Phumzile Mlambo-Ngcuka
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | South Africa |
| Name in native language | Phumzile Mlambo-Ngcuka, Phumzile Mlambo-Ngcuka |
| Given name | Phumzile |
| Date of birth | 3 Sipaolg kiuugu 1955 |
| Zĩ-ninga o roge | Durban |
| Spouse | Bulelani Ngcuka |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | politician, minister |
| Employer | United Nations |
| Position held | member of the National Assembly of South Africa, Deputy President of South Africa, president |
| Educated at | University of Cape Town, National University of Lesotho |
| Affiliation string | United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women (UN WOMEN) |
| Member of political party | African National Congress |
| Religion or worldview | Christianity |
| Participant in | World Economic Forum Annual Meeting 2014, World Economic Forum Annual Meeting 2015, World Economic Forum Annual Meeting 2020 |
| Award received | honorary doctor of the University of the Witwatersrand, Grand Cordon of the Order of the Rising Sun |
Phumzile Mlambo-Ngcuka (Zulu le booni ti: [pʰumziːle m̩lamboᵑǀʱuːkʼa] ⓘ; dog yʋʋmd 1955 yʋʋmd kiuug rasem 3)[1][2] yaa South African ɩ politikã la United Nations taoor soab sẽn da yaa UN Women pagb taoor soaba, la yaa Under-Secretary-General of the United Nations Sɛkre-kãsengã taoor soaba.
Mlambo-Ngcuka yɩɩ Afrika-Dĩng tẽnga taoor soab pʋga yʋʋm 2004 n tãag yʋʋm 2008 sẽn yaa pʋg-soab ning sẽn zĩnd taoor n na n yɩ pʋg-soaba sẽn maan tʋʋm kãnga. A sẽn da yaa South Africa tẽnga taoor-soab a sẽn da be wã, a gesa tʋʋm nins sẽn na yɩl n zab ne naongã la a kɩt tɩ naong rãmbã nafd b sẽn paamd b sẽn paamd pãng tẽngã pʋgẽ wã.[3]
A vɩɩm la a lekolle bangr
[tekre | teke sidgem]A Mlambo-Ngcuka paama kareng kareng sẽn yaa karengã zãma wã la zãmsgo la Lesotho National University yʋʋm 1980 soabã, la a paama kareng sẽn ya karengã filozofã yʋʋmd 2003 soabã, sẽn kẽed ne zãmsg siglgã siglgã la a politikã wɛɛngẽ.[4]Yʋʋmd 2013 wã, a paama a doktorã University of Warwick pʋgẽ.[4] Tʋʋmdã sẽn kẽed ne mobilã teknolozi wã sẽn na yɩl n sõng karen-saam dãmb bɩɩsgã tẽns nins sẽn pa tar pãng wʋsg pʋsẽ wã. A paama waoogr doktore a Nelson Mandela Metropolitan University yʋʋmd 2014.[5]
Kom-bɩɩsã bɩɩsgã
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 1981 n tãag 1983 wã, a Mlambo-Ngcuka zãmsa KwaZulu-Natal, n yaool n kẽng Ginev n tɩ tʋm ne dũni wã pʋg-sadb sull sẽn boond tɩ World Young Women's Christian Association (YWCA) n tãag yʋʋmd 1984 n tãag 1989 wã, a sẽn yaa sull sull sull taoor soaba, a sẽn wa n zab ne tʋʋm sẽn na n sõng kom-bɩɩsã b sẽn na n paam n tʋm ONU siglgã pʋgẽ, la a sõng tɩ b bãng b sẽn na yɩl n tõog n tõog n bɩɩs b mens tẽns a taab pʋgẽ.[4] A Mlambo-Ngcuka yaa pagb nins sẽn be Natal sullã taoor soaba.[6] Wakat kãnga, a sakame n lugl a "Young Women's International Programme".
