University College, London
University College London
| Part of | University of London |
|---|---|
| Inception | 1826 |
| Short name | UCL |
| Funder | Open Society Foundations, Open Society Foundations, Open Society Foundations, Open Society Foundations, Open Society Foundations |
| Founded by | Henry Brougham, 1st Baron Brougham and Vaux |
| Motto text | Cuncti adsint meritaeque expectent praemia palmae. |
| Country | United Kingdom |
| Located in the administrative territorial entity | Bloomsbury |
| Historic county | Middlesex |
| Location | Bloomsbury, London, Stratford |
| Coordinate location | 51°31′29″N 0°8′1″W |
| Parent organization or unit | University of London |
| Child organization or unit | UCL Institute of Ophthalmology, University College London, University College London Qatar, UCLH/UCL Biomedical Research Centre, Archaeology South-East, University College of London Earth Sciences |
| Owner of | Bloomsbury Theatre, Legacies of British Slave-ownership |
| Headquarters location | UCL Main Building |
| Language used | English |
| Street address | University College London, Gower Street, London, WC1E 6BT |
| Postal code | WC1E 6BT |
| Phone number | +44-20-7679-2000, +44-2076792000 |
| Email address | mailto:postmaster@ucl.ac.uk |
| Official website | https://www.ucl.ac.uk |
| Directions | tube: {{station|Euston Square|circle|h&c|metropolitan}}, access from the northern end of Gower St |
| History of topic | history of University College London |
| API endpoint URL | https://shib-idp.ucl.ac.uk/shibboleth |

( le boole UCL[1][2][3] ) yaa tẽng zug kareng zug kareng sẽn be Londr, Angletɛɛrã. Yaa Londr karẽn-biis karẽn-kẽndre, la yaa karẽn-kɛgemdã yiib-n-soaba sẽn yaa kãseng n yɩɩd Etazĩni wã sẽn yaa sõor sẽn yaa kãsenga, la karẽn-koɛɛg sẽn yaa kãsmã sẽn yaa kãseng sẽn yaa kãsem n yɩɩd sẽn yaa kãensa.
A sẽn lugl yʋʋmd 1826 wã n yaa London Yunivɛrsite wã (õnd sẽn pa tar noor tɩ b kõ-a digri wã) n yaa b sigdb sẽn paam n dɩk a Jeremy Bentham sẽn da yaa a karen-bi-poakã n kõ-a wã, a UCL yɩɩ pipi yunivɛrsit sẽn lugl Londõ wã, la Angletɛɛrã pipi sẽn yaa sẽn pa tũud Wẽnnaam zãng n deeg karen-biis baa b tũudmã sẽn yaa to-to wã.[4] Sẽn paase, yʋʋmd 1878 wã, b ra yaa pipi karẽn-biis nins sẽn sak n deeg pagb ne rapã sʋka, yʋʋm a yiib poore, b sẽn deeg b karen-biisã b sẽn da boond tɩ University College, Bristol wã.[5] A sẽn da yaa b sẽn lugl-a wã sẽn da rat n yɩ England's third university tãabã, politikã kɩtame t'a reeg kolɛjã status yʋʋmd 1836 soabã, a sẽn paam rĩung karɛtã, la a lebg Londr karɛtã sigls a yiib sʋka, baa a sẽn paam n deeg tɩ yaa kolɛj la 1990 wã la a paam tɩ b bãng-a tɩ yaa kolẽj la a paama karɛtã status yʋʋmd 2023 soabã. A paama pãng ne lagem-n-taar sẽn tar pãng ne a nin-buiidã, sẽn tar naam ne a ninã sẽn geta a ninã yelle (sa 1995), ne a Institute of Neurology (sa 1997), ne Royal Free Hospital Medical School (sa 1998), ne (sa 1998), ne a Eastman Dental institute (sẽnsa 1999), ne a School of Slavonic and East European Studies (sa 1999), n paas ne a School of Pharmacy (sa 2012) la ne a Institute of Education (sa 2014).
