Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Tsitsi Dangarembga

Soolge Wikipidiya
Tsitsi Dangarembga
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenship''Zimbabwe'' Tekre
Date of birth14 Wao-fugdg kiuugu 1959 Tekre
Zĩ-ninga o rogeMutoko Tekre
MotherSusan Dangarembga Tekre
SpouseOlaf Koschke Tekre
Native languageShona Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationwriter, film director, playwright, screenwriter Tekre
Educated atUniversity of Cambridge, University of Zimbabwe, Arundel School Tekre
Magnum opusNervous Conditions Tekre
Award receivedBBC 100 Women, Peace Prize of the German Publishers' and Booksellers' Association, PEN Pinter Prize Tekre
Nominated forBooker Prize Tekre

A Tsitsi Dangarembga (b sẽn dog yʋʋmd 1959 tʋʋlg kiuug rasem 4 wã) yaa Zimbabwe seb-gʋlsda, filim gʋlsd la filim tusd. A sẽn da sɩngã, a Noora, a sẽn boond t'a Nervous Conditions (1988), yaa pipi sẽn yiisd a pʋgẽ ne buud-gomdã sẽn yaa Zimbabuʋ sẽn yaa ned sẽn yaa Zambwɛb sẽn yaa ned ning sẽn yaa Zambabuʋb neda. A BBC yãka a soab yʋʋm 2018 wã n naan naan wa sebr sẽn zĩnd dũniyã gill zugu. [1] A paama bark a taab sẽn kẽed ne sɛb wɛɛngẽ, a sẽn tar Commonwealth Writers' Prize la PEN Pinter Prize wã. Yʋʋmd 2020 soabã pʋgẽ, a Nowɛll ning b sẽn boond tɩ "Tõnd sẽn ka tõe n yã" paama Booker kũunã. [2] Yʋʋmd 2022 wã, b kɩtame t'a Dangarembga paam bʋʋm Zimbabwe bʋ-kaoodbã pʋgẽ, a sẽn wa n kɩt tɩ b wa maan wẽnga ne nebã, n wilg b sẽn da rat n maan to-to wã zugu.

A VIIM SINGRE LA KAORENGO

[tekre | teke sidgem]

A Tsitsi Dangarembga rogame yʋʋmd 1959 tʋʋlg rasem 4 Mutoko, Rozẽsi soolmẽ wã (masã yaa Zimbabwe), tẽng sẽn yaa tẽng bilf pʋgẽ, tɩ a roagdbã zãms misiõ lekoll sẽn be be be wã.[3] [4][5][6]A ma, a Susan Dangarembga, yaa nin-soabg pipi sẽn paam lisgã Rhodesia sẽn be Zu-soabã pʋgẽ, la a ba wã, a Amon, wa n lebga lekoll taoor soaba.  [7] [8][9]A Dangarembga zĩnda Angletɛɛr n tar yʋʋm a yiib n tãag a yoobã, la a roagdbã zãmsda b mens n kẽng lekoll sẽn yaa sõma n paase.[3][4][5][6][10]A sẽn wa n ket n tẽrame, yẽ ne a ba-biigã sɩngame n gomd Anglais "b sẽn da mi tɩ yaa vẽeneg tɩ b pa miẽẽẽ tɩ b zãmsda tõnd Shona wã ye".  A lebg n wa n bee ne a zakã rãmb Rhodesia yʋʋmd 1965, sẽn yaa koloni wã sẽn wilg b sẽn pa tar tɩlemdã yʋʋmdã.[3] [4][6][10]A sẽn be Rhodesia, a paama Shona wã, la a ra getame tɩ yaa a pipi buud-gomdã yaa Ingliz. [10]

Yʋʋmd 1965 wã, a kẽnga Metodist misiõ sẽn be Umtali (masã sẽn boond tɩ Mutare) sẽn be a zakã pʋgẽ, n tɩ be a ba ne a ma sẽn yaa karen-saamb la karen-saamba Hartzell High School wã.[3] [4][5][8]A Dangarembga sẽn sɩng a zãmsgã Angletɛɛrã, a kẽnga Hartzell Primary School, n yaool n kẽ Marymount Mission convent schoolã pʋgẽ. [3][5] [6]A paama a A-Levels Arundel School, sẽn yaa tẽn-kãseng a Salisbury (kãnga Harare) wã sẽn yaa ro-zõoneg sẽn yaa balengã lekollẽ, la yʋʋmd 1977 a kẽng Cambridge Yuniõrgr n tɩ zãms logtorã[3][4][6][10]ney Sussex College.[5] [11]A sẽn be be wã, a paama rasism la a sẽn pa nong-a wã, la a yi yʋʋm a tãabã poore, n lebg n wa Zimbabwe yʋʋmd 1980 sẽn deng kiuug a wãn n paam a yembrã.[3][4][6][10]

