Judita Cofman
A Judita Cofman (1936-2001)
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Germany |
| Given name | Judita |
| Date of birth | 4 Sigr kiuugu 1936 |
| Zĩ-ninga o roge | Vršac |
| Date of death | 19 Yuum-sar kiuugu 2001 |
| Place of death | Debrecen |
| Occupation | mathematician |
| Field of work | mathematics education |
| Employer | Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg, Imperial College of Science Technology and Medicine |
| Educated at | UNS |
| Doctoral advisor | Mileva Prvanović |
| Doctoral student | Albrecht Beutelspacher |
yaa matematɛk soab sẽn yaa a Zeova-Sõdma, la a yɩ pipi ned sẽn paam a doktorã matematɛkã wɛɛngẽ Novi Sad Inivèsite. A ra mii a tʋʋm sẽn kẽed ne geometri wã la a sɛbã sẽn da get matematɩɩs kom-bɩɩse.[1][2][3]
Bi-bɩɩg sẽn nan pa kẽ kãadem ne a karen-bi-poak
[tekre | teke sidgem]A Cofman rogame yʋʋmd 1936 tʋʋlg kiuug rasem 4 daarã, a sẽn be Vršac, sẽn da be Yugoslav soolmẽ wã, la sẽn yaa Serbi wã pʋga. A ba wã ra yaa bur-yũudd, la a zakã bur-yũudu (b sẽn lugl yʋʋmd 1859) sẽn da be Alemã wã sẽn be zabrã pʋgẽ wã kɩtame tɩ b sul-a, la a Zeova sigl-a-la ne a kom-nambrã sẽn da wa n be wã yʋʋmd 1946. A yaab-rãmba ra yaa matematikk karen-saamb la a yaab-rãmb ra yaa tẽnga taoor soab. A Cofman sẽn dog Vršac wã, a zãmsame Maari, Serbi, Alemã, Rus, Ingliz, la sẽn paase, Frans la Itali; a sẽn wʋmd goamã lebga nafd a matematikkã wɛɛngẽ.
Yʋʋmd 1954 wã, a kẽnga matematikk karen-biis pipi sull a ye sẽn be Nowad Sad Philosophy Faculty wã, sẽn yaa Nowad Sad Yuniõr pʋgẽ wã. A sẽn wa n be Zrenjanin wã, a lebga karen-bi-pugl sẽn zãmsd matematikkã yʋʋmd 1958 wã. A lebg n wa n zĩnda Novi Sad (a sẽn wa n wa n sigl n yaa karẽn-biis karẽn-kãsenga) yʋʋmd 1960, n yɩ karẽn-kɛgeda a Mileva Prvanović la yʋʋmd kãng bala, a maana karẽn-kẽndrã pipi karẽn-bɛdã sẽn get matematikkã wɛɛngẽ, a sẽn togsd karẽn-bees sẽn gomd karẽn-tɩrsã la kompasã sẽn naanã. A kẽnga Rom yʋʋmd 1961 n na n tʋm ne a Lucio Lombardo-Radice, la a lebg n wa Novi Sad yʋʋmd 1963 wã, n kogl a PhD wã, sẽn yaa matematɛkã pipi doktorã Novi Sad wã. A raab yaa O konačnim nedezargovim ravnima generisanim četvorotemenikom [Tõnd sẽn pa tar sor n na n paam n paam n bãng bũmb ning sẽn pa be sorã] .[4]
Karẽn-bi-pugl
[tekre | teke sidgem]A sẽn wa n paam a doktorã poore, a Cofman maana doktorã poore, t'a yɩ Humboldt karen-bi-bi-poak a Goethe Yuniõrsa wã Frankfurt. A lebga karen-saamb Londõ Imperial College yʋʋmd 1965 la a wa n kẽnga Perugia Yuniõrgr pʋgẽ yʋʋm a yembre. A wa n kẽe Tübingen Yuniõrgã pʋgẽ, Alemayn soolmẽ wã.
Yʋʋmd 1970 wã sʋka, a kẽnga Johannes Gutenberg Yuniõrgr sẽn be Mainz wã, wakat ning a sẽn da rat n bãng bũmb ninsã sẽn sɩng n toeemame. A kẽnga ne matematikkã.A Mainz, a lebga matematã bãngd a Albrecht Beutelspacher sẽn kõ-a doktorã sagl-n-taagã, tɩ b tũ ne-a n paam karen-bi-rãmb wʋsg. A basa karẽn-biisã yʋʋmd 1978 wã, n lebg matematikk karen-saamb Londõ Putney High School yʋʋmd 1978 n tãag yʋʋmd 1993. Yaa wakat kãnga la a gʋlsa a sebrã sẽn dat n sõng kom-bɩɩs nins sẽn maand matematɩ wã.
Yʋʋmd 1993 wã, a lebg n kẽnga Alemãnsã karen-biis sullẽ n lebg matematikk karen-bi-biis Erlangen-Nuremberg karẽn-biis roogẽ. A sẽn yi Erlangen n kẽng Debrecen karẽn-biis roogẽ wã, a kiime yʋʋmd 2001 yʋʋm-rɩt kiuug rasem 19 yʋʋm-rãmb 2001 wã, a sẽn sɩng a tʋʋmdã daar bilf bala.
Sebrã
[tekre | teke sidgem]A Cofman yaa sebr ning sẽn gʋls woto wã:
• Zu-loees nins matematɩɩs kom-bɩɩsã sẽn tarã (Pullen, 1981) Bõe la d segd n welg?
•A sẽn na n bãng bũmb ning sẽn yaa to-to wã yaa: Zu-loees la sagls sẽn be matematɩɩs kom-bɩɩsã yĩnga (Clarendon Press, 1990)[5]Sõn-rãmb la fɩll sẽn lebg n vaees: Zu-loesgo wʋsg sẽn be matematɩs kom-bãmba yĩnga (Claendon Press , 1995)[6]
• Einblicke in die Geschichte der Mathematik [Sẽn-kẽedg sẽn be matematɛkã siglgã pʋgẽ] (Bʋ-bɛd a yiib, Spektrum, 1999 la 2001