RoseEmma Mamaa Entsua-Mensah
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Ghana |
| Given name | RoseEmma, Mamaa |
| Family name | Entsua, Mensah, Croffie |
| Date of birth | 24 Bõn-biuungo kiuugu 1959 |
| Zĩ-ninga o roge | Tamale |
| Occupation | fisheries scientist, aquatic ecologist |
| Award received | Fellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences |
| Academia.edu profile URL | https://independent.academia.edu/MamaaEntsuamensah |
RoseEmma Mamaa Entsua-Mensah (née Croffie; sẽn dog yʋʋmd 1959 bõn-bɩʋʋng rasem 24 wã) yaa Gãna zĩm-gãong bãngd la koom sẽn yaa koom sẽn yaa sõma wã yel-kẽndre. A yɩɩ bãngd-kãseng la bãngd-vɩɩs sull ning sẽn geta bãngrã la siglgã yɛl wɛɛngẽ wã taoor soaba, yʋʋmd 2008 n tãag yʋʋmd 2019. Rẽ poore, a lebga CSIR Zãmsgã la Teknoloog Kolejã sẽn boond tɩ Sɩndgã la Tʋʋmdã Kolej ning sẽn get b sẽn na n maan bũmb ninsã yelle. A paama bãngrã sẽn kẽed ne zooloji la bãngrã sẽn be koom-koglgã biologi wã pʋgẽ wã sẽn kẽedne Cape Coast University wã, la a paama PhD wã sẽn kẽeda zĩm-koglgã bãngrã sẽn yita Ghana Yuniõrẽ wã, la b paama b diplôme wã sẽn kẽes ne koom koglgã zãagrã wɛɛngẽ wã sẽn kẽe Hull Yuniõrɛtã pʋgẽ. A sẽn maan tʋʋm-kãsemsã fãa yaa zĩm-yũudb sẽn be koom-yũudd yel-gɛtb pʋsẽ wã sɛbã, la b makda b zĩ-gãongã sẽn wat ne zĩ-gãongã yelle. A gʋlsa me pagb tʋʋm sẽn segd n yɩ bũmb nins sẽn wilgd tɩ b zãmsda b mens bũmb ninsã. A yaa Gana Art la bãngrã Akademi wã karen-biiga.
A VIIM SINGRE,KAORENGO LA-A FAMI
[tekre | teke sidgem]A RoseEmma Mamaa Croffie dogame yʋʋmd 1959 bõn-bɩʋʋng kiuug rasem 24 Tamale, Ghana soolmẽ wã, a Emma Norma ne a Solomon Richmond Richard Croffie. A roagdbã fãa ra yaa karen-saam-dãmb la b zakã pʋgẽ ra be saam-bi-poak ne a saam-biiga. A Croffie kẽnga Wesley Girls' Senior High School Cape Coast, n tõog n paam a O-levels yʋʋmd 1977 wã, la a A-levels yʋʋm 1979. A paama Edɛnbur Dukã sãnem kũun[1] (a sẽn boond t'a Ghana tẽnga taoor soaba) [2] yʋʋmd 1978. A paama bãngrã zug zug zoolozi, la a paam zãmsgo diplôme, la a yaool n paama bãngrã taoor soab sẽn zãmsd koom-koglgã bãngrã zug Cape Coast Inivèsite. A Croffie kẽe kãadem ne Clement Entsua-Mensah, sẽn yaa karẽn-bibliotɛɛr sẽn be Cape Coast wã, la a dog kamb a tãabo: Nanakua, Maame Adwoa la Kobby.[3][1]Yʋʋmd 1994 wã, a Entusua-Mensah paama Tonolli Memorial Fellowship sẽn yit International Society of Limnology wã sẽn na yɩl n sõng-a t'a tõog n paam a PhD. [4] A paama a PhD wã Gana Yuniõrneerã pʋgẽ, yʋʋmd 1998 ne a raab sẽn boond tɩ, Zĩ-bɩɩsã la zĩm-bɩɩs zãagrã wɛɛngẽ, sẽn yaa zĩm-dãmb sẽn be koom-koglgã pʋgẽ la sẽn pa be koom-koabgẽ wã wɛɛngẽ.[1][5] A paama kareng sẽn yaa koomã zãab wɛɛngẽ Hull Inivèsite, Kingston sur Hull, Angletɛɛrã pʋgẽ, la kareng sẽn ya kareng sẽn be Ghana Institute of Management and Public Administration sẽn yaa karengã wɛɛngẽ. [1] Yʋʋmd 2001 wã, b talla-a lame t'a lebg International Society of Limnology ned. [6][7]
A TUUMA
