Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Stella Nyanzi

Soolge Wikipidiya
Stella Nyanzi
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipUganda Tekre
Given nameStella Tekre
Date of birth16 Sigr kiuugu 1974 Tekre
Zĩ-ninga o rogeMasaka District Tekre
Place of detentionLuzira Maximum Security Prison Tekre
Occupationhuman rights defender, researcher, anthropologist Tekre
Field of workgender studies Tekre
Educated atMakerere University, London School of Hygiene and Tropical Medicine Tekre
ResidenceKampala Tekre
Significant eventprisoner of conscience Tekre

A Stella Nyanzi (b sẽn dog yʋʋmd 1974 tʋʋlg kiuug rasem 16 wã)  yaa Ugandɩ ned sẽn zabd ne b mensã noor tɩ b maan b mensã, la a yaa seb-gʋlsda, la a sẽn yaa logtoɛɛg la a yaa logtoɛg sẽn zãmsd ne yoobã wɛɛngẽ, la a pa tar sor n get b yell ye.[1] Yʋʋmd 2017 wã, b yõka a Karen ne a sẽn paoog a Yoweri Museveni sẽn yaa Uganda tẽnga taoor soaba.

Yʋʋmd 2022 wã, b sakame tɩ b zĩnd Alemaynẽ, sẽn yaa PEN Alemayn sẽn get b kambã yell n get b sẽn maand b sẽn be tẽn-soaba pʋgẽ wã.[2][3][4][5]

A VIIM LA KAORENGO

[tekre | teke sidgem]

A Nyanzi paama a Piig-Bugrã sẽn yaa Masã Sõang la Sɛb-sõamyã karẽn-biis Makerere Yuniõrgã pʋgẽ, a sẽn zãms yʋʋmd 1993 n tãag yʋʋmd 1996 wã. [6]A paama a magisterã sẽn yaa medikã antropolozi wã wã wã University College London, a sẽn zãms be yʋʋmd 1999 n tãag yʋʋmd 2000 wã. [7] A paama a PhD wã antropolozi wã pʋgẽ Londõ wã sẽn boond tɩ London School of Hygiene and Tropical Medicine wã, la a zãms a sosiãal antropolozi, yoobã, la kom-bɩɩsã la laafɩ wã politikã yʋʋmd 2003 n tãag yʋʋmd 2008.[6]

A Nyanzi maana vaeesg sull sẽn kẽed ne kom-bɩɩsã sẽn maand yoobã wɛɛngẽ Ouganda, la Gambi wã yʋʋmd 2005 pʋgẽ. [7]

A TUUMA

[tekre | teke sidgem]

A Nyanzi sɩng a karẽn-biis yʋʋmd 1997 wã, a sẽn yaa logtor sẽn tʋmd ne logtorã tʋʋmde, Ugandã pʋgẽ, a sẽn tʋmd tɩ tãag yʋʋmd 2002 bõn-bɩʋʋngã. [6] Rẽ poore, a paama tʋʋmd a ye n tʋmd tɩ yaa tẽng tẽng bãngd a yembr la a tʋmd tɩ yaa Gambi wã, tɩ b maan yʋʋm a ye. A basa tʋʋm-kãng n na n kẽng Londr n tɩ maan a PhD. [6]

Yʋʋmd 2009 soabã, a Nyanzi sɩngame n be Makerere Yuniõrgã n yɩ lagem-n-taag la logtoɛɛg la logtoɛg tʋʋmde, la a yaa lagem-naand sull sull sẽn zãmsd b lekollã, a sẽn tʋm n tãag yʋʋm 2013 soabã. Rẽ poore, a tʋma Makerere sull sẽn get yɛl yɛl yɛl wɛɛngẽ wã pʋgẽ hal n tãag yʋʋmd 2016.[6]A sẽn da be be wã, b kosa-a t'a gom PhD program ning b sẽn boond tɩ Mamdani PHD Project wã pʋgẽ, la a zãgsame. A tʋʋm-tʋmdã sẽn da yaa b sẽn da pa yã wã, b sẽn maan tɩ b wilg tɩ b yaa nin-kʋʋd sẽn yaa nin-tɩrsã, b sẽn boond tɩ "tʋʋm-vɩɩs sẽn pa yãgdã" wã, b maana b taoor soabã sẽn pa yãbdã. [8][9]

