Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Phumzile Mlambo-Ngcuka

Soolge Wikipidiya
Phumzile Mlambo-Ngcuka
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipSouth Africa Tekre
Name in native languagePhumzile Mlambo-Ngcuka, Phumzile Mlambo-Ngcuka Tekre
Given namePhumzile Tekre
Date of birth3 Sipaolg kiuugu 1955 Tekre
Zĩ-ninga o rogeDurban Tekre
SpouseBulelani Ngcuka Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationpolitician, minister Tekre
EmployerUnited Nations Tekre
Position heldmember of the National Assembly of South Africa, Deputy President of South Africa, president Tekre
Educated atUniversity of Cape Town, National University of Lesotho Tekre
Affiliation stringUnited Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women (UN WOMEN) Tekre
Member of political partyAfrican National Congress Tekre
Religion or worldviewChristianity Tekre
Participant inWorld Economic Forum Annual Meeting 2014, World Economic Forum Annual Meeting 2015, World Economic Forum Annual Meeting 2020 Tekre
Award receivedhonorary doctor of the University of the Witwatersrand, Grand Cordon of the Order of the Rising Sun Tekre

Phumzile Mlambo-Ngcuka (Zulu le booni ti: [pʰumziːle m̩lamboᵑǀʱuːkʼa] ; dog yʋʋmd 1955 yʋʋmd kiuug rasem 3)[1][2] yaa South African ɩ politikã la United Nations taoor soab sẽn da yaa UN Women pagb taoor soaba, la yaa Under-Secretary-General of the United Nations Sɛkre-kãsengã taoor soaba.

Mlambo-Ngcuka yɩɩ Afrika-Dĩng tẽnga taoor soab pʋga yʋʋm 2004 n tãag yʋʋm 2008 sẽn yaa pʋg-soab ning sẽn zĩnd taoor n na n yɩ pʋg-soaba sẽn maan tʋʋm kãnga. A sẽn da yaa South Africa tẽnga taoor-soab a sẽn da be wã, a gesa tʋʋm nins sẽn na yɩl n zab ne naongã la a kɩt tɩ naong rãmbã nafd b sẽn paamd b sẽn paamd pãng tẽngã pʋgẽ wã.[3]

A vɩɩm la a lekolle bangr

[tekre | teke sidgem]

A Mlambo-Ngcuka paama kareng kareng sẽn yaa karengã zãma wã la zãmsgo la Lesotho National University yʋʋm 1980 soabã, la a paama kareng sẽn ya karengã filozofã yʋʋmd 2003 soabã, sẽn kẽed ne zãmsg siglgã siglgã la a politikã wɛɛngẽ.[4]Yʋʋmd 2013 wã, a paama a doktorã University of Warwick pʋgẽ.[4] Tʋʋmdã sẽn kẽed ne mobilã teknolozi wã sẽn na yɩl n sõng karen-saam dãmb bɩɩsgã tẽns nins sẽn pa tar pãng wʋsg pʋsẽ wã. A paama waoogr doktore a Nelson Mandela Metropolitan University yʋʋmd 2014.[5]

Kom-bɩɩsã bɩɩsgã

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 1981 n tãag 1983 wã, a Mlambo-Ngcuka zãmsa KwaZulu-Natal, n yaool n kẽng Ginev n tɩ tʋm ne dũni wã pʋg-sadb sull sẽn boond tɩ World Young Women's Christian Association (YWCA) n tãag yʋʋmd 1984 n tãag 1989 wã,  a sẽn yaa sull sull sull taoor soaba, a sẽn wa n zab ne tʋʋm sẽn na n sõng kom-bɩɩsã b sẽn na n paam n tʋm ONU siglgã pʋgẽ, la a sõng tɩ b bãng b sẽn na yɩl n tõog n tõog n bɩɩs b mens tẽns a taab pʋgẽ.[4] A Mlambo-Ngcuka yaa pagb nins sẽn be Natal sullã taoor soaba.[6] Wakat kãnga, a sakame n lugl a "Young Women's International Programme".

