Pop Francis
Songr zaalim sẽn yit wikipedia pʋgẽ
"Bergoglio" lebgdame n na n wa be. Sẽn dat n bãng tɩ yaa a Zeova n kõ-a la a sẽn kõ-a wã, bɩ y ges a Bergoglio (vẽenega) A Bergoglio (bãngr-goamã)[1]
| Sex or gender | male |
|---|---|
| Country of citizenship | Argentina |
| Name in native language | Franciscus |
| Birth name | Jorge Mario Bergoglio |
| Given name | Jorge, Mario |
| Family name | Bergoglio |
| Date of birth | 17 Yuum-sar kiuugu 1936 |
| Zĩ-ninga o roge | Flores |
| Date of baptism | 25 Yuum-sar kiuugu 1936 |
| Date of death | 21 Tuul-nif kiuugu 2025 |
| Place of death | Domus Sanctae Marthae |
| Manner of death | natural causes |
| Cause of death | stroke, circulatory collapse |
| Date of burial or cremation | 26 Tuul-nif kiuugu 2025 |
| Place of burial | Basilica di Santa Maria Maggiore |
| Father | Mario José Bergoglio |
| Mother | Regina María Sívori |
| Sibling | María Elena Bergoglio, Óscar Adrián Bergoglio Sívori |
| Native language | Spanish |
| Writing language | English, Ecclesiastical Latin, Spanish |
| Field of work | Christian literature, Petrine ministry, Christian education |
| Educated at | Facultades de Filosofía y Teología de San Miguel, Inmaculada Concepción Seminary, Colegio Máximo de San José, Sankt Georgen Graduate School of Philosophy and Theology |
| Academic degree | Doctor of Theology |
| Student of | Carlos Aldunate Lyon |
| Honorific prefix | His Holiness |
| Work location | Buenos Aires, Rome, Vatican City |
| Ethnic group | |
| Religion or worldview | Catholicism |
| Religious order | Society of Jesus |
| Consecrator | Antonio Quarracino |
| Participant in | 2013 conclave, 2005 conclave |
| Magnum opus | Ad charisma tuendum |
| Named after | Francis of Assisi |
| Motto | miserando atque eligendo |
| Motto text | Miserando atque eligendo |
| Member of | Romanian Academy |
| Significant event | consecration, priestly ordination in the Roman rite, cardinalate creation, death and funeral of Pope Francis |
| Official website | https://www.vatican.va/content/francesco/en.html |
| Coat of arms | coat of arms of Pope Francis |
| Supported sports team | San Lorenzo de Almagro |
| Stack Exchange tag | https://christianity.stackexchange.com/tags/pope-francis |
A Pãapa a Francis (b sẽn dogã) A Jorge Mario Bergogliob sẽn maan to-to wã;A sẽn zĩnd yʋʋm 1936 yʋʋm-sar kiuug rasem 17 n tãag yʋʋm-sar rasem 21 yʋʋm-sar yʋʋm-sarã, a yɩɩgãagãa sẽn yaaKatolik Tigengãla a sẽn yaa rĩm-dãmb ning sẽn soogd Vatican tẽngaYʋʋmd 2013 tɛkaa kũumYʋʋmd 2025 wã. A ra yaa pipiA Zezi karen-bi-taasãa pope, pipi soabãLatin Amerika, pipi sẽn yit Amerika, pipi sẽn yitKibɩ-kãsengã, la pipi sẽn dog bɩ b wubd a ye sẽn pa be Eropã hal n tãag yʋʋmd 800 soabã Sɩɩri popãA Grigori III Yaa woto la m segd n maane .[2]
Sẽn pʋgdãa sẽn yiis a tʋʋmdãyaaA Pãf a Benedict XVI Yʋʋmd 2013 tʋʋl-nif kiuug rasem 28 wã,a papal conclaveA yãka a Bergoglio t'a yɩ a pʋɩtaarã mars rasem 13.[3]A yãka a Francis t'a yɩ aa Pãfã yʋʋrne waoogr aA Frans sẽn be AsisiYaa woto la m segd n maane [4]. A Frans sẽn wa n be a vɩɩmã pʋgẽ wã fãa, b ra mii a sik-m-mengã, a sẽn da tar pãng Wẽnnaam nimbãan-zoeerã, a pop sẽn yaa a popã sẽn yaa a naabã, a sẽn get naong rãmbã yelle, la a sẽn da get a taabã yell sõma wã yĩnga.b sẽn na n maan bũmb ning sẽn na yɩl n sõng b tẽedbãYaa woto la m segd n maane Sẽn paase, a Zezi karen-bi-taasã la a karen-biis nins sẽn da beIgnatian sẽn yaaa sẽn yaa a sẽn yaa nin-tɩrsã, a ra mii a sẽn nong n yɩɩd nin-tɩrsegãndãb sẽn pa tar waoogr ne b sẽn pa maand bũmb nins sẽn yaa toor-toor ne b sẽn maandãa Pãpã MozzettaA sẽn yãk-a wã, a yãka ligd n na n dɩk sãnem n dɩk a sẽn yãk-b n na n dɩ a naamã.gãndã, la b kell n tall a wotogãndã bãndãA ra yaa kardinal.[5][6]
