Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Tamara Awerbuch-Friedlander

Soolge Wikipidiya
Tamara Awerbuch-Friedlander
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipUruguay, Israel, America Tekre
Given nameTamara Tekre
Date of birth1940s Tekre
Zĩ-ninga o rogeMontevideo Tekre
Date of death15 Zĩ-likr kiuugu 2021 Tekre
Place of burialKiryat Shaul Cemetery Tekre
Languages spoken, written or signedSpanish Tekre
Occupationmathematician, naturalist, university teacher Tekre
Field of workmathematical biology, biostatistics, epidemiology Tekre
EmployerHarvard University Tekre
Position heldprofessor Tekre
Educated atHebrew University of Jerusalem, Massachusetts Institute of Technology Tekre
Doctoral studentChristl Ann Donnelly, Sandro Galea Tekre
Award receivedFulbright Scholarship Tekre

Tamara Eugenia Awerbuch-Friedlander (Hebrew: תמרה אוורבוך-פרידלנדר) yaa Israyɛl-Amerik neda sẽn dog Uruguai n yaa biomatematik soab la bãagã bãngd sẽn da tʋmd Harvard School of Public Health (HSPH) sẽn be Boston, Massachusetts.[1] A sẽn maan vaeesg la a sɛbã fãa lʋɩɩs n get yɛl nins sẽn kɩtd tɩ bãag beẽ wã yelle. B tẽedame me t'a yaa pipi pag sẽn yaa Harvard karen-biis sẽn paam n kẽng bʋʋd taoor ne bʋ-kaoodb sẽn kaoose, sẽn da wa n zab ne Harvard Inivɛrsitetã, sẽn da yaa ned sẽn maand b mens ne taab bũmbu yĩnga.[2][3]

A vɩɩm sɩngrɩ

[tekre | teke sidgem]

A Tamara Eugenia Friedlander rogame Urugwaj, n vɩɩmd n tãag a yʋʋm 12 Buenos Aires, Arjantɛn, n yaool n kẽng Israɛll ne a roagdbã, a yaab-rãmbã ne a roagdbã sẽn yi Nazi Alemaynã n zoe n yi wã, hal tɩ Holocaustã sɩngrẽ. A zãmsame la a paam a diplôme a yiib Hebre Hebre Hebre wã zug Zerizalɛm. A zãmsda chemik la a zãmsda biokimi la a paama a BSc yʋʋm 1965.

Yʋʋmd 1967 wã, a paama a Hebre Hebre wã Yuniovɛrsẽ wã, a sẽn paam a pisgrã (MSc) ne a pisgr a yiib-n-soabã. A paama kaset t'a zãmsda b sẽn boond tɩ K-12 wã Israyɛl tẽnga, la a zãmsda lektoor la a maand karengẽ, wa a sẽn maan Etazĩni la zĩis a taab pʋsẽ. A zĩnda Israɛll sodaasã pʋgẽ yʋʋm a yiib me.

Yʋʋmd 1973 kiuugã, a sẽn da wa n be a zo-rãmb nengẽ Amerikẽ wã, b kõ-a-la tʋʋmd MIT sẽn be Cambridge, Massachusetts, n na n zãms bũmb nins sẽn kɩtd tɩ kʋɩlemd tõe n wa ne kʋɩlemdã, sẽn yaa bũmb sẽn pa kaoos la b maan n bãng a sẽn tõe n maan to-to wã. Wakat kãnga, a tʋma laborã pʋgẽ n zãmsd bãaga kʋɩl-kɛgemsã wɛɛngẽ, a zãmsda lekoll a yembr semestre fãa, la a vɩɩmda ne laafɩ, a sẽn da pʋɩta roog ne MIT karen-biis nins sẽn paam b diplôme wã. A sẽn da yaa karen-bi-poakã pʋgẽ, a sɩngame n zãms matematikk yʋʋmd 1974 wã kibsẽ. Yʋʋmd 1975 tʋʋl-yẽngẽ, a kẽnga MIT sẽn yaa karen-bi-bi-poak wakat fãa, la yʋʋmd 1979 a paama a doktorã sẽn yaa Nutriisi la rɩɩb bãngrã wɛɛngẽ.

