Stella Nyanzi
A Stella Nyanzi (b sẽn dog yʋʋmd 1974 tʋʋlg kiuug rasem 16 wã) yaa Ugandɩ ned sẽn zabd ne b mensã noor tɩ b maan b mensã, la a yaa seb-gʋlsda, la a sẽn yaa logtoɛɛg la a yaa logtoɛg sẽn zãmsd ne yoobã wɛɛngẽ, la a pa tar sor n get b yell ye.[1] Yʋʋmd 2017 wã, b yõka a Karen ne a sẽn paoog a Yoweri Museveni sẽn yaa Uganda tẽnga taoor soaba.
Yʋʋmd 2022 wã, b sakame tɩ b zĩnd Alemaynẽ, sẽn yaa PEN Alemayn sẽn get b kambã yell n get b sẽn maand b sẽn be tẽn-soaba pʋgẽ wã.[2][3][4][5]
A VIIM LA KAORENGO
[tekre | teke sidgem]A Nyanzi paama a Piig-Bugrã sẽn yaa Masã Sõang la Sɛb-sõamyã karẽn-biis Makerere Yuniõrgã pʋgẽ, a sẽn zãms yʋʋmd 1993 n tãag yʋʋmd 1996 wã. [6]A paama a magisterã sẽn yaa medikã antropolozi wã wã wã University College London, a sẽn zãms be yʋʋmd 1999 n tãag yʋʋmd 2000 wã. [7] A paama a PhD wã antropolozi wã pʋgẽ Londõ wã sẽn boond tɩ London School of Hygiene and Tropical Medicine wã, la a zãms a sosiãal antropolozi, yoobã, la kom-bɩɩsã la laafɩ wã politikã yʋʋmd 2003 n tãag yʋʋmd 2008.[6]
A Nyanzi maana vaeesg sull sẽn kẽed ne kom-bɩɩsã sẽn maand yoobã wɛɛngẽ Ouganda, la Gambi wã yʋʋmd 2005 pʋgẽ. [7]
A TUUMA
[tekre | teke sidgem]A Nyanzi sɩng a karẽn-biis yʋʋmd 1997 wã, a sẽn yaa logtor sẽn tʋmd ne logtorã tʋʋmde, Ugandã pʋgẽ, a sẽn tʋmd tɩ tãag yʋʋmd 2002 bõn-bɩʋʋngã. [6] Rẽ poore, a paama tʋʋmd a ye n tʋmd tɩ yaa tẽng tẽng bãngd a yembr la a tʋmd tɩ yaa Gambi wã, tɩ b maan yʋʋm a ye. A basa tʋʋm-kãng n na n kẽng Londr n tɩ maan a PhD. [6]
Yʋʋmd 2009 soabã, a Nyanzi sɩngame n be Makerere Yuniõrgã n yɩ lagem-n-taag la logtoɛɛg la logtoɛg tʋʋmde, la a yaa lagem-naand sull sull sẽn zãmsd b lekollã, a sẽn tʋm n tãag yʋʋm 2013 soabã. Rẽ poore, a tʋma Makerere sull sẽn get yɛl yɛl yɛl wɛɛngẽ wã pʋgẽ hal n tãag yʋʋmd 2016.[6]A sẽn da be be wã, b kosa-a t'a gom PhD program ning b sẽn boond tɩ Mamdani PHD Project wã pʋgẽ, la a zãgsame. A tʋʋm-tʋmdã sẽn da yaa b sẽn da pa yã wã, b sẽn maan tɩ b wilg tɩ b yaa nin-kʋʋd sẽn yaa nin-tɩrsã, b sẽn boond tɩ "tʋʋm-vɩɩs sẽn pa yãgdã" wã, b maana b taoor soabã sẽn pa yãbdã. [8][9]
A Nyanzi sẽn yõk-a yʋʋmd 2017 wã poore, b basa a Makerere Yuniõrgã.[10]A kosa Makerere Yuniõrɛtã bʋʋd ning sẽn da be bʋʋdã taoor n kos t'a lebg n wa tʋm tʋʋm-no-kãnga pʋgẽ, n paam n paam n lebg karen-bi-bi-pugl sẽn na n yɩ bãngd sẽn tʋmd ne pãng tao-tao, la a lebs n kõ-a yaoodã. Yaa woto yĩng tɩ b pa rat tɩ b bãng b sẽn na n maan bũmb ningã ye.[11][12] Rẽ n so t'a bool-a t'a lebs n wa tʋm n kõ-a la a lebs n kõ-b yaoodã. [13]Sẽn na yɩl n tõog n tõog n maan woto, yʋʋm 2018 yʋʋm-rɩt kiuugã, Inivɛrzitetã yiis-a lame, la karen-biis a taabã 45, n yeel tɩ a tʋʋmdã saagr zoe n sɛ. [6]
