Louise Mushikiwabo
A Louise Mushikiwabo (tõnd sẽn dog yʋʋmd 1961 wã, mai 22 wã) [1] yaa ONU ONU taoor soaba a naas n yaa a naas soaba. A yaa Rwanda tẽnga taoor soaba, la a yaa Rwanda taoor soaba. A yɩɩ goosneema taoor soaba me. A ra yaa tẽnga taoor soaba.[2][3]
A VIIM SINGRE
[tekre | teke sidgem]A Louise Mushikiwabo rogame yʋʋmd 1961 kiuug rasem 22 Rwand tẽnga tẽnga Kigali. [4]A ba wã yaa Bitsindinkumi, sẽn yit Batsobe buudẽ wã. [5] Bitsindinkaumi ra yaa pʋʋg-n-soaba, n get zakã zakẽ wã sẽn yaa bõne, la a ra yaa logtor sẽn tʋmd koloneelã kaafã pʋʋgẽ. A ma yaa a Nyiratulira, sẽn yaa Abiru filozof la zab-gʋlsd a Alexis Kagame pipi saam-bi-poak. [6] A zĩnda Kigali. [7]A saam-bi-pogs a ye sʋka, a yaa a Lando Ndasingwa, sẽn lebg rapã la politikã sẽn yaa nin-kãsenga Rwandã pʋgẽ, n yaool n ki yʋʋmd 1994 Rwandã kʋdemdã sasa, la a Anne-Marie Kantengwa, sẽn deeg a Lando wã hotell a Chez Lando a kũumã poore, la a zĩnd Rwandã parlamentã pʋgẽ yʋʋmd 2003 n tãag yʋʋmd 2008 wã
A sẽn wa n baas pipi la pipi lekollã Kigali, Mushikiwabo kẽnga Rwandã karẽn-biis roogẽ, Butare sẽn be zĩ-gõongo wã, yʋʋmd 1981 wã. [8] [9]A paama a diplôme yʋʋmd 1984 wã, n paam a BA wã sẽn gomd Anglaisã pʋgẽ, la a yaool n tʋm n yɩ lekoll karen-saamb bilf bala. [6] Yʋʋmd 1986 wã, a yi Rwandã n kẽng Etazĩni, la a sɩngame n zãms buud-goam la võor wʋmb wɛɛngẽ, la a zãmsda Frans buud-gomd sẽn yaa a sẽn yaa karen-bi-kãsenga. [10] [11]A sẽn wa n na n sa a karen-biisã yʋʋmd 1988 wã, a kell n zĩnda Etazĩni, n zĩnd Washington, D.C. soolmẽ wã.[12][13]A sɩngame n tʋmdẽ ne b sẽn get b tʋʋm tʋʋmde, n yaool n dɩk tʋʋmde ne Afirik Rõog Bankã (ADB); a sẽn da tʋmd ne ADB wã, a zĩnda Tunisi wakat bilf pʋgẽ, la a wa n lebga banki wã sɛb taoor soaba. [14][15][16]
Yʋʋmd 2006 wã, a Mushikiwabo gʋlsa sebr sẽn boond t'a Rwanda Means the Universe, sẽn yaa Amerik zʋrnallist la sodaas-rɩtgã Jack Kramer sẽn gʋls ne a ye. [16]Sebrã yaa kareng sẽn tar pʋ-tẽnga, n bilg Mushikiwabo zakã sẽn yɩ to-to, a vɩɩmã sẽn sɩng Rwandã pʋgẽ, la a sẽn paam n yi Amerikã n kẽng Etazĩni wã.[16]
A POLITIK TUUMA
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2008 wã, Rwand tẽnga taoor soab a Paul Kagame boolame t'a Mushikiwabo lebg n wa a rogem tẽnga, Rwandã, n wa zĩnd a goosneema wã pʋgẽ. A yaa minisr sẽn geta bãngrã yelle, n dɩk a Laurent Nkusi zĩigã. [10][17]A Mushikiwabo sẽn sɩng a tʋʋmdã, a ra segd n yãka yam n maan bũmb sẽn na yɩl n zab ne tẽn-tẽngã sɛb sẽn da tar gom-biis sẽn paoogd Kagame wã. [18]B sẽn da yiisda seb-kãngã, yaa seb-kãng sẽn boond t'a Umuco. A ra makda a prezida ne a Adolf Hitler.[19] A Nkusi zãgsame tɩ b pa yiis seb-kãngã ye. A Mushikiwabo pa bas seb-kãngã tɩ b yiis ye. La a pa le yiis-a ye yʋʋmd 2008 zĩ-lik kiuugã pʋgẽ. [20] A Mushikiwabo ra sagenda a tʋmd-n-taasã tɩ b sõng b sõorã lohoremã, la a ra ket n getame tɩ b sakda Rwandã sɛb sẽn yaa kãsenga sẽn kẽed ne zãagbã tõogrã.[21][22] Yʋʋmd 2009 wã, a kɩtame tɩ b gɩdg b sẽn pa rat n moon ne b sẽn pa mi b sẽn maan bũmb ning n na n maan n kɩt tɩ b bãng tɩ b pa tõe n maan bũmb ning sẽn pa segd ye. A wilgame tɩ b ra na n kɩtame tɩ b raabã "paag ne neb nins sẽn pa mi a Zeova wã la b sẽn pa tẽed a Zeova wã".[23]