A lebga Amerika tẽnga ned n zĩnd United States hal tɩ ta a sẽn wa n kẽng Tel Aviv yʋʋmd 2010 wã. A sẽn wa n yaa bi-statistiik karen-biisã karen-bi-soaba, a Marvin Zelen n tʋm-a wã, a paama tʋʋm-no-kãsenga yʋʋmd 1983. A ra yaa Fulbright karen-biiga yʋʋmd 1988.[4] Yʋʋmd 1993 wã, a sɩngame n tʋmd tɩ yaa tẽn-tẽngã laafɩ la neb siglgã taoor lʋɩtb sull sẽn boond tɩ Harvard T.H. Chan School of Public Health wã.

A lekolle bangre

[tekre | teke sidgem]
  • Undergraduate kaset zãmsgo Hebrew University mbe Israel.
    • BSc in Chemistry (minor in biochemistry) – 1965
    • MSc in Physiology – 1967
    • MEd – Education (certified to teach K–12) – 1967
  • PhD, MIT, Department of Nutrition and Food Science, Major in Metabolism, 1979
    • Thesis: "A diffusion bioassay for the quantitative determination of mutagenicity of chemical carcinogens" (a theoretical study for determining safe threshold concentrations of food additives re: carcinogenesis)
  • Postdoc, MIT, in Somatic Cell Genetics 1979-1981

Tʋʋmde

[tekre | teke sidgem]

Sẽn sɩng ne yʋʋm 2000 wã, a sigla n maana vaeesg sẽn wilgd tɩ b sẽn wa n wa n wa ne kʋrã wã, b ket n maandẽ la b tarẽ. A vaeesg pʋgẽ, a baooda bãas nins b sẽn dɩkd ne yoobã sẽn yaa wa HIV/AIDS wã, la bãas nins sẽn yaa wa Lyme bãaga, dengue bãaga, la Zika virusã la Zika bãaga. A Awerbuch-Friedlander vaeesa raabã sẽn tar pãng la a tõogd-a wã, sẽn na yɩl n bãng bũmb nins sẽn be siglgã pʋgẽ wã. A tʋʋmda yaa b sẽn get b tʋʋm yelle, la a sɛbã kẽer yaa b sẽn tʋmd ne tẽn-zẽms bãngdb la HSPH la Massachusetts Institute of Technology sɛb sull a taab n gʋlsd.

A bãngrã makr kẽer kɩtame tɩ b bãng tɩ b bãngd bũmb wʋsg sẽn yaa wa kʋdemdã wɛɛngẽ. Wala makre, b bãngame tɩ b bãngda tɩ b sã n wa tar b toore, b tõe n bãngame tɩ bũmb nins sẽn be a pʋgẽ wã yaa wa b sẽn bãngd bũmb nins sẽn yaa toore. A wilga a tʋʋm-kãsems tẽns wʋsg pʋsẽ, la a wilga a tʋʋmã Isaac Newton Institute matematik bãngrã lekollẽ Cambridge, England soolmẽ wã, tɩ b bool-a tɩ a kẽes a toog Epidemiik makrã wɛɛngẽ.[5]

A Awerbuch-Friedlander yaa bãag ning sẽn pa tar bãagã sẽn wat n wa n wa n le paasã sull siglgã taoor soaba.[6][7] A sẽn da wa n be woto wã, a maana tigis a ye Woods Hole, Massachusetts, sẽn gomd bãadã sẽn watã la b sẽn wa n le wa n wa n wa wã zugu.