[tekre | teke sidgem]A Entusua-Mensah sɩngame n zãmsd nebã yʋʋmd 2001 wã, Winneba karẽn-biis karẽn-kẽndre. [1] A sẽn wa n yaa b karen-bi-poakã, a maana vaeesg ne koom lagem-n-taar sull sẽn get koom wɛɛngẽ wã. [8] Yʋʋmd 2004 wã la yʋʋmd 2005 wã sʋka, a tʋma yʋʋm tusri wã sẽn yaa bũmb ning sẽn get b yel-bũndã wɛɛngẽ wã wɛɛngẽ, sẽn yaa tẽng-tẽnga, tʋʋm-no-kãsenga sẽn naan naan naan naan yɩ dũni gill yel-bẽnegr wɛɛngẽ la b naan vaees sẽn na yɩl n bãng b sẽn tõe n maan to-to n tõog n sõng nebã la b zĩ-wɛngã tɩ b vɩɩm yɩ sõma.[1][9] A sẽn wa n na n maan tʋʋm-kãnga n yaool n wa zãms n yaool n lebg n wa Ghana yʋʋmd 2006 n na n zãms Cape Coast University hal n tãag yʋʋmd 2009.[1]
Yaa bãngd sẽn tʋmd vaeesg la taoor soaba (2008-2019) Yʋʋmd 2008 soabã pʋgẽ, b yãka a Entusua-Mensah t'a yɩ CSIR taoor soaba la taoor soaba pʋɩɩra. [10] A sẽn yãk-a wã yaa pipi naoor tɩ b yãk pag n yɩ taoor-soabã pʋɩɩra. [1] Entusua-Mensah ra baoodame n na n bãng koom sẽn yaa sõma la koom sẽn yaa wẽnemd sẽn be Ghana la Afirik Wɛtgã. A gʋlsa zĩm-dãmb buud toor-toor la b yel-bũndã la a maana vaeesg sẽn kẽed ne koom-koglgã sẽn be koom-koglg zug la koom-kogls sẽn be Gana wã wɛɛngẽ.[1] A ra keoogda zĩ-gãongã yell ne koglg sẽn pa yɩll ne sorã, zu-loees sẽn paamd la koom sẽn pa zemsã sẽn sãamd zĩ-gãongã, n wilg tɩ kongrã sãoongã sãama zĩm-gãong la rũng vɩɩm la ninsaalb bɩɩsgã. [11] A gʋlsa la a tʋmda ne taab sɛbã sẽn yɩɩd koabg la kobs pʋgẽ. [1][11] A Entusua-Mensah paama waoogre a sẽn tʋmd zĩm-gãongã wɛɛngẽ wã yĩnga, Afirik-Dĩngr NGO ning sẽn boond tɩ Creating Excellence wã sẽn maan yʋʋmd 2013 wã, a sẽn lebg Afirik tẽnga pag sẽn tar pãng wʋsg siglgã siglgã siglg pʋgẽ wã yĩnga. A paama Gana Art Academy la Science wã zo-rɩtgã waoogr yʋʋmd 2015 wã. [11][1]
Entusua-Mensah me maana rapã zãmsg sẽn makd pagb nins sẽn kẽesd b toog bãngrã zãmsgo la politikã pʋgẽ wã rolã, la pagb nins sẽn tʋmd yel-maandb la koom zãabgẽ wã. [12] Yʋʋmd 2008 wã, b yãka-a t'a zĩnd Afrɩka pagb sẽn get b bãngrã la b teknolozi wã sull ning sẽn get b sẽn na n maan b tʋʋmdã n tãag yʋʋmd 2012 wã. [13] Yaa Afirik Teknoloog Politik Zãmsga Remsgã sẽn naan tigisgã n na n sõng tɩ pagb kẽes b toog siglgã siglgã wɛɛngẽ, b yiisgẽ la b bɩɩs bãngrã la teknoloji wɛɛngẽ. [14] Pipi sull ning sẽn da be wã ra tara nin-buiidã sẽn yit tẽn-zẽnga, la b ra tara nin sẽn yaa Afaf Marei la Manal Samra (Egypt), Peggy Oti-Boateng (Ghana), Norah Olembo la Agnes Wakesho Mwang'ombe (Kenya), Mamolise Falatsa la Deepa Pullanikkatil (Lesotho), Ogugua Rita Eboh la Obioma Nwaorgu (Nigeria), Bitrina Diyamett (Tanzania) la Noah Matovu (Uganda), sẽn da get tɩ b yaa bãngdb b tʋʋm pʋgẽ.[11] A sẽn maan tʋʋm-kãsemsã, Ghana tẽnga pagb la kom-bɩɩsã minisrgã kõo a bãngrã kũun yʋʋm 2012 pʋgẽ. Sẽn na yɩl n paas pagb bãngdb bɩɩsgo, a Entusua-Mensah kosa politik sẽn na n tõog n tõog n welg pagb sẽn yaa b rãmb n namsd b bãngdbã la b bãngdbã.[15] Yʋʋmd 2016 wã, b yãka pagb sẽn yaa bãngdb sẽn yaa kãsem dãmba n na n sõng-b tɩ b tõog n maan bãngrã, bãngrã, la matematikkã wɛɛngẽ, n kõ pagb sẽn na n bãngd taab n paas b bãngdbã, la b sõng tɩ b paam n paam n paam b mens n paas b minimã.
