Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

University College, London

Soolge Wikipidiya

University College London

University College London
university college, academic institution, higher education institution, educational organization
Part ofUniversity of London Tekre
Inception1826 Tekre
Short nameUCL Tekre
FunderOpen Society Foundations, Open Society Foundations, Open Society Foundations, Open Society Foundations, Open Society Foundations Tekre
Founded byHenry Brougham, 1st Baron Brougham and Vaux Tekre
Motto textCuncti adsint meritaeque expectent praemia palmae. Tekre
CountryUnited Kingdom Tekre
Located in the administrative territorial entityBloomsbury Tekre
Historic countyMiddlesex Tekre
LocationBloomsbury, London, Stratford Tekre
Coordinate location51°31′29″N 0°8′1″W Tekre
Parent organization or unitUniversity of London Tekre
Child organization or unitUCL Institute of Ophthalmology, University College London, University College London Qatar, UCLH/UCL Biomedical Research Centre, Archaeology South-East, University College of London Earth Sciences Tekre
Owner ofBloomsbury Theatre, Legacies of British Slave-ownership Tekre
Headquarters locationUCL Main Building Tekre
Language usedEnglish Tekre
Street addressUniversity College London, Gower Street, London, WC1E 6BT Tekre
Postal codeWC1E 6BT Tekre
Phone number+44-20-7679-2000, +44-2076792000 Tekre
Email addressmailto:postmaster@ucl.ac.uk Tekre
Official websitehttps://www.ucl.ac.uk Tekre
Directionstube: {{station|Euston Square|circle|h&c|metropolitan}}, access from the northern end of Gower St Tekre
History of topichistory of University College London Tekre
API endpoint URLhttps://shib-idp.ucl.ac.uk/shibboleth Tekre
Map

( le boole UCL[1][2][3] ) yaa tẽng zug kareng zug kareng sẽn be Londr, Angletɛɛrã. Yaa Londr karẽn-biis karẽn-kẽndre, la yaa karẽn-kɛgemdã yiib-n-soaba sẽn yaa kãseng n yɩɩd Etazĩni wã sẽn yaa sõor sẽn yaa kãsenga, la karẽn-koɛɛg sẽn yaa kãsmã sẽn yaa kãseng sẽn yaa kãsem n yɩɩd sẽn yaa kãensa.

A sẽn lugl yʋʋmd 1826 wã n yaa London Yunivɛrsite wã (õnd sẽn pa tar noor tɩ b kõ-a digri wã) n yaa b sigdb sẽn paam n dɩk a Jeremy Bentham sẽn da yaa a karen-bi-poakã n kõ-a wã, a UCL yɩɩ pipi yunivɛrsit sẽn lugl Londõ wã, la Angletɛɛrã pipi sẽn yaa sẽn pa tũud Wẽnnaam zãng n deeg karen-biis baa b tũudmã sẽn yaa to-to wã.[4] Sẽn paase, yʋʋmd 1878 wã, b ra yaa pipi karẽn-biis nins sẽn sak n deeg pagb ne rapã sʋka, yʋʋm a yiib poore, b sẽn deeg b karen-biisã b sẽn da boond tɩ University College, Bristol wã.[5] A sẽn da yaa b sẽn lugl-a wã sẽn da rat n yɩ England's third university tãabã, politikã kɩtame t'a reeg kolɛjã status yʋʋmd 1836 soabã, a sẽn paam rĩung karɛtã, la a lebg Londr karɛtã sigls a yiib sʋka, baa a sẽn paam n deeg tɩ yaa kolɛj la 1990 wã la a paam tɩ b bãng-a tɩ yaa kolẽj la a paama karɛtã status yʋʋmd 2023 soabã. A paama pãng ne lagem-n-taar sẽn tar pãng ne a nin-buiidã, sẽn tar naam ne a ninã sẽn geta a ninã yelle (sa 1995), ne a Institute of Neurology (sa 1997), ne Royal Free Hospital Medical School (sa 1998), ne (sa 1998), ne a Eastman Dental institute (sẽnsa 1999), ne a School of Slavonic and East European Studies (sa 1999), n paas ne a School of Pharmacy (sa 2012) la ne a Institute of Education (sa 2014).

