Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Takyiwaa Manuh

Soolge Wikipidiya
Takyiwaa Manuh
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Given nameTakyiwaa Tekre
Family nameManuh Tekre
Date of birthSig-noy kiuugu 1952 Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Asante Tekre
Occupationacademic, writer Tekre
EmployerUniversity of Ghana Tekre
Educated atWesley Girls' Senior High School, University of Ghana, Indiana University Bloomington, University of Dar es Salaam Tekre
Award receivedFellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences Tekre

Takyiwaa Manuh (tõnd sẽn dog yʋʋmd 1952 wã) [1] yaa Ghana karen-saamb la gʋlsd. A yaa Ghana Yuniõrgr karen-biiga, la hal t'a wa n yi a yõor yaoogẽ yʋʋmd 2017 soabã, a yaa ONU Tʋʋmdã Koɛɛg Koɛɛg Komisɛɛr sẽn get Afrik (ECA) sẽn be Addis Abeba, Etiopi wã taoor soaba.[2][3][4]A yɩɩ Afrika zãmsg lekollã taoor soaba, Ghana Yuniõrɛtẽ yʋʋmd 2002 n tãag yʋʋmd 2009.[2] [4][5]A yaa Ghana Academy of Arts la bãngrã karen-biiga.[1][2][3][5]

A vɩɩm sɩngre la kaorengo

[tekre | teke sidgem]

A Manuh rogame yʋʋmd 1952 wã, Kumasi sẽn be Gana Ashanti soolmẽ wã, a James Kwesi Manuh sẽn da yaa rɩɩb tigims soaba, la a Madam Akosua Akyaa sẽn da yaa ra-maand a Ankaase, sẽn be Kumasi tẽn-tẽnga pʋgẽ wã nengẽ. [1] A sɩngame n be a ma-rãmbã nengẽ. [1] A sẽn da be a pipi klasẽ wã, b kɩtame t'a kẽng Adum Presby School, la a le sɩng a pipi klasã. [1] A sɩngame n na n kẽe lekoll a tãab soaba, la b tʋm-a lame Penworth bi-bõonegẽ. [1] A Manuh kẽngame n kẽng n na n paam a pipi lekoll Kwam Nkrumah Saans la Teknolozi (KNUST) lekoll sẽn be Kumasi wã, tɩ b yaool n kẽ Wesley Girls' High School, Cape Coast, n paam a sekondar lekollã. [1][5]A kell n zãmsda Ghana Yuniõrgr pʋgẽ, la a paama a Law Bachelor (LLB) yʋʋm 1974 soabã. [1][5] Yʋʋmd 1978 wã, a paama a magisterã noor wɛɛngẽ Dar es Salaam Inivèsite pʋgẽ. [1][5] A ra kẽnga Indiana Yunivɛrsite Bloomington n paam a doktorã Anthropology wã pʋgẽ, la a paama a diplôme yʋʋmd 2000 wã. [1][5]

A tʋʋma

[tekre | teke sidgem]

A Manuh sẽn wa n maan a karen-biis sẽn paam n kẽng Tanzani wã poore, a paama tʋʋmd Ghana Yuniõrẽ wã yʋʋmd 1979 wã. [1] [5]A zãmsda karẽn-biis la karẽn-kɩɩsd toor-toor pʋgẽ me. [5] A yɩɩ kareng karen-biis Indiana University Bloomington, la a yaa kareng karen a yembr Birmingham University, la a kell n maana tʋʋm ne Cape Town University's African Gender Institute hal yʋʋmd 1999 tɛka. [5]

A Manuh yaa taoor lʋɩtb sull la kom-n-tʋʋmd sull wʋsg pʋgẽ. [4] A yaa Afrɩka Yunivɛrzɛɛsã Tigeng (AAU) bãngd sull ning sẽn get Afrɩka lagemdã wɛɛngẽ, la a yaa Afrɩk lagemdã taoor lʋɩtb sull ning sẽn geta b sẽn get b sẽn getã yelle. A yaa UNESCO International Institute for Educational Planning (IIEP) taoor lʋɩtbã sull ning sẽn wilgd b sẽn getẽ b sẽn get bũmb ninsã.[5] Yʋʋmd 2005 wã, b yãka-a t'a yɩ Ghana Art Academy la Sãnsi wã karen-biis. [1][6]