A Nyanzi sẽn yõk-a yʋʋmd 2017 wã poore, b basa a Makerere Yuniõrgã.[10]A kosa Makerere Yuniõrɛtã bʋʋd ning sẽn da be bʋʋdã taoor n kos t'a lebg n wa tʋm tʋʋm-no-kãnga pʋgẽ, n paam n paam n lebg karen-bi-bi-pugl sẽn na n yɩ bãngd sẽn tʋmd ne pãng tao-tao, la a lebs n kõ-a yaoodã.  Yaa woto yĩng tɩ b pa rat tɩ b bãng b sẽn na n maan bũmb ningã ye.[11][12] Rẽ n so t'a bool-a t'a lebs n wa tʋm n kõ-a la a lebs n kõ-b yaoodã.  [13]Sẽn na yɩl n tõog n tõog n maan woto, yʋʋm 2018 yʋʋm-rɩt kiuugã, Inivɛrzitetã yiis-a lame, la karen-biis a taabã 45, n yeel tɩ a tʋʋmdã saagr zoe n sɛ. [6]

A BANGRE VEESGO TUUMA

[tekre | teke sidgem]

A Nyanzi yaa bãngd sẽn paam n paam n paam a bãngr-goamã, n tar sõsg 61 la sõsg 2049 yʋʋmd 2022 soabã kiuugã tɛka.   [14][15][16]A sẽn gom bũmb wʋsg n yɩɩd yaa Ugandã kom-bɩɩsã sẽn maand b sẽn na n bao n bãng b sẽn na yɩl n tõog n tõog n kʋ kʋ kʋ kʋdgã,  sẽn na yɩl tɩ b bãng b sẽn maand b mens ne kʋdgã sẽn pa tar zɩɩm yelle,[17]  sẽn na yɩl t'a bãng b sẽn tõe n kʋ kʋdgd b kambã ne b kambã, la b sẽn na toog b mens ne b tẽedbã sẽn na n maan b sẽn na maan b sẽn pa segd n kʋdgã.[18] [19][20][21][22][23]A yaa pipi bãngdb nins sẽn yiis Afrɩka kʋɩl-gɛtbã wɛɛngẽ me.[24][25][26]

A TUUM SANA

[tekre | teke sidgem]

A Nyanzi maanda sẽn yaa bũmb ning bãngdbã sẽn boond tɩ "dũniyã sẽn pa tar pãng" wã, sẽn yaa Ugandã nug-vɩɩm sẽn boond tɩ pãn-soaadbã tɩ b wa n wa n wa ne b sẽn paoogd nebã.  [27] [28]B maana a woto kolonial wakatẽ, "b sẽn da yaa wẽnsã, b sẽn da maand nebã ne b sũy fãa, b sẽn maand wẽnsã la b sẽn maand b sẽn pa ratã, la b sẽn pa maand b sẽn da segd n maan to-to wã yĩnga". [29]

A Nyanzi ra maand koe-moonegã n na n sõng Ugandẽ pagb, kom-bɩɩs la LGBTQIA nebã. [30]

Yʋʋmd 2017 tʋʋlg kiuug rasem 6 daarã, Nyanzi sɩngame n na n maan tʋʋm-no-kãnga, sẽn yaa Pads4girlsUg, a sẽn da tagsd tɩ kom-bɩɩs pa na n kẽng lekoll tɩ b pa tõe n dɩk b mensã sẽn na n wa n wa n kẽed ne b mensã wã ye.[31][32]

A YOKRE

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2017 tʋʋlg kiuugã, a Nyanzi goma a prezida Museveni yelle, n yeel t'a yaa "bõon-bõoneg". [33]