Yʋʋmd 2022 wã, a kosa sor ne a Zezi tẽedbã sẽn maan buud toor-toorã kʋʋb sẽn be Kanada tẽng zug karen-biis pʋsẽ wã yĩnga. [7]A Frans kɩtame tɩ b tigim Sinod sẽn gomd sinodã yelle.[8][9][10]
Sẽn sɩng ne 2023 wã, a basa Israɛll sodaas sẽn tʋmd Gaza wã, n bool tɩ b maan lagem-n-taar zabr yel-wẽnã wɛɛngẽ. A Frans ra puka a poorẽ wã ne nebã fãa Pak kiuug rasem a ye, n yaool n ki yʋʋmd 2025 Afril rasem a 21 daarã, Pak kiuug rasem piig la a yiibu. [11][12] Yʋʋmd 2025 wã, a Leo XIV n yɩ a Frans pʋɩɩr soabã. A Leo XIV n lebg a yiib soaba sẽn yaa a Pãfgã sẽn be Amerikã pʋga.[13]
A pipi vɩɩm singre
[tekre | teke sidgem]A Pãapa a Francis rogame t'a Jorge Mario Bergoglio rog yʋʋmd 1936 yʋʋm-sar kiuug rasem 17[14] Flores, Buenos Aires tẽn-tẽnga pʋgẽ.[15] A yaa a Mario José Bergoglio ne a Regina María Sívori kambã a nu wã sʋka, a ra yaa a yao soaba. A Mario Bergoglio yaa Itali wã sẽn yi n kẽng tẽngẽ wã la yaa ra-kɩt-n-taag[16] sẽn yit Piemont.[17] A Regina Sívori yaa zag-poak sẽn dog Buenos Aires ne zakã rãmb sẽn yi Itali tʋʋr-tẽnga pʋgẽ. [18][19][20] A Mario Bergoglio zakã rãmb basa Itali yʋʋmd 1929 n na n põs a Benito Mussolini fasitã naamã. [21] 5 A Maria Elena Bergoglio sẽn yaa a Pãapa a ye bal sẽn vɩ wã yeelame tɩ b pa yi n yi ye. [22] A saam-bi-pogs a taabã yaa Oscar Adrián, Marta Regina, la Alberto Horacio. [23][24] A bi-pugl a Cristina Bergoglio yaa vẽn-gʋlsd sẽn be Masri, Ɛspaynã. [25][26]
A sẽn da be a yoob-n-soabã pʋgẽ, a Bergoglio kẽnga a Wilfrid Barón de los Santos Ángeles, sẽn yaa Don Bosco Salesians lekoll sẽn be Ramos Mejía, Buenos Aires provense. A kẽnga karẽn-biis nins sẽn boond tɩ Escuela Técnica Industrial No 27 Hipólito Yrigoyen[30] la a paama chemikã diplôme.[16][27][28] A sẽn maan woto wã, a zĩnda yʋʋm wʋsg Hickethier-Bachmann Laboratory wã rɩɩb sullẽ, a sẽn tʋmd a Esther Ballestrino taoorã.[29] A ra yaa gãnegd la gãnegd.[30][31] [30][32]
Maan-kʋʋdbã tʋʋmde
[tekre | teke sidgem]Yaa b sẽn zãms nebã la b lebg maan-kʋʋdba (1958-1973)
A Bergoglio zĩnda Arzɛnt tẽnga seminarẽ, a sẽn zãms maan-kʋʋrã tʋʋmd yʋʋmd 1950 wã. A sẽn da wa n dat n na n maan yʋʋmdã kibsã, a Bergoglio kẽnga wẽnd-doogẽ n tɩ moonẽ, la maan-kʋʋd n kõ-a yam.[33] A zãmsame la a lebg a Zezi karen-bi-poak kiuug rasem 11 yʋʋm 1958 wã.[34] A Bergoglio yeelame tɩ yẽ sẽn da yaa seminaryã karen-bi-poak a sẽn da yaa bi-bɩɩg n da nong bi-pugli, la a ra ket n getẽ t'a pa na n maan tũudum tʋʋm ye.[35] A Zezi karen-biiga sẽn wa n yaa pipi soabã, a zãmsda bãngrã Santiago, Chile. [36][37][24]
A sẽn wa n wa n wa yaa a Zeova Kaset soaba, a Bergoglio lebga a Zezi karen-biiga yʋʋmd 1960 tʋʋlg kiuug rasem 12 wã, a sẽn maan a Zeova pʋlem tɩ b na n yɩɩ kamba, n yɩ pʋlem dãmba la sakdb a taabã.[24] Yʋʋmd 1960 wã, a Bergoglio paama a lekoll a yembr Philosophy wã pʋgẽ, a Colegio Máximo de San José wã. Rẽ poore, a zãmsda sɛb la sikolozi wã a Santa Fe lekollẽ, a Colegio de la Inmaculada Concepción, yʋʋmd 1964 n tãag 1965.[16][38]Yʋʋmd 1966 wã, a zãmsda woto me la a zãmsda a karen-biis a taabã.
Yʋʋmd 1967 wã, a Bergoglio sɩngame n zãmsd Wẽnnaam yɛl-bʋgsmã a San Miguel Philosophy and Theology Facultades wã.[43] Yʋʋmd 1969 yʋʋm-nif kiuug rasem 13 soabã, a Ramón José Castellano sẽn yaa arzɛkã naab n kõ-a-la bũmbu.[24]
A sẽn wa n be yʋʋm 1973-1986 wã.