Yʋʋmd 1987 wã n tãag yʋʋmd 1989 wã, a Mlambo-Ngcuka yaa TÉAM taoor soaba, sẽn yaa goosneema sẽn pa tigimd b mens n tʋmd n paas sẽn pa tigimd b mens ne pagb sẽn be tẽn-tẽnga la a sẽn yaa Afirik kiris-neb sull sẽn pa tar b mens n get b mens ye.[7] Yʋʋmd 1990 wã n tãag yʋʋmd 1992 wã, a yɩɩ World University Service taoor soaba, sẽn yaa ligd zãagdã siglgã, la a ra kẽesda a toog ne ligd nins sẽn kõd Zweed la Swis goosneema rãmbã siglgã siglgã siglsã sẽn sõngd b nin-buiidã tɩ b bɩɩse. A sɩngame la a zãmsa a meng siglgã siglgã, a Phumelela Services, yʋʋmd 1993 la yʋʋmd 1994 wakate.[4]
A sẽn da wa n be a tʋʋmdã pʋgẽ, a Mlambo-Ngcuka rɩka a pãng n na n bao n bãng n bãng n bao n na n bãng n yɩɩda nin-tɩrse, sẽn kẽed ne logtoɛɛmb la kom-bɩɩsã wɛɛngẽ, sẽn yaa nin-tɩrsã la kom-bi-bɩɩgã wɛɛngẽ, sẽn tũud ne zems-n-taar la sẽn tũud ne taab tɩrlem wɛɛngẽ.[8]
A tʋʋmd politiki puga
[tekre | teke sidgem]Parliament sulli
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 1994 wã, a Mlambo-Ngcuka lebga parlamentã ned sẽn lʋɩt taoor b sull ning sẽn get b tʋʋm nins sẽn be b taoorã. A yɩɩ minisr sull ning sẽn geta raab la teedã wɛɛngẽ wã minisr sẽn be tʋʋm-kãnga pʋgẽ yʋʋmd 1996 wã n tãag 1999, wakat ning a sẽn da yaa Guguletu Kommunaal Tʋʋmdã siglgã sigandã nedã. Yʋʋmd 1997 wã, a yɩɩ Afrɩka siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b yellã taoor soaba.
A Mlambo-Ngcuka yɩɩ minisr sẽn geta ra-kãnga la pãng wɛɛngẽ yʋʋmd 1999 soabã n tãag yʋʋmd 2005 soabã. Wakat kãnga, a ra yaa goosneema wã sẽn naan naan naan naan maan-neerã hakɩɩka sẽn kɩt tɩ b tõog n paam tɩ b naan paam n dɩka b raabã wakat sẽn kõn sa. A Mlambo-Ngcuka sẽn da get tɩ b "tõnd tõe n dɩka, wall b bas-a" wã kɩtame tɩ b tõog n paam n dɩka tʋʋm-kãsemsã n kõ neb wʋsg sẽn yaa nin-buiidã, tɩ b sʋka sẽn da yaa nin-tɩrs wʋsg sẽn da pa tar yõodã. A yɩɩ minisr sẽn geta b sẽn maand bũmb ninsã yelle, la a yaa minisr sẽn get b sẽn maand to-to wã.[1]
A rɩka taoor Afrika Kibar Tʋʋmdã siglgã tʋʋmde, n na n ges Zimbabwe tẽnga pʋga sorã sẽn zĩnd yʋʋmd 2005 wã, sẽn na n wilg tɩ b pẽgda "Zimbabwe nebã sẽn maan sorã sẽn yaa laafɩ, sẽn yaa sɩda, la sẽn tar minim sẽn wilgd nebã sẽn datã".
Oilgate
[tekre | teke sidgem]Sõsg ning sẽn pʋgdã: Oilgate
A Mlambo-Ngcuka sẽn da yaa minisr sẽn geta mineralã la pãngã sasa, a sẽn yaa tẽng-tẽnga siglgã a PetroSA yaooda zAR milyõ 15 (ya sẽn zems dollars milyõ 1,5) ne siglgã a Imvume, tɩ rẽ me kõ zAR milyẽ 11 ANC yʋʋmd 2004 wã n yaool n maan pʋ-kẽndre. B yetame tɩ Imvume tara zood sõma ne ANC. Kibsa kãensã sẽn be Afrika Kibɩ wã sɛbã sẽn boond tɩ "Oilgate" yel-beedã.