A Dangarembga tʋma wakat bilf wa karen-saamb n yaool n sɩng b sẽn zãmsd logtorã la b sẽn zãmsd bũmbu wã.[3][4][6][10]A kẽnga karẽn-biis sull ning sẽn get yɩɩrã, la a gʋlsa la a wilg yɩɩr wʋsg b sẽn da maandã. A leb n kẽnga tʋʋm-teed a Zambuko sẽn naan naan naan naan yɩ ne tʋʋm-teed b yiib sẽn boond tɩ Katshaa[4] la Mavambo. [4][3] [10][6]A yeela woto: "Bãmb sẽn da maand yɩɩr ne nin-yoodã ra pa be ye, wall tõnd pa tar sor n na n paam-b wakat kãnga ye. Zimbawe pʋgẽ, b ra yaa nin-bɩɩse. La m pa yã tɩ b na n tõog n welg yellã hal tɩ pagb kẽer zĩnd n gʋls bũmb ye. Rẽ n so tɩ m maan woto!"[3]

A TUUMA

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 1980 wã la 1990 wã, a Dangarembga kibarã sẽn yaa "Tõnd sebrã" paama zĩig a yiib-n-soabã ne Sɛt-rɩtgã sẽn getẽ tɩ b gʋlsd-a.[3][4] Yʋʋmd 1987 wã, a sẽn gʋls a karẽn-biis ning b sẽn boond tɩ She No Longer Weeps wã paama b sɛb Harare.  [4][12]A pipi noobã, a sẽn boond t'a Nervous Conditions wã paama b rãmb yʋʋmd 1988 wã, United Kingdom, la yʋʋmd a yembre, United States.[3][4][6] [10]A gʋlsa yʋʋmd 1985 wã, la a paama zu-loees n paam n yiis-a. Zimbawe publisɛɛr a naase, a wa n yãee publisɛɛr sẽn dat n yiis-b ne a sũur fãa wã sẽn be Londr wã pʋgẽ.  [6][10] A sẽn da gʋls a Zeova Kaset rãmbã sɛbã n na n sõng-b tɩ b bãng b sẽn tõe n maan bũmb ninsã, a kɩtame tɩ b paam n deeg a Zeova Kaset rãmb nins sẽn da be tẽngã zugã.[3][4][6][10][13] A sẽn maan a tʋʋmdã, a paama a sor n yiis yʋʋmd 1992 wã sebr sẽn boond tɩ Africa Doctors, a Margaret Busby sẽn yidg a pʋgẽ. [14] Nebã sẽn get b sẽn maand b sẽn maandã yaa b sẽn get b rãmb sẽn maand b toorẽ wã.  La b yãaga b sẽn gʋls b sẽn maand n maand b sẽn tõe n maan bũmb ninsã n wilg b sẽn maand dũniyã. [15][16]

Yʋʋmd 1989 wã, a Dangarembga kẽngame Alemãn n na n zãms filimã sẽn wilgd filimã la televiziõ wã sẽn be Alemãn wã.[3] [4][6]A ra maanda filim wʋsg a sẽn da be Berli, n tar kaset-rãmb sẽn be Alemayn televiziõ wã pʋgẽ. [4] Yʋʋmd 1992 wã, a lugla filim ning b sẽn boond tɩ Nyerai Films, sẽn yaa Harare. [3] A gʋlsa filim ning sẽn boond tɩ Neria wã sẽn zĩnd yʋʋmd 1991 wã, tɩ yɩɩ filim ning sẽn paam ligd wʋsg n yɩɩd Zimbabwe wã.[17] A sẽn maan filim ning yʋʋmd 1996 wã, a Every's Child wã, yaa filim ning sẽn yɩ pipi sẽn yɩ ne Zimbabwe ned sẽn yaa ned sẽn yaa zũnd n wilg-a wã, n wilg-b tẽn-zẽnga, sẽn tar n be Dublin International Film Festivalã pʋgẽ.[3][4] Yaa filim ning sẽn zĩnd Harare la Domboshava wã pʋgẽ. A wilgda saam-biis a naas sẽn ki a roagdbã bãaga poore. [4]