[tekre | teke sidgem]A paama a yʋʋr t'a Zezi Tigeng Arzɛntɛn tẽnga taoor soaba, yʋʋm a yoob yʋʋm a yoob pʋgẽ. A sẽn wa ne yʋʋm 1979 wã.[16][39] Yʋʋmd 1973 wã, a kẽnga Zerizalɛm n tɩ maan piligr, la Yom Kippur zabrã sẽn wa n sɩngã kɩtame t'a pa be be ye. [40]
A sẽn wa n wa n na n wa tʋm a tʋʋmdã n sa wã, b kɩtame t'a lebg San Miguel Philosophical and Theological Faculty wã taoor soaba, yʋʋm 1980 soabã pʋgẽ. A sẽn da zãms zĩig ningã. [41] Sẽn deng a sẽn wa n na n wa paam tʋʋm kãnga, a rɩka yʋʋm 1980 kiuugã pipi kiuugã Iriland n zãms Ingliz la a zĩnda a Zezi karen-biis roogẽ, a Milltown Teolozi la Filosofi Inisitua wã, Dublin. [42] A zĩnda San Miguel yʋʋm a yoob n tãag yʋʋmd 1986[16] la a Zezi karen-bi-poak a Peter Hans Kolvenbach sẽn yãk a yam n na n yãk a soab sẽn zemsd ne a Zezi Tigimsã sẽn yaa dũniyã gill zugu n get tɩrlem ning sẽn yaa a sẽn segd n maan to-to wã n yɩɩd a sẽn segd ne tẽebo la a sẽn segd tɩ yɩ a taoor soaba.[43] [44][45][46]
A Bergoglio zĩnda yʋʋm wʋsg ne a karen-bi-bi-pugli wã, a Sankt Georgen Graduate School of Philosophy and Theology wã, sẽn be Frankfurt, Alemaynã, n bao n bãng bũmb ning sẽn tõe n yɩ a raabã wɛɛngẽ. [47]
A Bergoglio pa paam a diplôme be ye, la a lebg n waame Arjantɛn tɩ b ra tẽed t'a na n yɩɩ taoor soab la a na n yɩɩ a Zeova Kaset rãmbã taoor soaba.[46][47] A Bergoglio sẽn da yaa Salesians lekollã karen-biigã, a karen-biig a Stefan Czmil sẽn yaa Ukrainien-rãmbã sẽn yaa Gɛrk-Katolikã maan-kʋʋd n da zãmsd-a wã ra yaa a karen-saambã. A Bergoglio ra yikda a karen-biis pĩnda n na n tʋm a Czmil sẽn na yɩl n paam Wẽnnaam lisgu. [48][49]
A Bergoglio paama a yʋʋr sẽn boond t'a Buenos Aires Bispu sẽn yaa sõngo yʋʋmd 1992 wã, la a paama a tʋʋm-tʋmdã yʋʋmd 1992 wã kiuug rasem 27 t'a lebg a Biispu sẽn yaa a Biispo wã, la b kõ-a-la a tʋʋm-kãsenga, a Biispikus a Antonio Quarracino sẽn yaa a biispu sẽn ya a Biispos-kãsenga sẽn yaa a Zeova Kaset soaba.[16][50][51] A yãka a biskupaalã tagsgo n na n yɩ Miserando atque eligendo,[52] sẽn yit a Saint Bede sẽn gom a Matɩe 9:9-13 wã pʋgẽ wã. "a yãenda a Zezi ne nimbãan-zoeer nifẽ la a yãenda bãmba".[53] Yʋʋmd 1992 wã, a Zezi rãmb sẽn yaa a Zezi rãmb taoor dãmb kosa a Bergoglio t'a ra zĩnd a Zezi rãmb roogẽ ye, b sẽn da wa n namsd a taoor dãmb la karen-biisã yĩnga. A ra maanda yɩɩr a "kɩɩsg" poorẽ, a sẽn get katolik rãmbã sẽn yaa nin-tɩrsã wɛɛngẽ, la a sẽn kɩɩsd lohoremã teolozi wã yĩnga. La a sẽn yaa a Buenos Aires bispu sõngo wã yĩnga.[54][54][55][56][57][58]
A sẽn lebg n wa Arjantɛn (1986-1998)
[tekre | teke sidgem]La baasgo, a Bergoglio pa tõog n paam a diplôme be ye, la a lebg n wa Arjantɛn tɩ b ra tẽed t'a na n yɩɩ a Zezi tẽedbã taoor soaba la a na n yɩɩ b sẽn da tẽedã taoor soaba ye.[59][60] A sẽn da yaa Salesian lekollã karen-biig a Bergoglio ra yaa Ukrainian Greek Catholic priest a Stefan Czmil n kõ-a saglsã. A Bergoglio ra zẽka a karen-biis wakat wʋsg n na n sõng a Czmil Divine Liturgy wã.[61][62] n na n maan bũmb a to
A Bergoglio paama a yʋʋr t'a yaa Buenos Aires tẽnga naab sẽn yaa sõngo la a paama a tʋʋmde yʋʋmd 1992 t'a lebg a soab n lebg a soab a ye,[16] la a lebg a soab t'a wa lebg a soab sẽn yaa a soab n yaa a soab a to wã.[63][64] A yãka a episkopal motto to be Miserando atque eligendo,[65] sẽn yit Saint Bede's homily on Matthew 9:9-13: "a sẽn yãend-a ne nimbãan-zoeer ninã yĩnga la a yãk-a".[66] Yʋʋmd 1992 wã, a Zezi rãmb sẽn da be be wã kosa a Bergoglio t'a pa vɩɩmd a Zezi rãmb roogẽ ye, bala a ra tara zu-loees ne a taoor dãmb la karen-biis ye; a ra tagsdame t'a "dissent" yaa a sẽn pa mi a tũudmã, la a sẽn pa sakd a Zeova tũudmã ye; la a sẽn yaa a bi-pugl sẽn yaa Buenos Aires naabã tʋʋmd yĩnga.[67][68][69] n na n maan bũmb a to[16][70][71]
Archbishop of Buenos Aires (1998–2013)
