Specioza Kazibwe
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Uganda |
| Date of birth | 1 Sẽoog kiuugu 1955 |
| Zĩ-ninga o roge | Uganda Protectorate |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | surgeon, politician, minister |
| Position held | Vice President of Uganda |
| Educated at | Harvard University, Makerere University, Makerere University School of Medicine, St. Mary's College Namagunga |
| Member of political party | National Resistance Movement |
| Religion or worldview | Catholic Church |
Speciosa Naigaga Wandira Kazibwe (a sẽn dog yʋʋmd 1954 tʋʋlg kiuug rasem a 1 wã) yaa Ugand politik soab la Afrɩka pipi pag sẽn yaa tẽnga taoor soab pʋga.[1] A yɩɩ Uganda tẽnga taoor soab na-kẽeng a yoob soabã yʋʋmd 1994 n tãag yʋʋmd 2003 wã, n yɩ Afrɩka tẽnga pipi pag sẽn yɩ tẽnga taoor soab naab na-kẽneg soaba. A Kazibwe yaa Ugandẽ wã logtor me. B boond-a lame me tɩ "Nnalongo", a kambã yĩnga.[2] Yʋʋmd 2013 tʋʋlg kiuugã, b yãka a Ban Ki-moon sẽn yaa ONU Sɛb-soaba sẽn yaa ONU nin-buiidã sẽn get HIV/AIDS yell b tẽn-tʋmd sẽn yaa nin-buiidã taoor soaba Afrika.[3]
A lekolle bangr
[tekre | teke sidgem]A Speciosa Kazibwe dogame Iganga zĩiga yʋʋmd 1954 zu-loe-nif kiuug rasem a 1 daarã.
A kẽnga Mount Saint Mary's College Namagunga, sẽn yaa ro-kãsems sẽn yaa pʋg-sadb lekoll sẽn tũud ne Katolik Tigengã, sẽn be Kampala-Jinja Highway zugu, sẽn pẽ Lugazi tẽnga. Yʋʋmd 1974 wã, a kẽnga Makerere University School of Medicine, la a zãmsda logtorã, la a paama a Bachelor of Medicine la a Bachelor of Surgery digre yʋʋmd 1979. A paama mag-bi-tʋʋmd a ye, Makerere University Medical School pʋgẽ, sẽn yaa sẽn kẽed ne bãagã bãagã. Yʋʋmd 2009 wã, a paama a Doctor of Science (SD) digre wã ne Harvard School of Public Health, sẽn yaa a soab sẽn get neb la laafɩ wã wɛɛngẽ.[4]
A tʋʋmde
[tekre | teke sidgem]
A Kazibwe sɩng a politikã tʋʋmde, a sẽn yaa Makerere Yuniõrbiis Kampala (1975-76) zĩ-tẽnga taoor soaba, sẽn yaa karẽn-biis sull taoor soaba, tɩ wakat kãnga tẽnga taoor soab a Idi Amin Dada sẽn yiisã. A wa n lebga Ugandɩ Demokraatã Party wã kom-bɩɩsã la pagb sullã sull a ye. A tõoga a pipi paalgẽ, a sẽn yɩ tẽnga taoor soaba, a sẽn da be NRM wã n na n maan n kõ a sor n kõ a soogdã. A ra yaa pagb taoor soab Kampala tẽnga pʋga, la a lebg a Museveni taoor lʋɩtb sull sẽn get a Museveni taoor-kosgdã taoor soaba.
A sɩngame n tʋmda a Yoweri Museveni zãmaanã pʋgẽ yʋʋmd 1989 soabã, a sẽn wa n lebg siglgã minisr sull ning sẽn geta siglgã tʋʋmde, a sẽn maan tʋʋm-kãng hal n tãag yʋʋmd 1991. Yʋʋmd 1991 wã n tãag yʋʋmd 1994 wã, a yɩɩ ministɛɛr sẽn geta pag ne rao paalsã la b sẽn get b sẽn segd n maan to-to wã wɛɛngẽ. A ra yaa tẽnga taoor soab sẽn naan naan naan naan maan-paalgã yʋʋmd 1994. Yʋʋmd 1996 wã, b yãka a ye t'a yɩ tẽnga taoor soab sẽn be Kigulu Kibɩg sẽn be Iganga tẽnga pʋga. Yʋʋmd 1994 n tãag 2003,[5] a Kazibwe zĩnda Uganda tẽnga taoor soab pʋga, la a yaa tẽnga pʋga ministɛɛr sẽn geta siglgã tʋʋmde.
