Titinga Frédéric Pacéré
| Sex or gender | male |
|---|---|
| Country of citizenship | Burkina Faso |
| Name in native language | Titinga Frédéric Pacéré |
| Given name | Frédéric |
| Date of birth | 31 Yuum-sar kiuugu 1943 |
| Zĩ-ninga o roge | French Upper Volta |
| Date of death | 8 Sipaolg kiuugu 2024 |
| Place of death | Waogdgo |
| Languages spoken, written or signed | French, Mooré |
| Occupation | poet, historian, lawyer, jurist |
| Field of work | law, literature, poetry |
| Educated at | Félix Houphouët Boigny University, University of Rennes 1, University of Rennes 2 – Upper Brittany |
| Member of | Académie des sciences d'outre-mer |
| Award received | Grand prix littéraire en poésie d'Afrique noire, Knight of the Legion of Honour |
| Interested in | Mossi people |
A Titinga Frédéric Pacéré (tʋʋmd 1943 yʋʋm 12 soabã - yʋʋm 2024) yaa Burkĩna tẽnga raab sẽn yaa n kõ kõ-a noor tɩ b maan tʋʋmde, gʋlsd, zab-gʋlsd la b sẽn da maand yɩɩr ning sẽn boond tɩ Musée de Manega wã Burkina Faso.
A biografi
[tekre | teke sidgem]A Pacéré dogame yʋʋmd 1943 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem 31.[1] A zãmsda Abidjan. A gʋlsa sebr sẽn yɩɩd pis-naas la a yiis seb-vẽk 60 la a paam n paama Frans gom-biis sull (A.D.E.L.F) waoogr waoogr waoogo. [2]
A paama yʋʋm 1982 wã Afrika sẽn yaa kɩbarã kũun a tʋʋm a yiib yĩnga, Poèmes pour l'Angola (1982) la La Poésie des griots (1982). Tʋʋm a taab n be: Refrains sous le Sahel (1976), Quand s'envolent les grues couronnées (1976), la Du lait pour une tombe (1984).[3]
A tuuma
[tekre | teke sidgem]Literature
[tekre | teke sidgem]- Ça tire sous le Sahel 1976
- Refrains sous le Sahel 1976
- Quand s'envolent les grues couronnées 1976
- La poésie des griots 1983
- Poème pour l'Angola 1983
- Poème pour Koryo 1986
- Livre, culture et développement 1989
- Des entrailles de la terre 1990
- Dim-Dolobsom
- La Bendrologie ou la science du langage tambouriné
- Bendr'N Gomdé
- Le langage des tam-tams et des masques en Afrique 1992
- Saglego, la poésie du tam-tam 1994
A sen guls seb sana
[tekre | teke sidgem]- roblématique de l'aide aux pays sous-développés 1976
- Ainsi on a assassiné tous les Mossé 1979
- L'artisan du Burkina 1987
- Les Yakouga ou pierre tombales du Burkina 1993
A sociologi la law tuuma
[tekre | teke sidgem]- La famille voltaïque en crise 1976
- L'avortement et la loi 1983
- Les enfants abandonnés 1990
- Les personnes handicapées 1990
Ainsi on a assassiné tous les Mossé
[tekre | teke sidgem]B lebgda seb-kãngã n yeel tɩ "b kʋʋ a Mossi neba fãa". A ra sɩng n yiisda yʋʋmd 1979 wã, Naaman Editions (Kanadaa) sẽn yiis-a, la a lebg n yiis yʋʋmd 1994 wã, Edition Fondation Pacere sẽn yiis-b.
Seb-kãngã wilgda "zãndg-n-taarã" sẽn yaa bũmb ning sẽn kɩt tɩ b naan wa n naan wa maan Mossi nebã, la b sãam b tẽng ning b sẽn sigã, la b maan koloniizationã.
Sẽn na yɩl n wilg tɩ yaa sɩd tɩ nebã pa mi bũmb nins sẽn zĩnd pĩnd wẽndẽ wã, b miime tɩ ãdem-biisã sẽn be dũniyã zugã yaa tɩ nebã na n vɩɩmda sũ-noog pʋgẽ. Kom-bɩɩs sã n tõe n tũnug ne b sẽn paam bũmb ninsã n tall sũ-noog sẽn pa tol n wa beẽ, b segd n basame tɩ b bao n paam n paase (tõnd sẽn na n wa paam tɩ b pa zemsd b pʋ-peelemã) la b tall b sẽn tõe n tall bũmb nins sẽn kɩt tɩ b zãag b mens ne b mensã tɩ b tall sũ-noogo. Rẽ poore, b na n waa n tʋma b sẽn pa rat n maan bũmb ning sẽn na n kɩt tɩ b pa le tar b mens sõma wã yĩnga.[4]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://laruedesetoiles.com/work/maitre-titinga-frederic-pacere/
- ↑ http://www.musee-manega.bf/ang/index.htm
- ↑ https://www.fratmat.info/article/2084039/etranger/deces-me-frederic-titinga-pacere-doyen-des-avocats-et-figure-culturelle-du-burkina-faso-sest-eteint-ce-vendredi
- ↑ Ainsi on a assassiné tous les Mosse, essai témoignage, Edition Fondation Pacere, Manega 1994