Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Olga Hadžić

Soolge Wikipidiya

A Olga Hadžić

Olga Hadžić
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipSerbia Tekre
Name in native languageОлга Хаџић Tekre
Given nameOlga Tekre
Date of birth25 Sa-sik kiuugu 1946 Tekre
Zĩ-ninga o rogeNovi Sad Tekre
Date of death23 Yuum-vẽkr kiuugu 2019, 21 Yuum-vẽkr kiuugu 2019 Tekre
Languages spoken, written or signedSerbian Tekre
Occupationmathematician Tekre
Educated atUNS, Jovan Jovanović Zmaj Gymnasium (Novi Sad) Tekre
Doctoral advisorBogoljub Stanković Tekre
Doctoral studentZoran Mitrović, Tatjana Došenović, Ljiljana Gajić, Mila Stojaković Tekre
Member ofSerbian Academy of Sciences and Arts Tekre

(n-a ye: 25 Aug 1946 - n-a ye n ki n ki n sa wã yʋʋm 2019 yʋʋm yʋʋm yʋʋm tus a yiibu) yaa Serb matematɛk sẽn da mi a sẽn maand bũmb nins sẽn wilgd tɩ b tara bõn-vɩɩs sẽn pa tõe n welg bũmb ninsã.

Bi-bɩɩga la b zãms-yã

[tekre | teke sidgem]

A Hadžić rogame Novi Sad, yʋʋmd 1946 tʋʋlg kiuug rasem 25 wã,[1][2] a yaa ra-poak a Lazar Hadžić la gʋlsd la logtor a Ilija Ognjanović bi-pugl.[sr] A kẽnga Jovan Jovanović Zmaj Gymnasium la yɩɩl karen-biis a ye Novi Sad. A paama a matematikkã digri Novi Sad karẽn-biis roogẽ yʋʋmd 1968 wã, la a kell n kell n yɩɩ karen-bi-poak n paam a magisterã sẽn be Beligrad karẽn-biigã sẽn zãmsd b bãngrã la matematikkã pʋgẽ yʋʋmd 1970 wã, la yẽ me tõog n paam a doktorã sẽn be Novi Sad karẽngã yʋʋmd 1972 wã. A doktorã raab ning a sẽn da tar n boond t'a Neki problemi diferencijalnog računa u lokalno konveksnim prostorima wã yaa Bogoljub Stanković n get-a.[3]

A sẽn wa n wa n be a vɩɩmã pʋgẽ, a rɩka a tʋʋmdã n zãmsd tẽn-dãmbã la a lebg n kẽed n na n kẽed tẽn-dãmb la tẽn-dãmba. A paama a magisterã yʋʋmd 2005 wã, la a paama a yiib-n-soabã yʋʋmd 2006 soabã, a Jovan Romelić sẽn get a zugã.

Karẽn-bi-bɩɩse la vɩɩmã sẽn kaoosdã

[tekre | teke sidgem]

A Hadžić zĩnda a karẽn-biisã Novi Sad Yuniõrgrẽ, n lebg karen-bi-bi-pugl daarã yʋʋmd 1973, karen-biiga yʋʋm 1977, la karen-biis sẽn tar minim zãng yʋʋm 1981. A lebga karẽn-biisã taoor soaba yʋʋmd 1996, la yaa Serbi wã pipi pag sẽn paam tʋʋm-kãngã.

A yɩɩ matematã zʋrnallã sẽn yaa "Universititet u Novom Sadu", Zbornik Radova Prirodno-Matematičkog Fakulteta, Serija za Matemati [Novi Sad Yunivɛrzitetã, Zãmsgã Reviizã, Sɛndã Fakultẽ, Matematãs Seri wã) sẽn da lebg "Novi Sad Journal of Mathematics" wã sigr-n-soaba, yʋʋmd 1971 n tãag yʋʋmd 1995 wã.

A Hadžić yaa sebr dãmb sẽn gomd matematikkã yelle, n get bũmb nins sẽn be b sẽn tõe n maan n bãng bũmb ning sẽn yaa to-to wã yelle:

•A Osnovi teorije nepokretne tačke [Fondations of fixed point theory], Matematika sull, Novi Sad, 1978 wã.[4]

•A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b bãng tɩ b tõe n bãng bũmb nins sẽn be zĩig ning fãa sẽn be zĩig ningã.[5]Numeričke i statističke metode u obradi eksperimentalnih danych [Bãngr-gomd la sõor sẽn wilgd tɩ b maand b bãngrã wɛɛngẽ wã] Matematikã karengẽ, Novi Sad, 1989.[6]

•A sẽn maan woto wã yaa a sẽn maan bũmb ning sẽn yaa a soab n maan bũmb ning a sẽn maandã.[7]

•A Endre Pap, a Kluwer, yʋʋmd 2001 wã pʋgẽ, b wilga bũmb ning sẽn yaa bũmb sẽn pa tõe n yɩ to-to wã wɛɛngẽ.[8]

B sẽn deegd-a wã
[tekre | teke sidgem]

A Hadžić yaa Serbi wã bãngrã la minimã karen-biiga, sẽn yãk-a yʋʋmd 1991 wã, la a yaa Vojvodina bãngrã la bõn-naandsã karen-biig me, sẽn yãk a soab yʋʋm 1984 wã, la sẽn yɩ a soab yʋʋm 1990 wã.[9]

Sebtiisi
[tekre | teke sidgem]