Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Olabisi Ugbebor

Soolge Wikipidiya
Olabisi Ugbebor
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipNigeria Tekre
Date of birth29 Yuum-vẽkr kiuugu 1951 Tekre
Zĩ-ninga o rogeLagos State Tekre
Native languageÈdè Yorùbá Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Èdè Yorùbá, Nigerian Pidgin Tekre
Occupationmathematician, statistician, university teacher Tekre
Field of workscience, technology, engineering, and mathematics Tekre
EmployerUniversity of Ibadan Tekre
Educated atUniversity of London, University of Ibadan, Queen's College, Lagos Tekre
Doctoral advisorS. James Taylor Tekre
Doctoral studentStephen E. Onah Tekre

Olabisi Oreofe Ugbebor (a sẽn dog yʋʋm 1951 yʋʋmd kiuug rasem 29 wã)[1] yaa Nigeri wã pipi pag sẽn yaa matematɩ karen-saambã.[2]A rogame Lagos, a zãmsame matematikkã Ibadan Inivèsite la rẽ poore a zãmsame Londr Inivèsite, la a paama PhD yʋʋmd 1976.[3][4]

Zãmsgã la karẽn-biisã

[tekre | teke sidgem]

A Ugbebor sẽn dog Lagos wã, a paama a karen-bi-pugli wã sẽn be laogẽ wã. A paama a pipi digri matematikkã pʋgẽ Ibadan Inivèsite yʋʋmd 1972. Yʋʋmd 1973 wã, a paama a sẽn paam n paas digri wã statistikã pʋgẽ, Londr Inivèsite Kolege, n yaool n wa tõog n maan a raab ning sẽn gomd Brownian Motion wã sẽn yaa bũmb ning sẽn kɩt tɩ b maand makr n maand bũmb ninsã yell a yʋʋm 25 wã pʋgẽ. A sẽn da be Unibadan wã, a ra yaa pag a ye bal n zãmsd lekollã. A yaa Nigeria pipi pag sẽn paam PhD la a lebg matematɛk karen-saambã.[5]Yʋʋmd 2017 wã, b kɩtame t'a lebg Nizɛɛr matematɛk sull ning sẽn get matematɛkã wɛɛngẽ wã karen-biiga.[6]

Sõsg ning sẽn be sɛbã pʋgẽ

[tekre | teke sidgem]

•A yaa Polynomials for Analytical Solutions of the Black-Scholes Pricing Model for Stock Option Valuation

• B sẽn toeem Black-Sholes modelã ne sẽn pa tol n tõe n yɩlẽ n tõog n bãng b sẽn tõe n maan bũmb ninsã fãa.[7]

•Dũniyã gill zugu, b sẽn yãkd tɩ b na n maan •Bũmb ning sẽn yaa sõma wã, b na n maana •Bũmb ning sẽn pa tõe n maan ye.

•Bãngr-gomdã sẽn yaa b sẽn maan n na n bãng b sẽn na n maan bũmb ning sẽn pa zems ne b sẽn na yɩl n bãng b sã n na n maan b sẽn tõe n maan bũmb ningã,

•B tõe n bãnga b sẽn tõe ne bũmb ning sẽn tõe n sõng-b tɩ b maan b sẽn dat n maan bũmb ninsã.

D sẽn yaa karen-bi-taasã sullã

[tekre | teke sidgem]

•A yaa b sẽn da boond tɩ "Methematics Society" wã taoor soaba.

•A yaa Afrɩka Tãadem Tãadem sull ning b sẽn boond tɩ Africane Economic Society wã ning a sẽn yaa a ningã.[8]

•A yaa b sẽn boond tɩ "Bernoulli Society for Mathematical Statistics and Probability" (1988-1992) ning sẽn boond tɩ Trigãnd Dũniyã Pagbã Koe-moonegã sull sẽn get bãngrã wɛɛngẽ, Itali, yʋʋmd 1993 wã.[9]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. "Professor O.O. Ugbebor | Faculty of Science, UI". sci.ui.edu.ng. Retrieved 2025-08-02.
  2. Nation, The (2013-07-20). "Meet Nigeria's queen of Mathematics". The Nation Newspaper (in American English). Retrieved 2025-08-02.
  3. Erinosho, Stella Yemisi (1994). Perspectives on Women in Science and Technology in Nigeria (in English). Sam Bookman. ISBN 978-978-2165-37-4.
  4. Mathematics Genealogy Project (in English). 2025-07-18.
  5. Meet Professor Olabisi Ugbebor, First Nigerian Woman To Obtain A Ph.D. Degree In Mathematics - Fab Magazine (in American English). 2017-09-30. Archived from the original on 2018-05-23.
  6. Nwafor (2017-08-26). "Adeboye, 3 women mathematicians bag highest award". Vanguard News (in British English). Retrieved 2025-08-02.
  7. Edeki, S. O.; Owoloko, E. A.; Ugbebor, O. O. (2016-02-01). The modified Black-Scholes model via constant elasticity of variance for stock options valuation. Vol. 1705. p. 020041. doi:10.1063/1.4940289. ISSN 0094-243X.
  8. "Home". Africa Econ. Society (in English). Retrieved 2025-08-02.
  9. "MEMBERSHIP OF LEARNED SOCIETIES | Faculty of Science, UI". sci.ui.edu.ng (in English). Archived from the original on 2019-07-01. Retrieved 2025-08-02.