Yʋʋmd 2017 Afrill rasem 7 wã, polisi rãmb n yõk a Nyanzi n yõk-a t'a yaa b sẽn da tudg-a t.b.b. t'a maana bũmbu, la a yaa b sẽn maand bũmbu. [34] Yʋʋmd 2017 na-kẽndre, b kõ-a-la sor bʋ-kaoodbã taoore, tɩ b yeel t'a zãmsa kom-bɛɛg ne tʋʋm-wẽns, a zãaga kom-bẽnegr ne kom-bɩɩg la a wẽeda a prezida, sẽn zems yʋʋm 2011 soabã kom-bẽg tʋʋm-wẽnsã wɛɛngẽ wã, kareng 24 la kareng 25. [35]Rẽ poore, b kɩtame t'a kẽng Luzira bãens roogẽ. Yʋʋmd 2017 na-kẽnga, b kosa b logtorã sẽn be Butabika bãas roogẽ tɩ b maan b sã n yaa yĩns-wẽng soaba, tɩ b bãng tɩ yaa rẽ la b ra tagsdẽ. La a pa sak tɩ b ges a ye ye ye. A kosa a logtorã tɩ b tɩ ges a zakã ned a ye n na n maan b sẽn na n maan a sã n wa paam tɩ b bãng a yelle. [36][37][38][39]

Yʋʋmd 2017 kiuug rasem 10 wã, b yiis a Nyanzi ne bãnd sẽn pa be ligd pʋgẽ wã.[40]Yʋʋmd 2018 kiuugã, b kɩtame t'a kẽ bãens roogẽ. [41][42]A pa kos a raab ye, bala a ra tẽedame t'a na n paama bãens n yɩɩd bãens roogẽ la a ra rat n kell n zãmsame ne pagbã sẽn be bãens roogã pʋgẽ.  [43] Yʋʋmd 2018 yʋʋm-rɩtema, a zagsã yeelame tɩ b sẽn da koobd-a wã pa zems ne tõogã ye. [11][44]

B sẽn da nong nebã la b sẽn da deeg-b sõma
[tekre | teke sidgem]

Tẽns nins sẽn be tẽn-zẽmsã pʋgẽ wã sẽn get-a wã yeelame t'a yaa "Afrika tẽnga sẽn tar pãng n tʋmd b mens ne b taabã ye", "a yaa bãngda sẽn yaa taoor soab Afrika wã sẽn get b sẽn pa maandẽ wã wɛɛngẽ", la a yaa taoor soab sẽn zabd ne "tõnd sẽn pa maand n pa maandẽ" la "b sẽn pa rat n yeel tɩ b yaa b mens ne taaba". A bãngrã kõo "vẽenega, pag-rãmb pʋɩɩr la pag-rãmbã sẽn namsdẽ wã sẽn be Uganda, Gambia la Tanzani wã".[28][29] [45]A Stella Nyanzi sẽn da be bãensã poore, b zẽka b mens n yeel tɩ b pa mi b sẽn maan bũmb ningã ye. Amnesty International kosa a Uganda t'a bas "bĩng-n-tɩrse" nins b sẽn da ning a zugã. [46]A Poll sẽn da yaa gʋlsdã sull ning sẽn get a yellã, a Poll sẽn da get a sẽn na n maan bũmb ningã me kɩtame tɩ b yeel tɩ b pa mi a sẽn na yɩl n maan bũmb ning ye.[47]A Human Rights Watch yeelame tɩ b yõka a ye "n wilg tɩ neb nins sẽn gomd sẽn na n zab ne Ugandã goosneema wã yelle, sẽn yɩɩd fãa b zakã rãmb, tõe n paama a sũ-puugrã". [48]