A BANGRE VEESGO TUUMA
[tekre | teke sidgem]A Nyanzi yaa bãngd sẽn paam n paam n paam a bãngr-goamã, n tar sõsg 61 la sõsg 2049 yʋʋmd 2022 soabã kiuugã tɛka. [14][15][16]A sẽn gom bũmb wʋsg n yɩɩd yaa Ugandã kom-bɩɩsã sẽn maand b sẽn na n bao n bãng b sẽn na yɩl n tõog n tõog n kʋ kʋ kʋ kʋdgã, sẽn na yɩl tɩ b bãng b sẽn maand b mens ne kʋdgã sẽn pa tar zɩɩm yelle,[17] sẽn na yɩl t'a bãng b sẽn tõe n kʋ kʋdgd b kambã ne b kambã, la b sẽn na toog b mens ne b tẽedbã sẽn na n maan b sẽn na maan b sẽn pa segd n kʋdgã.[18] [19][20][21][22][23]A yaa pipi bãngdb nins sẽn yiis Afrɩka kʋɩl-gɛtbã wɛɛngẽ me.[24][25][26]
A TUUM SANA
[tekre | teke sidgem]A Nyanzi maanda sẽn yaa bũmb ning bãngdbã sẽn boond tɩ "dũniyã sẽn pa tar pãng" wã, sẽn yaa Ugandã nug-vɩɩm sẽn boond tɩ pãn-soaadbã tɩ b wa n wa n wa ne b sẽn paoogd nebã. [27] [28]B maana a woto kolonial wakatẽ, "b sẽn da yaa wẽnsã, b sẽn da maand nebã ne b sũy fãa, b sẽn maand wẽnsã la b sẽn maand b sẽn pa ratã, la b sẽn pa maand b sẽn da segd n maan to-to wã yĩnga". [29]
A Nyanzi ra maand koe-moonegã n na n sõng Ugandẽ pagb, kom-bɩɩs la LGBTQIA nebã. [30]
Yʋʋmd 2017 tʋʋlg kiuug rasem 6 daarã, Nyanzi sɩngame n na n maan tʋʋm-no-kãnga, sẽn yaa Pads4girlsUg, a sẽn da tagsd tɩ kom-bɩɩs pa na n kẽng lekoll tɩ b pa tõe n dɩk b mensã sẽn na n wa n wa n kẽed ne b mensã wã ye.[31][32]
A YOKRE
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2017 tʋʋlg kiuugã, a Nyanzi goma a prezida Museveni yelle, n yeel t'a yaa "bõon-bõoneg". [33]
Yʋʋmd 2017 Afrill rasem 7 wã, polisi rãmb n yõk a Nyanzi n yõk-a t'a yaa b sẽn da tudg-a t.b.b. t'a maana bũmbu, la a yaa b sẽn maand bũmbu. [34] Yʋʋmd 2017 na-kẽndre, b kõ-a-la sor bʋ-kaoodbã taoore, tɩ b yeel t'a zãmsa kom-bɛɛg ne tʋʋm-wẽns, a zãaga kom-bẽnegr ne kom-bɩɩg la a wẽeda a prezida, sẽn zems yʋʋm 2011 soabã kom-bẽg tʋʋm-wẽnsã wɛɛngẽ wã, kareng 24 la kareng 25. [35]Rẽ poore, b kɩtame t'a kẽng Luzira bãens roogẽ. Yʋʋmd 2017 na-kẽnga, b kosa b logtorã sẽn be Butabika bãas roogẽ tɩ b maan b sã n yaa yĩns-wẽng soaba, tɩ b bãng tɩ yaa rẽ la b ra tagsdẽ. La a pa sak tɩ b ges a ye ye ye. A kosa a logtorã tɩ b tɩ ges a zakã ned a ye n na n maan b sẽn na n maan a sã n wa paam tɩ b bãng a yelle. [36][37][38][39]
