Pascale Allotey
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Ghana |
| Given name | Pascale |
| Family name | Allotey |
| Date of birth | 20. century |
| Zĩ-ninga o roge | Moroco |
| Occupation | researcher |
| Educated at | University of Western Australia, University of Western Australia, University of Western Australia, University of Ghana |
Pascale Allotey yaa Ghana tẽnga bãag mitb la b yaa Ninsaalbã Sɩɩgã siglgã taoor soaba. A vaeesgã lʋɩɩsa yell sẽn yaa tɩrlem, ninsaalb noor la tɩrlem wɛɛngẽ, bala yaa laafɩ la bãag wɛɛngẽ, laafɩ siglgã wɛɛngẽ la dũniyã laafɩ vaeesg wɛɛngẽ. A tʋma tʋʋm toor-toor sẽn yaa sɩbgr sull sẽn get laafɩ wã yell n get dũniyã siglgã yelle. A Allotey yaa Paris Institut pour l'étude avancée wã sẽn get dũniyã bãaga zãagrã wɛɛngẽ. A sõngda nebã tɩ b bãng COVID-19 bãaga sẽn wat ne to-to wã, la b bãng dũni wã laafɩ wã yɛl yɛl yɛl tigis-kãsengã sẽn na n yɩ to-to la b bãng The Lancet tẽn-tẽngã saglgã.
A VIIM SINGRE LA KAORENGO
[tekre | teke sidgem]A Allotey rogame Marok la a rɩka a bi-bɩɩg Ghana la United Kingdom. [1] A roagdbã yaa Gana nebã, la a ba wã ra yaa diplomat sẽn tʋm tʋʋmde. A yeelame tɩ a sẽn da wa n dat n yɩɩ yɩɩdã yaa yɩɩl-gʋlsda bɩ logtor ye.[1] A sẽn da yaa bi-bɩɩg a ba wã, b yõka a ba wã politikã pʋgẽ, la a Allotey tẽra a sẽn da solg a gãagẽ wã tɩ sodaasã kẽ b roogẽ wã. A roagdbã tʋʋm n kɩt tɩ a vɩɩmã tõre a kẽnga taoor ne tẽns nins sẽn be beẽ wã n na n sõng b bãngdbã la b siglgã taoor lʋɩtb sullã. A sɩngame n zãmsda pisikolozi la logtorã Ghana Inivèsite. [2] A zãmsame n yɩ logtor, logtor la logtor Ghana yʋʋmd 1988.[3] Yʋʋmd 1990 wã, a Allotey yiisa Ostrali n kẽng a Inivɛrzitetã pʋgẽ. [2] A sẽn be be wã, a paama diplôme la magister sẽn zãmsd nebã laafɩ wã la kom-bɩɩsã wɛɛngẽ Western Australia Yuniõrneerã pʋgẽ. A kell n zĩnda be n zãms a doktorã, n paam a doktorã sẽn yaa bãagã wɛɛngẽ yʋʋmd 1996. A sẽn wa n maan a doktorã tʋʋmã pʋgẽ, a lebg n wa Gana, n vaees bũmb ning sẽn kɩt tɩ pagbã pa kẽng b roogẽ wã la b sẽn get b sẽn tõe n sõng-b to-to, sẽn yɩɩd fãa b sẽn wa n namsd bãag sẽn yaa to-to wã pʋgẽ. A zãmsame tɩ b rɩkd b ma wã sẽn yaa bãad sẽn pa tar bãadã la b rɩkd sẽn yaa bãada la b rɩkda b sẽn maandã n maandẽ. [3]
A BANGRE VEESG TUUM LA A TUUMA
[tekre | teke sidgem]A Allotey sɩngame a karẽn-biisã n yɩ raab sẽn get bãagã wɛɛngẽ, pipi Western Australia Yuniõrbiisẽ la rẽ poore Queensland Yuniõrbĩisẽ. [2] Yʋʋmd 1997 wã, dũni gill laafɩ wã siglgã sẽn get b sẽn na n maan bũmbu la b zãms nebã bãagã wɛɛngẽ wã, b bool a Allotey tɩ a wa naag b sull sẽn get b kambã yelle.[3]A sẽn maan woto wã, a sõngame tɩ b bãng sẽn wat ne rao ne rao sẽn yaa a yagsã sẽn namsd bãad toɛy-toɛyã yelle. [4] A ra baooda me b sẽn na n paam b laafɩ wã, b sẽn na yɩl tɩ b tõog n paam laafɩ wã. [5] A zãmsame tɩ pag sẽn maand tɩ b kʋ kʋ kʋ a pʋgã yaa bũmb sẽn yaa to-to Ghana la Australie, la a wilgame tɩ yaa tɩlae tɩ b bao n paas pagbã sor la b paam b mens n tõog n tõog n zab ne pagbã. [6] A tʋma TDR wã pʋgẽ yʋʋmd 2006 wã, a sẽn wa n lebg b sull ning sẽn get bãngrã la sɩtã wɛɛngẽ wã taoor soaba, la a sẽn sɩng n tʋm tʋʋm wʋsg sẽn get bãagrã wɛɛngẽ wã. [3][7] Wakat kãnga, a Allotey kolga Britani la a kẽe Brunel University London n lebg rasmã, b sẽn naan bãngd bũmb ning sẽn wilgd b toor-toorã la b sẽn maand tʋʋm sõma wã karen-saamba. A Allotey sẽn be Brunel wã, a lugla a yembr sẽn yaa Britani wã pipi doktorã sẽn zãmsd nebã bãagã wɛɛngẽ. [8]