[tekre | teke sidgem]A lebga arzɛkbispo sẽn yaa tẽn-kãsengã soabã, a Quarracino kũumã poore, yʋʋmd 1998 tʋʋlg rasem 28 wã. A sẽn yaa arzɛkbishopã, a lugla parohiis a taaba, a leb n yidga a arzɛkã, a lʋɩɩs n sõng ned vɩɩm wɛɛngẽ, la a sigla sɛb sull sẽn get kãadmã kaool yelle. [16] A Bergoglio sẽn yaa arzɛkre wã tʋʋm-kãseng a yembr yaa a sẽn da na n paas a tẽedbã sẽn be Buenos Aires tẽn-kɩremsã pʋsẽ wã. A sẽn wa n be a taoor-soabã pʋgẽ, maan-kʋʋdbã sẽn da tʋmda tẽn-kɩremsã pʋsẽ wã sõor yɩɩ naoor a yiibu, la a meng n da kẽngame. [60] Tʋʋm-kãngã kɩtame tɩ b boond-a t'a "villero bishop", wakat ninga b lebgd-a lame n boond-a tɩ "saloor bishop". [61]
A Bergoglio sẽn wa n yaa arzɛk-bisopã, a koosda a arzɛk-diisã wã raosã, n dɩk a raosã n kẽng tẽns a taab sẽn yaa bĩngã. Woto kɩtame tɩ b tõog n yiis ligd wʋsg wẽnd-doogẽ wã, tɩ kɩt tɩ b wa maan faalg la b tõog n kõ ligd-kasetã noor sẽn yaa kãsenga. [72] Yʋʋmd 1998 yʋʋm-rɩt kiuug rasem 6 wã, a Bergoglio sẽn ket n yaa Buenos Aires arzɛkã naab n pa beẽ wã, b kɩtame t'a lebg Arzɛntini wã katolik rãmbã sẽn yaa beẽ wã taoor soaba. A pa tar a meng wẽnd-doogã taoor soab ye. [54] A Bergoglio sẽn paam n lebg a popã, a Evɛkop-kãseng a Sviatoslav Shevchuk yeelame tɩ a Bergoglio wʋmda a Shevchuk sẽn da be Ukrainian Greek Catholic Church wã liturgie, a rogem-n-taar la a tẽebã võore, la a ra "sũuda tõnd a Argentine wã" wakat fãa. [52]
Yʋʋmd 2000 wã, a Bergoglio bal n wa n lebga a Zeova Kaset rãmbã taoor soaba, n tõog n welg ne a Jerónimo Podestá, sẽn da yaa bispu sẽn da yaa maan-kʋʋd n bas a tʋʋmdã yʋʋmd 1972 wã, a sẽn kɩɩs Arzɛntini wã sodaas sẽn da soogd a naamã wã. A ra kogla Podesta pagã me ne a Zeova sẽn maan bũmb ning sẽn na yɩl tɩ b pa tõog n maan bũmb nins sẽn na n sãam b kãadmã ye. [73][74][75] Yʋʋmd kãng menga, a Bergoglio yeelame tɩ Arjantɛn katolik kiris-neb sullã segd n "paame n maan yel-wẽn nins b sẽn maan yʋʋm 1970 wã, a sẽn wa n be zabr sẽn pa sõma wã yĩnga". [63]
A Bergoglio ra maanda Burkĩna Kibsa wã nao wã koobã kibs wakat fãa bãens roog pʋsẽ, logtorẽ, sẽn kẽed n kẽed n deeg b zoodo, la tẽn-kʋdse. [76] A Bergoglio ket n yaa Buenos Aires arzɛkbispo, a sẽn paam n lebg kardinal yʋʋmd 2001 wã poore. Yʋʋmd 2007 wã, a Benedict XVI sẽn wa n wa n kõ noy a yiib-n-soabã sẽn deng Vatican II wã, a Bergoglio yãka kibs kiuug fãa, Rom Ritualã sẽn yaa to-to wã pʋgẽ. [77][78]
Yʋʋmd 2005 noob kiuug rasem 8 wã, b yãka a Bergoglio t'a yɩ Arzɛnt Episcopal Conference taoor soab yʋʋm a tãabo (2005-2008), la b leb n yãka a soab yʋʋmd 2008 noob kiuugã rasem 11 wã.[79][80] A kell n yaa kom-n-taas sull ning sẽn get b tʋʋm-kãsemsã yelle, la a yaa kom-tʋʋmdã taoor soaba. A kell n yɩɩ kom-tʋʋma taoor soab n get b tʋʋm nins sẽn get b tẽn-kugrã yell. [54] A Bergoglio sẽn da yaa Arjantɛn katolik bispu rʋʋg taoor soaba, a kosa a tẽedbã sugri, b sẽn da pa tõog n kogl nebã ne a Zeova siglgã zabrã sasa wã yĩnga. [81] A Bergoglio sẽn wa n lebg yʋʋm 75 yʋʋmdã yʋʋm-bɩʋʋn kiuugã 2011, a tʋma a Pãf Benedict XVI n wilg a sẽn na n yãk a naam n yɩ Buenos Aires arzɛkã naab wa sẽn zems ne sẽn yaa kanon wã noorã.[45] A sẽn da pa tar arzɛk-bispo sẽn yaa a yaoog soaba wã yĩnga, a kell n zĩnda a tʋʋmdã pʋgẽ, n gũud tɩ Vatican yãk a sẽn na n deeg-a. [82]
A sẽn yaa a misipa, a pa leb n sakd a Zezi rãmb taoor lʋɩtbã ye. [83] Rẽ poore, a pa le kẽeda a Zezi karen-biis roogẽ ye, la a "paasa a Zezi karen a taabã" hal t'a lebg a popgẽ ye. [48][57]
B sen yak-a t-a yi Cardinal
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2001 tʋʋl-kãsengã rasem 21 wã, a Pãapa a Zã Poll a yiib-n-soabã kɩtame t'a Bergoglio lebg kardinal. B kɩtame tɩ b tall a Bergoglio daar a 14 tʋʋlg kiuugã. A sẽn da wa n be Rom n na n maan kibsã, a ne a saam-bi-poak a María Elena kẽnga b ba wã tẽng sẽn be Italya rɩtgẽ wã. [25] A Bergoglio sẽn yaa kardinalã, b yãka a Rom Kurya wã taoor dãmb a nu. A ra yaa Wẽnnaam waoogre la sakramensã zãagrã tigis-kãsenga, maan-kʋʋdbã tigis-kẽndre, tẽn-tʋmdbã vɩɩm la b tʋʋm-noy sullã tigis-n-kãnga, a Pãntã sull ning sẽn get zakã yell la Latin-Amerik komisyonã sull a yembr neda. [84]Yʋʋmd kãng poore, a Edward Egan sẽn lebg n wa New York tẽn-bɛd kiuug rasem 11 weerã poorã, a Bergoglio rɩka a zĩigẽ n yɩ b sẽn da be n maand b sõssã (b sẽn maand b sõsdã) Bispo rãmbã Sinodã pʋgẽ, la a wilgame tɩ "a paama sũ-noog sẽn yaa nin-sõngo, sẽn yaa ned sẽn sakd zems-n-taar la sõssã".[85][86]