Yʋʋmd 1987 wã n tãag yʋʋmd 1989 wã, a Mlambo-Ngcuka yaa TÉAM taoor soaba, sẽn yaa goosneema sẽn pa tigimd b mens n tʋmd n paas sẽn pa tigimd b mens ne pagb sẽn be tẽn-tẽnga la a sẽn yaa Afirik kiris-neb sull sẽn pa tar b mens n get b mens ye.[7] Yʋʋmd 1990 wã n tãag yʋʋmd 1992 wã, a yɩɩ World University Service taoor soaba, sẽn yaa ligd zãagdã siglgã, la a ra kẽesda a toog ne ligd nins sẽn kõd Zweed la Swis goosneema rãmbã siglgã siglgã siglsã sẽn sõngd b nin-buiidã tɩ b bɩɩse. A sɩngame la a zãmsa a meng siglgã siglgã, a Phumelela Services, yʋʋmd 1993 la yʋʋmd 1994 wakate.[4]

A sẽn da wa n be a tʋʋmdã pʋgẽ, a Mlambo-Ngcuka rɩka a pãng n na n bao n bãng n bãng n bao n na n bãng n yɩɩda nin-tɩrse, sẽn kẽed ne logtoɛɛmb la kom-bɩɩsã wɛɛngẽ, sẽn yaa nin-tɩrsã la kom-bi-bɩɩgã wɛɛngẽ, sẽn tũud ne zems-n-taar la sẽn tũud ne taab tɩrlem wɛɛngẽ.[8]

A tʋʋmd politiki puga

[tekre | teke sidgem]

Parliament sulli

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 1994 wã, a Mlambo-Ngcuka lebga parlamentã ned sẽn lʋɩt taoor b sull ning sẽn get b tʋʋm nins sẽn be b taoorã. A yɩɩ minisr sull ning sẽn geta raab la teedã wɛɛngẽ wã minisr sẽn be tʋʋm-kãnga pʋgẽ yʋʋmd 1996 wã n tãag 1999, wakat ning a sẽn da yaa Guguletu Kommunaal Tʋʋmdã siglgã sigandã nedã. Yʋʋmd 1997 wã, a yɩɩ Afrɩka siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yellã taoor soaba.

A Mlambo-Ngcuka yɩɩ minisr sẽn geta ra-kãnga la pãng wɛɛngẽ yʋʋmd 1999 soabã n tãag yʋʋmd 2005 soabã. Wakat kãnga, a ra yaa goosneema wã sẽn naan naan naan naan maan-neerã hakɩɩka sẽn kɩt tɩ b tõog n paam tɩ b naan paam n dɩka b raabã wakat sẽn kõn sa. A Mlambo-Ngcuka sẽn da get tɩ b "tõnd tõe n dɩka, wall b bas-a" wã kɩtame tɩ b tõog n paam n dɩka tʋʋm-kãsemsã n kõ neb wʋsg sẽn yaa nin-buiidã, tɩ b sʋka sẽn da yaa nin-tɩrs wʋsg sẽn da pa tar yõodã. A yɩɩ minisr sẽn geta b sẽn maand bũmb ninsã yelle, la a yaa minisr sẽn get b sẽn maand to-to wã.[1]

A rɩka taoor Afrika Kibar Tʋʋmdã siglgã tʋʋmde, n na n ges Zimbabwe tẽnga pʋga sorã sẽn zĩnd yʋʋmd 2005 wã, sẽn na n wilg tɩ b pẽgda "Zimbabwe nebã sẽn maan sorã sẽn yaa laafɩ, sẽn yaa sɩda, la sẽn tar minim sẽn wilgd nebã sẽn datã".

Oilgate

[tekre | teke sidgem]

Sõsg ning sẽn pʋgdã: Oilgate

A Mlambo-Ngcuka sẽn da yaa minisr sẽn geta mineralã la pãngã sasa, a sẽn yaa tẽng-tẽnga siglgã a PetroSA yaooda zAR milyõ 15 (ya sẽn zems dollars milyõ 1,5) ne siglgã a Imvume, tɩ rẽ me kõ zAR milyẽ 11 ANC yʋʋmd 2004 wã n yaool n maan pʋ-kẽndre. B yetame tɩ Imvume tara zood sõma ne ANC. Kibsa kãensã sẽn be Afrika Kibɩ wã sɛbã sẽn boond tɩ "Oilgate" yel-beedã.

Baa ne b sẽn pa yã bũmb sẽn wilgd t'a Mlambo-Ngcuka kẽed ne bũmb ye, sɛb nins b sẽn yiisdã ra wilgdẽ tɩ b pa tẽed a manesem ye. Sẽn na yɩl n yiis a yʋʋrã, a Mlambo-Ngcuka kosa Zu-soab-Africa tẽnga koglgã tɩ b vaees yellã. B sẽn wa n togs rẽ poore, b kɩtame t'a ra pa le tar yell ye. A Mlambo-Ngcuka ba-biig a Bonga Mlambo sẽn da be Imvume ne a sẽn da be n na n maan hotɛl tʋʋm wakat kãnga, b ra deng n yetame t'a kẽnga Imvume raopã tʋʋmẽ. B wilgame tɩ b ka tar bʋʋm ye.[9]

Deputy Prezida

[tekre | teke sidgem]
Wo to saha South African Deputy Prezida a Phumzile Mlambo-Ngcuka n goamde a no goama Tsinghua University's lekolle zĩiga School of Public Policy la Management on Sino-South African relations yʋʋm 2007.