Yʋʋmd 2000 wã, a Dangarembga ne a zakã rãmb leb n kẽnga Zimbabwe, n kell n tʋmda ne a Nyerai Films.[18] Yʋʋmd 2002 wã, a lugla a filmã sẽn boond tɩ International Images Film Festival. [3] A karẽn-bi-pugl ning a sẽn tall yʋʋmd 2005 wã, a Kare Kare Zvako, paama filimã sẽn yaa bilfã ning Zanzibar International Film Festivalã pʋgẽ la a Zandibaar International Film Festival wã pʋgẽ.[3] A filim ning a Peretera Maneta sẽn yi yʋʋmd 2006 wã paama UNESCO kambã la ninsaalbã noorã kũun la a paama Zanzibar International Film Festivalã. [19] A yaa tigis-n-soabã sẽn getẽ tɩ yaa Zimbabwe pʋg-sadb la a yaa tẽn-tẽnga foto film kibs kibs kibay (IIFF) ning sẽn getẽ t'a yaa Harare pʋg-sadba.[3][8] Yʋʋmd 2010 wã, a zĩnda Zimbabwe College of Music taoor dãmb taoor yʋʋm a nu, tɩ yʋʋm a yiib me yaa taoor soaba.  [20] A yaa Afirikã naaneg naandb sẽn get b sẽn get b naanegã (ICAPA) ning sẽn get b naandbã yelle. [21][4][3][8]A Dangarembga sẽn sok b sẽn yaa ned sẽn pa gʋlsd hal yʋʋmd 2004 wã, a yeelame: " Pipi, b yiis-a lame bal m sẽn wa n wa n na n maan filimã, la a yiib-n-soabã, a Virginia Woolf sẽn yeel tɩ pag segd n paama ligd sẽn ta £500 la a toor n gʋlsã yaa sɩda.[8]A leb n kẽe politikã pʋgẽ, la yʋʋmd 2010 wã, a paama a Arthur Mutambara sẽn lʋɩt taoor n yaa politikã sull ning sẽn boond tɩ Movement for Democratic Change wã karen-bi-bi-puglã.  [3] [8]A wilgame t'a sẽn yaa karen-saam-dãmb zakã soab n wa n beẽ wã, a sẽn yɩ karen-saamb wakat bilfã, la a sẽn kẽes a meng "bãngr wɛɛngẽ, sã n pa b sẽn na n yɩ to-to" karengã pʋgẽ wã yaa bũmb sẽn segend-a t'a paam tʋʋm-kãnga. [22] A sẽn maan a doktorã a sẽn zãmsd Afrika wã wã wã, a paama a doktorã tʋʋmd Berlin Humboldt Yuniõrẽ wã. A gʋlsa a PhD tʋʋm-no-kãnga sẽn gomd Afrɩka filimã sẽn paamd-b yelle.[23][13][24]

A yɩɩ bʋ-kaood yʋʋm 2014 Etisalat Prize for Literature pʋgẽ. [25] [26]Yʋʋmd 2016 soabã, Rockefeller Foundation Bellagio Centre yãka-a lame tɩ b maan Artists in Residency programã. [and][27] A tãabã, a Noobã sẽn yaa a tãabã, sẽn yaa "Bõog-kãngã sẽn ka tar sũ-sãangã", sẽn yaa sebr ning sẽn boond tɩ "Bõogã sẽn ka tar yõodo la a sẽn pa tar sũ-sãoongã" pʋga, b yiis-a lame yʋʋmd 2018 ne Graywolf Press sẽn be Etazĩni, la yʋʋmd 2020 wã, Faber ne Faber sẽn be Etazɩni wã, sẽn wilg t'a Alexandra Fuller sẽn be The New York Times wã yaa "tʋʋm-kãseng a to"  la a Novuyo Rosa Tshuma sẽn be The Guardian wã sẽn yeel tɩ "tʋʋm sẽn yaa sõma ... yaa klasik a to". [28] [29]A yaa sebr a yoob sẽn da be Booker Award 2020 pʋgẽ wã sʋka. A yii n yãk-a-la ne tʋʋm 162 pʋgẽ.[30][31]