A Bergoglio ra yaa ned sẽn yaa sik-m-meng soaba, sẽn yaa karen-do-do-raoog sẽn pa mi a taabã, la sẽn yaa ned sẽn sakd tɩrlem. [87] A vɩɩmã sẽn yaa nana - sẽn da tar n vɩ pis-bil pʋgẽ, n pa be a bispu roogẽ wã, n dɩkd so-pakrã, la a sẽn segd a meng rɩɩb - kɩtame t'a paam waoogre. [88] A sẽn da be Rom wakatã, a ra yaa "kẽng n wat n na n tɩ yãg-a". [89]
Yʋʋmd 2005 Afrill rasem 2 wã, a Zã a Poll a yiib soabã sẽn ki wã poore, a Bergoglio kẽnga a kũumã waoogrẽ, la b ra get-a lame tɩ yaa a sẽn na n yɩ a popã pʋɩɩr soaba. [90] A zĩnda kardinal-dãmb taoor n yãk a Pãapa a Benedict XVI yʋʋm 2005 wã. A John L. Allen Jr. sẽn yiis yʋʋmd 2005 wã sɛb pʋgẽ, a wilgame tɩ a Bergoglio yɩɩ taoor soaba yʋʋmd 2005 wã kongle wã pʋgẽ. [77][91] Yʋʋmd 2005 bõn-bɩʋʋng kiuugã, Italy seb-gʋlsdã sẽn boond tɩ Limes wã ra yetame tɩ a Bergoglio ra yaa kardinal Ratzinger taoor soab la a sẽn da na n lʋɩ taoor n maan b sõssã sasa wã, a paama vot 40 a tãab-n-soabã pʋgẽ, la a lebg n lʋɩ n ta 26 a naas-n-to wã pʋgẽ. [92][93] B ra yetame tɩ b ra tara kardinal sẽn da yaa ned sẽn pa mi a soabã sẽn da be kongle wã daarã pʋgẽ. [92][94] Sã n yaa ne Italy zʋrnallistã a Andrea Tornielli, votã sõor kãngã pa tar mak-sõngo ne Latin-Amerika papabile wã ye. [84] La Stampa wilgame tɩ a Bergoglio ra yaa ratzinger poorẽ, hal tɩ a rat n yeel t'a kardinalbã ra pa segd n yãk a yʋʋr ye.[95] A Tornielli yeelame tɩ a Bergoglio kosa woto n na n gɩdg tɩ b pa yãk a Pãapa n kaoos tɩ b pa le yãk-a ye. [96]
A Bergoglio sẽn yaa kardinalã, a kẽnga ne Komuni la lohorem, sẽn yaa katolik-rãmbã sẽn yaa evãnzillã sẽn yaa bãad-rãmbã sull sẽn boond tɩ tẽedbã taabã. [77] Wakat ninga, a ra maandame n maand tigissã yʋʋmd fãa, sẽn boond tɩ Rimini tigisã sẽn maand Itali wã, tʋʋl-soabã wakate. [77] Yʋʋmd 2005 soabã pʋgẽ, kardinal a Bergoglio kõo sor tɩ b kõ b sẽn dat tɩ b yɩ neb sẽn paam vʋʋsem sõng zaeebã, tɩ b maan a tãab-n-soabã. A kɩtame tɩ b maan woto ne Pallottine neb a yoob sẽn kʋ-bã.[97] [98]A Bergoglio me kɩtame tɩ b bao n bãng b sẽn maan to-to wã. Yʋʋmd 1984 wã, b wilgame tɩ Argentini wã koom-koglgã taoor dãmb n maan-b tɩ b tũ a Rubén Chamorro sẽn da yaa sodaas-gũudã noorã.[99][100][101]
Agentinia gofneema yela
[tekre | teke sidgem]Tap weenga
[tekre | teke sidgem]A Bergoglio ra yaa b sẽn da yet tɩ Argentini wã koom-koglgã yõka a Zezi maan-kʋʋdb a yiib n maan-b yõor yõor yõog yʋʋmd 1976, a Orlando Yorio ne a Franz Jalics, Arjantini wã zabr sẽn pa sõma wã sasa. B sẽn wa n nams-b tɩ b yaa yembdo, b yãame tɩ b vɩɩ Buenos Aires tẽn-bilẽ wã. B ra yũuda tɩbse, la b ra pukda b fut bilf ye. [102][80] B wilgame tɩ b pa tõog n kogl maan-kʋʋdbã ye, la b yiis-b a Zezi Tigengã pʋgẽ rasem a wãn sẽn deng b yõorgã. [103] Yʋʋmd 2005 wã, a Myriam Bregman sẽn yaa ned sẽn yaa logt sẽn geta nin-buiidã yell n kõ a Bergoglio, sẽn yaa a Zezi Tigengã taoor soaba, n dõd-a t'a kẽnga a zabrã pʋgẽ. [80] Baa ne b sẽn da wa n zãgs rõatã, b pa le bas n deeg tɩ Bergoglio sẽn maan bũmb ninsã yaa wẽnga ye. A karen-bi-poak a Bergoglio wilgame tɩ b ra tara kaset ne maan-kʋʋdbã la neb nins sẽn pa maand-b woto wã sẽn yaa toor ne kardinal a Bergogli wã sẽn yeelã.[104]
A Bergoglio yeela a biograaf a Sergio Rubin t'a tʋmame n yiis maan-kʋʋdbã; a Bergoglio sẽn da wa n kos b yam n kõ a Jorge Rafael Videla wã tõe n fãag-b lame. [91] A Bergoglio leb n yeela a Rubin t'a ra zoe n kogla nebã ne a meng meng meng meng-mengã, la a kõ ned sẽn wõnd-a a meng a meng ne a meng n tõog n zoe Arzɛntɛn. [105] A Rubin sẽn da sõs ne a Bergolio wã, sẽn be a El jesuita wã pʋgẽ wã yaa wakat ning a sẽn gom ne zʋrnallã yɛl nins yell n kõ noorã. [97] A Alicia Oliveira, sẽn da yaa Arjantɛn bʋ-kaood me wilgame tɩ a Bergoglio sõnga nebã tɩ b zoe Arjantɛn wã, a Junta naamã sasa. [98] Sẽn sɩng ne a Francis sẽn lebg popã, a Gonzalo Mosca[99] la a José Caravias[100] wilga sɛb sɛb sɛbã sẽn wilgd tɩ a Bergoglio sõnga b tɩ b zoe diktɛɛrã.
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://www.reuters.com/world/europe/pope-says-lgbt-blessings-are-individuals-not-approval-unions-2024-01-26/