A Entusua-Mensah tʋʋmã ra yaa sõngo, sẽn na yɩl tɩ b yãkd b tʋʋm-kãsemsã taoor soaba. A ra yaa taoor soaba sẽn get b bãngrã sẽn na n yɩlẽ tɩ b tõog n tall sor n tall sor tɩ b tõog tɩ b bãngd b bãngrã sõma, n get b bãngdbã la b bãngd-b-la b tʋʋm nins b sẽn tʋmd tẽngã gill zugu.[1] A sẽn da tʋmd tʋʋm-kãsemsã sʋka, yaa Afirik Wɛtg tẽnga tẽnga tẽnga tẽnga tʋʋmde I (2008-2013), tẽnga tẽnga tẽnga tẽn-gãong siglgã tʋʋmde (2008-2017), tẽnga tẽnga tẽnga rɩɩb la ligd sõngre tʋʋmde (2010-2012) ne dũni wã wã la Kanada tẽnga siglgã tʋʋmda, la Afirik Wɛttg tẽnga tẽnga tẽn -gãong sigla tʋʋmde II (2013-2017).[10][16] A leb n yɩɩ tẽnga taoor soaba, la a sẽn na n maan bũmb ning fãa wã, a na n yɩɩ tẽnga naab sẽn na n sõng n tõog n tõog n sõng tẽnga neba.[1][11] A sẽn da wa n yaa CSIR taoor soaba, a yii a tʋʋm-tʋmdã pʋgẽ yʋʋmd 2018 pʋgẽ.[17][18][19]
Sɩns la teknoloji kollejã (2019- masã) A Entusua-Mensah yɩɩ taoor dãmb a taab sʋka, sẽn wa n modg tɩ CSIR naan sigl Sɩns la teknolozi kollejã (CCST), sẽn na yɩl n zãms b sẽn na n tõog n tall b mens ne siglgã la b zãms b sẽn tõe n tall b vɩɩmã n paasã.[10][20]
Tʋʋm nins b sẽn yãk
[tekre | teke sidgem]SEBTIISE
[tekre | teke sidgem]- ↑ 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 "Prof. RoseEmma Mamaa Entsua-Mensah". GAAS. Accra, Ghana: Ghana Academy of Arts and Sciences. 12 October 2022. Archived from the original on 1 June 2023. Retrieved 25 February 2024.
- ↑ Walker, Iain (9 December 2019). "Duke of Edinburgh's International Award Scheme". Africanews. Lyon, France. Archived from the original on 19 October 2021. Retrieved 26 February 2024.
- ↑ "Prof. RoseEmma Mamaa Entsua-Mensah". GAAS. Accra, Ghana: Ghana Academy of Arts and Sciences. 12 October 2022. Archived from the original on 1 June 2023. Retrieved 25 February 2024.
- ↑ Wetzel, Robert G. (June 1998). "Societas Internationalis Limnologiae: Twenty-Sixth Congress, São Paulo, Brazil, 1995". Verhandlungen – Internationale Vereinigung für Theoretische und Angewandte Limnologie. 26 (5). Stuttgart, Germany: International Society of Limnology: 2452–2489. doi:10.1080/03680770.1995.11901195. ISSN 0368-0770. Retrieved 25 February 2024.
