Kemi Badenoch
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | United Kingdom |
| Name in native language | Kemi Badenoch |
| Birth name | Olukemi Olufunto Adegoke |
| Given name | Kemi |
| Family name | Badenoch |
| Pseudonym | 栢丹娜 |
| IPA transcription | ˈkɛmi ˈbeɪdənɒk |
| Date of birth | 2 Yuum-vẽkr kiuugu 1980 |
| Zĩ-ninga o roge | Wimbledon |
| Spouse | Hamish Badenoch |
| Native language | English |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | politician, author |
| Employer | Logica, Coutts, The Spectator |
| Educated at | University of Sussex, Birkbeck, University of London |
| Honorific prefix | The Right Honourable |
| Member of political party | Conservative Party |
| Candidacy in election | 2019 United Kingdom general election, 2017 United Kingdom general election, 2024 United Kingdom general election, 2024 Conservative Party leadership election |
| Participant in | World Economic Forum Annual Meeting 2023 |
| Award received | BBC 100 Women, Queen Elizabeth II Platinum Jubilee Medal |
| Official website | http://kemibadenoch.org.uk |
Olukemi Olufunto Adegoke Badenoch Sõr-wilgda:Efn[1][2][3] (Sõr-wilgda:Nee;[4](yaoolem yʋʋr sẽn boond t'a Adegoke; b dog n dog yʋʋmd 1980 yʋʋm tus a yiib soabã) yaa Britɩni wã politik soab sẽn yaa sẽn yaa taoor soab sẽn yaa taoor soaba sẽn yaa taoor soabã sẽn yaa taoor lʋɩt taoor soab sẽn ya Conservative Party wã yʋʋm 2024.[7] A Badenoch ra yaa ministɛɛr a Liz Truss la a Rishi Sunak sẽn zĩnd yʋʋm 2022 n tãag yʋʋm 2024 wã. [8] A yaa tẽnga taoor soab[9]
Yʋʋmd 2012 wã, a Badenoch pa tõog n maan yɩɩr n na n zĩnd Londr tigisẽ ye, la a lebga Londr tigisa sullã sullã taoor soab sẽn yɩ a Victoria Borwick wã sẽn yɩ tẽnga taoor soab yʋʋmd 2015 wã.
A Badenoch sẽn deeg Brexit yʋʋmd 2016 referendumã pʋgẽ, a paama b n yãk n yɩ tẽnga taoor dãmb roogẽ yʋʋmd 2017 wã. A Boris Johnson sẽn lebg ministɛɛr kãsma yʋʋmd 2019 tʋʋlg kiuugã, a Badenoch paama a tʋʋmdã tʋʋmde. Yʋʋmd 2020 yʋʋm-soabg kiuugã pʋgẽ, b yãka a tɩ yɩ ligd yel-soasg naaba la b yãk-a tɩ yɩ tẽnga naaba. Yʋʋmd 2021 sigtema, b zẽka a naam n lebg goosneerã sẽn get b sẽn get b yell ne b sẽn getb b sẽn getbã la b sẽn getd b sẽn get a yellã.
Yʋʋmd 2022 tʋʋlg kiuugã, a Badenoch basa a naamã n wilg a Johnson taoor-sobendã; a pa tõog n yãk a zĩig n na n zĩnd a poorẽ yʋʋm 2022 tʋʋl-n-soab kiuugã pʋgẽ ye. [10][11] A Liz Truss sẽn wa n lebg ministɛɛr kãsma yʋʋm 2022 soabã, a Badenoch lebga ministɛɛr ning sẽn get b sẽn get b raabã yelle, la a yaa ministɛɛr ning get b sẽn boond tɩ pagba la b sẽn get bũmb ning b sẽn getã wɛɛngẽ.[12] Yʋʋmd 2023 wã cabinetã siglg pʋgẽ, a Badenoch rɩka a tʋʋmdã n lebg sigr sẽn geta zagsã la kom-biisã yelle, a sẽn wa n naag ne zagsã la b sẽn get b sẽn get zagsã la a sẽn get b zagsã la tʋʋm-kãsemsã yelle. A Badenoch kell n yaa pagb la pagb sẽn yaa pʋ-peelem ministɛɛrã. [13] Sẽn wa n yɩlẽ tɩ b tõog n yãk b sẽn pa tar b sẽn pa tõe n yãk n yãk n yɩ b sẽn pa segd n yãk n na n yãk n wa yɩ b sẽn na n yãk b n yɩ b taoor soaba, b yãka a Badenoch t'a yɩ b sẽn segd n yɩ b ning n na n yɩ b n yãk n lebg b taoor soaba. A tõoga a Robert Jenrick n lebg sull ning sẽn getã taoor soaba.
