Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Rebecca Nyandeng De Mabior

Soolge Wikipidiya
Rebecca Nyandeng De Mabior
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipSouth Sudan, Sudan Tekre
Given nameRebecca Tekre
Date of birth15 Sẽoog kiuugu 1956 Tekre
Zĩ-ninga o rogeBor Tekre
SpouseJohn Garang Tekre
ChildAkuol de Mabior, Mabior Garang de Mabior Tekre
Occupationpolitician Tekre
Position heldtransport minister, Vice President of South Sudan Tekre
Member of political partySudan People's Liberation Movement Tekre
Ethnic groupDinka people Tekre
Member ofSouthern Sudan Autonomous Region, Sudan People's Liberation Army Tekre

Rebecca Nyandeng De Mabior (a dog yʋʋmd 1956 tʋʋlg rasem 15)[1] yaa South Sudanese tẽnga politik soab sẽn yaa South Sudanese tẽnga taoor dãmb taoor dãmb a yembr masã.[2][3][4] A yaa sull ning sẽn get b sẽn yaa b sẽn yaa nin-tɩrsã la b sẽn yaa kom-bɩɩsã sull taoor soaba.[5]

A yɩɩ Sudan-Dõngo goosneema taoor soaba, la a yaa Sodaar sẽn get b mens ne b mens yell n sõng-b.[6] A yaa a John Garang pʋg-kõor sẽn da yaa Sudã pipi naab sull ning sẽn yaa taoor soaba la Sudã Kibar sẽn soog a meng naanã pipi naaba, la a Akuol de Mabior ma.[7][8][9]

A vɩɩmã sɩngrẽ

[tekre | teke sidgem]

A yaa Dinka buud sẽn be Sud-Sudan-Dĩng soolmẽ wã, la a dogame yʋʋmd 1956 tʋʋlg rasem 15 Bor. Yʋʋmd 1986 wã, a kẽnga Kuba n na n zãms sodaasã.

Soda-rãmbã sẽn be Sud-Sudan soolmẽ wã

[tekre | teke sidgem]

A John Garang kũumã poore, a Salva Kiir Mayardit lebga Sudã naab pipi na-soabã, la sẽn wa n yɩ Sudã Kibɩt-soabã. A Kiir yãka a Rebecca Nyandeng De Mabior t'a yɩ Sudaŋ-Bĩngr la Koɛɛg ministɛɛr.

A kell n yaa sodaas sẽn get laafɩ siglgã sẽn zĩnd a John Garang sẽn wa n ki wã siglgã taoor soab yʋʋmd 2005 tʋʋlg rasem 30 daarã. A kell n talla sor n sõng laafɩ wã sẽn na n wa yɩ to-to wã hal tɩ zĩ-soodã paam a yembrã yʋʋmd 2011 zu-loe-nif kiuug rasem 9 wã. Yʋʋmd 2005 wã, a kẽnga Etazĩni n tɩ yãa a Zu-soabã a George W. Bush. A wilga a sẽn mi tɩ yaa sõma tɩ Amerika kẽes b toog laafɩ baoob pʋgẽ Sud-Sudan-Dĩng soolmẽ wã. Yʋʋmd 2009 wã, a Obama kell n maana vaeesgo ne a Clinton la a Rice sẽn yaa tẽn-tʋmdbã n na n bãng tɩ laafɩ wã sẽn be Sudã pʋgẽ wã na n pidsame.

A Nyandeng me paama sõsg NPR sẽn kõ-a wã pʋgẽ. A goma a sẽn na n maan n fãag Sud-Sudan-nin-Zĩngã yelle, la a sẽn get a sẽn get bũmb ning sẽn yaa tɩlae tɩ Sudã sẽn be taab n naag taab n zĩnd Sudã pʋgẽ wã wɛɛngẽ, a sẽn wilg a sẽn na yɩl n tõog n paam Sudã sẽn yaa a Nowe wã, a John Garang sẽn lugl yʋʋmd 1983 wã. A kẽnga Grinnell College la Iowa State University, Iowa karẽn-biisẽ wã, tɩ a sɩdã sẽn ki wã yaool n wa paam n karem n tãag a yiib-n-soabã sẽn wa n sɩng yʋʋmd 1983 wã.[10]

A Nyandeng yãa a Salva Kiir yʋʋmd 2013 yʋʋm-sar kiuug rasem 22 wã, n na n sõs siglgã yell yʋʋmd 2013 Sudãn-Dĩng sodaas yell pʋgẽ.[11]


Yʋʋmd 2024 soabã pʋgẽ, a Nyandeng yeelame tɩ goosneema wã pa tõog n kõ a nin-buiidã tʋʋm nins sẽn tar yõod wʋsg ye, la b pa tõog n sõng sodaas nins sẽn zoe n be b lohoremã ye.

