Rebecca Enonchong
Rebecca Enonchong FREng[1] (tõnd sẽn dog yʋʋmd 1967 t'a[2] yaa a ye) yaa Kamerõoni ned sẽn yaa tʋʋm-naand sẽn tʋmd tʋʋmde. Yaa a sẽn mi n paas a tʋʋmde n paasd bãngrã Afrika wã.
A Enonchong paama kũun wʋsg ne sigls wala dũni gill goosneer sull sẽn get b yelle. A Forbes sõsdame t'a yaa pʋg-bi-bi-pogs 10 sẽn lugl n na n ges Afirik yʋʋmd 2014 pʋgẽ.
Bi-bɩɩgã la a zãmsgo
[tekre | teke sidgem]A Enonchong rogame Kamerun soolmã sẽn be zĩ-wũndã pʋgẽ yʋʋmd 1967.[3] A ba wã yaa Dr. Henry Ndifor Abi Enonchong, sẽn da yaa kaset soab sẽn da yaa taoor soab Kameroõ. A Enonchong sẽn da be Kamerun n bɩtẽ, a ba wã sõnga a sẽn naan Kamerun Federal Bar Association wã la a sẽn na n wa tũ-a wã, Kamerun Bar Association wã.[4]
A Enonchong sẽn da yaa bi-bɩɩga, a kẽnga Etazĩni ne a zakã rãmb.[5] A sẽn da zãmsd Biiblã, a sɩng n koosda zʋrnallã rãmb zak ne zak n sɩng a yʋʋm 15. A wa n lebga kom-bɩɩs a yembr pʋgẽ a sẽn tar yʋʋm 17 wã sasa.[6]
A Enonchong kẽnga Amerik Katolik Inivèsite, la a paama b diplôme ne b sẽn paam b diplôme wã.[7]
Tuumd
[tekre | teke sidgem]
A sẽn wa n bas a karengã poore, a Enonchong kẽngame n tʋm sigls wʋsg pʋsẽ, sẽn tar n dat n yeel tɩ Inter-American Development Bank (IaDB) la Oracle Corporation.[8]
Yʋʋmd 1999 wã, a Enonchong lugla a sẽn boond tɩ AppsTech, sẽn yaa tʋʋm-teed sẽn tʋmd ne tigimsã fãa sẽn be Bethesda, Maryland wã.[9]
AppTech yaa Oracle Platinum Partner la a tara zo-rãmb tẽns 40 pʋsẽ.[9] A AppTech yikame n na n tʋma tẽns wʋsg pʋsẽ, a sẽn boond tɩ Cameroon.[10] A wilgame tɩ yaa toog ne a sẽn paam-a wã, la tɩ kɩt tɩ b sẽn da yaa a taab n tʋmd ne a taab n pa le tõe n tʋm ye.[11][12]
Yʋʋmd 2002 wã, Swisri tẽnga Davos tẽnga dũni gill arzɛk yɛl tigisgã kɩtame tɩ Enonchong lebg dũni gill taoor soab beoog daarã (GLT) ne taab sẽn yaa tekno-mitb wala Google siglgã sigand a Larry Page la Salesforce.com taoor soaba a Marc Benioff.[13]
Yʋʋmd 2013 soabã pʋgẽ, b talla a Enonchong n kõ-a Afrɩka digitall pagã kũunã.[14] Yʋʋmd 2014 mars kiuugã, Forbes sõdg-a lame tɩ yaa "Rɩt-rɩt-bi-poak 10 sẽn yaa pʋg-paal sẽn yaa bãngdb sẽn segd n ges Afrɩka pʋgẽ".[9][15]
A Enonchong me paama yʋʋr sẽn yɩɩd Afrɩka sɛb sẽn get b sẽn get b bãngrã to-to wã pʋgẽ, a sẽn tar karen-biis sẽn yɩɩd 200 000 yʋʋm 2023. A sẽn boond t'a @Africatechie wã lebga Enonchong yʋʋr IT sullẽ.[16]
Yʋʋmd 2021 tʋʋlg kiuugã, b yõka a Rebecca Enonchong n kẽes a bãens roogẽ Douala. A zags rãmbã yeelame tɩ bʋ-kaoodbã zãagda b noor ne b pãng wʋsgo.[17]
Non-profit tʋʋmdã
[tekre | teke sidgem]A Enonchong rɩka a tʋʋmã wʋsg n moon Africa sẽn na yɩl n paasd teknoloji wã pãnga. A maana tʋʋmdã U.S la Afrɩka. A yaa Afirik Teknoloog Forum sigand la taoor soaba, sẽn pa get ligd ye, sẽn sõngda Afirik tẽnga teknoloog kom-bɩɩsã.[5] A yɩɩ bʋ-kaood Afrika kɩbar ning sẽn kõ b sẽn na n bãngd bãngrã wɛɛngẽ yʋʋmd 2020 wã pʋgẽ, a Charlette N'Guessan sẽn yɩ pipi pag sẽn paam-a n paam kɩbarã, sẽn na yɩl n bãng bãng tɩ b bãngda Afrɩka nebã.[18]
A Enonchong yaa Salesforce.com Foundation taoor lʋɩtb sull a yembr.[19] A yaa VC4Africa taoor lʋɩtb sull ning sẽn yaa Afrɩka sẽn yaa sull sẽn yaa kãsenga sẽn tʋmd ne internet n kõ tʋʋm-tʋmdbã la ligd kẽesdbã.[20] A yaa UK Department for International Development's Digital Advisory Panel sẽn geta b sẽn na n maan bũmb ninsã yelle[21] la a zoe n maana tʋʋm UN’s Women Global Advisory Committee la United Nations ICT Task Force.[22]
A bangr
[tekre | teke sidgem]- Elected International Fellow, UK Royal Academy of Engineering, 2022.