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Pope_Francis#cite_note-4
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Pope_Francis#cite_note-Faiola-2023-7
- ↑ https://www.nytimes.com/2023/10/02/world/europe/what-is-a-synod-pope-church.html
- ↑ https://press.vatican.va/content/salastampa/en/bollettino/pubblico/2018/08/02/180802a.html
- ↑ https://press.vatican.va/content/salastampa/en/bollettino/pubblico/2018/08/02/180802a.html
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Pope_Francis#cite_note-Staff-2023-15
- ↑ https://press.vatican.va/content/salastampa/en/bollettino/pubblico/2018/08/02/180802a.html
- ↑ https://www.nytimes.com/2025/04/21/world/europe/trump-pope-francis.html
- ↑ https://apnews.com/article/pope-francis-gay-rights-ap-interview-1359756ae22f27f87c1d4d6b9c8ce212
- ↑ https://www.bbc.co.uk/news/videos/cj45l85002qo
- ↑ https://www.cnn.com/world/live-news/pope-francis-death-04-21-25/index.html
- ↑ https://apnews.com/live/conclave-pope-catholic-church-updates-5-8-2025
- ↑ https://web.archive.org/web/20161122212612/https://ms.maltadiocese.org/WEBSITE/2016/DIRETTORJU2016.pdf
- ↑ https://web.archive.org/web/20130408213633/https://nbclatino.com/2013/03/14/pope-francis-a-humble-and-outspoken-man-and-technically-also-italian/
- ↑ 16.0 16.1 16.2 16.3 16.4 16.5 16.6 https://www.vatican.va/holy_father/francesco/biography/documents/papa-francesco-biografia-bergoglio_en.html
- ↑ https://international.la-croix.com/religion/death-of-the-pope-from-jorge-mario-bergoglio-to-francis-an-account-of-his-argentine-years
- ↑ https://web.archive.org/web/20131218050448/http://www.lanacion.com.ar/1564076-el-extasis-familiar-por-el-loco-de-la-guerra
- ↑ https://www.theguardian.com/world/2013/mar/13/jorge-mario-bergoglio-pope-poverty
- ↑ https://www.bloomberg.com/news/2013-03-13/argentina-s-cardinal-jorge-bergoglio-is-elected-pope-francis-i.html
- ↑ https://openlibrary.org/works/OL20022286W/Francis?edition=key:/books/OL27202343M
- ↑ https://web.archive.org/web/20160110202838/https://www.lastampa.it/2013/03/17/esteri/vatican-insider/en/translate-to-english-jorge-e-contro-i-regimi-colpa-del-fascismo-se-nostro-padre-emigro-dsLa2d3qBmg6w2j0djj5qK/pagina.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20160110202837/https://www.lanacion.com.ar/1563022-los-bergoglio-la-familia-mas-sorprendida
- ↑ 24.0 24.1 24.2 24.3 https://books.google.com/books?id=uDekDwAAQBAJ&q=Oscar+Adrian+Bergoglio+1938&pg=PA12
- ↑ 25.0 25.1 https://www.elmundo.es/loc/2015/03/29/55159452e2704e25158b457b.html
- ↑ https://www.antena3.com/se-estrena/noticias/escribir-pincel-documental-obra-pictorica-cristina-bergoglio-sobrina-papa-francisco_201906245d14ce060cf2ee729a41cf22.html
- ↑ https://www.ncronline.org/blogs/does-pope-francis-have-masters-degree-chemistry
- ↑ https://www.snopes.com/fact-check/the-holy-ce/
- ↑ https://contenidos2.clarin.com/edicion-electronica/20130317/index.html#/8/
- ↑ 30.0 30.1 https://web.archive.org/web/20220223100810/https://religion.blogs.cnn.com/2013/12/03/pope-i-was-once-a-bar-bouncer/
- ↑ https://poy.time.com/2013/12/11/person-of-the-year-pope-francis-the-peoples-pope/print/
- ↑ https://www.reuters.com/article/us-pope-succession-bergoglio-idUSBRE92C15X20130313
- ↑ Sergio Rubin; Francesca Ambrogetti, Pope Francis – Conversations with Jorge Bergoglio. pp. 45–46
- ↑ https://www.aica.org/5517-bergoglio-sobre-todo-pastor-tanguero-simpatizante-de-san-lorenzo.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20190308004414/https://balitangamerica.tv/pope-francis-spoke-of-being-dazzled-by-girl-possible-change-of-celibacy-rule/
- ↑ https://www.lasegunda.com/Noticias/Nacional/2013/03/829934/En-1958-Bergoglio-hizo-su-noviciado-en-Chile
- ↑ https://archive.org/details/popefrancisspiri0000lans?view=theater
- ↑ https://www.vatican.va/content/francesco/en/biography/documents/papa-francesco-biografia-bergoglio.html
- ↑ https://cardinals.fiu.edu/bios2001.htm#Bergoglio