Yʋʋmd 2017 kiuug rasem 10 wã, b yiis a Nyanzi ne bãnd sẽn pa be ligd pʋgẽ wã.[40]Yʋʋmd 2018 kiuugã, b kɩtame t'a kẽ bãens roogẽ. [41][42]A pa kos a raab ye, bala a ra tẽedame t'a na n paama bãens n yɩɩd bãens roogẽ la a ra rat n kell n zãmsame ne pagbã sẽn be bãens roogã pʋgẽ. [43] Yʋʋmd 2018 yʋʋm-rɩtema, a zagsã yeelame tɩ b sẽn da koobd-a wã pa zems ne tõogã ye. [11][44]
B sẽn da nong nebã la b sẽn da deeg-b sõma
[tekre | teke sidgem]Tẽns nins sẽn be tẽn-zẽmsã pʋgẽ wã sẽn get-a wã yeelame t'a yaa "Afrika tẽnga sẽn tar pãng n tʋmd b mens ne b taabã ye", "a yaa bãngda sẽn yaa taoor soab Afrika wã sẽn get b sẽn pa maandẽ wã wɛɛngẽ", la a yaa taoor soab sẽn zabd ne "tõnd sẽn pa maand n pa maandẽ" la "b sẽn pa rat n yeel tɩ b yaa b mens ne taaba". A bãngrã kõo "vẽenega, pag-rãmb pʋɩɩr la pag-rãmbã sẽn namsdẽ wã sẽn be Uganda, Gambia la Tanzani wã".[28][29] [45]A Stella Nyanzi sẽn da be bãensã poore, b zẽka b mens n yeel tɩ b pa mi b sẽn maan bũmb ningã ye. Amnesty International kosa a Uganda t'a bas "bĩng-n-tɩrse" nins b sẽn da ning a zugã. [46]A Poll sẽn da yaa gʋlsdã sull ning sẽn get a yellã, a Poll sẽn da get a sẽn na n maan bũmb ningã me kɩtame tɩ b yeel tɩ b pa mi a sẽn na yɩl n maan bũmb ning ye.[47]A Human Rights Watch yeelame tɩ b yõka a ye "n wilg tɩ neb nins sẽn gomd sẽn na n zab ne Ugandã goosneema wã yelle, sẽn yɩɩd fãa b zakã rãmb, tõe n paama a sũ-puugrã". [48]
B sẽn yeel tɩ b yõka a pagã yaa politikã yĩnga, b wilgame tɩ b sẽn yõk-a wã yaa bũmb sẽn kɩt tɩ b pa mi a Zeova. NPR wilgame tɩ b yõka a pagã ne a sũur fãa tɩ "b sẽn pa tar pãng tõe n zab ne nin-tõndã". Washington Post wilgame tɩ b yõk-a lame tɩ yẽ yaa "m-baasg sẽn kɩɩsd a Musaveni wã". Al Jazeera English wilgame tɩ a yõka a Moiizã ne a Museveni sẽn da rat n dɩ naam wakat sẽn kõn sa wã yĩnga. [49] [50]Kanada zʋrnallã (Globe and Mail) wilgame tɩ b sẽn yõk-a wã yaa "a sẽn da maand bũmb nins fãa wã fãa wã zugu, a sẽn da tũnugd ne a yam-yãgd n gomd goam la a sẽn da kɩɩsda a sẽn tagsdẽ tɩ b pa tõe n maan bũmb nins sẽn yaa tɩlae ne Ugandã pagb ye". The Guardian wã wilgame tɩ a "tõog a goosneema sẽn da pa rat n k[51]õ kom-bɩɩsã ligd sẽn na yɩl tɩ b kõ kom-pugli wã kɩtame tɩ b maan maan maan-kɛgen-kẽeng n kõ komse, la b kẽes-b bi-bees roogẽ". [52][53][53]
A Uganda, a tara sõor wʋsg n na n deeg a poorẽ dãmba, la yaa a sẽn tũud-a wã n yɩɩd sẽn tũud-b buud-goam fãa sẽn be Uganda wã.[54] Neb wʋsg tigsa rɩɩb a yĩnga bãens roogẽ. [55] [56]Ugandɩ karen-biis pẽga a sẽn kɩɩs "d sẽn namsd tõndã". A zagsã a Isaac Kimaze Semakadde paama yʋʋr sẽn boond t'a "Uganda wã sẽn yaa nin-tũusd sẽn yɩɩd nin-buiidã sʋka" ne Ugandɩ lagemdã sull sẽn wilg tɩ yẽ yaa nin-tɩrma. [28]
