Sahle-Work Zewde
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Ethiopia |
| Name in native language | ሳህለወርቅ ዘውዴ |
| Date of birth | 21 Wao-fugdg kiuugu 1950 |
| Zĩ-ninga o roge | Addis Ababa |
| Occupation | politician, diplomat |
| Employer | United Nations, African Union, Intergovernmental Authority on Development |
| Position held | President of Ethiopia |
| Educated at | Université de Montpellier, Lycée Guebre-Mariam |
| Member of political party | Independent politician |
| Candidacy in election | 2018 Ethiopian presidential election |
| Religion or worldview | Ethiopian Orthodox Tewahedo Church |
Sahle-Work Zewde Ethiopia ned yʋʋr sẽn boond tɩ Zewde wã yaa yʋʋr sẽn boond t'a Zewde, la b segd n bool-a lame tɩ Sahle-Work. A Zu-soaba Sahle-Work Zewde ሣህለ ወርቅ ዘውዴ [1]
Sahle-Work yʋʋm 2022 Etiopi tẽnga taoor soaba Tʋʋmd na-kẽndre 25 Oktoobar 2018 - 7 Oktoobar 2024 tẽnga taoor soab Abiy Ahmed sẽn deng a Mulatu Teshome sẽn deng a Taye Atske Selassie sẽn deeg b ning a Taye Tettee wã sẽn deeg b tʋʋmde 27 juin 2018 - 25 oktoobar 2018 a Antônio Guterres sẽn yãk a Télé Mankerios sẽn deeg a Hanna Tettee ning a Nairob t a Périas a T A yaa tẽnga taoor soaba, la a yaa tẽnga taoor soab sẽn yãk yʋʋm 2018 yʋʋm kiuug rasem 25 soabã. [1][2][3]
A Vɩɩm Sɩngre la Kaorengo
[tekre | teke sidgem]A sẽn dog Addis Abeba, a Sahle-Work yaa Amhara buudã ned.[4][ tɩ b gʋls n wilg tɩ pa tɩlae ] A yaa bi-ribl a naas sʋka a sẽn dog pipi soaba.[5] A kẽnga lekoll sẽn yaa pipi la pipi roogã la a kẽngda lekoll sẽn be Lycée Guebre-Mariam wã Adis Abeba, tɩ b yaool n zãms bãngrã sẽn kẽed ne siglgã zug Montpellier, Frans soolmẽ wã. [6][7]A gomda Amharic, Frans la Ingliz buud-goamã sõma. [8]
A Tʋʋmd
[tekre | teke sidgem]A Sahle-Work yaa pʋg-bi-bɩɩg a yiib soaba sẽn paam n lebg Etiopi tẽn-tʋmdbã siglgã pʋgẽ (ambasaadɛɛr a Yodit Emiru yaa pʋg-bɩɩg ning sẽn paam n yɩ tẽn-tʋmdb siglgã pʋgẽ wã). A yɩɩ Etiopi kom-bɩɩs tẽnga la sodaasã loogr poore, Etiopi goosneema sẽn yaa naaba tẽn-bɛdã tẽn-tʋmdba. [9][10]
A Sahle-Work yaa Etiopi sodaas sẽn tʋmd tʋʋm-kãsems a taab pʋgẽ wã taoor soaba, la a yaa Senegal tẽn-tʋmdba, n paam n tʋm Mali, Cape Verde, Guinea-Bissau, Gambia la Gini wã yʋʋmd 1989 n tãag yʋʋmd 1993 wã.[11] Yʋʋmd 1993 n tãag 2002, a yɩɩ Djibouti tẽn-tʋmdba la siglgã taoor lʋɩtb sull sẽn get b mens siglgã yɛl wɛɛngẽ (IGAD). [12][13] Yaa zĩig ning sẽn da tar yõod wʋsgo, bala, Djibouti yaa tẽn-kãng sẽn pa tar koom-koglgã n na n kẽng koom-koglgẽ wã sor-kãsengã. A sẽn da kẽes a toog tẽn-kãngã wã kɩtame t'a paam minim wʋsg ne raosg wɛɛngẽ. A zĩnda tʋʋm kãnga hal n tãag yʋʋmd 2002.[5]A yɩɩ Frans tẽn-tʋmdba, ONU Sɛb-n-taar sull ning sẽn get b zãmsgã, bãngrã la b kultã wɛɛngẽ (UNESCO) taoor soaba, la a paama a tʋʋm-tʋmdã Tuniis la Marok yʋʋmd 2002 n tãag 2006.[11]
A Sahle-Work zĩnda taoor tʋʋm a taab sẽn tar yõod wʋsgo, tɩ b sʋka: Ethiopia nin-buiidã taoor lʋɩtb sull sẽn yaa African Union sull ning sẽn geta b sẽn segd n maan bũmb ninsã la United Nations Economic Commission for Africa nin-buiidã sull sẽn geta b tʋʋm-kãsemsã yelle. [14]
A tʋʋmd nɩ United Nations
[tekre | teke sidgem]Sẽn tãag yʋʋmd 2011, a Sahle-Work yɩɩ Naam siglgã sɛkrɛtɛɛr-kãseng a Ban Ki-moon sẽn yaa nin-tũusg ning sẽn yaa ONU ning sẽn get laafɩ wã siglgã sẽn get tẽns a taab yell n get tẽns nins sẽn be Afirik sẽn be zĩ-tẽnga United Nations Integrated Peace-building Office in the Central African Republic (BINUCA) wã taoor soaba.[15]

