news, Malawi - NyasaTimes breaking online news source from Malawi". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2012-04-14. Retrieved 2025-07-23.
  12. "JB Celebrates Her 62 Birthday In Private | Malawi Voice". www.malawivoice.com (in American English). Archived from the original on 2012-04-14. Retrieved 2025-07-23.
  13. 13.0 13.1 13.2 https://archive.today/20130124174220/http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5jOpjFWpYrm2b4Zl0peP6slJ4dB3A?docId=CNG.d8ee654dd734a2011258c4f87f9da37b.b21
  14. 14.00 14.01 14.02 14.03 14.04 14.05 14.06 14.07 14.08 14.09 http://www.malawi.gov.mw/information1/New%20Malawi/joycebpro.htm
  15. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Probe-IGP-s-Fake-doctorate-degree-Academics-481571
  16. "The President's Profile". www.malawi.gov.mw (in British English). Archived from the original on 2013-04-14. Retrieved 2025-07-23.
  17. Reporter, Nyasa Times (2013-02-01). "Korean university awards Malawi President with doctorate degree: Dr Joyce Banda - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
  18. JULIUS SIGEI jsigei@ke.nationmedia.com AND FELISTA WANGARI fwangari@ke.nationmedia.com,. "How Nairobi shaped future president - News |nation.co.ke". www.nation.co.ke (in English). Archived from the original on 2012-04-15. Retrieved 2025-07-23.{{cite web}}: CS1 maint: extra punctuation (link)
  19. "BusinessDay - Malawi's new leader takes charge with energy". www.businessday.co.za. Archived from the original on 2012-04-17. Retrieved 2025-07-23.
  20. https://abcnews.go.com/International/wireStory/malawis-president-takes-charge-energy-16129884#.T4zdcNUzCSo
  21. "Malawi adjourns treason trial of ex-officials". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-07-23.
  22. 22.0 22.1 22.2 22.3 http://www.americansforunfpa.org/NetCommunity/Page.aspx?pid=353
  23. Friedman, Roger. Madonna May Have Problems with the New President of Malawi--She Fired Her Sister - Forbes (in English). Archived from the original on 2012-04-12.
  24. http://www.boston.com/ae/celebrity/articles/2012/04/13/madonna_im_happy_joyce_banda_is_malawis_leader/
  25. Chiweza, Asiyati; Wang, Vibeke; Maganga, Ann (2016). Acting jointly on behalf of women? The cross-party women’s caucus in Malawi (in English). Vol. 8.
  26. "人民网--404页面". www.people.cn. Retrieved 2025-07-23.
  27. http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=84&art_id=nw20090517062152198C571749
  28. 28.0 28.1 28.2 https://archive.today/20130125083315/http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5hL67jrYgDT7owjKuvbRyuFCXkkqg?docId=CNG.52397de5df64c519397daac1afa54385.ed1
  29. 29.0 29.1 Administrator. "Malawi: Mutharika's estranged deputy 'unmoved' by Malawi cabinet snub". www.afriquejet.com (in British English). Archived from the original on 2012-06-12. Retrieved 2025-07-23.
  30. "You are being redirected..." www.maravipost.com. Archived from the original on 2020-05-31. Retrieved 2025-07-23.
  31. "Home -". The Nation Online (in American English). Archived from the original on 2014-06-07. Retrieved 2025-07-23.
  32. http://www.nyasatimes.com/national/ntaba-argues-vp%E2%80%99s-%E2%80%98constructive-resignation%E2%80%99/
  33. 33.0 33.1 Administrator. "Malawi: Vice-President's woes dominate Malawi media". www.afriquejet.com (in British English). Archived from the original on 2010-12-20. Retrieved 2025-07-23.
  34. Malawi’s Vice President Joyce Banda Expelled From Ruling Party (in English). Archived from the original on 2014-06-06.
  35. "People's Party file for registration | Malawi news". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2011-05-15. Retrieved 2025-07-23.
  36. 36.0 36.1 "News and Events - Embassy of the Republic of Malawi Brussels" (in American English). 2020-07-10. Retrieved 2025-07-23.
  37. Potential crisis looms in Malawi amid reports of president's death (in English). Archived from the original on 2012-05-15.
