Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Marian Asantewah Nkansah

Soolge Wikipidiya
Marian Asantewah Nkansah
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Given nameMarian Tekre
Family nameNkansah Tekre
Date of birth1979 Tekre
Zĩ-ninga o rogeGhana Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Twi Tekre
Occupationacademic Tekre
Field of workchemistry Tekre
EmployerKwame Nkrumah University of Science and Technology Tekre
Educated atUniversitetet i Bergen, St Roses Senior High, Kwame Nkrumah University of Science and Technology Tekre
Award receivedTWAS-Fayzah M. Al-Kharafi Award, Fellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences Tekre

A Marian Asantewah Nkansah FGA yaa Gãna tẽms-n-soodsã bãngda. A vaeesgã tʋʋmda sẽn kẽed ne bao yel-gɛtb sẽn kẽed ne sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yell sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yɛl sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yɛl wala kãn-kãe/kẽengã, sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yɛl sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã (POPs) la polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) sẽn be rɩɩbã, koomã, tẽnga, kugã, sedimantã la bũmb a taab sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã. A leb n maanda vaeesg n na n bãng bũmb nins sẽn kɩt tɩ tẽngã lebg rẽgdã sẽn tõe n maan to-to n kɩt tɩ tẽngã lebg rẽgdã. Yʋʋmd 2016 soabã pʋgẽ, ne bãngdb kẽer sẽn yit Kwame Nkrumah inivɛrsite sẽn get siãnsã la teknolozi wã, a maana vaeesg sẽn kɩt tɩ b wilg tɩ tãnd-pɛɛlgã sẽn tõe n dɩ wã tõe n waa ne bãaga.[1][2] Yʋʋmd 2016 soabã, a lebga pipi bãngd sẽn paam Fayzah M. Al-Kharafi kũunã yaa yʋʋm fãa kũun b sẽn kõt sẽn kẽed ne bãngd pag sẽn yit tẽns sẽn pa tar bãngrã la teknolozi wã wɛɛngẽ. A ne a Collins Obuah, sẽn yaa bãngd a to sẽn yit Gãna Inivɛrsite wã, yaa bãngdb a yiib b sẽn yãk tɩ b na n kẽng Lindau Nobel Laureate tigsg yʋʋmd 2017. Yʋʋmd 2021 soabã pʋgẽ, a zĩnda pagb a nu sẽn paam OWSD-Elsevier Foundation Awards sẽn be tẽns nins sẽn nan pa tar tõog pʋgẽ wã sʋka. A paama Afrɩk rol modelã sẽn yaa pag ning sẽn yaa nin-kãsenga yʋʋm 2022 soabã, la b kẽes-a-la Ghana Academy of Arts and Sciences pʋgẽ yʋʋm kãng bala.[3]

A yãadmẽ la a karengã

[tekre | teke sidgem]

A Nkansah roga Gãna, a Maari ne a Zozɛf Nkansah sẽn yaa karen-biis a yiibã. A paama a pipi lekollã la a yiib-n-soabã lekoll St. A Antõy sẽn yaa lekoll b sẽn maand vaeesg n bãngd yɛl toɛy-toɛyã, a Nkawkaw ne a St. Roses Senior High School sẽn be Akwatia wã, la b fãa sẽn be Gãna wĩndg babgã. Rẽ poore, a kẽnga Kwame Nkrumah inivɛrsite ning sẽn get siãnsã la teknolozi wã, n paam a bachelor degree ne chimie la a master degree ne Environmental Chemistry. A tara PhD sẽn kẽed ne Environmental Chemistry sẽn yi University of Bergen sẽn be Norvège wã.[4]

Karẽ-rãmbã

[tekre | teke sidgem]

A yaa karen-saamb n be Kwame Nkrumah inivɛrsite sẽn get siãnsã la teknolozi wã, n zãmsd tʋʋm-noy nins sẽn kẽed ne siãnsã, nikleɛɛrã/radio-siãnsã, siãnsã la sosiyete wã, la petrole wã. A yɩɩ Afrika Hall rezidẽ wã taoor soab la karen-biisa yɛl taoor soab a yiib soaba sẽn get b yell KNUST wã. A bee siglg ning sẽn get tẽn-tẽnsã bãngrã sẽn na yɩl tɩ b tõog n maan b sẽn datã. A Nkansah yaa Global Young Academy taoor soab la a karen-bi-kʋda. A leb n yaa Gãna Geolozi wã taoor soab la Gãna Academy of Arts and Sciences nin-buiida.[5]

Rɩk-n-migs la waoogr

[tekre | teke sidgem]

A Nkansah paama waoogr la kũun a tʋʋma yĩnga, sẽn kẽed ne:[6][7]

  • Fellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences
  • Affiliate of the African Academy of Sciences
  • Featured in the first-ever book on African Women in Science
  • Next Einstein Forum Fellow
  • 2016 - Winner of the Fayzah M. Al-Kharafi Prize
  • 2017 - Selected to attend Lindau Nobel Laureate meeting
  • 2017 - Selection to the Global Young Academy


Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. White clay poses cancer risk - Researchers (in American English). Archived from the original on 2019-10-15.
  2. "Wayback Machine". www.ghanaweb.com. Archived from the original on 2019-10-15. Retrieved 2025-07-19.
  3. Ghanaian researcher wins first Al-Kharafi Prize (in American English). 2016-11-16. Archived from the original on 2025-01-02.
  4. Sciences (TWAS), The World Academy of. "Nkansah, Marian Asantewah | TWAS". twas.org (in English). Retrieved 2025-07-19.
  5. "Marian Nkansah". Global Young Academy (in American English). Retrieved 2025-07-19.
  6. "Nkansah Marian Asantewah | The AAS". www.aasciences.africa (in English). Archived from the original on 2023-04-18. Retrieved 2025-07-19.
  7. Sciences (TWAS), The World Academy of. "Nkansah, Marian Asantewah | TWAS". twas.org (in English). Retrieved 2025-07-19.