Baa ne b sẽn pa yã bũmb sẽn wilgd t'a Mlambo-Ngcuka kẽed ne bũmb ye, sɛb nins b sẽn yiisdã ra wilgdẽ tɩ b pa tẽed a manesem ye. Sẽn na yɩl n yiis a yʋʋrã, a Mlambo-Ngcuka kosa Zu-soab-Africa tẽnga koglgã tɩ b vaees yellã. B sẽn wa n togs rẽ poore, b kɩtame t'a ra pa le tar yell ye. A Mlambo-Ngcuka ba-biig a Bonga Mlambo sẽn da be Imvume ne a sẽn da be n na n maan hotɛl tʋʋm wakat kãnga, b ra deng n yetame t'a kẽnga Imvume raopã tʋʋmẽ. B wilgame tɩ b ka tar bʋʋm ye.[9]
Deputy Prezida
[tekre | teke sidgem]
Yʋʋmd 2005 wã, a Thabo Mbeki sẽn yãk-a t'a yɩ Afrika-Sud tẽnga taoor soab pʋga, a sẽn yiis a Jacob Zuma tʋʋm-kãnga daar a ye sẽn dengã. A Mlambo-Ngcuka sɩdã, Bulelani Ngcuka, ra yaa Zu-soab-Africa tẽnga taoor soab sẽn da yaa taoor soab wakat kãnga, la b ra moonda a soab t'a zab ne tʋʋm-wẽnsã. Yaa NDPP n yãk yam tɩ b segd n bool a Zuma bʋʋd. A Zuma sẽn yet tɩ b sẽn dõd a Zuma wã yaa politikã yĩnga. A sẽn wa n wa n pa le beẽ wã, Zuma poorẽ dãmb ra kelgd-a lame n wa maand maand maand kibsa KwaZulu-Natal, tɩ pa sak tɩ b bãng bũmb a ye ye.[10] Yʋʋmd 2005 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ, a sẽn gom sẽn pa yɩ sõma wã wɛɛngẽ, a wilgame tɩ Afirik-Dĩng tõe n bãnga Zimbabwe sẽn na n maan to-to n toeem tẽngã. A sẽn gom woto wã kɩtame tɩ b yɛɛsame, la yaa rẽ n kɩt tɩ b pa le tõe n maan bũmb a ye ye.[11]
Yʋʋmd 2007 yʋʋm-rɩt kiuugã, a maana a tʋʋm-no-kãnga ANC tẽnga taoor lʋɩtb sullẽ, a sẽn paam n yãk a Zuma poorẽ dãmba.[12]
A Mbeki sẽn wa n yaa tẽnga taoor soaba, a basa a naam yʋʋmd 2008 sigtema, a sẽn wa n wa n wa ne a sẽn pa mi a sẽn maan tʋʋm-wẽns a Jacob Zuma sẽn da kẽes a toog a tʋʋmã pʋgẽ wã yĩnga. Yʋʋmd 9 kiuug rasem 23 wã, sẽn yɩlẽ ne rẽ, Afrika Kibɩ wã taoor dãmb wʋsg yikame, tɩ b sʋka a Mlambo-Ngcuka.[13]
A Mlambo-Ngcuka kẽnga COPE yʋʋm 2009 yʋʋm-soabg kiuugã saabẽ, la bilf poore, a lebg n kẽnga ANC wã.[14]
UN Women tʋʋmda toar soaba
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2013 zu-loeoog rasem 10 soabã, b yãka a Mlambo-Ngcuka t'a yɩ ONU ONU Sɛkre-kãseng a Ban Ki-moon sẽn yaa United Nations Entity for Gender Equality and Empowerment of Women Naandbã sẽn get b pagbã ne b pagbã sẽn zems pagbã la b paas b pãngã tʋʋm-naabã taoor soaba. A kẽnga taoor yʋʋm 2013 t'a lebg United Nations Secretary-General Ban Ki-moon pagb taoor soaba. A yaa a Michelle Bachelet pʋga.[15]
A Mlambo-Ngcuka taoor-sobendẽ, ONU pagb tʋmame ne Publicis la Ogilvy n sɩng a HeForShe koe-moonegã. [16]Yʋʋmd 2017 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, a Mlambo-Ngcuka sẽn wa n na n sõng tɩ pagb kẽes b toog laafɩ wã wɛɛngẽ wã, a sẽn wa n wilg b sẽn na n maan woto ne ONU sɛba taoor soaba Pramila Patten wã.[17]
Sẽn paas a tʋʋm-kãnga UN Women pagb pʋgẽ wã, a Mlambo-Ngcuka me zĩnda yʋʋm a yiib pʋgẽ n yaa dũni wã wã pank sull (WBG) sull sẽn get b sẽn segd n maan bũmb ning ne b sẽn segd ne b pagbã la b sẽn segd tɩ b maan b mensã wɛɛngẽ wã pʋgẽ yʋʋmd 2015 n tãag yʋʋmd.[18] Yʋʋmd 2018 yʋʋm noob kiuugã pʋgẽ, b yãka a Mart Guterres sẽn yaa United Nations Naasẽ wã Sɛk-rɩtgã tɩ b kẽes b toog Naasẽ Naasẽ sẽn get b Tʋʋmdã sẽn get b sẽn na n tall pãng n tõog n tall b pãng n tõog b pãng wã pʋgẽ. A Maria Ramos ne a Achim Steiner n wa n yaa a taoor soaba.[19]