2011 wã, a Ban yãka Sahle-Work t'a yɩ ONU Biiri wã taoor soaba[16]. A Sahle-Work taoorẽ, Nairobi sɛbã lebga ONU nin-buiidã sẽn get tẽns nins sẽn be Afrika sẽn be tẽns a yiibu wã wɛɛngẽ. A Afrika yʋʋm-vẽkrã sẽn be yʋʋmd 2012 wã wilgame tɩ yaa woto.[17]
Yʋʋmd 2018 soabã, b sẽn boond t'a António Guterres wã yaa ONU Sɛk-bi-kãsengã taoor soaba. A yãka Sahle-Work t'a yɩ b nin-tũusg ning sẽn yaa Afrik sull ning sẽn be Afrika soolmẽ wã taoor soaba.[14]A yɩɩ pipi pag sẽn paam n dɩt a tʋʋmdã.[16] Wakat kãnga, b ra tẽedame tɩ Sahle-Work ra maanda a sẽn na n na n yi a yõor yaoodã pʋgẽ.[5]
A sen yɩ Ethiopia Perzida
[tekre | teke sidgem]
A Taye Atske Selassie sẽn paam n lebg tẽnga taoor soab yaa a Sahle Work sẽn kõ a Taye Atsque Selassie a sẽn yãkã. A Teshome sẽn lebg tẽnga taoor soaba yaa a Mulatu Teshome n yi a tʋʋm-no-kãnga pʋgẽ yʋʋm 2018 kiuug rasem 24 soabã.[5] A Abiy sẽn yãk-a n na n maan woto wã yaa a ye n na n bao n paam tɩ b na n maan bũmb sẽn na yɩl tɩ b tõog n welg b mens ne b taabã.[8] A Sahle-Work sẽn lebg Etiopi tẽnga taoor soaba, yaa b sẽn yãk-a wã n deeg b yam fãa.[4][8] A yɩɩ pipi pag sẽn tʋm tʋʋm kãnga pʋgẽ la a naas soaba sẽn sɩng ne Etiopi nebã sẽn yaa naaba,[18][19] a EPRDF sẽn yaa naabã sẽn yãk-a n yɩ a naas soabã sẽn be Etiopi faablik faablikã pʋgẽ yʋʋmd 1995 wã. [20]A segd n zĩnda yʋʋm a yoob a yiib pʋgẽ. [21]
Sẽn deng a prezidaarã, a Sahle-Work pa tar minim politikã pʋgẽ ye.[5]Baa a sẽn maan tʋʋm-kãsenga sẽn yaa tʋʋm-no-kãsenga (tõnd sẽn tar pãng wʋsg taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtb taoor soabã nengẽ), a Sahle-Work yãkr kɩtame t'a yɩ Etiopi pipi pag sẽn yaa tẽnga taoor soaba, hal tɩ sɩng ne a Zewditu.[8] A Sahle-Work ra yaa Afrɩka tẽnga taoor soab a ye, la yʋʋm 2021 soabã pʋgẽ,[4]a ra yaa a yiib n zĩnd Tanzaniya tẽnga taoor soaba Samia Suluhu poorẽ.[8]

Yʋʋmd 2020 tʋʋlg kiuug rasem 25 wã, Sahle-Work wilgame t'a paama bãensã kareng sẽn yɩɩd 4000 n na n tõog n gɩdg COVID-19 bãaga sẽn be Etiopi wã.[22]A sẽn maan a sẽn na n kõ bãensã karengã, a kõ-b-la sugri.[23]

Yʋʋmd 2020 yʋʋm-nif kiuug rasem 19 wã, Sahle-Work kɩtame tɩ b kaoo b taoor dãmb a Berhanu Bayeh ne a Adis Tedla bʋʋd n kɩt tɩ b kẽes b bʋʋdã pʋgẽ tɩ b kẽes-b bãongo. Yʋʋmd 1991 wã, a Derg naamã sẽn wa n wa n kaoose, b ra zoe n bee Itali tẽn-koglgã pʋgẽ n tɩ be be hal tɩlɛ. Italy zãgsame n na n bas-b tɩ b maan b sẽn datã, b sẽn da kɩɩsd kũum sɩbgrã hal sẽn kaoos yĩnga. A Berhanu ne a Adis ra kaoome n kao bʋʋd n kʋ yʋʋm 2008 wã, la b yaool n kõ-b-la sor kiuug rasem 24 wã.[24]

A Sahle-Work kosa Tigre zabrã sẽn be Etiopi goosneema ne Tigre People's Liberation Front (TPLF) sʋka, "koɛɛg sẽn ka tar tɩbsg ye", la a sakame tɩ TPLF zabã "tʋʋm sẽn yaa tɩlae" tõog n kaoose.[25][26]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ 1.0 1.1 https://www.bbc.com/news/world-africa-45976620
- ↑ https://www.forbes.com/profile/sahle-work-zewde/
- ↑ "The World's 100 Most Powerful Women". Forbes. Retrieved 24 December 2020.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 https://www.aljazeera.com/news/2018/10/sahle-work-zewde-ethiopia-female-president-181027134726828.html
- ↑ 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 Boko, Hermann (26 October 2018). "Sahle-Work Zewde, the diplomat who's become Ethiopia's first female president". France24.com. Retrieved 13 June 2022.
