Juliette Kennedy
A Juliette Kennedy yaa
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Given name | Juliette |
| Family name | Kennedy |
| Date of birth | 28 Sa-sik kiuugu 1955 |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | mathematician, logician, university teacher |
| Field of work | mathematics, arithmetic, philosophy of mathematics, mathematical logic, set theory |
| Educated at | City University of New York |
| Doctoral advisor | Attila Mate |
| Award received | Guggenheim Fellowship |
karen-bi-poak a yembr sẽn zãmsd matematikkã la statistikã wã sẽn be Helsinki Inivɛrsite wã. A sẽn maand vaeesg wʋsg yaa matematɛk logik la matematɛk yẽbgrã. A sẽn da tʋmdẽ wã, a publisga a Kurt Gödel tʋʋm wʋsg.
Zãmsgã la karẽn-biisã
[tekre | teke sidgem]A Kennedy yaa karen-bi-bi-poak a ye sẽn be Helsinki karẽn-biisã matematikkã la statistikã wɛɛngẽ.[1] : xv
Rɩk-n-taagã
[tekre | teke sidgem]A Kennedy sẽn maan yel-bũndã, a sẽn maan Helsinki Yuniõrẽ wã, a lʋɩɩsa b toog ne matematɛk logikã wɛɛngẽ, sẽn yaa set-teoretik model teorɛɛg la set-teori. A sẽn tʋmd matematɛkã pʋgẽ, a baooda matematɛkã pĩnd wẽndẽ la matematɛkã yẽbgr me. Rẽ poore, a yãka yam n na n maan tʋʋm wʋsg n na n kɩt tɩ a Kurt Gödel sẽn da maandã zĩnd a sẽn maandã pʋgẽ.Yʋʋmd 2017 wã, a publisga a sẽn maan vaeesg a sẽn wilgd a Alan Turing ne a Gödel sẽn maan bũmb ning sẽn kɩt tɩ b tõe n bãng a P ne a NP yellã. A wilgame tɩ b ra segd n maana woto yʋʋmd 1956 wã, a John von Neumann sɛbã pʋgẽ. 14
Sɛb
[tekre | teke sidgem]A Kennedy ne a Roman Kossak yaa sebr ning b sẽn boond tɩ Set Teori, Aritmetik la Matematikã Sɩngr: Teorems, Philosophies wã sɛb-gʋlsdb. A Cambridge University Press yiis-a-la yʋʋmd 2012 yʋʋmdã pʋgẽ, a 36 soabã.[2]
A Kennedy yaa sebr ning sẽn boond tɩ Interpreting Gödel: Critical Essays wã sɛba, sẽn yi Cambridge University Press sẽn yiis yʋʋmd 2014 wã, la a lebs n yiis yʋʋmd 2017 wã. Sebrã pʋgẽ, a Kennedy tigma bãngdb la matematɩsik rãmb sẽn yaa taoor dãmb tɩ b bao n bãng a Gödel tʋʋmdã sẽn wat ne matematɩ wã yẽbgr la a filozofi wã. Yʋʋmd 1931 soabã pʋgẽ, logik soab a Kurt Gödel ra wilga bũmb nins sẽn yaa tɩlɛ tɩ b bãng tɩ b pa zems ye. B wilgame tɩ b sẽn tõe n maan bũmb ning fãa sẽn yaa sõma n tõog n bãng b sẽn tõe to-to wã, b tõe n soka sogs-kãensã sẽn pa tõe n wilg tɩ b yaa sɩda.[3]