Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Specioza Kazibwe

Soolge Wikipidiya
Specioza Kazibwe
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipUganda Tekre
Date of birth1 Sẽoog kiuugu 1955 Tekre
Zĩ-ninga o rogeUganda Protectorate Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationsurgeon, politician, minister Tekre
Position heldVice President of Uganda Tekre
Educated atHarvard University, Makerere University, Makerere University School of Medicine, St. Mary's College Namagunga Tekre
Member of political partyNational Resistance Movement Tekre
Religion or worldviewCatholic Church Tekre

Speciosa Naigaga Wandira Kazibwe (a sẽn dog yʋʋmd 1954 tʋʋlg kiuug rasem a 1 wã) yaa Ugand politik soab la Afrɩka pipi pag sẽn yaa tẽnga taoor soab pʋga.[1] A yɩɩ Uganda tẽnga taoor soab na-kẽeng a yoob soabã yʋʋmd 1994 n tãag yʋʋmd 2003 wã, n yɩ Afrɩka tẽnga pipi pag sẽn yɩ tẽnga taoor soab naab na-kẽneg soaba. A Kazibwe yaa Ugandẽ wã logtor me. B boond-a lame me tɩ "Nnalongo", a kambã yĩnga.[2] Yʋʋmd 2013 tʋʋlg kiuugã, b yãka a Ban Ki-moon sẽn yaa ONU Sɛb-soaba sẽn yaa ONU nin-buiidã sẽn get HIV/AIDS yell b tẽn-tʋmd sẽn yaa nin-buiidã taoor soaba Afrika.[3]

A lekolle bangr

[tekre | teke sidgem]

A Speciosa Kazibwe dogame Iganga zĩiga yʋʋmd 1954 zu-loe-nif kiuug rasem a 1 daarã.

A kẽnga Mount Saint Mary's College Namagunga, sẽn yaa ro-kãsems sẽn yaa pʋg-sadb lekoll sẽn tũud ne Katolik Tigengã, sẽn be Kampala-Jinja Highway zugu, sẽn pẽ Lugazi tẽnga. Yʋʋmd 1974 wã, a kẽnga Makerere University School of Medicine, la a zãmsda logtorã, la a paama a Bachelor of Medicine la a Bachelor of Surgery digre yʋʋmd 1979. A paama mag-bi-tʋʋmd a ye, Makerere University Medical School pʋgẽ, sẽn yaa sẽn kẽed ne bãagã bãagã. Yʋʋmd 2009 wã, a paama a Doctor of Science (SD) digre wã ne Harvard School of Public Health, sẽn yaa a soab sẽn get neb la laafɩ wã wɛɛngẽ.[4]

A tʋʋmde

[tekre | teke sidgem]
Specioza Wandira Kazibwe
pecioza Wandira Kazibwe (kaagẽ, pʋga sʋka)

A Kazibwe sɩng a politikã tʋʋmde, a sẽn yaa Makerere Yuniõrbiis Kampala (1975-76) zĩ-tẽnga taoor soaba, sẽn yaa karẽn-biis sull taoor soaba, tɩ wakat kãnga tẽnga taoor soab a Idi Amin Dada sẽn yiisã. A wa n lebga Ugandɩ Demokraatã Party wã kom-bɩɩsã la pagb sullã sull a ye. A tõoga a pipi paalgẽ, a sẽn yɩ tẽnga taoor soaba, a sẽn da be NRM wã n na n maan n kõ a sor n kõ a soogdã. A ra yaa pagb taoor soab Kampala tẽnga pʋga, la a lebg a Museveni taoor lʋɩtb sull sẽn get a Museveni taoor-kosgdã taoor soaba.