B sẽn yeel tɩ b yõka a pagã yaa politikã yĩnga, b wilgame tɩ b sẽn yõk-a wã yaa bũmb sẽn kɩt tɩ b pa mi a Zeova. NPR wilgame tɩ b yõka a pagã ne a sũur fãa tɩ "b sẽn pa tar pãng tõe n zab ne nin-tõndã".  Washington Post wilgame tɩ b yõk-a lame tɩ yẽ yaa "m-baasg sẽn kɩɩsd a Musaveni wã".  Al Jazeera English wilgame tɩ a yõka a Moiizã ne a Museveni sẽn da rat n dɩ naam wakat sẽn kõn sa wã yĩnga. [49] [50]Kanada zʋrnallã (Globe and Mail) wilgame tɩ b sẽn yõk-a wã yaa "a sẽn da maand bũmb nins fãa wã fãa wã zugu, a sẽn da tũnugd ne a yam-yãgd n gomd goam la a sẽn da kɩɩsda a sẽn tagsdẽ tɩ b pa tõe n maan bũmb nins sẽn yaa tɩlae ne Ugandã pagb ye".  The Guardian wã wilgame tɩ a "tõog a goosneema sẽn da pa rat n k[51]õ kom-bɩɩsã ligd sẽn na yɩl tɩ b kõ kom-pugli wã kɩtame tɩ b maan maan maan-kɛgen-kẽeng n kõ komse, la b kẽes-b bi-bees roogẽ". [52][53][53]

A Uganda, a tara sõor wʋsg n na n deeg a poorẽ dãmba, la yaa a sẽn tũud-a wã n yɩɩd sẽn tũud-b buud-goam fãa sẽn be Uganda wã.[54] Neb wʋsg tigsa rɩɩb a yĩnga bãens roogẽ. [55] [56]Ugandɩ karen-biis pẽga a sẽn kɩɩs "d sẽn namsd tõndã".  A zagsã a Isaac Kimaze Semakadde paama yʋʋr sẽn boond t'a "Uganda wã sẽn yaa nin-tũusd sẽn yɩɩd nin-buiidã sʋka" ne Ugandɩ lagemdã sull sẽn wilg tɩ yẽ yaa nin-tɩrma. [28]

B sẽn yi tẽn-zẽngã

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2021 yʋʋm-vẽkr kiuug rasem 30 daarã, a Nyanzi waa Nairobi, Kenya ne busã, la a sẽn tũnug ne a zagsã, Profesɛɛr George Luchiri Wajackoyah, n bao waoogr Kenya, sẽn yaa a Museveni sẽn lʋɩt taoorã sẽn namsd-a politikã yĩnga.[57]Yʋʋmd 2022 wã, b sakame tɩ b zĩnd Alemaynẽ, a PEN Alemayn sẽn get b kambã yell n maand sɛbã sẽn be yembrã pʋgẽ wã. Baa a sẽn nong Burkĩna Faso lohorem la koglg sẽn be Uganda wã ne a sẽn namsd-a wã, a ratame tɩ b wa lebg n wa beoog-daare, n sõng tɩ b naan Burkĩna tẽnga sẽn na n wa yɩ a Museveni wakatẽ wã. [3]

LEB GESE

[tekre | teke sidgem]
  • Education in Uganda
  • LGBT Rights in Uganda
  • Lwengo District
  • Mahmood Mamdani
  • Sarah Ssali