A kuuni la a waogre

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2004 wã, a paama pagb sẽn tʋmd tʋʋmdã wɛɛngẽ b sẽn boond tɩ "Bosters Paper in Women's Entrepreneurship Award" ne Dr. Kojo Saffu sẽn be Brock University, Ontario, Kanada. [5] Yʋʋmd 2007 wã, b kõo a Manuh Ghana Yuniõr sẽn kõ-a tʋʋmde, la yʋʋmd 2008 wã, b kõ-a-la Volta (tõnd sodaas sull) waoogrã.[1] [5]Yʋʋmd 2015 soabã pʋgẽ, Sussex Inivɛrsi wã kõ-a-la noorã waoogr doktɛɛr digre.[2][3]

A tʋʋmã-taaba

[tekre | teke sidgem]

Manuh tʋʋm yɩɩ Gender la pagb Ghana, pagb noor la pagb pãng paasgo Ghana la Afrika, Afrika sẽn wat ne rũndã-rũndã wã, la kareng sẽn yaa kãsenga Afrika. A sẽn gʋlsã pʋgẽ, a sẽn gʋlsã yaa:[4]

  • Ghanaians, Ghanaian-Canadians and Asantes: Citizenship and Identity among Migrants in Toronto? Africa Today 45(3-4): pages 481–494 (1998);[5]
  • This Place is not Ghana: Gender and Rights Discourse among Ghanaian Migrants in Toronto, Canada. Ghana Studies Journal 2: pages 77–95;[5]
  • The Salt Cooperatives in Ada, Ghana In D. R. F. Taylor and F. Mackenzie (eds), Development From Within: Survival in Rural Africa. Routledge: London and New York. Chapter 5, pages 102–124;
  • The Asantehema's Court and its Jurisdiction over Women in Asante: A Study in Legal Pluralism Research Review, (N.S.) Volume 4, Number 2: pages 50–66 also speak to issues in ethnic identity and governance;[5]
  •  At Home in the World: Contemporary Migration and Development in Ghana and West Africa, SubSaharan Publishers (2005) co-edited (with Amina Mama and Charmaine Pereira);
  • An issue of Feminist Africa on "Sexual Cultures.", (2007);[5]
  • Change And Transformation In Ghana's Publicly-Funded Universities: A Study of Experiences, Lessons And Opportunities (with Sulley Gariba and Joseph Budu) was published by James Currey, [5]Oxford, and Woeli Publications, Accra;[7]
  • Africa after Gender? (with Catherine Cole and Stephan Miescher), Indiana University Press (2007).[5]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 Daily Graphic (2007-04-18). "Professor Takyiwaa Manuh • A Role Model For Girls". Modern Ghana. Retrieved 2021-03-08.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 "Takyiwaa Manuh". Institute of Development Studies. Retrieved 2021-03-08.
  3. 3.0 3.1 3.2 https://www.ug.edu.gh/news/professor-takyiwaa-manuh-receives-honorary-doctorate-degree-university-sussex
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 "Institute for New Economic Thinking". Institute for New Economic Thinking. Retrieved 2021-03-08.
  5. 5.00 5.01 5.02 5.03 5.04 5.05 5.06 5.07 5.08 5.09 5.10 5.11 5.12 5.13 5.14 5.15 5.16 https://www.queensu.ca/edg/members/researchers/takyiwaa-manuh
  6. Council, Ghana Studies (2005). Newsletter. Ghana Studies Council.
  7. Manuh, Takyiwaa; Gariba, Sulley; Budu, Joseph (2007). Change & Transformation in Ghana's Publicly Funded Universities: A Study of Experiences, Lessons & Opportunities. James Currey. ISBN 978-0-85255-171-4.