Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Pascale Allotey

Soolge Wikipidiya
Pascale Allotey
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Given namePascale Tekre
Family nameAllotey Tekre
Date of birth20. century Tekre
Zĩ-ninga o rogeMoroco Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationresearcher Tekre
Educated atUniversity of Western Australia, University of Western Australia, University of Western Australia, University of Ghana Tekre

Pascale Allotey yaa Ghana tẽnga bãag mitb la b yaa Ninsaalbã Sɩɩgã siglgã taoor soaba. A vaeesgã lʋɩɩsa yell sẽn yaa tɩrlem, ninsaalb noor la tɩrlem wɛɛngẽ, bala yaa laafɩ la bãag wɛɛngẽ, laafɩ siglgã wɛɛngẽ la dũniyã laafɩ vaeesg wɛɛngẽ. A tʋma tʋʋm toor-toor sẽn yaa sɩbgr sull sẽn get laafɩ wã yell n get dũniyã siglgã yelle. A Allotey yaa Paris Institut pour l'étude avancée wã sẽn get dũniyã bãaga zãagrã wɛɛngẽ. A sõngda nebã tɩ b bãng COVID-19 bãaga sẽn wat ne to-to wã, la b bãng dũni wã laafɩ wã yɛl yɛl yɛl tigis-kãsengã sẽn na n yɩ to-to la b bãng The Lancet tẽn-tẽngã saglgã.

A VIIM SINGRE LA KAORENGO

[tekre | teke sidgem]

A Allotey rogame Marok la a rɩka a bi-bɩɩg Ghana la United Kingdom. [1] A roagdbã yaa Gana nebã, la a ba wã ra yaa diplomat sẽn tʋm tʋʋmde. A yeelame tɩ a sẽn da wa n dat n yɩɩ yɩɩdã yaa yɩɩl-gʋlsda bɩ logtor ye.[1] A sẽn da yaa bi-bɩɩg a ba wã, b yõka a ba wã politikã pʋgẽ, la a Allotey tẽra a sẽn da solg a gãagẽ wã tɩ sodaasã kẽ b roogẽ wã. A roagdbã tʋʋm n kɩt tɩ a vɩɩmã tõre a kẽnga taoor ne tẽns nins sẽn be beẽ wã n na n sõng b bãngdbã la b siglgã taoor lʋɩtb sullã. A sɩngame n zãmsda pisikolozi la logtorã Ghana Inivèsite. [2] A zãmsame n yɩ logtor, logtor la logtor Ghana yʋʋmd 1988.[3] Yʋʋmd 1990 wã, a Allotey yiisa Ostrali n kẽng a Inivɛrzitetã pʋgẽ. [2] A sẽn be be wã, a paama diplôme la magister sẽn zãmsd nebã laafɩ wã la kom-bɩɩsã wɛɛngẽ Western Australia Yuniõrneerã pʋgẽ. A kell n zĩnda be n zãms a doktorã, n paam a doktorã sẽn yaa bãagã wɛɛngẽ yʋʋmd 1996. A sẽn wa n maan a doktorã tʋʋmã pʋgẽ, a lebg n wa Gana, n vaees bũmb ning sẽn kɩt tɩ pagbã pa kẽng b roogẽ wã la b sẽn get b sẽn tõe n sõng-b to-to, sẽn yɩɩd fãa b sẽn wa n namsd bãag sẽn yaa to-to wã pʋgẽ. A zãmsame tɩ b rɩkd b ma wã sẽn yaa bãad sẽn pa tar bãadã la b rɩkd sẽn yaa bãada la b rɩkda b sẽn maandã n maandẽ. [3]

A BANGRE VEESG TUUM LA A TUUMA

[tekre | teke sidgem]

A Allotey sɩngame a karẽn-biisã n yɩ raab sẽn get bãagã wɛɛngẽ, pipi Western Australia Yuniõrbiisẽ la rẽ poore Queensland Yuniõrbĩisẽ. [2] Yʋʋmd 1997 wã, dũni gill laafɩ wã siglgã sẽn get b sẽn na n maan bũmbu la b zãms nebã bãagã wɛɛngẽ wã, b bool a Allotey tɩ a wa naag b sull sẽn get b kambã yelle.[3]A sẽn maan woto wã, a sõngame tɩ b bãng sẽn wat ne rao ne rao sẽn yaa a yagsã sẽn namsd bãad toɛy-toɛyã yelle. [4] A ra baooda me b sẽn na n paam b laafɩ wã, b sẽn na yɩl tɩ b tõog n paam laafɩ wã. [5] A zãmsame tɩ pag sẽn maand tɩ b kʋ kʋ kʋ a pʋgã yaa bũmb sẽn yaa to-to Ghana la Australie, la a wilgame tɩ yaa tɩlae tɩ b bao n paas pagbã sor la b paam b mens n tõog n tõog n zab ne pagbã. [6] A tʋma TDR wã pʋgẽ yʋʋmd 2006 wã, a sẽn wa n lebg b sull ning sẽn get bãngrã la sɩtã wɛɛngẽ wã taoor soaba, la a sẽn sɩng n tʋm tʋʋm wʋsg sẽn get bãagrã wɛɛngẽ wã.  [3][7] Wakat kãnga, a Allotey kolga Britani la a kẽe Brunel University London n lebg rasmã, b sẽn naan bãngd bũmb ning sẽn wilgd b toor-toorã la b sẽn maand tʋʋm sõma wã karen-saamba. A Allotey sẽn be Brunel wã, a lugla a yembr sẽn yaa Britani wã pipi doktorã sẽn zãmsd nebã bãagã wɛɛngẽ. [8]