Yʋʋmd 2009 wã, a Allotey kẽnga Monash Yuniõrbiisẽ Malezi wã n lebg a Jeffrey Cheah Medizins Lekollã pʋgẽ. A sẽn maan vaeesgã, a goma gom-biis nins sẽn be pag ne rao sʋka, pʋ-peelmã, ninsaalb noorã, bãagã la bãagã yelle, n get sogs-n-tɩrsã la bãas sẽn pa tar kʋɩlemã yelle. [9] [10]A maana vaeesgo n bãng a sẽn tõe n maan to-to n tõog n pids b Tʋʋmdã, la a sẽn tõe ne nin-buiidã n sõng tɩ b bãng n bãng b sẽn segd n maan bũmb ninsã. [3] A ne a Daniel Reidpath n lugl zĩ-gõoneg Azi soolmã neba sẽn get b yell n get b yelle. A sigla zĩ-gẽeneg zĩiga (SEACO) sẽn yaa bãag la neb sẽn get b yelle, la a sigla yʋʋmd 2011 pʋgẽ. [11] A M.A.C.A. ra tara a Moonas University Malaysia wã sõngre, la a ra baood n na n bãngame tɩ neb nins sẽn toeemda tao-tao wã tara pãn-tusdg ne b laafɩ wã. [11][12][13]
Yʋʋmd 2016 wã, Allotey ra yaa sull ning sẽn get OMS TDR taoor n sɩng tʋʋm-teed sẽn yaa kʋdmã sẽn yaa bãaga. [12] Yaa zãmsg sẽn na yɩl n zãms bãag bãag bãngdb la bãag bãaga tõogo taoor dãmb tɩ b tõog n paas bãag bãagr sẽn wat ne bãag bãage. [14] A Allotey paama tʋʋm-kãsenga Paris Institut pour l'étude avancée (WPRN) pʋgẽ yʋʋmd 2020 soabã kiuugã pʋgẽ.[14]
AMENG VIIM
[tekre | teke sidgem]A Allotey kẽe kãadem ne a Daniel D. Reidpath, sẽn yaa Bangladesh tẽn-tẽngã bãag sẽn namsd bãagã b sẽn getã bãagã bãag la bãagã taoor soaba.
SEBTIISE
[tekre | teke sidgem]- ↑ "Pascale Allotey: Treat people, not disease". BMJ. 364: l221. 2019-01-23. doi:10.1136/bmj.l221. ISSN 0959-8138. PMID 30674458. S2CID 59225184.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 Lane, Richard (2020-03-07). "Pascale Allotey: midwife turned global health supremo". The Lancet. 395 (10226): 775. doi:10.1016/S0140-6736(20)30426-8. ISSN 0140-6736. PMID 32145782. S2CID 212423651.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 https://www.who.int/tdr/capacity/alumni/pascale-allotey/en/
- ↑ https://www.who.int/tdr/publications/tdr-research-publications/gender-agenda-control-tropical-diseases/en/
- ↑ https://catalogue.nla.gov.au/Record/1025440
- ↑ Allotey, Pascale; Reidpath, Daniel D (2005-12-01). "Reproductive Rights Advocacy: Concentration of effort, dilution of intention". Development. 48 (4): 69–74. doi:10.1057/palgrave.development.1100181. ISSN 1461-7072. S2CID 83965916.
- ↑ https://iigh.unu.edu/about/the-team/pascale-allotey#overview
- ↑ http://healthcare-in-europe.com/en/news/brunel-university-offers-unique-public-health-doctorate.html
- ↑ https://globalhealth.usc.edu/2019/08/27/reductionism-to-complexity/
- ↑ "Pascale Allotey". Global Health, Epidemiology and Genomics. Retrieved 2020-05-23.
- ↑ 11.0 11.1 Partap, Uttara; Young, Elizabeth H; Allotey, Pascale; Soyiri, Ireneous N; Jahan, Nowrozy; Komahan, Kridaraan; Devarajan, Nirmala; Sandhu, Manjinder S; Reidpath, Daniel D (2017). "HDSS Profile: The South East Asia Community Observatory Health and Demographic Surveillance System (SEACO HDSS)". International Journal of Epidemiology. 46 (5): 1370–1371g. doi:10.1093/ije/dyx113. ISSN 0300-5771. PMC 5837190. PMID 29024948.
- ↑ 12.0 12.1 https://www.who.int/tdr/capacity/strengthening/mooc/en/
- ↑ https://www.who.int/tdr/news/2018/malaysia-using-TDR-IR-training/en/
- ↑ 14.0 14.1 https://www.eurekalert.org/pub_releases/2020-05/idad-low050420.php