A Kazibwe yaa Afrɩka pagbã taoor soaba. A sẽn naag ne siglgã sẽn get Afrɩka zems-n-taar la siglgã sẽn geta siglgã yelle, a lugla Afrɩka pagb siglgã sẽn boond tɩ African Women Committee on Peace and Development (AWCPD) yʋʋmd 1998 wã. AWCPD wã tʋʋmd yaa n sõng tɩ pagb kẽes b toog laafɩ la b bɩɩsgã pʋgẽ. A Kazibwe yaa tẽng neb sẽn get b yell wʋsg taoor soaba, n yaa neb sẽn get rẽ yelle:
- The Senior Women's Advisory Group on the Environment
- The Uganda Women Entrepreneurs Association Limited
- The Uganda Women Doctors Association
- Agri-Energy Roundtable Uganda (AER/U)
Kazibwe yaa a sẽn wa n yaa AER/Uganda tigis-kãsengã taoor soab yʋʋmd 1991 yʋʋm-nu-vẽr kiuug rasem 25 Kampala Sheraton wã pʋgẽ, la a zĩnda Agri-Energy Roundtable (AER) wã waoogre sull pʋgẽ yʋʋm wʋsg, n paam n paama waoogr wʋsg. Yʋʋmd 1998 wã, rɩɩb la tẽn-gãong siglgã (FAO) kõo a Maari Ceres bãnd a sẽn kõ wã yĩnga, a sẽn maan "tõnd sẽn sõng rɩɩb siglgã la naongã sãoong yĩnga".[4]
A menga vɩɩm
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2002 wã, a Kazibwe kosa a sɩdã tɩ b yiis-a, a sẽn yeel tɩ a pa rat n paam tɩ b namsd-a wakat fãa zakã pʋgẽ ye. A Zeova Kaset rãmbã sẽn pa tar kãadem wʋsg n pa kẽed kãadem wã, b pa tõe n maan bũmb sẽn pa zems ye.[6][7] A sɩdã kɩɩsame, n wilg t'a tẽedame tɩ a pagã yaa katolik la a yeelame t'a pagã wa n wa n pa le wilg-a bũmb ye..
A Kazibwe sẽn da tar zu-loees a politikã tʋʋmã pʋgẽ la a sẽn da tar toog n mao ne kãadmã kaoolã yellã, a basa a naamã tʋʋm-kãsemsã la a kos tɩ b bas-a t'a ket n zãmsda. A paama a doktorã Harvard Yunivɛrsitetã pʋgẽ.[8]
A tara kamb a naasã, a kẽed ne kamb a yiib sẽn yaa a pipi kãadem kamb, la a rɩka kamb a taab n kõ-ba.[2][7]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://www.newvision.co.ug/news/1510893/kazibwe-african-female-vice-president
- ↑ 2.0 2.1 http://www.csmonitor.com/2003/1226/p01s04-woaf.html
- ↑ http://www.unaids.org/en/resources/presscentre/pressreleaseandstatementarchive/2013/august/20130802wandira-kazibwe
- ↑ 4.0 4.1 https://web.archive.org/web/20150207072913/http://speciosawandira.com/wp-content/uploads/2014/07/Wandira_Kazibwe_Speciosa_CV_May_2014-TD2.pdf
- ↑ https://www.unaids.org/en/resources/presscentre/pressreleaseandstatementarchive/2013/august/20130802wandira-kazibwe
- ↑ Specioza Kazibwe (in English). 2025-06-16.
- ↑ 7.0 7.1 Specioza Kazibwe (in English). 2025-06-16.
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Specioza_Kazibwe#cite_note-8