Yʋʋmd 1990 wã saabẽ, a Awerbuch-Friedlander ra yaa mit-bi-bɩɩga tʋʋm-teed a ye, "Bõe yĩng tɩ bãad-paalgã sẽn wa n wa n wa wã wã paamda nebã tɩ b yɛɛs-b lame, la b maan b sẽn na n tõog n gɩdg-b tɩ b wa paam bãad-kãnga?" (tʋʋm-kãng sẽn deegd ne Robert Wood Johnson Foundation wã). A Awerbuch-Friedlander yaa Harvard T.H. Chan School of Public Health wã taoor soaba. A ra zãmsda bũmb wʋsg ne karen-biis nins sẽn da zãmsd Biiblã. A ra nonga nebã laafɩ wã zãmsg la a ra maand zãmsg program sẽn tikd modɛlbã sẽn na yɩl n bãng ned sẽn tar manesem sẽn yaa zu-loees ne yoobã sẽn tõe n wa kɩt tɩ a paam HIV wã wɛɛngẽ. Modɛl-kãensã sõnga kom-bɩɩs nins sẽn tar zu-loees tɩ b tõe n wa paam b meng bãagrã, roagdbã, karen-saam-dãmbã, kom-bãmb sẽn get bãagã yelle, la b sẽn maand vaeesg b sẽn tõe n maan to-to wã tɩ b bãng b sẽn tõe tɩ b toeem b yoobã manesem to-to n paam b HIV wã.[5]

Sɩdã yaa bũmb fãa

[tekre | teke sidgem]
Tamara Awerbuch-Friedlander, Yʋʋmd 2016

A Awerbuch-Friedlander leb n yaa a Richard Levins sẽn yaa ninsaalb siglgã siglgã sigand sẽn na n maan yʋʋm 85 soabã waoogrã siglgã taoor soaba.[8] A yaa a Harvard School of Public Health wã sẽn get laafɩ wã yell n paas bãagã sẽn na n yɩ to-to wã. A yaa rasem a tãab tigis a ye sẽn na n zĩnd a Hegeli wã zug n wilg tɩ "Sɩd-sɩdã yaa bũmb fãa" sẽn maan yʋʋmd 2015 wã sʋka. A wilgame tɩ b ra tara yõod wʋsg ne bãngdb nins sẽn get yɛl sẽn yaa toor-toorã la b sẽn get b bãngdbã sẽn get b vɩɩmã yelle. Yʋʋmd 2018 bõn-bɩʋʋng kiuugã sebr ning sẽn boond tɩ Sɩdã yaa bũmb fãa: Sɛb sẽn waoogd a Richard Levins (ISBN 0998889105/978099888910) pʋgẽ, a sẽn yɩ a sẽn da yiisd ne a Maynard Clark la a Dr. Peter Taylor wã, b sõsdame tɩ b sõsd ne karen-bi-taasã sẽn yɩɩd 20 sẽn be Harvard tigis-kãnga.

Sex-discrimination suit against Harvard

[tekre | teke sidgem]

Baa ne a Theda Skocpol sẽn da yeel tɩ b pa tar sor n na n yãk a tʋʋmdã yʋʋm 1980 wã,[9] b ra tẽedame tɩ a Awerbuch-Friedlander yaa pipi pag sẽn be Harvard karengã pʋgẽ n na n bool a Harvard karengẽ tɩ b maan-a-la ne pag ne pag ye.[3][10][11] B "kaasa bʋʋdã Middlesex bʋ-kaoodbã nengẽ 1997 soabã, t'a yaool n pa le tõe n maan a sẽn dat ye".[12]

A karen-bi-bi-bɩɩs a Richard Levins ne a Marvin Zelen sẽn sagl-a wã, a Awerbuch-Friedlander baoo "yʋʋm-paalg la nafa sẽn pa ta milyõ a ye, la a paam n paam n kẽng HSPH"[13] la a yeelame tɩ "a Fineberg zãgsame n kẽng n kẽng tʋʋm-kãnga, bala a yaa pag,[14] baa ne a sẽn paam n deeg tɩ b yãk-a n lebg n yãk-a wã". Sɩndã wilga yel-bũndã sẽn yɩ to-to wã yɛl a taab sẽn yɩ to - to ne pag ne pag sẽn pa maand to - to wã wɛɛngẽ.[15] La kiuug a yiib poore, b yiis-a-la Science's SCIENCESCOPE pʋgẽ.[16] A sẽn da wa n kos tɩ b yiis a ye tɩ b kẽes a meng bãagã pʋgẽ wã ra yaa a sẽn da pa rat n deeg a tʋʋmdã ne a karen-biisã ye. Yaa woto yĩng tɩ b ra pa tõe n yãk b tʋʋmdã tʋʋm ye. B yeelame tɩ yaa toog wʋsg tɩ b wilg tɩ b zãgsda ned ne a to wã ne b sẽn yaa ned ne a taabã.[17]