"A woto yaa tõnd taoor soab Salva Kiir nengẽ. D segd n sõnga d nin-buiidã b sẽn ket n vɩ wã tɩ b tõog n ges b zakã rãmb yelle"

— VP Nyandeng

A wilgame tɩ a pa tẽed tɩ taoor dãmb wʋsg na n leb n yãk-b lame, a mengã sẽn tarã yĩnga, b sẽn pa tõog n pids nebã sẽn datã yĩnga. A Nyandeng me boolame tɩ b sõng neb nins sẽn ki wã tɩ b wa paam laafɩ tẽngã pʋgẽ.[12]

Tẽeb-n-taar laafɩ wã wɛɛngẽ

[tekre | teke sidgem]

A Nyandeng wilgame t'a sũur pa noom ne sor ning Sudã sẽn get a Khartoum tẽnga sẽn tũud laafɩ wã sẽn yaa bũmb ning fãa wã wɛɛngẽ ye. A kẽnga sodaasã sẽn be Sudã soolmẽ wã, la a kẽnga sodaas nins sẽn be Sudẽ wã. A yaa ned sẽn deeg Zu-soabã sẽn tar sor n na n yãk a meng n kõ wã, baa a sẽn pa tar bũmb sẽn kɩɩsd Zu-soedã sẽn zems taaba, sẽn tũud ne noor sẽn yaa demokrɩtɩɩr ye. Sodaans sẽn be Sudã kiidã neb milyõ rãmb paamame n paam zabr ning sẽn be Sudãn-Nɔɔr ne Zuudã sʋka. Soda kɩtame tɩ b kʋ neb milyõ a yiib sẽn yɩɩd Sudãn-Zĩng soolmẽ wã, la Sudãn soolmã neb milyõ naas yaa b sẽn yi n yi n bas b roogã, la b sẽn vɩ tẽns a taab pʋsẽ n lebg zoees rãmba. Sẽn wa n tãag laafɩ sẽn wa n be Sudãns-Sudã, United Nations kɩtame tɩ b lebg n wa.[13]

Dʋk-y n ges-y

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2022 wã, a bi-pugl a Akoul yiisda filim sẽn boond tɩ No Simple Way Home, a zakã rãmb la a sẽn tʋmd n na n naan Sud-Sudan sẽn yaa sõma n paase.[14][15][16]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. Godwill. "Biography of Mama Rebecca Nyandeng de Mabior". www.presidency.gov.ss. Archived from the original on 2021-08-11. Retrieved 2025-08-01.
  2. SudanTribune (2011-05-17). "تعيين امرأة من النيجر نائبا لرئيس بعثة حفظ السلام المشتركة فى دارفور "يوناميد"". سودان تربيون (in Arabic). Retrieved 2025-08-01.
  3. "South Sudan - World Leaders". www.cia.gov. Retrieved 2025-08-01.
  4. "Salva Kiir formally appoints Machar, three others as Vice Presidents - The EastAfrican". www.theeastafrican.co.ke. Retrieved 2025-08-01.
  5. Editor, Digital Qquality (2023-02-05). "'My husband died in vain' - VP Nyandeng laments". Radio Tamazuj (in American English). Retrieved 2025-08-01. {{cite web}}: |last= has generic name (help)
  6. The Staff of Iowa State Daily. "The lady they call Madam - News". media.www.iowastatedaily.com. Archived from the original on 2007-09-27. Retrieved 2025-08-01.
  7. "Rebecca Nyandeng: "Who killed my husband?" | New Sudan Vision". www.newsudanvision.com (in English). Archived from the original on 2007-09-28. Retrieved 2025-08-01.
  8. http://www.twiceast.org/
  9. https://web.archive.org/web/20180319043326/http://twicom.org/
  10. "Widow of former Sudanese vice president will speak at Iowa State • News Service • Iowa State University". www.news.iastate.edu (in English). Archived from the original on 2025-02-17. Retrieved 2025-08-01.
  11. SudanTribune (2014-03-26). "Sudan waives visa requirement for UAE businessmen". Sudan Tribune (in American English). Retrieved 2025-08-01.
  12. Chief, Editor In (2024-08-25). "VP Nyandeng admits leaders have failed the people". Radio Tamazuj (in American English). Retrieved 2025-08-01. {{cite web}}: |first= has generic name (help)
  13. "UN-assisted refugee repatriation in South Sudan tops 100,000 | UN News". news.un.org (in English). 2008-03-28. Retrieved 2025-08-01.
  14. "No Simple Way Home". Rebecca Nyandeng de Mabior. 2022-11-26. Retrieved 2025-08-01.{{cite web}}: CS1 maint: others (link)
  15. "No Simple Way Home". Generation Africa (in American English). Retrieved 2025-08-01.
  16. "No Simple Way Home – DW – 10/18/2023". dw.com (in English). Retrieved 2025-08-01.