B sẽn yi tẽn-zẽngã
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2021 yʋʋm-vẽkr kiuug rasem 30 daarã, a Nyanzi waa Nairobi, Kenya ne busã, la a sẽn tũnug ne a zagsã, Profesɛɛr George Luchiri Wajackoyah, n bao waoogr Kenya, sẽn yaa a Museveni sẽn lʋɩt taoorã sẽn namsd-a politikã yĩnga.[57]Yʋʋmd 2022 wã, b sakame tɩ b zĩnd Alemaynẽ, a PEN Alemayn sẽn get b kambã yell n maand sɛbã sẽn be yembrã pʋgẽ wã. Baa a sẽn nong Burkĩna Faso lohorem la koglg sẽn be Uganda wã ne a sẽn namsd-a wã, a ratame tɩ b wa lebg n wa beoog-daare, n sõng tɩ b naan Burkĩna tẽnga sẽn na n wa yɩ a Museveni wakatẽ wã. [3]
LEB GESE
[tekre | teke sidgem]- Education in Uganda
- LGBT Rights in Uganda
- Lwengo District
- Mahmood Mamdani
- Sarah Ssali
SEBTIISE
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://www.sahistory.org.za/people/stella-nyanzi
- ↑ https://www.theguardian.com/global-development/2022/jan/27/im-free-at-last-ugandas-rudest-poet-stella-nyanzi-on-prison-protest-and-finding-new-voice-in-germany
- ↑ 3.0 3.1 http://nilepost.co.ug/2022/01/20/who-is-after-dr-stella-nyanzi-political-activist-flees-to-germany-citing-political-persecution-again/
- ↑ https://afronews.de/africans-in-germany/ugandan-activist-stella-nyanzi-moves-germany-finds-freedom/
- ↑ https://ekyooto.co.uk/2022/01/20/stella-nyanzi-abandons-kakwenza-protest-for-german-asylum/
- ↑ 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 https://www.researchgate.net/profile/Stella_Nyanzi2
- ↑ https://web.archive.org/web/20190507015646/https://blizz.co.ug/stella-nyanzi-biography-cv-background-marriage-career-war-museveni/
- ↑ http://www.monitor.co.ug/artsculture/Reviews/The-Dr-Stella-Nyanzi-you-did-not-know-/691232-3178870-r84xty/index.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20190108050408/https://www.the-star.co.ke/news/2018/11/16/why-leaders-tremble-when-women-strip_c1850940
- ↑ https://www.monitor.co.ug/News/National/Stella-Nyanzi-says-suffered-miscarriage-in-jail/688334-4927622-3oxu3oz/index.html
- ↑ 11.0 11.1 https://www.monitor.co.ug/News/National/Stella-Nyanzi-says-suffered-miscarriage-in-jail/688334-4927622-3oxu3oz/index.html
- ↑ https://www.nation.co.ke/news/africa/Court-sets-date-for-Nyanzi--case-against-Makerere--/1066-4916964-7b2hbxz/index.html
- ↑ https://www.nation.co.ke/news/africa/Makerere-University-sacks-Stella-Nyanzi/1066-4906744-uwkb5i/index.html