A Dangaremgba sẽn da wa n sõs ne b zʋrnallã Bhakti Shringarpure wã pʋgẽ, a goma a no-rãmbã sẽn be poorẽ wã yelle: "Mam pipi sɛba, sẽn ki-a Ros de Lanerolle, kosa maam tɩ m gʋls nervose Conditions pʋga. Mam sẽn da gʋls pʋga, m bãngame tɩ seb-kãngã a yiib-n-soabã na n yɩɩg n zab ne nin-soabã vɩɩmã pʋga.[32][33]pa leok sogs nins sẽn be nervoseconditions pʋgẽ wã sẽn wilgd tɩ vɩɩmã ne tʋʋm sẽn tõe n yɩ to-to nin-kãensã yĩng ye. ... Mam da kẽe n gʋlsd sogsg a tãabo sẽn gomd nin-tɩrg sẽn sɩng ne kom-bɩɩga tẽngẽ kom-bi-puglã sẽn be kolonial Rhodesia wã yelle, la a segd n modgame n me vɩɩm sẽn tar võore.[34][35][36][37]

Yʋʋmd 2019 wã, b ra wilgame tɩ b ra yaa b sẽn na n paam a Saint Francis College Literary Prize wã, sẽn yaa kũun sẽn kõt yʋʋm a yiibu wã sẽn wilgd sɛb-gʋlsdb sẽn maand b karẽn-biisa sẽn be sʋka, la tɩ Samantha Hunt me n tõog n paam-a.[38][39]

Yʋʋmd 2020 zu-loeoog rasem 31 wã, b yõka a Dangarembga Harare, Zimbabwe, n wilg b sẽn na n maan b sẽn na yɩl n zab ne zãmbã. [40] Yʋʋmd kãng poore, a zĩnda BBC wã pagb 100 sẽn wilg yʋʋmd 2020 noob kiuug rasem 23 wã pʋga. [41][42][43][44]

Yʋʋmd 2020 bõn-bɩʋʋng kiuugã, b wilgame tɩ Dangarembga yaa East Anglia Yuniõrgã sẽn yaa tẽn-zẽnga sẽn yaa naan gʋlsd sẽn maand n maandẽ wã taoor soaba, yʋʋm 2021 n tãag yʋʋm 2022 wã.[45][46][47]

Dangarembga paama yʋʋm 2021 PEN International Award for Freedom of Expression, sẽn kõt yʋʋmd fãa yʋʋmd 2005 tɛka, sẽn na yɩl n waoog gʋlsdb nins sẽn ket n tʋmd baa b sẽn namsd b sẽn gʋlsdã yĩnga.

Yʋʋmd 2021 tʋʋlg kiuugã, b wilgame tɩ Dangarembga na n paama bãan kũun ning sẽn tar yõod wʋsg yʋʋm 2021 ning sẽn kõ Alemãnd sebr sɛba la sɛb sɛb sɛbã tigisgã sẽn kõ-a wã.  Rẽ kɩtame t'a yɩ pipi ned sẽn yaa ned sẽn yaa zũnd sẽn paam-a t'a paam-a-la kũunã, hal tɩ sɩng ne a sẽn sɩng yʋʋmd 1950 [48]wã. [49][50][51][52]

mã la b waoogd-b lame

  • 1989: Commonwealth Writers' Prize (Africa region) for Nervous Conditions[53]
  • 2005: Kare Kare Zvako wis the Short Film Award and Golden Dhow at the Zanzibar International [54]Film Festival, and the African Short Film Award at the Milan Film Festival
  • 2018: Nervous Conditions named by the BBC as one of the top 100 books that have shaped the world
  • 2020: This Mournable Body shortlisted for the Booker Prize[55]
  • 2021: PEN International Award for Freedom of Expression
  • 2021: 2021 Peace Prize from the German book publishers and booksellers association[56]
  • 2021: Honorary Fellowship of Sidney Sussex College, Cambridge
  • 2021: PEN Pinter Prize from English PEN[57]
  • 2022: Windham-Campbell Literature Prize (fiction)[58]
  • 2022: Royal Society of Literature International Writer[59]
Tʋʋmã sõor
[tekre | teke sidgem]

Sõngr sẽn gʋlsd

  • The Third One (play)
  • Lost of the Soil (play), 1983
  • The Letter (short story), 1985, published in Whispering Land
  • She No Longer Weeps (play), 1987
  • Nervous Conditions (novel), 1988, ISBN 9781919772288
  • The Book of Not (novel), 2006, ISBN 9780954702373
  • This Mournable Body (novel), 2018, ISBN 9781555978129
  • Black and Female (essays), 2022, ISBN 9780571373192