Yʋʋmd 2005 wã, a Thabo Mbeki sẽn yãk-a t'a yɩ Afrika-Sud tẽnga taoor soab pʋga, a sẽn yiis a Jacob Zuma tʋʋm-kãnga daar a ye sẽn dengã. A Mlambo-Ngcuka sɩdã, Bulelani Ngcuka, ra yaa Zu-soab-Africa tẽnga taoor soab sẽn da yaa taoor soab wakat kãnga, la b ra moonda a soab t'a zab ne tʋʋm-wẽnsã. Yaa NDPP n yãk yam tɩ b segd n bool a Zuma bʋʋd. A Zuma sẽn yet tɩ b sẽn dõd a Zuma wã yaa politikã yĩnga. A sẽn wa n wa n pa le beẽ wã, Zuma poorẽ dãmb ra kelgd-a lame n wa maand maand maand kibsa KwaZulu-Natal, tɩ pa sak tɩ b bãng bũmb a ye ye.[10] Yʋʋmd 2005 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ, a sẽn gom sẽn pa yɩ sõma wã wɛɛngẽ, a wilgame tɩ Afirik-Dĩng tõe n bãnga Zimbabwe sẽn na n maan to-to n toeem tẽngã. A sẽn gom woto wã kɩtame tɩ b yɛɛsame, la yaa rẽ n kɩt tɩ b pa le tõe n maan bũmb a ye ye.[11]

Yʋʋmd 2007 yʋʋm-rɩt kiuugã, a maana a tʋʋm-no-kãnga ANC tẽnga taoor lʋɩtb sullẽ, a sẽn paam n yãk a Zuma poorẽ dãmba.[12]

A Mbeki sẽn wa n yaa tẽnga taoor soaba, a basa a naam yʋʋmd 2008 sigtema, a sẽn wa n wa n wa ne a sẽn pa mi a sẽn maan tʋʋm-wẽns a Jacob Zuma sẽn da kẽes a toog a tʋʋmã pʋgẽ wã yĩnga. Yʋʋmd 9 kiuug rasem 23 wã, sẽn yɩlẽ ne rẽ, Afrika Kibɩ wã taoor dãmb wʋsg yikame, tɩ b sʋka a Mlambo-Ngcuka.[13]

A Mlambo-Ngcuka kẽnga COPE yʋʋm 2009 yʋʋm-soabg kiuugã saabẽ, la bilf poore, a lebg n kẽnga ANC wã.[14]

UN Women tʋʋmda toar soaba

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2013 zu-loeoog rasem 10 soabã, b yãka a Mlambo-Ngcuka t'a yɩ ONU ONU Sɛkre-kãseng a Ban Ki-moon sẽn yaa United Nations Entity for Gender Equality and Empowerment of Women Naandbã sẽn get b pagbã ne b pagbã sẽn zems pagbã la b paas b pãngã tʋʋm-naabã taoor soaba. A kẽnga taoor yʋʋm 2013 t'a lebg United Nations Secretary-General Ban Ki-moon pagb taoor soaba. A yaa a Michelle Bachelet pʋga.[15]

A Mlambo-Ngcuka taoor-sobendẽ, ONU pagb tʋmame ne Publicis la Ogilvy n sɩng a HeForShe koe-moonegã. [16]Yʋʋmd 2017 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, a Mlambo-Ngcuka sẽn wa n na n sõng tɩ pagb kẽes b toog laafɩ wã wɛɛngẽ wã, a sẽn wa n wilg b sẽn na n maan woto ne ONU sɛba taoor soaba Pramila Patten wã.[17]

Sẽn paas a tʋʋm-kãnga UN Women pagb pʋgẽ wã, a Mlambo-Ngcuka me zĩnda yʋʋm a yiib pʋgẽ n yaa dũni wã wã pank sull (WBG) sull sẽn get b sẽn segd n maan bũmb ning ne b sẽn segd ne b pagbã la b sẽn segd tɩ b maan b mensã wɛɛngẽ wã pʋgẽ yʋʋmd 2015 n tãag yʋʋmd.[18] Yʋʋmd 2018 yʋʋm noob kiuugã pʋgẽ, b yãka a Mart Guterres sẽn yaa United Nations Naasẽ wã Sɛk-rɩtgã tɩ b kẽes b toog Naasẽ Naasẽ sẽn get b Tʋʋmdã sẽn get b sẽn na n tall pãng n tõog n tall b pãng n tõog b pãng wã pʋgẽ. A Maria Ramos ne a Achim Steiner n wa n yaa a taoor soaba.[19]