A UCL tara a kamb sẽn yaa kãsenga sẽn be Bloomsbury la St Pancras sẽn be Londẽ wã sʋka, n paas b sẽn tar b rãmb wʋsg la b sẽn zãmsd nebã b yĩns roogẽ wã. UCL yaa kareng 11 sẽn yaa karengã, tɩ b be karengã sẽn yɩɩd 100, karengã la b tigimsã siglgã pʋgẽ. A UCL zãada b sɛb wʋsg la a koglg zĩis wʋsg pʋsẽ, a sẽn tar n be a Petrie Archaeology Museum la a Grant Zoology and Comparative Anatomy Museum wã, la a zãada a Orwell Prize wã sẽn yaa yʋʋmdã sɛb politikã pʋgẽ. Yʋʋmd 2023/24 wã, UCL ra paamda ligri milyaar 2,03 ne ligri miliyar 538.8 sẽn yit bãngrã ligri la gilli wã pʋgẽ. [1] Yaa b sẽn naan paam b bãngrã la b bãngrã paasgo (£ 4 milyaar) la b mengã ligd sẽn tar pãng (£ 3 milyaar) n kɩt tɩ b paam ligdibliy milyaar 10 yʋʋmdã.[6]

A UCL yaa b sẽn boond tɩ " Russell Group" la " League of European Research Universities" (EERU) n tar b sull n tʋmd ne b karen-biis wʋsg tɩ b bãngd b yelle.[7] Yaa "Zõnda tãagrã" sẽn yaa tẽn-digend sẽn tar vaeesgo wʋsg sẽn be Angletɛɛr soolmã sẽn be zĩ-gõonegã pʋgẽ wã n pʋɩ.[8] A UCL tara sɛb la sɛb tʋʋm sẽn tar yõod wʋsg ne b taabã, tɩ rẽ sʋka: a UCL Press, a UCL Business la a UCL Consultants.

UCL tara karen-biis wʋsg sẽn tar yõod wʋsgo, a sẽn naag ne Mauritius luglg soaba, Japõ pipi minisr ning sẽn yãkã, b sẽn yãd DNA wã sẽn yaa bũmb ning fãa wã ned a yembr, la Coldplay sullã neb. UCL karen-biis yãa bũmb a nu sẽn yaa bõn-naandg sẽn be yĩngrã, b yãa hormoon dãmba, b meenda laab sẽn pa tar tɩrgã, la b maana yɛl wʋsg sẽn yaa sõma rũndã-rũndã. Yʋʋmd 2024 soabã tɛka,[9] neb 32 sẽn paam Nobel kũunã la Fields medallists[10] dãmb a tãabã ra yaa karen-bi-bi-bɩɩs la karen-biis sull sẽn be UCL wã.

Kibare

[tekre | teke sidgem]
Sõngr sẽn yaa n be n be London University wã pʋgẽ, n be n pa ta yʋʋm 1829
The London University (now the UCL Main Building) as imagined by Thomas Hosmer Shepherd in 1827–28, when construction was in progress. The portico and dome were completed in 1829, but lack of funds meant it would be many years before reality matched the picture.

B lugla a UCL yʋʋm 1826 tʋʋlg kiuug rasem 11 daarã, n na n dɩk a meng n dɩk a soab n kõ a meng n kõ a taaba.[18] A yaa zakã sẽn yaa bĩngd sẽn yaa b sẽn da tar b pʋɩtbã, b ra koosda a pʋɩtb ne ligdi 100 (tõnd sẽn zems ligdi 10,600 yʋʋm 2023) n kõ a soab sẽn yaa a soabã, sẽn boond t'a London Yunivɛrsite wã, baa ne b sẽn pa sak n deeg tɩ yaa yunivɛrsit bɩ b sẽn pa tar sor n na n paam digri wã ye.[11][12] Gʋlsi ninga sẽn yɛ a toore Londr Inivèsite pipi taoor soaba yaa a Leonard Horner, sẽn yɩ pipi bãngd sẽn wa n lʋɩt taoor Britãni wã.

Henry Tonks' 1923 mural UCL sigdb a naasã

Baa ne b sẽn da tẽed tɩ filozof a Jeremy Bentham n lugl UCL wã, a sẽn da tar a yõ-koglgã ra yaa ne a sẽn da na n ra paam n koos a No. 633 wã bal n na n maan bũmb ning sẽn yaa £100 sẽn maan yʋʋm 1826 n tãag 1830 wã. Yʋʋmd 1828 wã, a yãka a zoa t'a zĩnd a taoor lʋɩtb sullẽ, la yʋʋmd 1827 wã, a baoo t'a karen-biig a John Bowring yɩ Anglik bɩ Sɩdã pipi karen-saambã, la naoor a yiibã fãa a kandidã pa tõog ye.[13] La b getame tɩ b yaa UCL "rũm-rãmbã ba", bala b sẽn da get b zãmsgo la b sẽn get b vɩɩmã yell wã kɩtame tɩ b bãng b sẽn lugl b sullã neb a taab n yɩɩd fãa a James Mill (1773-1836) la a Henry Brougham (1778-1868).[14]