  38. https://archive.today/20120908002515/http://www.onenewspage.co.uk/n/World/74r755rd3/Bingu-Wa-Mutharika-death-leaves-Malawi-in.htm
  39. https://archive.today/20130127043447/http://www.kitv.com/news/national/Banda-sworn-in-as-Malawi-president/-/8905418/10322828/-/14mg6em/-/
  40. http://www.chicagotribune.com/sns-rt-malawi-mutharika-update-3-pix-tvl6e8f701d-20120407,0,2897156.story?page=1
  41. Mapondera, Godfrey; Smith, David (2012-04-06). Malawi faces power struggle after president reported dead (in British English). ISSN 0261-3077.
  42. https://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5i0Nf2obDaNyqrpBEMUZftxE0wsVQ?docId=bdc060664dfb409aaf384dec2651a5bc
  43. "Joyce Banda next Malawi leader, Muluzi and Law Society say | Malawi news, Malawi - NyasaTimes breaking online news source from Malawi". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2012-10-01. Retrieved 2025-07-23.
  44. Smith, David (2012-04-29). Malawi's Joyce Banda puts women's rights at centre of new presidency (in British English). ISSN 0261-3077.
  45. 45.0 45.1 "Joyce Banda sworn in as president of Malawi". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-07-23.
  46. "You are being redirected..." www.maravipost.com. Archived from the original on 2021-01-18. Retrieved 2025-07-23.
  47. Malawi's Joyce Banda sacks cabinet amid corruption row (in British English). 2013-10-10.
  48. Malawi president dissolves cabinet in wake of graft scandal (in English). 2013-10-10.
  49. 49.0 49.1 Malawi election: Peter Mutharika sworn in as president (in British English). 2014-05-31.
  50. Editorial, Reuters. Malawi issues arrest warrant for former president over graft scandal (in American English). Archived from the original on 2017-08-01. {{cite book}}: |first= has generic name (help)
  51. Editorial, Reuters. Malawi's former president says "innocent" of graft, will return home (in American English). Archived from the original on 2017-08-02. {{cite book}}: |first= has generic name (help)
  52. "Malawi: New president must build support and mend donor relations (analysis) - Norwegian Council for Africa". www.afrika.no (in Norwegian). Archived from the original on 2012-10-27. Retrieved 2025-07-23.
  53. 53.0 53.1 "Joyce Banda starts cleaning up Capital Hill | www.malawitoday.com". www.malawitoday.com (in English). Archived from the original on 2013-09-14. Retrieved 2025-07-23.
  54. https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-18364947
  55. Reporter, Nyasa Times (2012-05-28). "Malawi Parliament approves to revert to original flag - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
  56. Smith, David (2012-05-30). Malawi vote to restore rising sun flag (in British English). ISSN 0261-3077.
  57. Malawi to overturn homosexual ban, Joyce Banda says (in British English). 2012-05-18.
  58. Karimi, Faith (2012-11-06). "Amnesty: Malawi suspends anti-gay laws". CNN (in English). Retrieved 2025-07-23.
  59. "Malawi Court Annuls Government Suspension of Anti-Gay Laws". Voice of America (in English). 2016-02-12. Retrieved 2025-07-23.
  60. Lang, Nico (2021-06-28). "Malawi Holds First LGBTQ+ Pride Parade in Defiance of Anti-Gay Laws". Them (in American English). Retrieved 2025-07-23.
  61. Malawi devalues kwacha by 33%, leading to panic-buying (in British English). 2012-05-07.
  62. https://www.reuters.com/world/africa/malawi-sees-first-major-protest-under-president-banda-2013-01-17
  63. https://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2014/cr1437.pdf
  64. https://www.sadc.int/file/2866/download
  65. https://www.congress.gov/crs_external_products/R/PDF/R42856/R42856.6.pdf
  66. https://www.resakss.org/sites/default/files/Malawi%202012%20Malawi%20Economic%20Recovery%20Plan.pdf
  67. https://www.reuters.com/world/impoverished-malawi-sells-presidential-jet-for-15-million-idUSBRE94L0C6/
  68. "Jet Sale Puts Malawi's Government Under Scrutiny". Voice of America (in English). 2014-03-19. Retrieved 2025-07-23.
  69. https://allafrica.com/stories/202109210405.html
  70. https://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2013/cr13119.pdf
  71. Malawi MPs vote to fly old rising sun flag (in British English). 2012-05-29.
  72. https://www.reuters.com/world/africa/former-malawi-president-banda-returns-home-says-ready-prove-innocence-2018-04-29/
  73. "Malawi's ex-president Banda returns after four-year absence". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-07-23.