- ↑ https://scholar.google.com/scholar?hl=en&as_sdt=0,31&q=Stella+Nyanzi&btnG=
- ↑ https://scholar.google.com/citations?user=Ge66gEUAAAAJ&hl=en
- ↑ https://scholar.google.com/citations?user=Ge66gEUAAAAJ&hl=en
- ↑ Nyanzi, Stella; Rosenberg-Jallow, Ousman; Bah, Ousman; Nyanzi, Susan (2005). "Bumsters, big black organs and old white gold: Embodied racial myths in sexual relationships of Gambian beach boys". Culture, Health & Sexuality. 7 (6): 557–569. doi:10.1080/13691050500245687. PMID 16864222. S2CID 46270268.
- ↑ https://scholar.google.com/citations?user=Ge66gEUAAAAJ&hl=en
- ↑ Pool, R.; Nyanzi, S.; Whitworth, J. A. G. (2001). "Attitudes to voluntary counselling and testing for HIV among pregnant women in rural south-west Uganda". AIDS Care. 13 (5): 605–615. doi:10.1080/09540120120063232. PMID 11571007. S2CID 31272526.
- ↑ Green, Gill; Pool, Robert; Harrison, Susan; Hart, Graham J.; Wilkinson, Joanie; Nyanzi, Stella; Whitworth, JamesA.G (1 February 2001). "Female control of sexuality: illusion or reality? Use of vaginal products in south west Uganda". Social Science & Medicine. 52 (4): 585–598. doi:10.1016/S0277-9536(00)00162-3. ISSN 0277-9536. PMID 11206655.
- ↑ Pool, Robert; Hart, Graham; Green, Gillian; Harrison, Susan; Nyanzi, Stella; Whitworth, Jimmy (2000). "Men's attitudes to condoms and female controlled means of protection against HIV and STDs in south-western Uganda". Culture, Health & Sexuality. 2 (2): 197–211. doi:10.1080/136910500300804. PMID 12295882. S2CID 22124553.
- ↑ Nyanzi, Stella; Nyanzi, Barbara; Kalina, Bessie; Pool, Robert (2004). "Mobility, sexual networks and exchange amongbodabodamenin southwest Uganda". Culture, Health & Sexuality. 6 (3): 239–254. doi:10.1080/13691050310001658208. PMID 21972876. S2CID 38275282.
- ↑ Nyanzi, Stella; Rosenberg-Jallow, Ousman; Bah, Ousman; Nyanzi, Susan (2005). "Bumsters, big black organs and old white gold: Embodied racial myths in sexual relationships of Gambian beach boys". Culture, Health & Sexuality. 7 (6): 557–569. doi:10.1080/13691050500245687. PMID 16864222. S2CID 46270268.
- ↑
{{cite journal}}: Cite journal requires|journal=(help) - ↑ https://books.google.com/books?id=enchBQAAQBAJ&q=info:sA8mBBju8RgJ:scholar.google.com&pg=PA61
- ↑ Nyanzi, Stella (2013). "Dismantling reified African culture through localised homosexualities in Uganda". Culture, Health & Sexuality. 15 (8): 952–967. doi:10.1080/13691058.2013.798684. PMID 23767462. S2CID 35568092.