Sẽn paas t'a ra yaa minisr ning sẽn get b yellã yell n getẽ, a Mushikiwabo me yɩɩ goosneema taoor soab a sẽn da yaa sɛb minisrã wakate. [24] Wala makre, Rwandã sẽn da wa n be ne Alemã wã, b sẽn wa n yõk a Rose Kabuye sẽn yaa a prezida Kagame taoor soaba, a Mushikiwabo goma ne tẽn-zẽmsã sɛb tɩ b wilg Rwandã goosneema sẽn get bũmb ningã. [25] A ra tõe n goma Rwandã buud-goam nins fãa sẽn yaa Kinyarwanda, Frans la Ingliz buud-goamy wã pʋgẽ. [24]
A TUUM SANA
[tekre | teke sidgem]Afrika Europe Foundation (AEF), sull sẽn yaa sull sẽn geta Afrɩka ne Erop zoodã wɛɛngẽ (sa yʋʋmd 2020 wã) [25] Munich Security Conference, sull sẽn yaa taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yellã yelle[26] International Gender Champions (IGC), sull[27] Paris School of International Affairs (PSIA), sull sẽn get b yell b sẽn get b sull ning sẽn geta b yellã yelle[28]
A MENG VIIM LA FAMI VIIM
[tekre | teke sidgem]A ba-biig a Lando Ndasingwa yaa Tutsi wã minisr a ye sẽn zĩnd Habyarimana naamã sasa, la b kʋ-a yʋʋmd 1994 buud kʋʋngã sɩngrẽ. [29] A saam-bi-poak a Anne-Marie Kantengwa rɩka a yao wã gãdgã ne a gãdgã gãdgã, a Chez Lando wã taoor a kʋrã poore. Mushikiwabo yaa Rwandã bãngd la maan-kʋʋd a Alexis Kagame me bi-pugli. [8]
LEBGESE
- List of foreign ministers in 2017
- Cabinet of Rwanda
SEBTIISE
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://entities.oclc.org/worldcat/entity/E39PBJjmPvQ8QJC6JKXHvDv8md.html
- ↑ https://entities.oclc.org/worldcat/entity/E39PBJjmPvQ8QJC6JKXHvDv8md.html
- ↑ https://allafrica.com/stories/200912070644.html
- ↑ https://books.google.com/books?id=9E6xCgAAQBAJ&pg=PA157
- ↑ https://books.google.com/books?id=wp42sgFhqFcC
- ↑ 6.0 6.1 https://en.wikipedia.org/wiki/Louise_Mushikiwabo#CITEREFMushikiwaboKramer2007
- ↑ http://www.konnectafrica.net/minister-louise-mushikiwabo-rebuilding-rwanda-one-policy-at-a-time/
- ↑ 8.0 8.1 https://books.google.com/books?id=9E6xCgAAQBAJ&pg=PA157
- ↑ http://us.macmillan.com/author/louisemushikiwabo
- ↑ 10.0 10.1 https://web.archive.org/web/20170908032105/http://www.duchessinternationalmagazine.com/profile/louise-mushikiwabo/
- ↑ https://www1.udel.edu/udaily/2015/oct/rwanda-minister-101414.html
- ↑ https://www1.udel.edu/udaily/2015/oct/rwanda-minister-101414.html
- ↑ https://books.google.com/books?id=wilyjMI3UxcC&pg=PT30
- ↑ https://books.google.com/books?id=wilyjMI3UxcC&pg=PT30
- ↑ https://www.newtimes.co.rw/section/article/2008-03-08/86852/
- ↑ 16.0 16.1 16.2 https://web.archive.org/web/20190716110903/https://www.questia.com/library/journal/1P3-1243349371/rwanda-means-the-universe-a-native-s-memoir-of-blood
- ↑ https://www.newtimes.co.rw/section/article/2008-03-26/3130/
- ↑ https://books.google.com/books?id=7NMXABwIjyAC&pg=PA528
- ↑ https://www.newtimes.co.rw/section/article/2008-03-24/3119/
- ↑ https://books.google.com/books?id=7NMXABwIjyAC&pg=PA528
- ↑ https://www.newtimes.co.rw/section/article/2008-05-03/40028/
- ↑ https://www.newtimes.co.rw/section/article/2009-04-27/8220/
- ↑ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/8019398.stm
- ↑ https://www.newtimes.co.rw/section/read/14354
- ↑ https://www.friendsofeurope.org/initiatives/eu-africa-high-level-group/
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Munich_Security_Conference
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/International_Gender_Champions
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Paris_School_of_International_Affairs
- ↑ http://www.crimesofwar.org/tribun-mag/mag_rwandatestim.html