A FILMOGRAFI

  • Neria (1993) (story writing)
  • The Great Beauty Conspiracy (1994)
  • Passport to Kill (1994)
  • Schwarzmarkt (1995)
  • Everyone's Child (1996)
  • The Puppeteer (1996)
  • Zimbabwe Birds, with Olaf Koschke (1988)
  • On the Border (2000)
  • Hard Earth – Land Rights in Zimbabwe (2001)
  • Ivory (2001)
  • Elephant People (2002)

SEBTIISE

  1. "The 100 stories that shaped the world". BBC. 22 May 2018. Retrieved 28 September 2020.
  2. https://www.theguardian.com/books/2020/sep/15/most-diverse-booker-prize-shortlist-is-also-almost-all-american-hilary-mantel
  3. 3.00 3.01 3.02 3.03 3.04 3.05 3.06 3.07 3.08 3.09 3.10 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15 3.16 3.17 3.18 3.19 "Know Your Author: Dangarembga". The Herald. 20 May 2012. Retrieved 27 March 2020.
  4. 4.00 4.01 4.02 4.03 4.04 4.05 4.06 4.07 4.08 4.09 4.10 4.11 4.12 4.13 4.14 4.15 4.16 4.17 Grady, Rebecca (10 June 2014) [1997]. "Dangarembga, Tsitsi". Postcolonial Studies. Emory University. Retrieved 27 March 2020.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 https://books.google.com/books?id=tNYcAQAAMAAJ
  6. 6.00 6.01 6.02 6.03 6.04 6.05 6.06 6.07 6.08 6.09 6.10 6.11 George, Rosemary Marangoly; Scott, Helen (Spring 1993). "An Interview with Tsitsi Dangarembga". Novel: A Forum on Fiction. 26 (3): 309–319. doi:10.2307/1345839. JSTOR 1345839.
  7. Mutambara, Arthur G. O. (15 October 2017). "An ode to Susan Dangarembga". The Sunday Mail. Retrieved 29 March 2020.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 Madhomu, Betha (21 June 2010). "Dangarembga's new venture". News24. Retrieved 28 March 2020.
  9. https://www.herald.co.zw/know-your-author-dangarembga/
  10. 10.00 10.01 10.02 10.03 10.04 10.05 10.06 10.07 10.08 10.09 Agatucci, Cora (2 January 2010). "African Authors: Tsitsi Dangarembga & Nervous Conditions". Central Oregon Community College. Retrieved 28 March 2020.
  11. https://www.sid.cam.ac.uk/about-sidney/news/tsitsi-dangarembga-elected-honorary-fellowship
  12. https://eduzim.com/tsitsidangarembga.html
  13. 13.0 13.1 https://www.nytimes.com/2018/08/30/books/review/tsitsi-dangarembga-this-mournable-body.html
  14. https://www.nation.co.ke/kenya/life-and-style/weekend/-new-daughters-of-africa-is-a-must-read-for-aspiring-young-women-writers-241888
  15. https://web.archive.org/web/20111229032818/http://www.columbia.edu/cu/lweb/indiv/africa/cuvl/Afbks.html
  16. https://web.archive.org/web/20180727054513/https://www.dailynews.co.zw/articles/2018/05/28/tsitsi-dangarembga-thrilled-as-nervous-conditions-makes-it-into-top-100-books
  17. https://ezimbabwe.wordpress.com/2013/09/07/from-neria-to-zollywood-the-state-of-zimbabwean-film/
  18. "IIFF 2018 – Aug 24th to 31st in Harare!". www.icapatrust.org. Institute of Creative Arts for Progress in Africa (ICAPA). Archived from the original on 21 November 2018. Retrieved 17 September 2018.
  19. "About the Director Tsitsi Dangarembga". African Film Festival. 2012. Retrieved 26 July 2018.
  20. http://www.icapatrust.org/about-us/our-board/
  21. "Interview with the Author" (p. 212, Nervous Conditions, Ayebia Clarke Publishing Ltd, 2004).
  22. "2014 Etisalat Prize for Literature Judging Panel out". James Murua's Literary Blog. 12 July 2014. Archived from the original on 21 October 2020. Retrieved 13 July 2020.
  23. http://www.africacentre.net/announcing-bellagio-centre-residency-award-winners/
  24. https://www.theguardian.com/books/2020/jan/24/this-mournable-body-by-tsitsi-dangarembga-review
  25. "The 2002 Shortlist". The Booker Prize. September 2020. Retrieved 28 September 2020.