- ↑ Sawyerr, L. M.; Quartey, J. K.; Ntiamoa-Baidu, Y. (2022). "Impact of Indigenous Natural Resources Regulatory Systems of Fishing on the Fisheries of a Small Coastal Lagoon in Ghana". West African Journal of Applied Ecology. 30 (2). Legon, Ghana: University of Ghana Ecological Laboratory: 13–23. ISSN 0855-4307. Archived from the original on 16 February 2024. Retrieved 25 February 2024.
- ↑ "Membership List Arranged by Countries". Verhandlungen – Internationale Vereinigung für Theoretische und Angewandte Limnologie. 27 (7). Stuttgart, Germany: International Society of Limnology: 4247–4268. 2001. Bibcode:2001SILP...27.4247.. doi:10.1080/03680770.1998.11901768. ISSN 0368-0770. Retrieved 25 February 2024.
- ↑ "Ordinary Members". Verhandlungen – Internationale Vereinigung für Theoretische und Angewandte Limnologie. 28 (4). Stuttgart, Germany: International Society of Limnology: 1972–2059. 2002. Bibcode:2002SILP...28.1972.. doi:10.1080/03680770.2001.11901965. ISSN 0368-0770. Retrieved 25 February 2024.
- ↑ Entusua-Mensah, Mamaa (2002). "Traditional Management of Water Resources in West Africa". In Castelein, S.; Otte, S. (eds.). Conflict and Cooperation Related to International Water Resources: Historical Perspectives. International Water History Association's Conference on the Role of Water in History and Development, Bergen, Norway 10–12 August 2001. Vol. 62. Paris, France: UNESCO. pp. 49–57. OCLC 897440589. Report #SC-2002/WS/53.
- ↑ Reid, Walter V.; Mooney, Harold A. (April 2016). "The Millennium Ecosystem Assessment: Testing the Limits of Interdisciplinary and Multi-Scale Science". Current Opinion in Environmental Sustainability. 19: 40–46. Bibcode:2016COES...19...40R. doi:10.1016/j.cosust.2015.11.009.
- ↑ 10.0 10.1 10.2 "Prof. RoseEmma Mamaa Entsua-Mensah". College of Science and Technology. Accra, Ghana: Council for Scientific and Industrial Research. 2022. Archived from the original on 26 February 2024. Retrieved 26 February 2024.
- ↑ 11.0 11.1 11.2 11.3 11.4 Ashon, Enimil (10 March 2017). "The Woman Who Saw Tomorrow". The Graphic. Accra, Ghana. Archived from the original on 25 February 2024. Retrieved 27 February 2024.
- ↑ Report of the 1st Interim Committee Meeting (PDF) (Report). Nairobi, Kenya: African Women's Forum on Science and Technology. July 2009. Archived (PDF) from the original on 30 June 2023. Retrieved 24 February 2024.
- ↑ Report of the 1st Interim Committee Meeting (PDF) (Report). Nairobi, Kenya: African Women's Forum on Science and Technology. July 2009. Archived (PDF) from the original on 30 June 2023. Retrieved 24 February 2024.
- ↑ Report of the 1st Interim Committee Meeting (PDF) (Report). Nairobi, Kenya: African Women's Forum on Science and Technology. July 2009. Archived (PDF) from the original on 30 June 2023. Retrieved 24 February 2024.
- ↑ Adams, Claude Nyarko (16 December 2016). "CSIR Assists Women to Embrace Science". BusinessGhana. Accra, Ghana. Ghanaian Times. Archived from the original on 25 February 2024. Retrieved 27 February 2024.
- ↑ https://www.ghanaiantimes.com.gh/ghanas-ecology-under-threat-prof-entsua-mensah/
- ↑ https://www.modernghana.com/news/761824/ccst-leads-effort-to-deal-with-threat-of-climate-change.html
- ↑ https://www.modernghana.com/news/761824/ccst-leads-effort-to-deal-with-threat-of-climate-change.html
- ↑ https://www.modernghana.com/news/761824/ccst-leads-effort-to-deal-with-threat-of-climate-change.html
- ↑ "CCST Gets 13-Member Governing Board". Ghanaian Times. Accra, Ghana. 27 July 2022. Archived from the original on 25 February 2024. Retrieved 27 February 2024.