A paama Cannes LionHeart Award yʋʋmd 2019 a sẽn tʋm UN Women pagb la a sẽn pa maand b sẽn pa ratã yĩnga.[20]

A Mlambo-Ngcuka basa UN Women pagb yʋʋmd 2021 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ, a sẽn maan tʋʋm a yiib n yaool n basã.[21][22]

Mlambo-Ngcuka tõog n zãgsame ligd milyõ 40 sẽn yit tẽns nins sẽn yaa a USD rãmbã, nin-tɩrsã, nin-buiidã la kom-bɩɩsã nengẽ. Yaa sẽn na yɩl tɩ b bãng tɩ b na n tõog n toeem b pagb la kom-bɩɩsã dũniyã gill zugu.[23]

bangr ninga a sen wilgi

[tekre | teke sidgem]
  • Sẽn na yɩl n paam pag ne pag pa yembr, b pa le maand woto ye: Phumzile Mlambo-Ngcuka[24]
  • Tẽns nins sẽn be United Nation wã sẽn tar yʋʋm 70 la b sẽn baood n na n paam pag ne pag zems-n-taar[25]
  • B sẽn lebg UN Women pagb: b sẽn maand sor n na n paam n deeg b mens n paam b mens n kõ dũniyã gill zugu[26]
  • Pag ne pag laafɩ la pag ne pag zoodo[27]
  • Sõngr sẽn be kʋɩlgã pʋgẽ wã sõngame tɩ b bãngd b sẽn zãmsdã[28]
  • Tẽns pʋg-sadb: b sẽn pa yãend b sẽn na n tall b mens n tall n paame
  • UN Women pagb sẽn pʋʋs a Phumri-Wolf t'a vʋʋse[29]

A tʋʋma a taaba

[tekre | teke sidgem]
Mlambo-Ngcuka Rõog-Wolf sẽn maand bũmb ning sẽn wilgd tɩ b namsd b taabã ne yoobã yʋʋmd 2018 Tribeca Film Festivalkibsã sasa.

Yʋʋmd 2022 wã saabẽ wã, a Mlambo-Ngcuka maana a sẽn na n yɩ nin-vɩɩs sẽn na n kɩt tɩ laafɩ sõss zĩnd a Etiopi goosneema ne Tigray People's Liberation Front (TPLF) sʋka, n tõog n kɩt tɩ Tigray zabrã sa.[36][37] Yʋʋmd 2022 Novema rasem a 2 wã, laafɩ kaool n zĩnd Pretoria soolmẽ wã ne Ethiopia la TPLF sʋka, n kɩt tɩ zabrã sa.[38][39][40]

A meng vɩɩm

[tekre | teke sidgem]

A Mlambo-Ngcuka kẽe kãadem ne National Prosecuting Authority Sɛb-soabã Bulelani Ngcuka. B tara kamb a nu, tɩ b rɩk kamb a naasã n kõ-b b kambã.