- ↑ https://web.archive.org/web/20141006082919/https://www.lastampa.it/2014/03/29/esteri/vatican-insider/en/why-bergoglio-travels-so-little-NbBzQ8c3DvALud1JCTH5HP/pagina.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20171018141414/https://www.news.va/en/news/biography-who-is-jorge-mario-bergoglio
- ↑ https://www.independent.ie/lifestyle/the-year-pope-francis-came-to-live-in-dublin-29163804.html
- ↑ Ivereigh, Austen (2014). The Great Reformer: Francis and the Making of a Radical Pope (First ed.). New York: Henry Holt and Company. ISBN 978-1-250-07499-7. OCLC 889324005.
- ↑ "Neuigkeiten 14.03". Hochschule. Philosophisch-Theologische Hochschule Sankt Georgen. Archived from the original on 12 April 2013. Retrieved 14 March 2013.
...einige Monate in Sankt Georgen verbrachte, um sich mit einzelnen Professoren über ein Dissertationsprojekt zu beraten. Zu einem Abschluss in Sankt Georgen ist es nicht gekommen.
- ↑ 45.0 45.1 "Neuigkeiten 14.03". Hochschule. Philosophisch-Theologische Hochschule Sankt Georgen. Archived from the original on 12 April 2013. Retrieved 14 March 2013.
...einige Monate in Sankt Georgen verbrachte, um sich mit einzelnen Professoren über ein Dissertationsprojekt zu beraten. Zu einem Abschluss in Sankt Georgen ist es nicht gekommen.
- ↑ 46.0 46.1 https://web.archive.org/web/20130315233601/https://www.ellitoral.com/index.php/id_um/86958
- ↑ 47.0 47.1 https://web.archive.org/web/20130315233601/https://www.ellitoral.com/index.php/id_um/86958
- ↑ 48.0 48.1 https://books.google.com/books?id=JQQoAAAAQBAJ&q=pope+francis+hans+kolvenbach&pg=PA60
- ↑ https://risu.org.ua/en/index/all_news/catholics/ugcc/51592
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Pope_Francis#cite_note-56
- ↑ https://web.archive.org/web/20160312140844/https://aica.org/guia-s-t2jpc3bvcw==-91
- ↑ 52.0 52.1 https://www.bloomberg.com/news/2013-03-14/francis-toughened-by-argentine-politics-ready-for-papal-test.html
- ↑ https://www.bloomberg.com/news/2013-03-14/francis-toughened-by-argentine-politics-ready-for-papal-test.html
- ↑ 54.0 54.1 54.2 54.3 https://www.ncronline.org/news/vatican/understand-pope-francis-look-jesuits
- ↑ https://www.abc.net.au/religion/articles/2015/01/07/4158763.htm
- ↑ https://books.google.com/books?id=JQQoAAAAQBAJ&q=pope+francis+hans+kolvenbach&pg=PA60
- ↑ 57.0 57.1 https://web.archive.org/web/20161122212612/https://ms.maltadiocese.org/WEBSITE/2016/DIRETTORJU2016.pdf
- ↑ https://web.archive.org/web/20130316025854/https://www.jesuit.org/2013/03/13/jesuit-argentine-cardinal-jesuit-bergoglio-elected-pope-takes-name-francis-i
- ↑ https://web.archive.org/web/20161122212612/https://ms.maltadiocese.org/WEBSITE/2016/DIRETTORJU2016.pdf
- ↑ https://web.archive.org/web/20130315233601/https://www.ellitoral.com/index.php/id_um/86958
- ↑ 61.0 61.1 https://books.google.com/books?id=JQQoAAAAQBAJ&q=pope+francis+hans+kolvenbach&pg=PA60
- ↑ https://risu.org.ua/en/index/all_news/catholics/ugcc/51592
- ↑ 63.0 63.1 https://en.wikipedia.org/wiki/Villafranca_Montes_de_Oca
- ↑ https://web.archive.org/web/20160312140844/https://aica.org/guia-s-t2jpc3bvcw==-91
- ↑ https://www.bloomberg.com/news/2013-03-14/francis-toughened-by-argentine-politics-ready-for-papal-test.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20130317181215/https://www.catholicnews.com/data/stories/cns/1301207.htm
- ↑ https://www.ncronline.org/news/vatican/understand-pope-francis-look-jesuits
- ↑ https://www.abc.net.au/religion/articles/2015/01/07/4158763.htm
- ↑ https://books.google.com/books?id=JQQoAAAAQBAJ&q=pope+francis+hans+kolvenbach&pg=PA60
- ↑ https://web.archive.org/web/20130316025854/https://www.jesuit.org/2013/03/13/jesuit-argentine-cardinal-jesuit-bergoglio-elected-pope-takes-name-francis-i
- ↑ https://www.abc.net.au/religion/articles/2015/01/07/4158763.htm
- ↑ https://ncronline.org/blogs/ncr-today/former-aide-says-francis-may-close-vatican-bank
- ↑ https://chiesa.espresso.repubblica.it/articolo/1335696?eng=y
- ↑ Hebblethwaite, Margaret (14 March 2013). "The Pope Francis I know". The Guardian. London, England. Archived from the original on 26 September 2013. Retrieved 16 March 2013.