  26. https://fivebooks.com/best-books/the-best-fiction-of-2020-the-booker-prize-shortlist-margaret-busby/
  27. Shringarpure, Bhakti (27 September 2019). "A Crisis of Personhood: Tsitsi Dangarembga". BOMB. Retrieved 24 March 2023.
  28. https://www.sfc.edu/news/st-francis-college-announces-finalists-for-the-biennial-50-000-sfc-literary-prize
  29. https://www.sfc.edu/news/samantha-hunt-wins-2019-sfc-literary-prize-for-the-dark-dark
  30. https://www.theguardian.com/books/2020/jul/31/booker-prize-longlisted-author-tsitsi-dangarembga-arrested-in-zimbabwe-this-mournable-body
  31. https://www.bbc.co.uk/news/world-55042935
  32. https://www.thebookseller.com/news/dangarembga-made-uea-international-chair-creative-writing-1220276
  33. https://www.uea.ac.uk/about/giving-to-uea/our-causes/creative-writing
  34. https://pen-international.org/news/tsitsi-dangarembga-wins-the-pen-award-for-freedom-of-expression-2021
  35. https://lithub.com/today-tsitsi-dangarembga-was-awarded-the-2021-pen-award-for-freedom-of-expression/
  36. https://web.archive.org/web/20210118165702/https://www.jamesmurua.com/tsitsi-dangarembga-wins-pen-award-for-freedom-of-expression-2021/#:~:text=PEN%20International%20gave%20its%20PEN,Dangarembga%20on%20January%2013%2C%202021.&text=The%20winner%20of%20the%20award,for%20the%202020%20Booker%20Prize.
  37. https://www.uealive.com/features/tsitsi-dangarembga-uea-international-chair-for-creative-writing-receives-pen-award-for-freedom-of-expression/
  38. https://www.friedenspreis-des-deutschen-buchhandels.de/alle-preistraeger-seit-1950/2020-2029/tsitsi-dangarembga
  39. https://www.ebony.com/tsitsi-dangarembga-becomes-the-first-black-woman-to-win-peace-prize-of-the-german-book-trade/
  40. https://www.thebookseller.com/news/zimbabwean-novelist-tsitsi-dangarembga-wins-pen-pinter-prize-2021-1262492
  41. http://www.living-knowledge-network.co.uk/library/pen-pinter-prize-2021-tsitsi-dangarembga
  42. https://www.theguardian.com/books/2021/oct/11/kakwenza-rukirabashaija-named-this-years-international-writer-of-courage
  43. https://www.thebookseller.com/news/ugandan-novelist-rukirabashaija-named-2021s-international-writer-courage-1282981
  44. https://www.thebookseller.com/news/news/jefferson-dangarembga-and-pinnock-among-winners-of-windham-campbell-prizes
  45. https://www.rfi.fr/fr/afrique/20220629-l-%C3%A9crivaine-zimbabw%C3%A9enne-tsitsi-dangarembga-vis%C3%A9e-par-un-mandat-d-arr%C3%AAt
  46. https://www.newsday.co.zw/2022/06/trial-of-novelist-tsitsi-dangarembgwa-resumes
  47. https://www.youtube.com/watch?v=BrK2KtSc9K0
  48. https://www.bbc.com/news/world-africa-65525205
  49. https://apnews.com/article/africa-zimbabwe-southern-harare-6509bf4e1cbf91a1fd7458aac1ed8c40
  50. https://www.bbc.com/news/world-africa-63079089
  51. https://www.amnesty.org/en/latest/news/2022/09/zimbabwe-conviction-of-author-tsitsi-dangarembga/
  52. https://www.theguardian.com/global-development/2023/may/09/zimbabwe-author-tsitsi-dangarembga-has-conviction-for-protest-overturned
  53. https://www.aljazeera.com/news/2023/5/8/popular-zimbabwean-writer-acquitted-over-anti-government-protest
  54. https://brittlepaper.com/2018/08/read-excerpt-tsitsi-dangarembgas-mournable-body/
  55. https://www.bbc.com/news/av/world-africa-54690830
  56. https://www.africanews.com/2021/10/25/zimbabwean-author-tsitsi-dangarembga-wins-german-peace-prize/
  57. https://windhamcampbell.org/festival/2022/recipients/dangarembga-tsitsi
  58. https://rsliterature.org/rsl-international-writers/
  59. https://rsliterature.org/rsl-international-writers/