Marian Asantewah Nkansah
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Ghana |
| Given name | Marian |
| Family name | Nkansah |
| Date of birth | 1979 |
| Zĩ-ninga o roge | Ghana |
| Languages spoken, written or signed | English, Twi |
| Occupation | academic |
| Field of work | chemistry |
| Employer | Kwame Nkrumah University of Science and Technology |
| Educated at | Universitetet i Bergen, St Roses Senior High, Kwame Nkrumah University of Science and Technology |
| Award received | TWAS-Fayzah M. Al-Kharafi Award, Fellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences |
A Marian Asantewah Nkansah FGA yaa Gãna tẽms-n-soodsã bãngda. A vaeesgã tʋʋmda sẽn kẽed ne bao yel-gɛtb sẽn kẽed ne sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yell sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yɛl sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yɛl wala kãn-kãe/kẽengã, sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã yɛl sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã (POPs) la polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) sẽn be rɩɩbã, koomã, tẽnga, kugã, sedimantã la bũmb a taab sẽn kẽed ne yĩn-wɩsgrã. A leb n maanda vaeesg n na n bãng bũmb nins sẽn kɩt tɩ tẽngã lebg rẽgdã sẽn tõe n maan to-to n kɩt tɩ tẽngã lebg rẽgdã. Yʋʋmd 2016 soabã pʋgẽ, ne bãngdb kẽer sẽn yit Kwame Nkrumah inivɛrsite sẽn get siãnsã la teknolozi wã, a maana vaeesg sẽn kɩt tɩ b wilg tɩ tãnd-pɛɛlgã sẽn tõe n dɩ wã tõe n waa ne bãaga.[1][2] Yʋʋmd 2016 soabã, a lebga pipi bãngd sẽn paam Fayzah M. Al-Kharafi kũunã yaa yʋʋm fãa kũun b sẽn kõt sẽn kẽed ne bãngd pag sẽn yit tẽns sẽn pa tar bãngrã la teknolozi wã wɛɛngẽ. A ne a Collins Obuah, sẽn yaa bãngd a to sẽn yit Gãna Inivɛrsite wã, yaa bãngdb a yiib b sẽn yãk tɩ b na n kẽng Lindau Nobel Laureate tigsg yʋʋmd 2017. Yʋʋmd 2021 soabã pʋgẽ, a zĩnda pagb a nu sẽn paam OWSD-Elsevier Foundation Awards sẽn be tẽns nins sẽn nan pa tar tõog pʋgẽ wã sʋka. A paama Afrɩk rol modelã sẽn yaa pag ning sẽn yaa nin-kãsenga yʋʋm 2022 soabã, la b kẽes-a-la Ghana Academy of Arts and Sciences pʋgẽ yʋʋm kãng bala.[3]
A yãadmẽ la a karengã
[tekre | teke sidgem]A Nkansah roga Gãna, a Maari ne a Zozɛf Nkansah sẽn yaa karen-biis a yiibã. A paama a pipi lekollã la a yiib-n-soabã lekoll St. A Antõy sẽn yaa lekoll b sẽn maand vaeesg n bãngd yɛl toɛy-toɛyã, a Nkawkaw ne a St. Roses Senior High School sẽn be Akwatia wã, la b fãa sẽn be Gãna wĩndg babgã. Rẽ poore, a kẽnga Kwame Nkrumah inivɛrsite ning sẽn get siãnsã la teknolozi wã, n paam a bachelor degree ne chimie la a master degree ne Environmental Chemistry. A tara PhD sẽn kẽed ne Environmental Chemistry sẽn yi University of Bergen sẽn be Norvège wã.[4]
Karẽ-rãmbã
[tekre | teke sidgem]A yaa karen-saamb n be Kwame Nkrumah inivɛrsite sẽn get siãnsã la teknolozi wã, n zãmsd tʋʋm-noy nins sẽn kẽed ne siãnsã, nikleɛɛrã/radio-siãnsã, siãnsã la sosiyete wã, la petrole wã. A yɩɩ Afrika Hall rezidẽ wã taoor soab la karen-biisa yɛl taoor soab a yiib soaba sẽn get b yell KNUST wã. A bee siglg ning sẽn get tẽn-tẽnsã bãngrã sẽn na yɩl tɩ b tõog n maan b sẽn datã. A Nkansah yaa Global Young Academy taoor soab la a karen-bi-kʋda. A leb n yaa Gãna Geolozi wã taoor soab la Gãna Academy of Arts and Sciences nin-buiida.[5]
Rɩk-n-migs la waoogr
[tekre | teke sidgem]A Nkansah paama waoogr la kũun a tʋʋma yĩnga, sẽn kẽed ne:[6][7]
- Fellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences
- Affiliate of the African Academy of Sciences
- Featured in the first-ever book on African Women in Science
- Next Einstein Forum Fellow
- 2016 - Winner of the Fayzah M. Al-Kharafi Prize
- 2017 - Selected to attend Lindau Nobel Laureate meeting
- 2017 - Selection to the Global Young Academy
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ White clay poses cancer risk - Researchers (in American English). Archived from the original on 2019-10-15.
- ↑ "Wayback Machine". www.ghanaweb.com. Archived from the original on 2019-10-15. Retrieved 2025-07-19.
- ↑ Ghanaian researcher wins first Al-Kharafi Prize (in American English). 2016-11-16. Archived from the original on 2025-01-02.
- ↑ Sciences (TWAS), The World Academy of. "Nkansah, Marian Asantewah | TWAS". twas.org (in English). Retrieved 2025-07-19.
- ↑ "Marian Nkansah". Global Young Academy (in American English). Retrieved 2025-07-19.
- ↑ "Nkansah Marian Asantewah | The AAS". www.aasciences.africa (in English). Archived from the original on 2023-04-18. Retrieved 2025-07-19.
- ↑ Sciences (TWAS), The World Academy of. "Nkansah, Marian Asantewah | TWAS". twas.org (in English). Retrieved 2025-07-19.