Yʋʋmd 1828 wã, b lugla politikã wɛɛngẽ wã sẽn yaa bũmb ning sẽn be London Inivèsite wã, la a John Ramsay McCulloch n yɩ pipi sẽn be zĩigã. Yʋʋmd 1829 wã, Inivɛrzitetã yãka Angletɛɛr pipi karen-saambã, baa ne yaa King's College London n lugl-a yʋʋm 1831 wã. Yʋʋmd 1830 wã, Londr Inivɛrsite wã lugla Londr Inivɛrsiite Skoolã, sẽn na n wa lebg Inivɛrzite Kolege Skool.[15] Yʋʋmd 1833 wã, karẽn-biisã yãka a Alexander Maconochie, sẽn yaa Rĩmã Zĩ-bɩɩg sull sɛkrɛtɛɛr n yɩ Brãtã pipi zĩ-bɩɩgã karen-saambã. Yʋʋmd 1828 wã, b sɩngame n zãmsd logtorã lekollã, la yʋʋmd 1834 wã, b tʋlgame n na n zãms logtorã.[16]

1836 hal ni 1900 – University College, London

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋm kobs sẽn looge, sẽn na yɩl n paam n bãng b sẽn yaa inivɛrsite wã la b paam n kõ b diplɩmsã, n paas sẽn na n wilg b sẽn na n kõ b noor tɩ b kõ b naaba, London Inivɛrsite rãmb sakame tɩ b naan naan wa n sigl n kõ b inivɛssite wã.[17] Rẽ kɩtame tɩ b sigl London University ne b rĩung siglg n bool-a t'a University College, London yʋʋmd 1836 noob kiuug rasem 28 wã. Daar a yembre, b naansa Londr Inivèsite wã ne rĩmã sɛbã, tɩ yɩ karen-biis nins sẽn paam b diplôme wã sɛbã sɛbã sɛb sull sẽn kõ b karen-biisa la kolɛj nins sẽn be b sɛbã, la b pʋd a Zezi karen-bi-biis a yiib n zĩnd sɛbã pʋga.[17][18] Yaa yʋʋmd 1838 la b ra paamda pipi karen-biis nins sẽn da be UCL la King's wã n paam b diplôme wã, la b kõo karen-biisi a yiib-n-soabã diplôme yʋʋmd 1839 wã.[19] Kollege wã sɩngrẽ, b ra ratame tɩ b naan zãms injenɛɛrã, la b pa yãk karen-saamb ye, hal tɩ ta yʋʋmd 1840 bɩ 1841, sẽn sɩng ne injenɛɛr karen-saamba Durham Yunivɛrsitetã (1837) la King's College London (1838). B lugla Slade School of Fine Art wã yʋʋm 1871 soabã, a Felix Slade sẽn kõ-a noor tɩ b lebg a karen-bi-bi-pugli wã.

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. https://web.archive.org/web/20150406213312/http://www.ucl.ac.uk/news/submit-events/events/StyleguideFINAL.pdf
  2. https://www.theguardian.com/education/2005/jul/29/highereducation.news1
  3. https://www.ucl.ac.uk/cam/sites/cam/files/migrated-files/ucl-visual-identity-poster.pdf
  4. http://www.secularism.org.uk/news/2012/01/students-defend-freedom-of-expression-at-university-college-london
  5. https://doinghistoryinpublic.org/2020/01/28/suffrage-arson-and-the-university-of-bristol/
  6. https://www.theguardian.com/education/2022/jun/27/university-college-london-generates-10bn-a-year-for-uk-says-report
  7. https://web.archive.org/web/20131202225347/http://m.hsj.co.uk/5036604.article
  8. https://www.nature.com/articles/nj7047-144a
  9. https://www.ucl.ac.uk/news/2024/oct/ucl-alumnus-and-ai-innovator-awarded-nobel-prize-chemistry
  10. https://www.ucl.ac.uk/maths/about/history
  11. Negley Harte; John North; Georgina Brewis (2018). The World of UCL. UCL Press. pp. 13–23.
  12. Penman, Colin (27 February 2017). "The youth of our middling rich: how egalitarian were UCL's founders? – UCL Lunch Hour Lecture". You tube. UCL Lunch Hour Lectures. Archived from the original on 2021-12-11. Retrieved 31 March 2017.Sõr-wilgda:Cbignore
  13. Harte, Negley (1998). "The owner of share no. 633: Jeremy Bentham and University College London". In Fuller, Catherine (ed.). The Old Radical: representations of Jeremy Bentham. London: University College London. pp. 5–8.
  14. "Bentham and UCL". University College London. Archived from the original on 6 March 2014. Retrieved 28 February 2014.
  15. Negley Harte; John North; Georgina Brewis (2018). World of UCL. UCL Press. p. 51.
  16. Wilson, Stanley Gordon (1923). "University College Hospital Medical School". The University of London and its Colleges: "constituting, the most wonderful aggregation of institutions to be found anywhere in the world". London: University Tutorial Press. p. 129.
  17. 17.0 17.1 University of London, the Historical Record: (1836–1912). University of London. 1912. pp. 7–24.
  18. Huber, Victor Aimé (1843). "The English Universities: From the German". William Pickering – via Google Books.
  19. J. S. Cockburn; H. P. F. King; K. G. T. McDonnell, eds. (1969). The University of London: The University. Victoria County History. pp. 315–344 – via British History Online. {{cite book}}: |work= ignored (help)