SEBTIISE

[tekre | teke sidgem]
  1. https://www.sahistory.org.za/people/stella-nyanzi
  2. https://www.theguardian.com/global-development/2022/jan/27/im-free-at-last-ugandas-rudest-poet-stella-nyanzi-on-prison-protest-and-finding-new-voice-in-germany
  3. 3.0 3.1 http://nilepost.co.ug/2022/01/20/who-is-after-dr-stella-nyanzi-political-activist-flees-to-germany-citing-political-persecution-again/
  4. https://afronews.de/africans-in-germany/ugandan-activist-stella-nyanzi-moves-germany-finds-freedom/
  5. https://ekyooto.co.uk/2022/01/20/stella-nyanzi-abandons-kakwenza-protest-for-german-asylum/
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 https://www.researchgate.net/profile/Stella_Nyanzi2
  7. https://web.archive.org/web/20190507015646/https://blizz.co.ug/stella-nyanzi-biography-cv-background-marriage-career-war-museveni/
  8. http://www.monitor.co.ug/artsculture/Reviews/The-Dr-Stella-Nyanzi-you-did-not-know-/691232-3178870-r84xty/index.html
  9. https://web.archive.org/web/20190108050408/https://www.the-star.co.ke/news/2018/11/16/why-leaders-tremble-when-women-strip_c1850940
  10. https://www.monitor.co.ug/News/National/Stella-Nyanzi-says-suffered-miscarriage-in-jail/688334-4927622-3oxu3oz/index.html
  11. 11.0 11.1 https://www.monitor.co.ug/News/National/Stella-Nyanzi-says-suffered-miscarriage-in-jail/688334-4927622-3oxu3oz/index.html
  12. https://www.nation.co.ke/news/africa/Court-sets-date-for-Nyanzi--case-against-Makerere--/1066-4916964-7b2hbxz/index.html
  13. https://www.nation.co.ke/news/africa/Makerere-University-sacks-Stella-Nyanzi/1066-4906744-uwkb5i/index.html
  14. https://scholar.google.com/scholar?hl=en&as_sdt=0,31&q=Stella+Nyanzi&btnG=
  15. https://scholar.google.com/citations?user=Ge66gEUAAAAJ&hl=en
  16. https://scholar.google.com/citations?user=Ge66gEUAAAAJ&hl=en
  17. Nyanzi, Stella; Rosenberg-Jallow, Ousman; Bah, Ousman; Nyanzi, Susan (2005). "Bumsters, big black organs and old white gold: Embodied racial myths in sexual relationships of Gambian beach boys". Culture, Health & Sexuality. 7 (6): 557–569. doi:10.1080/13691050500245687. PMID 16864222. S2CID 46270268.
  18. https://scholar.google.com/citations?user=Ge66gEUAAAAJ&hl=en
  19. Pool, R.; Nyanzi, S.; Whitworth, J. A. G. (2001). "Attitudes to voluntary counselling and testing for HIV among pregnant women in rural south-west Uganda". AIDS Care. 13 (5): 605–615. doi:10.1080/09540120120063232. PMID 11571007. S2CID 31272526.
  20. Green, Gill; Pool, Robert; Harrison, Susan; Hart, Graham J.; Wilkinson, Joanie; Nyanzi, Stella; Whitworth, JamesA.G (1 February 2001). "Female control of sexuality: illusion or reality? Use of vaginal products in south west Uganda". Social Science & Medicine. 52 (4): 585–598. doi:10.1016/S0277-9536(00)00162-3. ISSN 0277-9536. PMID 11206655.
  21. Pool, Robert; Hart, Graham; Green, Gillian; Harrison, Susan; Nyanzi, Stella; Whitworth, Jimmy (2000). "Men's attitudes to condoms and female controlled means of protection against HIV and STDs in south-western Uganda". Culture, Health & Sexuality. 2 (2): 197–211. doi:10.1080/136910500300804. PMID 12295882. S2CID 22124553.
  22. Nyanzi, Stella; Nyanzi, Barbara; Kalina, Bessie; Pool, Robert (2004). "Mobility, sexual networks and exchange amongbodabodamenin southwest Uganda". Culture, Health & Sexuality. 6 (3): 239–254. doi:10.1080/13691050310001658208. PMID 21972876. S2CID 38275282.
  23. Nyanzi, Stella; Rosenberg-Jallow, Ousman; Bah, Ousman; Nyanzi, Susan (2005). "Bumsters, big black organs and old white gold: Embodied racial myths in sexual relationships of Gambian beach boys". Culture, Health & Sexuality. 7 (6): 557–569. doi:10.1080/13691050500245687. PMID 16864222. S2CID 46270268.
  24. {{cite journal}}: Cite journal requires |journal= (help)