- ↑ https://www.ifex.org/uganda/2018/12/05/stella-nyanzi-profile/
- ↑ 28.0 28.1 28.2 https://mg.co.za/article/2018-11-15-stella-nyanzi-the-formidable-feminist-foe-museveni-has-failed-to-silence/
- ↑ 29.0 29.1 Summers, Carol. "Radical Rudeness: Ugandan Social Critiques in the 1940s." Journal of Social History, vol. 39, no. 3, 2006, pp. 741–770. JSTOR, JSTOR, www.jstor.org/stable/3790288.
- ↑ https://theconversation.com/stella-nyanzi-the-formidable-feminist-foe-museveni-has-failed-to-silence-107017
- ↑ https://www.theguardian.com/global-development/2017/apr/13/stella-nyanzi-fury-arrest-uganda-president-a-pair-of-buttocks-yoweri-museveni-cyber-harassment
- ↑ https://www.youtube.com/watch?v=RlFzK179BGo
- ↑ https://pen-international.org/news/uganda-must-release-academic-stella-nyanzi-and-drop-all-charges-against-her
- ↑ http://theinsider.ug/index.php/2017/04/10/nyanzi-charged-of-cyber-harassment-subjected-to-medical-examination/
- ↑ https://www.nation.co.ke/news/africa/Stella-Nyanzi--remanded-Yoweri-Museveni/1066-4890134-10qssupz/index.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20170414154013/http://ugblizz.com/stella-nyanzi-biography-cv-background-marriage-career-war-museveni
- ↑ http://allafrica.com/stories/201705100617.html
- ↑ http://www.monitor.co.ug/News/National/Nyanzi-returns-court-today/688334-3920712-3em3w8/index.html
- ↑ http://www.news24.com/Africa/News/activist-who-called-president-museveni-pair-of-buttocks-gets-bail-20170510
- ↑ https://observer.ug/news/headlines/59504-i-feel-safer-in-prison-stella-nyanzi
- ↑ https://observer.ug/news/headlines/59147-nyanzi-rejects-bail-sent-back-to-luzira
- ↑ https://76crimes.com/2018/12/24/christmas-in-prison-for-outspoken-ugandan-gay-ally/
- ↑ https://www.monitor.co.ug/News/National/Dr-Stella-Nyanzi-spend-Christmas-Luzira-prison/688334-4902486-1per72z/index.html
- ↑ https://www.bbc.com/news/world-africa-49210281
- ↑ https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/12/uganda-drop-absurd-charges-against-academic-stella-nyanzi/
- ↑ https://pensouthafrica.co.za/pen-sa-condemns-re-arrest-in-uganda-of-dr-stella-nyanzi/
- ↑ https://www.aljazeera.com/news/2017/04/academic-stella-nyanzi-charged-cyber-harassment-170410183134831.html
- ↑ https://www.aljazeera.com/news/2017/04/academic-stella-nyanzi-charged-cyber-harassment-170410183134831.html
- ↑ https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2018/05/08/609390039/she-strips-she-swears-she-goes-to-jail-for-the-good-of-her-country
- ↑ Max Bearak, 12 April 2017, "This professor called her president ‘a pair of buttocks.’ Now she’s in a maximum security prison." The Washington Post.
- ↑ http://www.ntv.co.ug/news/national/Stella-Nyanzi-fans-demand-for-her-release-/4522324-4899102-14dxfhbz/index.html
- ↑ https://www.theglobeandmail.com/news/world/ugandan-scholar-stella-nyanzi-the-woman-who-tickled-the-leopard/article35159152/
- ↑ 53.0 53.1 https://observer.ug/viewpoint/59557-how-stella-nyanzi-challenges-our-public-use-of-reason
- ↑ http://www.ntv.co.ug/news/national/Stella-Nyanzi-fans-demand-for-her-release-/4522324-4899102-14dxfhbz/index.html
- ↑ https://www.youtube.com/watch?v=OrWT77YeptA
- ↑ https://www.independent.co.ug/isaac-semakadde-legal-rebel-anti-clockwise-thinker/
- ↑ https://www.theeastafrican.co.ke/tea/news/east-africa/ugandan-activist-stella-nyanzi-flees-to-kenya-3278594