Karem-bɩɩs sẽn tar yõod wʋsgo

[tekre | teke sidgem]
  • Christl Donnelly la Wendy Leisenring. maana tʋʋm sẽn na yɩl n mak HIV1 la HIV2 kʋdgã sẽn tar kʋɩl-wẽnsã sẽn da tar kʋɩllã ne pʋg-yoodb sẽn be Senegal yʋʋmd 1990-1991 wã. B yiis-a lame: Bãngr-gomdã sẽn yaa: "Bullletin of Mathematical Biology 55:731-743, 1993".
  • Sandro Galea - Variability la vulnerability sẽn be zĩig ning sẽn be zĩigã: Neb sẽn wʋmd laafɩ wã sẽn yaa bũmb ning sẽn kɩt tɩ nebã pa mi laafɩ wã võor sõma. Yʋʋmd 2000 wã kibsã. B pukame in American Journal of Public Health, 92:1768-1772, 2002.

A kuum

[tekre | teke sidgem]

Dr. Awerbuch-Friedlander yiisa a yõor yaood n kẽng Tel Aviv, Israyɛl, la a ki be yʋʋmd 2021. B mum-a-la Kiryat Shaul yikẽ, Tel Aviv, Israɛllã.

Ges-y me

[tekre | teke sidgem]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. "Tamara Awerbuch-Friedlander | Harvard Catalyst Profiles | Harvard Catalyst". connects.catalyst.harvard.edu. Archived from the original on 2014-04-07. Retrieved 2025-08-01.
  2. http://www.aaup.org/issues/women-academic-occupationAAUP
  3. 3.0 3.1 https://www.aauw.org/app/uploads/2020/02/TenureDenied.pdf
  4. https://libraries.uark.edu/specialcollections/fulbrightdirectories/1988%20-%201989.pdf
  5. 5.0 5.1 "Home | Tamara Awerbuch | Harvard T.H. Chan School of Public Health". www.hsph.harvard.edu (in American English). Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved 2025-08-01.
  6. http://www.eolss.net/sample-chapters/c02/E6-03B-08-04.pdf
  7. "Skeptic Tank - Reviews and Complaints on Finance Industry". www.skeptictank.org (in American English). Archived from the original on 2019-11-08. Retrieved 2025-08-01.
  8. ""The Truth Is the Whole" – 2.5-day symposium before the 85th birthday of Dr. Richard Levins | Dr. Richard Levins 85th Birthday | Harvard T.H. Chan School of Public Health". www.hsph.harvard.edu (in American English). Archived from the original on 2015-04-02. Retrieved 2025-08-01.
  9. A QUESTION OF SEX BIAS AT HARVARD (Published 1981) (in English). 1981-10-18.
  10. "AWERBUCH-FRIEDLANDER v. P | 449 Mass... | s1105251332 | Leagle.com". Leagle (in English). Retrieved 2025-08-01.
  11. http://www.aaup.org/issues/women-academic-occupationAAUP
  12. "SPH Lecturer Sues University For Gender Bias | News | The Harvard Crimson". www.thecrimson.com. Retrieved 2025-08-01.
  13. "Fineberg Testifies in Discrimination Case | News | The Harvard Crimson". www.thecrimson.com. Retrieved 2025-08-01.
  14. "Fineberg Testifies in Discrimination Case | News | The Harvard Crimson". www.thecrimson.com. Retrieved 2025-08-01.
  15. Lawler, Andrew (2001-02-23). Court to Hear Charges by Harvard Researcher. Vol. 291. pp. 1466–1466. doi:10.1126/science.291.5508.1466a.
  16. Appealing Case. Vol. 292. 2001-04-27. pp. 619–619. doi:10.1126/science.292.5517.619b. ISSN 0036-8075.
  17. Maxmen, Amy (2018-05-15). Why it’s hard to prove gender discrimination in science (in English). doi:10.1038/d41586-018-05109-w.