  25. https://books.google.com/books?id=enchBQAAQBAJ&q=info:sA8mBBju8RgJ:scholar.google.com&pg=PA61
  26. Nyanzi, Stella (2013). "Dismantling reified African culture through localised homosexualities in Uganda". Culture, Health & Sexuality. 15 (8): 952–967. doi:10.1080/13691058.2013.798684. PMID 23767462. S2CID 35568092.
  27. https://www.ifex.org/uganda/2018/12/05/stella-nyanzi-profile/
  28. 28.0 28.1 28.2 https://mg.co.za/article/2018-11-15-stella-nyanzi-the-formidable-feminist-foe-museveni-has-failed-to-silence/
  29. 29.0 29.1 Summers, Carol. "Radical Rudeness: Ugandan Social Critiques in the 1940s." Journal of Social History, vol. 39, no. 3, 2006, pp. 741–770. JSTOR, JSTOR, www.jstor.org/stable/3790288.
  30. https://theconversation.com/stella-nyanzi-the-formidable-feminist-foe-museveni-has-failed-to-silence-107017
  31. https://www.theguardian.com/global-development/2017/apr/13/stella-nyanzi-fury-arrest-uganda-president-a-pair-of-buttocks-yoweri-museveni-cyber-harassment
  32. https://www.youtube.com/watch?v=RlFzK179BGo
  33. https://pen-international.org/news/uganda-must-release-academic-stella-nyanzi-and-drop-all-charges-against-her
  34. http://theinsider.ug/index.php/2017/04/10/nyanzi-charged-of-cyber-harassment-subjected-to-medical-examination/
  35. https://www.nation.co.ke/news/africa/Stella-Nyanzi--remanded-Yoweri-Museveni/1066-4890134-10qssupz/index.html
  36. https://web.archive.org/web/20170414154013/http://ugblizz.com/stella-nyanzi-biography-cv-background-marriage-career-war-museveni
  37. http://allafrica.com/stories/201705100617.html
  38. http://www.monitor.co.ug/News/National/Nyanzi-returns-court-today/688334-3920712-3em3w8/index.html
  39. http://www.news24.com/Africa/News/activist-who-called-president-museveni-pair-of-buttocks-gets-bail-20170510
  40. https://observer.ug/news/headlines/59504-i-feel-safer-in-prison-stella-nyanzi
  41. https://observer.ug/news/headlines/59147-nyanzi-rejects-bail-sent-back-to-luzira
  42. https://76crimes.com/2018/12/24/christmas-in-prison-for-outspoken-ugandan-gay-ally/
  43. https://www.monitor.co.ug/News/National/Dr-Stella-Nyanzi-spend-Christmas-Luzira-prison/688334-4902486-1per72z/index.html
  44. https://www.bbc.com/news/world-africa-49210281
  45. https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/12/uganda-drop-absurd-charges-against-academic-stella-nyanzi/
  46. https://pensouthafrica.co.za/pen-sa-condemns-re-arrest-in-uganda-of-dr-stella-nyanzi/
  47. https://www.aljazeera.com/news/2017/04/academic-stella-nyanzi-charged-cyber-harassment-170410183134831.html
  48. https://www.aljazeera.com/news/2017/04/academic-stella-nyanzi-charged-cyber-harassment-170410183134831.html
  49. https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2018/05/08/609390039/she-strips-she-swears-she-goes-to-jail-for-the-good-of-her-country
  50. Max Bearak, 12 April 2017, "This professor called her president ‘a pair of buttocks.’ Now she’s in a maximum security prison." The Washington Post.
  51. http://www.ntv.co.ug/news/national/Stella-Nyanzi-fans-demand-for-her-release-/4522324-4899102-14dxfhbz/index.html
  52. https://www.theglobeandmail.com/news/world/ugandan-scholar-stella-nyanzi-the-woman-who-tickled-the-leopard/article35159152/
  53. 53.0 53.1 https://observer.ug/viewpoint/59557-how-stella-nyanzi-challenges-our-public-use-of-reason
  54. http://www.ntv.co.ug/news/national/Stella-Nyanzi-fans-demand-for-her-release-/4522324-4899102-14dxfhbz/index.html
  55. https://www.youtube.com/watch?v=OrWT77YeptA
  56. https://www.independent.co.ug/isaac-semakadde-legal-rebel-anti-clockwise-thinker/
  57. https://www.theeastafrican.co.ke/tea/news/east-africa/ugandan-activist-stella-nyanzi-flees-to-kenya-3278594