- Forbes - 50 Over 50: EMEA Award (2022)[23]
- Business Insider - Female Leader of the Year in Africa (2022)[24]
- Black Enterprise – 2014 Women of Power[25]
- IT News Africa – 10 Africans making waves in technology (2014)[26]
- Forbes – 10 Female Tech Founders To Watch In Africa (2014)[27]
- Digital Women – African Digital Woman of the Year Finalist (2013)[14]
- WIE (Women, Inspiration and Enterprise Network) – 2013 WIE Africa Power Woman[28]
- New African – 50 Leading Women in Business yuumd 2013[29]
- World Economic Forum – Global Leader for Tomorrow (2002)[30]
- African Folder – African Female Founders You Should Know yuumd 2023[31]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ "New Fellows 2022". raeng.org.uk (in English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ The HotJem (African Media) on Twitter (in English). Archived from the original on 2023-04-06.
- ↑ blackentrepreneurprofile.com. "Rebecca Enonchong". Black Entrepreneur & Executives Profiles (in Canadian English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "The Giant Strides of Women in Tech". Amazons Watch Magazine (in English). 2017-07-21. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ 5.0 5.1 BorzoWSJ.com, Jeanette (2001-01-19). Tech Entrepreneur Works to Push Internet Use in Her Native Africa (in American English). ISSN 0099-9660.
- ↑ "20 kickass African tech entrepreneurs worth your time". Ventureburn (in English). 2014-03-18. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "Profile: Rebecca Enonchong – founder and CEO of AppsTech". www.thehabarinetwork.com (in American English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "Online Casinos in South Africa 2025 - ThisisAfricaOnline.com". Online Casino South Africa (in American English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ 9.0 9.1 9.2 Nsehe, Mfonobong. "10 Female Tech Founders To Watch In Africa". Forbes (in English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "Wayback Machine" (PDF). www1.gsb.columbia.edu. Archived from the original (PDF) on 2023-02-03. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ Douglas, Kate (2013-05-22). "Taking on Africa, a Cameroonian businesswoman's journey". How we made it in Africa (in American English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ Douglas, Kate (2013-05-22). "Taking on Africa, a Cameroonian businesswoman's journey". How we made it in Africa (in American English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ http://www3.weforum.org/docs/WEF_GLT_ClassOf2002.pdf
- ↑ 14.0 14.1 "Finalists Africa 2013". www.digitalwomanaward.com (in American English). Archived from the original on 2017-08-22. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "Rebecca Enonchong: a Heavyweight in African Tech". World Bank (in English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "Online Casinos in South Africa 2025 - ThisisAfricaOnline.com". Online Casino South Africa (in American English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "Cameroon detained an influential tech figure for African entrepreneurs". Quartz (in English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ Salaudeen, Aisha (2020-09-07). "A 26-year-old is first woman to win the Royal Academy of Engineering's Africa Prize". CNN (in English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ de 2014, Por: Ángeles Jurado | 11 de marzo. "Una tutoría con @Africatechie". África no es un país (in Spanish). Retrieved 2025-07-16.
{{cite web}}: CS1 maint: numeric names: authors list (link) - ↑ "Rebecca '@africatechie' Enonchong: "Don't lower your requirements because it's Africa" | VC4Africa". vc4africa.biz (in American English). Archived from the original on 2014-09-16. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "Introducing DFID's digital advisory panel – DFID bloggers". dfid.blog.gov.uk. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ Moore, Claudine (2013-03-01). "International Influence: 10 Power Women in Africa to Follow on Twitter". Black Enterprise (in American English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ McGrath, Maggie. "50 Over 50: EMEA 2022". Forbes (in English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ Rebecca Enonchong (in English). 2024-11-11.
- ↑ "Publication Not Available". www.onlinedigitalpubs.com. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ "10 Africans making waves in technology". IT News Africa | Business Technology, Telecoms and Startup News (in American English). 2014-05-09. Retrieved 2025-07-16.
- ↑ Nsehe, Mfonobong. "10 Female Tech Founders To Watch In Africa". Forbes (in English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ BellaNaija.com (2013-05-08). "The 2013 WIE Africa Power List! Find Out Which 60 Exceptional African Women Made the List". BellaNaija (in American English). Retrieved 2025-07-16.
- ↑ http://belindaotas.com/wp-content/uploads/Leading-Women-In-Business-5.pdf
- ↑ https://books.google.com/books?id=yeXjy8xSN5MC&q=African+Entrepreneurship+Award+enonchong&pg=PA72
- ↑ "15 African Female Founders You Should Know In 2023" (in American English). 2023-03-10. Retrieved 2025-07-16.