Luro talked to me at length about her friend, of whom she has the highest opinion, and told me how she would write to him almost weekly, and he would always reply by ringing her up and having a short chat. When Podesta was dying, Bergoglio was the only Catholic cleric who went to visit him in hospital, and, when he died, the only one who showed public recognition of his great contribution to the Argentinian church.
- ↑ https://www.jornada.unam.mx/2013/03/14/politica/004n1pol
- ↑ https://www.reuters.com/article/us-pope-jail-idUSBRE92K0CF20130321
- ↑ 77.0 77.1 77.2 77.3 Sergio Rubin, "Regresó la misa en latín, con mujeres cubiertas por mantillas". Clarin. (17 September 2007). Archived. Archived 25 September 2019 at the Wayback Machine.
- ↑ https://web.archive.org/web/20131029190531/https://www.lineacapital.com.ar/?noticia=31360
- ↑ https://www.mercedesya.com.ar/noticias/30008397-elige-sus-nuevas-autoridades-la-conferencia-episcopal.htm
- ↑ 80.0 80.1 80.2 https://web.archive.org/web/20130522051308/https://www.derf.com.ar/noticias.asp?cod_des=232534&ID_Seccion=33&fecemi=11%2F11%2F2008&
- ↑ https://www.washingtonpost.com/national/on-faith/vatican-defends-pope-francis-actions-during-argentinasdirty-war/2013/03/15/070f5324-8db5-11e2-adca-74ab31da3399_story.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20140701073209/https://noticias.terra.com.ar/politica/bergoglio-presenta-su-renuncia-como-arzobispo-de-buenos-aires-aunque-seguira-en-el-cargo,148ef548c2444310VgnVCM20000099f154d0RCRD.html
- ↑ https://www.ncronline.org/blogs/ncr-today/pope-francis-still-jesuit
- ↑ 84.0 84.1 https://web.archive.org/web/20110219231945/https://press.catholica.va/news_services/press/documentazione/documents/sinodo_indice_en.html
- ↑ https://thecatholicherald.com/quiet-thunder-in-argentina/
- ↑ https://www.vatican.va/news_services/press/sinodo/documents/bollettino_20_x-ordinaria-2001/02_inglese/b33_02.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20170603205738/https://www.ncronline.org/blogs/ncr-today/papabile-day-men-who-could-be-pope-13
- ↑ https://www.nydailynews.com/news/world/pope-francis-humble-affable-servant-article-1.1288163
- ↑ https://www.30giorni.it/articoli_id_16457_l3.htm
- ↑ https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2005-apr-17-fg-cardinal17-story.html
- ↑ https://www.nationalcatholicreporter.org/update/conclave/pt041405a.htm
- ↑ 92.0 92.1 https://web.archive.org/web/20051001062114/https://www.cnn.com/2005/WORLD/europe/09/23/conclave.diary.ap/index.html
- ↑ https://www.catholicnews.com/data/stories/cns/0505401.htm
- ↑ Rubin, p. 13
- ↑ https://www.lastampa.it/2013/03/10/vaticaninsider/ita/inchieste-e-interviste/ecco-come-and-davvero-il-conclave-del-PpFofMHBKez0AvYBLzCgBN/pagina.html
- ↑ Rubin, p. 15
- ↑ https://web.archive.org/web/20130321065400/https://el-nacional.com/mundo/Francisco-verdadero-poder-servicio_0_156584605.html
- ↑ https://www.chicagotribune.com/2005/08/12/sainthood-effort-for-5-slain-recalls-argentine-dirty-war/
- ↑ https://www.chicagotribune.com/2005/08/12/sainthood-effort-for-5-slain-recalls-argentine-dirty-war/
- ↑ https://books.google.com/books?id=gQeLzE60jDgC&dq=San+Patricio+Church+massacre&pg=PA160
- ↑ Martin Edwin Andersen, Dossier Secreto: Argentina's Desaparecidos and the Myth of the "Dirty War", Westview Press, 1993, ISBN 0-8133-8212-2; pp. 187–188
- ↑ https://apnews.com/6dee729dae854ceda7b22397f094b19d
- ↑ https://www.nytimes.com/2013/03/14/world/europe/new-pope-theologically-conservative-but-with-a-common-touch.html
- ↑ https://www.nytimes.com/2013/03/14/world/europe/new-pope-theologically-conservative-but-with-a-common-touch.html
- ↑ https://apnews.com/6dee729dae854ceda7b22397f094b19d