  74. Malawi: Former President Banda Still Under Corruption Investigations (in English). Archived from the original on 2018-06-08.
  75. https://www.reuters.com/world/ex-president-banda-pulls-out-of-malawi-presidential-race-idUSKCN1QV2R3
  76. "Joyce Banda Withdraws from Malawi Presidential Race". Voice of America (in English). 2019-03-15. Retrieved 2025-07-23.
  77. https://allafrica.com/stories/202006250550.html
  78. https://www.malawi.gov.mw/index.php/resources/documents/press-releases?download=1:malawi-cabinet-july-8th-2020
  79. Clement, Melanie (2021-05-27). "Leaders Urge Boris Johnson to Tackle The New AIDS Emergency". Elton John AIDS Foundation (in British English). Retrieved 2025-07-23.
  80. Johnson, Sarah (2023-03-11). ‘Profiteering’ of Covid pandemic must never be repeated, world figures warn (in British English). ISSN 0261-3077.
  81. Sabbagh, Dan (2023-02-08). ‘A mammoth task’: Joyce Banda on helping Ukraine supply grain to African countries (in British English). ISSN 0261-3077.
  82. Reporter, Our (2024-01-10). "Joyce Banda Foundation distributes maize in Zomba". Nation Online (in American English). Retrieved 2025-07-23.
  83. Kamiyala, Kondwani (2024-10-17). "JB launches K315m bursaries". Nation Online (in American English). Retrieved 2025-07-23.
  84. Reporter, Our (2025-06-23). Malawi: 'This Is Not About Power, It's About Saving the Nation' - Joyce Banda (in English). Leeds.{{cite book}}: CS1 maint: location missing publisher (link)
  85. https://www.facebook.com/MalawiVoiceFanPage/posts/1151767220325560/
  86. "Joyce Banda Foundation". www.joycebandafoundation.org (in English). Archived from the original on 2013-04-25. Retrieved 2025-07-23.
  87. 87.0 87.1 Wikipedia:Link rot (in English). 2025-07-20.
  88. "Spotlight: The Jack Brewer Foundation". nfl-pe-stage.azurewebsites.net. Retrieved 2025-07-23.
  89. "National Association of Business Women". www.un.org. Archived from the original on 2012-10-26. Retrieved 2025-07-23.
  90. 90.0 90.1 90.2 "National Association of Business Women / Partners / Home - Ontwikkelingsorganisatie Hivos". Hivos.nl. Archived from the original on 2012-03-04. Retrieved 2025-07-23.
  91. 91.0 91.1 International Trade Centre (ITC). "Empowering women - powering trade - International Trade Centre". www.intracen.org. Archived from the original on 2011-03-17. Retrieved 2025-07-23.
  92. Timla, Lungelwa (2012-10-04). Malawi: President Slashes Her Own Salary (in English).
  93. 93.0 93.1 93.2 2010, Women Deliver. "Women Deliver » Updates » The Launch of the Global Leaders Council for Reproductive Health". www.womendeliver.org (in English). Archived from the original on 2012-07-15. Retrieved 2025-07-23. {{cite web}}: |last= has numeric name (help)
  94. https://archive.today/20130116154347/http://www.africaglobalvillage.com/en/southern-africa/malawi/504-malawi.html
  95. "JB receives Martin Luther King 'Drum Major' award | Malawi news, Malawi - NyasaTimes breaking online news source from Malawi". www.nyasatimes.com. Archived from the original on 2012-06-18. Retrieved 2025-07-23.
  96. https://archive.today/20130128065909/http://www.maravipost.com/malawi-national-news/malawi-society/1119-unwavering-pres-banda-gets-legend-award-for-leadership.html
  97. Pemba, Phillip. "Another international accolade for Banda". www.nationmw.net (in British English). Archived from the original on 2011-07-23. Retrieved 2025-07-23.
  98. Reporter, Nyasa Times (2020-11-11). "Joyce Banda named 2020 trailblazer award winner - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
  99. Reporter, Nyasa Times (2014-10-30). "Malawi ex leader Joyce Banda address to BBC's 100 Women Conference - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi". www.nyasatimes.com (in British English). Retrieved 2025-07-23.
  100. admin (2022-12-19). "JB is outstanding woman of the year 2022 -" (in English). Retrieved 2025-07-23.