A paama Cannes LionHeart Award yʋʋmd 2019 a sẽn tʋm UN Women pagb la a sẽn pa maand b sẽn pa ratã yĩnga.[20]
A Mlambo-Ngcuka basa UN Women pagb yʋʋmd 2021 tʋʋlg kiuugã pʋgẽ, a sẽn maan tʋʋm a yiib n yaool n basã.[21][22]
Mlambo-Ngcuka tõog n zãgsame ligd milyõ 40 sẽn yit tẽns nins sẽn yaa a USD rãmbã, nin-tɩrsã, nin-buiidã la kom-bɩɩsã nengẽ. Yaa sẽn na yɩl tɩ b bãng tɩ b na n tõog n toeem b pagb la kom-bɩɩsã dũniyã gill zugu.[23]
bangr ninga a sen wilgi
[tekre | teke sidgem]- Sẽn na yɩl n paam pag ne pag pa yembr, b pa le maand woto ye: Phumzile Mlambo-Ngcuka[24]
- Tẽns nins sẽn be United Nation wã sẽn tar yʋʋm 70 la b sẽn baood n na n paam pag ne pag zems-n-taar[25]
- B sẽn lebg UN Women pagb: b sẽn maand sor n na n paam n deeg b mens n paam b mens n kõ dũniyã gill zugu[26]
- Pag ne pag laafɩ la pag ne pag zoodo[27]
- Sõngr sẽn be kʋɩlgã pʋgẽ wã sõngame tɩ b bãngd b sẽn zãmsdã[28]
- Tẽns pʋg-sadb: b sẽn pa yãend b sẽn na n tall b mens n tall n paame
- UN Women pagb sẽn pʋʋs a Phumri-Wolf t'a vʋʋse[29]
A tʋʋma a taaba
[tekre | teke sidgem]
- A sẽn yaa b sull ning sẽn geta b sẽn maand b tʋʋmdã ne b sẽn maand a tʋʋmdã ne b sũy fãa wã, a wilgame tɩ b segd n maana b sẽn tõe fãa n tõog n tõog n sõng b taabã.(yʋʋmd 2013)[30]
- Global Partnership to End Violence Against Children, a be sulli la toar soaba (yʋʋmd 2016)[31]
- Princess Sabeeka Bint Ibrahim Al Khalifa Global Award for Women's Empowerment, sulli n paase get International Jury (since 2016)[32]
- African Leadership Academy (ALA), sulli n paase get Global Advisory Council[33]
- International Gender Champions (IGC), sulli neda[34]
- Mandela Rhodes Foundation, sulli n paase get Board of Trustees[35]
Yʋʋmd 2022 wã saabẽ wã, a Mlambo-Ngcuka maana a sẽn na n yɩ nin-vɩɩs sẽn na n kɩt tɩ laafɩ sõss zĩnd a Etiopi goosneema ne Tigray People's Liberation Front (TPLF) sʋka, n tõog n kɩt tɩ Tigray zabrã sa.[36][37] Yʋʋmd 2022 Novema rasem a 2 wã, laafɩ kaool n zĩnd Pretoria soolmẽ wã ne Ethiopia la TPLF sʋka, n kɩt tɩ zabrã sa.[38][39][40]
A meng vɩɩm
[tekre | teke sidgem]A Mlambo-Ngcuka kẽe kãadem ne National Prosecuting Authority Sɛb-soabã Bulelani Ngcuka. B tara kamb a nu, tɩ b rɩk kamb a naasã n kõ-b b kambã.
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ 1.0 1.1 "Frontpage | South African Government". www.gov.za. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "Phumzile Mlambo-Ngcuka | South African History Online". sahistory.org.za (in English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "Phumzile Mlambo-Ngcuka". World Bank Live (in English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 http://www.unwomen.org/~/media/commoncontent/cv-phumzile-mlambo-ngcuka%20pdf.pdf
- ↑ http://news.nmmu.ac.za/Life@NMMU/April-2014/Honorary-doctorates-all-humble-recipients
- ↑ The Daily Impact: UN Women taps former South African Leader (in American English). 2013-07-11. Archived from the original on 2018-04-01.