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. 1.0 1.1 "Frontpage | South African Government". www.gov.za. Retrieved 2025-08-04.
  2. "Phumzile Mlambo-Ngcuka | South African History Online". sahistory.org.za (in English). Retrieved 2025-08-04.
  3. "Phumzile Mlambo-Ngcuka". World Bank Live (in English). Retrieved 2025-08-04.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 http://www.unwomen.org/~/media/commoncontent/cv-phumzile-mlambo-ngcuka%20pdf.pdf
  5. http://news.nmmu.ac.za/Life@NMMU/April-2014/Honorary-doctorates-all-humble-recipients
  6. The Daily Impact: UN Women taps former South African Leader (in American English). 2013-07-11. Archived from the original on 2018-04-01.
  7. https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2018-03-12-ramaphosa-opens-up-to-phumzile-mlambo-ngcuka/
  8. "Phumzile Mlambo-Ngcuka". Women Deliver (in American English). Retrieved 2025-08-04.
  9. "Media Releases". www.publicprotector.org. Archived from the original on 2008-12-04. Retrieved 2025-08-04.
  10. http://www.mg.co.za/articlePage.aspx?articleid=248529&area=/breaking_news/breaking_news__national/
  11. "IOL: News for South Africa and the World". www.iol.co.za. Archived from the original on 2006-11-14. Retrieved 2025-08-04.
  12. "The Times - Winnie Mandela tops ANC election list". www.thetimes.co.za. Archived from the original on 2009-02-18. Retrieved 2025-08-04.
  13. http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=6&art_id=nw20080923184406171C229697
  14. http://www.mg.co.za/article/2009-03-01-phumzile-macozoma-throw-lot-in-with-cope
  15. "Secretary-General Appoints Phumzile Mlambo-Ngcuka of South Africa Executive Director of United Nations Entity for Gender Equality and Empowerment of Women". www.un.org. Archived from the original on 2014-02-28. Retrieved 2025-08-04. {{cite web}}: line feed character in |title= at position 66 (help)
  16. U.N. Women’s Rights Group Seeks Men’s Support (Published 2014) (in English). 2014-03-07.
  17. "Joint Statement by Phumzile Mlambo Ngcuka and Pramila Patten on the launch of the Elsie Initiative". UN Women – Headquarters (in English). 2017-11-16. Retrieved 2025-08-04.
  18. "World Bank Advisory Council on Gender and Development". World Bank (in English). Retrieved 2025-08-04.
  19. "Task Force on Digital Financing of Sustainable Development Goals | United Nations Secretary-General". www.un.org (in English). Archived from the original on 2023-05-12. Retrieved 2025-08-04.
  20. "News | Cannes Lions". www.canneslions.com (in English). Retrieved 2025-08-04.
  21. "Remarks by Under-Secretary-General of the United Nations and UN Women Executive Director, Phumzile Mlambo-Ngcuka, at the closing of the 65th session of the Commission on the Status of Women". UN Women – Headquarters (in English). 2021-03-27. Retrieved 2025-08-04.
  22. "UN Women bids farewell to Phumzile Mlambo-Ngcuka". UN Women – Headquarters (in English). 2021-08-19. Retrieved 2025-08-04.
  23. "Phumzile Mlambo-Ngcuka". Women Deliver (in American English). Retrieved 2025-08-04.
  24. Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2016-04-30). Progress towards gender parity still slow, uneven - Interview: Phumzile Mlambo-Ngcuka, Executive Director, UN Women (in English). Vol. 29. pp. 10–11. doi:10.18356/ae63590d-en.
  25. Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2015-12-16). The United Nations at 70 and the ongoing quest for gender equality (in English). Vol. 52. pp. 33–35. doi:10.18356/cee60976-en.
  26. Becoming UN Women : A journey in realizing rights and gaining global recognition (in English). 2017-07-06. doi:10.4324/9781315270777-10/becoming-un-women-phumzile-mlambo-ngcuka. Archived from the original on 2024-09-05.
  27. Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2017). Sexual Health and Women's Rights. Vol. 38. pp. 48–53. ISSN 0739-1854.
  28. Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2017). Sexual Health and Women's Rights. Vol. 38. pp. 48–53. ISSN 0739-1854.
  29. "UN Women bids farewell to Phumzile Mlambo-Ngcuka". UN Women – Headquarters (in English). 2021-08-19. Retrieved 2025-08-04.
  30. "UNAIDS Leadership | UNAIDS". www.unaids.org (in English). Retrieved 2025-08-04.
  31. "About Us | From Advocacy to Offshore Sportsbook Reviews". End Violence (in American English). Retrieved 2025-08-04.
  32. "International Jury Members | Princess Sabeeka Bint Ibrahim Al Khalifa Global Award for Women's Empowerment". www.womenglobalaward.org. Retrieved 2025-08-04.
  33. http://www.africanleadershipacademy.org/about/our-people/
  34. "Champions | International Gender Champions". genderchampions.com. Retrieved 2025-08-04.
  35. https://mandelarhodes.org/the-foundation/trustees/
  36. "Ethiopia peace talks enter day two in South Africa". France 24 (in English). 2022-10-26. Retrieved 2025-08-04.
  37. https://www.cbc.ca/news/world/peace-talks-ethiopia-tigray-south-africa-1.6628808
  38. Winning, Alexander; Cocks, Tim; Winning, Alexander; Cocks, Tim (2022-11-02). Combatants in Ethiopia's Tigray war agree to stop fighting (in English).
  39. "Ethiopia: Government, Tigrayan forces agree to end two-year war". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-08-04.
  40. "AU announces peace deal in Ethiopia's Tigray conflict – DW – 11/02/2022". dw.com (in English). Retrieved 2025-08-04.