Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Pandrosion

Soolge Wikipidiya

Alexandri wã Pandrosion

Pandrosion
neda
Sex or genderfemale Tekre
Name in native languageΠανδρόσιον Tekre
Birth nameΠανδρόσιον Tekre
Date of birth300 Tekre
Zĩ-ninga o rogeAlexandria Tekre
Date of death360 Tekre
Place of deathAlexandria Tekre
Languages spoken, written or signedAncient Greek Tekre
Occupationmathematician Tekre
Floruit4. century Tekre
Magnum opus Tekre

(Grik pĩnd wẽndẽ: Πανδροσίων) yaa matematɛk soab sẽn zĩnd yʋʋm kob-gĩnd a naas soabã pʋgẽ, sẽn be Alexandri wã Pappus sẽn be a Papus wã sẽn gom ne-a wã pʋgẽ, la b mi n bãngame t'a ra tõe n yãka manesem sẽn zems tɩ b tõe n maan n paas a kubã naoor a yiibu. Yaa yẽ n yaa pag ning sẽn deng n bãng matematikkã.

Sõsg nins b sẽn kõ wã

[tekre | teke sidgem]

A Pappus rɩka a karengã pʋga n na n maneg bũmb nins a sẽn get tɩ yaa yel-wẽn Pandrosion karen-biisã pʋgẽ wã.[1][2] Baa a Pappus sẽn pa wilg tɩ b pa tõe n maan woto ne Pandrosion wã, a tara sor n na n bãnge tɩ b tõe n bãnge n bãnge, la tɩ b tõeeme n bãnge b sẽn na n maan to-to n bãnge. Yaa "recursive geometric" looseng ye, la yaa a tãab-n-soaba, la pa tʋm ne a sẽn be yĩngr-bila wã ye.A Pappus yeelame tɩ b pa tar makr sẽn wilgd tɩ b ra tõe n maan bũmb n sõng-a ye.[3]Bũmb a to sẽn be seb-kãng pʋgẽ, la sẽn tõe n yɩ a Pandrosion n kɩt tɩ b maan woto me, yaa a sẽn yaa sõma la sẽn yaa sõma n naan maan a geometri wã sẽn yaa nana n yɩɩd a Pappus sẽn maan a woto wã.[4]

B sẽn boond tɩ

[tekre | teke sidgem]

A yʋʋr sẽn boond tɩ Pandrosion yaa a Pandrosos sẽn yaa Atɛn rĩm a pipi wã bi-pugl yʋʋr sẽn yitẽ wã, tɩ rat n yeelame tɩ "bõn-naandbã fãa". Woto yĩnga, b wilgame tɩ "pa tõe tɩ yaa rao yʋʋr ye".[5]

A Friedrich Hultsch sẽn wa n lebg a Pappus Collection wã yʋʋmd 1878 wã n yiis a sẽn da gʋls-a wã, a sẽn lebg-a ne Gɛrk ne Latin wã, a ra gomda Pandrosion yell ne a sẽn tũnug ne pag gom-bilã. A Hultsch yeelame tɩ yaa yel-wẽnde, la a leb n yeelame tɩ Pandrosion yaa rao.[6]La yʋʋm 1988 wã, Alexander Raymond Jones sẽn lebg Pappus n lebg n lebg n yeel tɩ pagã sẽn yaa pagã pa beẽ wã yaa yel-wẽn ye.La yaa sɩd tɩ b sẽn lebg a ye wã kɩtame tɩ b bãng tɩ pagã yaa pag ye.[7][8][9]

A Hypatia yaa pipi pag sẽn sõng matematɛkã pʋgẽ, la a Pappus ki n nan ka ta a Hypatia rogmã daar sẽn deng n be wã ye. Rẽ n so t'a Pandrosion yaa pag sẽn da kẽesd a meng matematikkã pʋgẽ n yɩɩd a Hypatia wã n tõe n yɩ kandɩt sẽn tõe n yɩ a soab ye. A Pappus me wilgame tɩ a Pandrosion yaa matematikk karen-saamb la a Pappus ra gʋlsda rao-rãmba bal a karen-biisã sʋka, la a Edward J. Watts wilgame tɩ a Hypatia tõe n da mii Pandrosion, wall n pʋd n bãngame.

Sebtiisi
[tekre | teke sidgem]