"She is an Amhara, the ethnic group that ruled during the communist regime and was marginalised for a long time. The elite from this community would like to get back to business. The Amharas also supported Prime Minister Abiy Ahmed. She will play the role of an internal ambassador to reduce any divisions that may exist within this community," says Prunier.
- ↑ https://www.borkena.com/2018/10/24/sahle-work-zewde-poised-to-be-ethiopias-first-female-president/
- ↑ https://www-telegraph-co-uk.cdn.ampproject.org/v/s/www.telegraph.co.uk/news/2018/10/25/ethiopia-appointscareer-diplomat-sahle-work-zewde-africas-female/amp/?amp_js_v=a2&_gsa=1&usqp=mq331AQCCAE=#referrer=https://www.google.com&_tf=From%20%251$s
- ↑ 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 https://www.aljazeera.com/news/2018/10/sahle-work-zewde-named-ethiopia-woman-president-181025084046138.html
- ↑ https://mfaethiopiablog.wordpress.com/2018/03/22/celebrating-ethiopian-women-ambassador-sahle-work-zewde/
- ↑ https://et.usembassy.gov/sp-03182015/
- ↑ 11.0 11.1 Schemm, Paul (25 October 2018). "Ethiopia appoints first female president in its modern history in latest reform". The Washington Post. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 26 October 2018.
- ↑ https://addisstandard.com/news-alert-ambassador-sahlework-zewde-to-become-ethiopias-president/
- ↑ https://www.un.org/sg/en/content/sg/personnel-appointments/2018-06-27/ms-sahle-work-zewde-ethiopia-special-representative
- ↑ 14.0 14.1 https://www.un.org/sg/en/content/sg/personnel-appointments/2018-06-27/ms-sahle-work-zewde-ethiopia-special-representative
- ↑ https://afrique.latribune.fr/politique/2018-10-25/sahle-work-zewde-devient-la-premiere-femme-chef-d-etat-de-l-ehtiopie-795309.html
- ↑ 16.0 16.1 https://books.google.com/books?id=TSUzAQAAQBAJ&pg=PA17
- ↑ Dahir, Abdi Latif (25 October 2018). "Ethiopia elects female president Sahle-Work Zewde". Quartz. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 26 October 2018.
- ↑ https://www.reuters.com/article/us-ethiopia-politics/ethiopias-parliament-approves-sahle-work-zewde-as-first-female-president-idUSKCN1MZ0WO
- ↑ https://www.albawaba.com/news/sahle-work-zewde-becomes-first-ethiopian-woman-president-1204696
- ↑ https://www.cnn.com/2020/03/26/africa/ethiopia-pardons-4000-prisoners-over-coronavirus/index.html
- ↑ https://www.fanabc.com/english/ethiopia-pardons-additional-1-559-inmates/
- ↑ Adebayo, Bukola (2020-03-26). "Ethiopia pardons more than 4,000 prisoners to help prevent coronavirus spread". CNN (in English). Retrieved 2025-07-24.
- ↑ "Ethiopia pardons additional 1, 559 inmates". Welcome to Fana Media Corporation S.C (in American English). 2020-04-02. Retrieved 2025-07-24.
- ↑ McSweeney, Eoin (2020-12-30). "Ethiopian war criminals able to leave Italian embassy after nearly 30 years". CNN (in English). Retrieved 2025-07-24.
- ↑ AfricaNews (2022-10-11CEST08:18:06+02:00). "Ethiopian president Sahle-work Zewde calls for negotiations to end Tigray war". Africanews (in English). Retrieved 2025-07-24.
{{cite web}}: Check date values in:|date=(help) - ↑ Ethiopian President Zewde Calls for Negotiations to End Civil War (in American English). 2022-10-11. Archived from the original on 2025-01-24.