Yʋʋmd 2009 wã, a Allotey kẽnga Monash Yuniõrbiisẽ Malezi wã n lebg a Jeffrey Cheah Medizins Lekollã pʋgẽ. A sẽn maan vaeesgã, a goma gom-biis nins sẽn be pag ne rao sʋka, pʋ-peelmã, ninsaalb noorã, bãagã la bãagã yelle, n get sogs-n-tɩrsã la bãas sẽn pa tar kʋɩlemã yelle.  [9] [10]A maana vaeesgo n bãng a sẽn tõe n maan to-to n tõog n pids b Tʋʋmdã, la a sẽn tõe ne nin-buiidã n sõng tɩ b bãng n bãng b sẽn segd n maan bũmb ninsã. [3] A ne a Daniel Reidpath n lugl zĩ-gõoneg Azi soolmã neba sẽn get b yell n get b yelle. A sigla zĩ-gẽeneg zĩiga (SEACO) sẽn yaa bãag la neb sẽn get b yelle, la a sigla yʋʋmd 2011 pʋgẽ. [11] A M.A.C.A. ra tara a Moonas University Malaysia wã sõngre, la a ra baood n na n bãngame tɩ neb nins sẽn toeemda tao-tao wã tara pãn-tusdg ne b laafɩ wã. [11][12][13]

Yʋʋmd 2016 wã, Allotey ra yaa sull ning sẽn get OMS TDR taoor n sɩng tʋʋm-teed sẽn yaa kʋdmã sẽn yaa bãaga.  [12] Yaa zãmsg sẽn na yɩl n zãms bãag bãag bãngdb la bãag bãaga tõogo taoor dãmb tɩ b tõog n paas bãag bãagr sẽn wat ne bãag bãage. [14] A Allotey paama tʋʋm-kãsenga Paris Institut pour l'étude avancée (WPRN) pʋgẽ yʋʋmd 2020 soabã kiuugã pʋgẽ.[14]

AMENG VIIM

[tekre | teke sidgem]

A Allotey kẽe kãadem ne a Daniel D. Reidpath, sẽn yaa Bangladesh tẽn-tẽngã bãag sẽn namsd bãagã b sẽn getã bãagã bãag la bãagã taoor soaba.

SEBTIISE

[tekre | teke sidgem]
  1. "Pascale Allotey: Treat people, not disease". BMJ. 364: l221. 2019-01-23. doi:10.1136/bmj.l221. ISSN 0959-8138. PMID 30674458. S2CID 59225184.
  2. 2.0 2.1 2.2 Lane, Richard (2020-03-07). "Pascale Allotey: midwife turned global health supremo". The Lancet. 395 (10226): 775. doi:10.1016/S0140-6736(20)30426-8. ISSN 0140-6736. PMID 32145782. S2CID 212423651.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 https://www.who.int/tdr/capacity/alumni/pascale-allotey/en/
  4. https://www.who.int/tdr/publications/tdr-research-publications/gender-agenda-control-tropical-diseases/en/
  5. https://catalogue.nla.gov.au/Record/1025440
  6. Allotey, Pascale; Reidpath, Daniel D (2005-12-01). "Reproductive Rights Advocacy: Concentration of effort, dilution of intention". Development. 48 (4): 69–74. doi:10.1057/palgrave.development.1100181. ISSN 1461-7072. S2CID 83965916.
  7. https://iigh.unu.edu/about/the-team/pascale-allotey#overview
  8. http://healthcare-in-europe.com/en/news/brunel-university-offers-unique-public-health-doctorate.html
  9. https://globalhealth.usc.edu/2019/08/27/reductionism-to-complexity/
  10. "Pascale Allotey". Global Health, Epidemiology and Genomics. Retrieved 2020-05-23.
  11. 11.0 11.1 Partap, Uttara; Young, Elizabeth H; Allotey, Pascale; Soyiri, Ireneous N; Jahan, Nowrozy; Komahan, Kridaraan; Devarajan, Nirmala; Sandhu, Manjinder S; Reidpath, Daniel D (2017). "HDSS Profile: The South East Asia Community Observatory Health and Demographic Surveillance System (SEACO HDSS)". International Journal of Epidemiology. 46 (5): 1370–1371g. doi:10.1093/ije/dyx113. ISSN 0300-5771. PMC 5837190. PMID 29024948.
  12. 12.0 12.1 https://www.who.int/tdr/capacity/strengthening/mooc/en/
  13. https://www.who.int/tdr/news/2018/malaysia-using-TDR-IR-training/en/
  14. 14.0 14.1 https://www.eurekalert.org/pub_releases/2020-05/idad-low050420.php