Bi-bɩɩga la b zãms-yã
[tekre | teke sidgem]A Olukemi Olufunto "Kemi" Adegoke dogame yʋʋmd 1980 yʋʋmdã yʋʋmdã yʋʋmd kiuug rasem a 2 wã Wimbledon, Lɔndr. [14] A ma a Feyi yi Nizɛɛr n wa n tɩ paam tɩɩm la a dogame. Yaa sẽn deng n wa n yɩ yʋʋmd 1981 British Nationality Act sẽn yiis b sẽn dog-b Etazĩni wã sẽn na n paam b tẽnsã tẽngre wã. A Feyi leb n wa n lebg n wa Nizɛɛrẽ, a Olukemi rogmã poor bilfu. [15][16][17][18] A Badenoch sẽn wa n sõs ne a zakã rãmb wã, a kɩɩsame tɩ yẽ yaa "ya-rɩt-rɩta" la a yeelame tɩ a zakã rãmb ra pa mi t'a tõe n paam-a lame tɩ b paam-a n paam Britɩni wã tɩ b pa yã-a ye. [19][20] A ba wã, a Femi Adegoke, ra yaa logtor sẽn da yaa bãad sẽn da yaa ra-tẽnga, t'a wa n lugl b sẽn yiisd sɛbã Nigɛɛrẽ, la a lebg n zabd ne Yoruba nebã sorã. A ma a Feyi ra yaa pisikolozi karen-saamb Lagos Inivèsite. Adegoke tara saam-bi-poak la saam-biiga.[21][20] Sã n yaa ne b sẽn da yiis b zʋrnallã pʋgẽ wã, a Badenoch yaa Nigeri tẽnga taoor-soab a ye sẽn da yi wã pipi saam-biig a ye. [22] A Badenoch zĩnda Lagos, Nîgeri la Etazĩni, a ma sẽn da zãmsd nebã lektoorã. [23][15] A Badenoch goma a sẽn paam "tõnd sẽn paam pãng wʋsg" Nigeri wã yelle. A zakã rãmb da be Surulere sẽn yaa tẽn-kɩlas sẽn be sʋka, la a ra yaa karen-biiga Lagos tẽn-tẽngã lekollẽ. A Badenoch yeelame tɩ a yaa "gɛt sẽn be sʋka" la a yeelame tɩ yʋʋmd 2018 wã, "a sẽn yaa tẽng sẽn be sʋka wã ra rat n yeelame tɩ ned pa tar koom sẽn yaa sõma bɩ elektrã ye, tɩ wakat ninga a rɩk a meng fotã n kẽng lekollẽ". A yeelame tɩ a zakã rãmb paama "naongã wakat" n yaa wa b sẽn wa n wa n wa ne wã.[24] A sẽn na n lebg n wa Britani wã a yʋʋm 16 wã, a ma zoa n na n zĩnd ne-a, a sẽn da wa n yaa politikã la a paoongã sẽn wa n wa n boogd a zakã pʋgẽ wã yĩnga. [25] A Badenoch sẽn wa n be a parlamentã pʋgẽ wã, a yeelame t'a yaa "vɩɩm-soab sẽn yaa pipi yageng n yi". [26] A Badenoch zãmsa b sẽn boond tɩ A Levels wã biologi, kemik la matematikkã pʋgẽ, Phoenix College, sẽn yaa Morden, Londr kibsa pʋgẽ.[27] A paama B biologi wã pʋgẽ, B kemistri wã pʋgẽ la D matematikkã pʋgẽ, n yeel tɩ "ko-ko-kãnga pʋgẽ ned baa a yen pa modg-a t'a tõog n pids a sẽn tõe n maane" baa a sẽn da yaa "sẽn yaa A karen-biiga" n da be Nizɛɛrã, la tɩ b sẽn bas-a tɩ Britãni wã zãmsdã kɩt tɩ a lebg ra-tẽeb soaba. [28][her][29] Rẽ n so t'a pa paam n kẽng Warwick Inivɛrsite wã ye. A ra tʋmdda McDonalds zakẽ, n paas tʋʋm a taab me. Wakat kãnga, a yeelame t'a " lebga tʋmtʋmdb sullã". [14][30] A Badenoch zãmsame komputaar siglgã siglgã sigleng siglgã zug n paam a magister sẽn yaa injener yʋʋm 2003.[31][32] A zãmsda sɛb Birkbeck, London karẽn-biis roogẽ, n paam sɛb lisgu yʋʋmd 2009, la a lebg Birkbeck karen-biiga yʋʋmd 2018 wã.[33][34]