- ↑ https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2018-03-12-ramaphosa-opens-up-to-phumzile-mlambo-ngcuka/
- ↑ "Phumzile Mlambo-Ngcuka". Women Deliver (in American English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "Media Releases". www.publicprotector.org. Archived from the original on 2008-12-04. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ http://www.mg.co.za/articlePage.aspx?articleid=248529&area=/breaking_news/breaking_news__national/
- ↑ "IOL: News for South Africa and the World". www.iol.co.za. Archived from the original on 2006-11-14. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "The Times - Winnie Mandela tops ANC election list". www.thetimes.co.za. Archived from the original on 2009-02-18. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=6&art_id=nw20080923184406171C229697
- ↑ http://www.mg.co.za/article/2009-03-01-phumzile-macozoma-throw-lot-in-with-cope
- ↑ "Secretary-General Appoints Phumzile Mlambo-Ngcuka of South Africa Executive Director of United Nations Entity for Gender Equality and Empowerment of Women". www.un.org. Archived from the original on 2014-02-28. Retrieved 2025-08-04.
{{cite web}}: line feed character in|title=at position 66 (help) - ↑ U.N. Women’s Rights Group Seeks Men’s Support (Published 2014) (in English). 2014-03-07.
- ↑ "Joint Statement by Phumzile Mlambo Ngcuka and Pramila Patten on the launch of the Elsie Initiative". UN Women – Headquarters (in English). 2017-11-16. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "World Bank Advisory Council on Gender and Development". World Bank (in English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "Task Force on Digital Financing of Sustainable Development Goals | United Nations Secretary-General". www.un.org (in English). Archived from the original on 2023-05-12. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "News | Cannes Lions". www.canneslions.com (in English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "Remarks by Under-Secretary-General of the United Nations and UN Women Executive Director, Phumzile Mlambo-Ngcuka, at the closing of the 65th session of the Commission on the Status of Women". UN Women – Headquarters (in English). 2021-03-27. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "UN Women bids farewell to Phumzile Mlambo-Ngcuka". UN Women – Headquarters (in English). 2021-08-19. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "Phumzile Mlambo-Ngcuka". Women Deliver (in American English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2016-04-30). Progress towards gender parity still slow, uneven - Interview: Phumzile Mlambo-Ngcuka, Executive Director, UN Women (in English). Vol. 29. pp. 10–11. doi:10.18356/ae63590d-en.
- ↑ Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2015-12-16). The United Nations at 70 and the ongoing quest for gender equality (in English). Vol. 52. pp. 33–35. doi:10.18356/cee60976-en.
- ↑ Becoming UN Women : A journey in realizing rights and gaining global recognition (in English). 2017-07-06. doi:10.4324/9781315270777-10/becoming-un-women-phumzile-mlambo-ngcuka. Archived from the original on 2024-09-05.
- ↑ Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2017). Sexual Health and Women's Rights. Vol. 38. pp. 48–53. ISSN 0739-1854.
- ↑ Mlambo-Ngcuka, Phumzile (2017). Sexual Health and Women's Rights. Vol. 38. pp. 48–53. ISSN 0739-1854.
- ↑ "UN Women bids farewell to Phumzile Mlambo-Ngcuka". UN Women – Headquarters (in English). 2021-08-19. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "UNAIDS Leadership | UNAIDS". www.unaids.org (in English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "About Us | From Advocacy to Offshore Sportsbook Reviews". End Violence (in American English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "International Jury Members | Princess Sabeeka Bint Ibrahim Al Khalifa Global Award for Women's Empowerment". www.womenglobalaward.org. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ http://www.africanleadershipacademy.org/about/our-people/
- ↑ "Champions | International Gender Champions". genderchampions.com. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ https://mandelarhodes.org/the-foundation/trustees/
- ↑ "Ethiopia peace talks enter day two in South Africa". France 24 (in English). 2022-10-26. Retrieved 2025-08-04.
- ↑ https://www.cbc.ca/news/world/peace-talks-ethiopia-tigray-south-africa-1.6628808
- ↑ Winning, Alexander; Cocks, Tim; Winning, Alexander; Cocks, Tim (2022-11-02). Combatants in Ethiopia's Tigray war agree to stop fighting (in English).
- ↑ "Ethiopia: Government, Tigrayan forces agree to end two-year war". Al Jazeera (in English). Retrieved 2025-08-04.
- ↑ "AU announces peace deal in Ethiopia's Tigray conflict – DW – 11/02/2022". dw.com (in English). Retrieved 2025-08-04.