Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Titinga Frédéric Pacéré

Soolge Wikipidiya
Titinga Frédéric Pacéré
neda
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipBurkina Faso Tekre
Name in native languageTitinga Frédéric Pacéré Tekre
Given nameFrédéric Tekre
Date of birth31 Yuum-sar kiuugu 1943 Tekre
Zĩ-ninga o rogeFrench Upper Volta Tekre
Date of death8 Sipaolg kiuugu 2024 Tekre
Place of deathWaogdgo Tekre
Languages spoken, written or signedFrench, Mooré Tekre
Occupationpoet, historian, lawyer, jurist Tekre
Field of worklaw, literature, poetry Tekre
Educated atFélix Houphouët Boigny University, University of Rennes 1, University of Rennes 2 – Upper Brittany Tekre
Member ofAcadémie des sciences d'outre-mer Tekre
Award receivedGrand prix littéraire en poésie d'Afrique noire, Knight of the Legion of Honour Tekre
Interested inMossi people Tekre

A Titinga Frédéric Pacéré (tʋʋmd 1943 yʋʋm 12 soabã - yʋʋm 2024) yaa Burkĩna tẽnga raab sẽn yaa n kõ kõ-a noor tɩ b maan tʋʋmde, gʋlsd, zab-gʋlsd la b sẽn da maand yɩɩr ning sẽn boond tɩ Musée de Manega wã Burkina Faso.

A biografi

[tekre | teke sidgem]

A Pacéré dogame yʋʋmd 1943 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 31.[1] A zãmsda Abidjan. A gʋlsa sebr sẽn yɩɩd pis-naas la a yiis seb-vẽk 60 la a paam n paama Frans gom-biis sull (A.D.E.L.F) waoogr waoogr waoogo. [2]

A paama yʋʋm 1982 wã Afrika sẽn yaa kɩbarã kũun a tʋʋm a yiib yĩnga, Poèmes pour l'Angola (1982) la La Poésie des griots (1982). Tʋʋm a taab n be: Refrains sous le Sahel (1976), Quand s'envolent les grues couronnées (1976), la Du lait pour une tombe (1984).[3]

A tuuma

[tekre | teke sidgem]

Literature

[tekre | teke sidgem]
  • Ça tire sous le Sahel 1976
  • Refrains sous le Sahel 1976
  • Quand s'envolent les grues couronnées 1976
  • La poésie des griots 1983
  • Poème pour l'Angola 1983
  • Poème pour Koryo 1986
  • Livre, culture et développement 1989
  • Des entrailles de la terre 1990
  • Dim-Dolobsom
  • La Bendrologie ou la science du langage tambouriné
  • Bendr'N Gomdé
  • Le langage des tam-tams et des masques en Afrique 1992
  • Saglego, la poésie du tam-tam 1994

A sen guls seb sana

[tekre | teke sidgem]
  • roblématique de l'aide aux pays sous-développés 1976
  • Ainsi on a assassiné tous les Mossé 1979
  • L'artisan du Burkina 1987
  • Les Yakouga ou pierre tombales du Burkina 1993
A sociologi la law tuuma
[tekre | teke sidgem]
  • La famille voltaïque en crise 1976
  • L'avortement et la loi 1983
  • Les enfants abandonnés 1990
  • Les personnes handicapées 1990
Ainsi on a assassiné tous les Mossé
[tekre | teke sidgem]

B lebgda seb-kãngã n yeel tɩ "b kʋʋ a Mossi neba fãa". A ra sɩng n yiisda yʋʋmd 1979 wã, Naaman Editions (Kanadaa) sẽn yiis-a, la a lebg n yiis yʋʋmd 1994 wã, Edition Fondation Pacere sẽn yiis-b.

Seb-kãngã wilgda "zãndg-n-taarã" sẽn yaa bũmb ning sẽn kɩt tɩ b naan wa n naan wa maan Mossi nebã, la b sãam b tẽng ning b sẽn sigã, la b maan koloniizationã.

Sẽn na yɩl n wilg tɩ yaa sɩd tɩ nebã pa mi bũmb nins sẽn zĩnd pĩnd wẽndẽ wã, b miime tɩ ãdem-biisã sẽn be dũniyã zugã yaa tɩ nebã na n vɩɩmda sũ-noog pʋgẽ. Kom-bɩɩs sã n tõe n tũnug ne b sẽn paam bũmb ninsã n tall sũ-noog sẽn pa tol n wa beẽ, b segd n basame tɩ b bao n paam n paase (tõnd sẽn na n wa paam tɩ b pa zemsd b pʋ-peelemã) la b tall b sẽn tõe n tall bũmb nins sẽn kɩt tɩ b zãag b mens ne b mensã tɩ b tall sũ-noogo. Rẽ poore, b na n waa n tʋma b sẽn pa rat n maan bũmb ning sẽn na n kɩt tɩ b pa le tar b mens sõma wã yĩnga.[4]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. https://laruedesetoiles.com/work/maitre-titinga-frederic-pacere/
  2. http://www.musee-manega.bf/ang/index.htm
  3. https://www.fratmat.info/article/2084039/etranger/deces-me-frederic-titinga-pacere-doyen-des-avocats-et-figure-culturelle-du-burkina-faso-sest-eteint-ce-vendredi
  4. Ainsi on a assassiné tous les Mosse, essai témoignage, Edition Fondation Pacere, Manega 1994