A sɩngame n tʋmda a Yoweri Museveni zãmaanã pʋgẽ yʋʋmd 1989 soabã, a sẽn wa n lebg siglgã minisr sull ning sẽn geta siglgã tʋʋmde, a sẽn maan tʋʋm-kãng hal n tãag yʋʋmd 1991. Yʋʋmd 1991 wã n tãag yʋʋmd 1994 wã, a yɩɩ ministɛɛr sẽn geta pag ne rao paalsã la b sẽn get b sẽn segd n maan to-to wã wɛɛngẽ. A ra yaa tẽnga taoor soab sẽn naan naan naan naan maan-paalgã yʋʋmd 1994. Yʋʋmd 1996 wã, b yãka a ye t'a yɩ tẽnga taoor soab sẽn be Kigulu Kibɩg sẽn be Iganga tẽnga pʋga. Yʋʋmd 1994 n tãag 2003,[5] a Kazibwe zĩnda Uganda tẽnga taoor soab pʋga, la a yaa tẽnga pʋga ministɛɛr sẽn geta siglgã tʋʋmde.

A Kazibwe yaa Afrɩka pagbã taoor soaba. A sẽn naag ne siglgã sẽn get Afrɩka zems-n-taar la siglgã sẽn geta siglgã yelle, a lugla Afrɩka pagb siglgã sẽn boond tɩ African Women Committee on Peace and Development (AWCPD) yʋʋmd 1998 wã. AWCPD wã tʋʋmd yaa n sõng tɩ pagb kẽes b toog laafɩ la b bɩɩsgã pʋgẽ. A Kazibwe yaa tẽng neb sẽn get b yell wʋsg taoor soaba, n yaa neb sẽn get rẽ yelle:

  • The Senior Women's Advisory Group on the Environment
  • The Uganda Women Entrepreneurs Association Limited
  • The Uganda Women Doctors Association
  • Agri-Energy Roundtable Uganda (AER/U)

Kazibwe yaa a sẽn wa n yaa AER/Uganda tigis-kãsengã taoor soab yʋʋmd 1991 yʋʋm-nu-vẽr kiuug rasem 25 Kampala Sheraton wã pʋgẽ, la a zĩnda Agri-Energy Roundtable (AER) wã waoogre sull pʋgẽ yʋʋm wʋsg, n paam n paama waoogr wʋsg. Yʋʋmd 1998 wã, rɩɩb la tẽn-gãong siglgã (FAO) kõo a Maari Ceres bãnd a sẽn kõ wã yĩnga, a sẽn maan "tõnd sẽn sõng rɩɩb siglgã la naongã sãoong yĩnga".[4]

A menga vɩɩm

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2002 wã, a Kazibwe kosa a sɩdã tɩ b yiis-a, a sẽn yeel tɩ a pa rat n paam tɩ b namsd-a wakat fãa zakã pʋgẽ ye. A Zeova Kaset rãmbã sẽn pa tar kãadem wʋsg n pa kẽed kãadem wã, b pa tõe n maan bũmb sẽn pa zems ye.[6][7] A sɩdã kɩɩsame, n wilg t'a tẽedame tɩ a pagã yaa katolik la a yeelame t'a pagã wa n wa n pa le wilg-a bũmb ye..

A Kazibwe sẽn da tar zu-loees a politikã tʋʋmã pʋgẽ la a sẽn da tar toog n mao ne kãadmã kaoolã yellã, a basa a naamã tʋʋm-kãsemsã la a kos tɩ b bas-a t'a ket n zãmsda. A paama a doktorã Harvard Yunivɛrsitetã pʋgẽ.[8]

A tara kamb a naasã, a kẽed ne kamb a yiib sẽn yaa a pipi kãadem kamb, la a rɩka kamb a taab n kõ-ba.[2][7]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. https://www.newvision.co.ug/news/1510893/kazibwe-african-female-vice-president
  2. 2.0 2.1 http://www.csmonitor.com/2003/1226/p01s04-woaf.html
  3. http://www.unaids.org/en/resources/presscentre/pressreleaseandstatementarchive/2013/august/20130802wandira-kazibwe
  4. 4.0 4.1 https://web.archive.org/web/20150207072913/http://speciosawandira.com/wp-content/uploads/2014/07/Wandira_Kazibwe_Speciosa_CV_May_2014-TD2.pdf
  5. https://www.unaids.org/en/resources/presscentre/pressreleaseandstatementarchive/2013/august/20130802wandira-kazibwe
  6. Specioza Kazibwe (in English). 2025-06-16.
  7. 7.0 7.1 Specioza Kazibwe (in English). 2025-06-16.
  8. https://en.wikipedia.org/wiki/Specioza_Kazibwe#cite_note-8