A sẽn sɩng a tʋʋmdã
[tekre | teke sidgem]A Badenoch sɩngame n tʋm informaasõ wã wɛɛngẽ, a sɩngame n yɩ program dãmba bãngd a Logica (b sẽn wa n lebg CGI Group) pʋgẽ yʋʋmd 2003-2006 sʋka. A sẽn da tʋmd be wã, a karemda sɛb wakat bilf ne Birkbeck, London karẽn-biis roogẽ, n paam sɛb karen-bi-bi-raad yʋʋmd 2009 wã. [15] A Badenoch tʋma wa siglgã yel-bũndã yel-bãoog sẽn tʋmd ne Royal Bank of Scotland Group wã, n yaool n maan konsultã la ligd tʋʋmde, n tʋm wa taoor soab sẽn tʋmd ne tẽnsã bãankã la b ligd yel-gɛt a Coutts yʋʋmd 2006 n tãag yʋʋmd 2013 la sẽn wa n yɩ taoor soab sẽn tʋm ne siglgã sɛbã yʋʋmd 2015 n tãag yʋʋm 2016. [35][32][36][37]
Politiki karẽn-biisa
[tekre | teke sidgem]A Badenoch kẽnga Conservative Party wã pʋgẽ yʋʋmd 2005 a sẽn tar yʋʋm 25 wã.[38][39] Yʋʋmd 2010 wã, a raaga a Dulwich la West Norwood pʋga, n wa zĩndi n be a tãab soaba, a sẽn be Labour Party wã taoor soab Tessa Jowell ne a Liberal Democrat kandida Jonathan Mitchell poorẽ. [40]
Londr tigis-kãsengã
[tekre | teke sidgem]In 2012, Badenoch stood for the Conservatives in the London Assembly election, where she was placed fifth on the London-wide list;[41] Badenoch was not elected as Conservatives won only three seats.[42] Three years later, in the 2015 general election, Victoria Borwick was elected to the House of Commons[43] and resigned her seat on the London Assembly. The fourth-placed candidate on the list, Suella Fernandes (Braverman), was also elected as an MP,[44] so Badenoch became the new Assembly Member.[45] She went on to retain her seat in the Assembly at the 2016 election, being succeeded in 2017 by fellow Conservative Susan Hall.[46] Badenoch supported Brexit in the 2016 UK EU membership referendum.[23] In 2018, Badenoch admitted that, a decade earlier, as a prank, she had hacked into the website of Deputy Leader of the Labour Party Harriet Harman; Harman accepted Badenoch's apology, but the matter was reported to Action Fraud, the UK's cyber crime reporting centre.[47][48][49]
- ↑ Ivens, Martin (2024-11-04). "Kemi Badenoch Offers the Tory Party a Shot at Redemption". Bloomberg.
On Saturday the Tories elected their first Black leader, Olukemi Olufunto Adegoke Badenoch.
- ↑ "Kemi Badenoch on Reform, trans wars, and the mountain the Tories need to climb". 25 April 2025.
- ↑ "Kemi Badenoch, symbol of a changing Conservative party and country". 2 November 2024.
- ↑ Brunskill, Ian (19 March 2020). The Times guide to the House of Commons 2019: the definitive record of Britain's historic 2019 General Election. HarperCollins Publishers Limited. p. 319. ISBN 978-0-00-839258-1. OCLC 1129682574. Archived from the original on 9 November 2021. Retrieved 23 June 2021.