A UCL tara a kamb sẽn yaa kãsenga sẽn be Bloomsbury la St Pancras sẽn be Londẽ wã sʋka, n paas b sẽn tar b rãmb wʋsg la b sẽn zãmsd nebã b yĩns roogẽ wã. UCL yaa kareng 11 sẽn yaa karengã, tɩ b be karengã sẽn yɩɩd 100, karengã la b tigimsã siglgã pʋgẽ. A UCL zãada b sɛb wʋsg la a koglg zĩis wʋsg pʋsẽ, a sẽn tar n be a Petrie Archaeology Museum la a Grant Zoology and Comparative Anatomy Museum wã, la a zãada a Orwell Prize wã sẽn yaa yʋʋmdã sɛb politikã pʋgẽ. Yʋʋmd 2023/24 wã, UCL ra paamda ligri milyaar 2,03 ne ligri miliyar 538.8 sẽn yit bãngrã ligri la gilli wã pʋgẽ. [1] Yaa b sẽn naan paam b bãngrã la b bãngrã paasgo (£ 4 milyaar) la b mengã ligd sẽn tar pãng (£ 3 milyaar) n kɩt tɩ b paam ligdibliy milyaar 10 yʋʋmdã.[6]
A UCL yaa b sẽn boond tɩ " Russell Group" la " League of European Research Universities" (EERU) n tar b sull n tʋmd ne b karen-biis wʋsg tɩ b bãngd b yelle.[7] Yaa "Zõnda tãagrã" sẽn yaa tẽn-digend sẽn tar vaeesgo wʋsg sẽn be Angletɛɛr soolmã sẽn be zĩ-gõonegã pʋgẽ wã n pʋɩ.[8] A UCL tara sɛb la sɛb tʋʋm sẽn tar yõod wʋsg ne b taabã, tɩ rẽ sʋka: a UCL Press, a UCL Business la a UCL Consultants.
UCL tara karen-biis wʋsg sẽn tar yõod wʋsgo, a sẽn naag ne Mauritius luglg soaba, Japõ pipi minisr ning sẽn yãkã, b sẽn yãd DNA wã sẽn yaa bũmb ning fãa wã ned a yembr, la Coldplay sullã neb. UCL karen-biis yãa bũmb a nu sẽn yaa bõn-naandg sẽn be yĩngrã, b yãa hormoon dãmba, b meenda laab sẽn pa tar tɩrgã, la b maana yɛl wʋsg sẽn yaa sõma rũndã-rũndã. Yʋʋmd 2024 soabã tɛka,[9] neb 32 sẽn paam Nobel kũunã la Fields medallists[10] dãmb a tãabã ra yaa karen-bi-bi-bɩɩs la karen-biis sull sẽn be UCL wã.
Kibare
[tekre | teke sidgem]
B lugla a UCL yʋʋm 1826 tʋʋlg kiuug rasem 11 daarã, n na n dɩk a meng n dɩk a soab n kõ a meng n kõ a taaba.[18] A yaa zakã sẽn yaa bĩngd sẽn yaa b sẽn da tar b pʋɩtbã, b ra koosda a pʋɩtb ne ligdi 100 (tõnd sẽn zems ligdi 10,600 yʋʋm 2023) n kõ a soab sẽn yaa a soabã, sẽn boond t'a London Yunivɛrsite wã, baa ne b sẽn pa sak n deeg tɩ yaa yunivɛrsit bɩ b sẽn pa tar sor n na n paam digri wã ye.[11][12] Gʋlsi ninga sẽn yɛ a toore Londr Inivèsite pipi taoor soaba yaa a Leonard Horner, sẽn yɩ pipi bãngd sẽn wa n lʋɩt taoor Britãni wã.
Baa ne b sẽn da tẽed tɩ filozof a Jeremy Bentham n lugl UCL wã, a sẽn da tar a yõ-koglgã ra yaa ne a sẽn da na n ra paam n koos a No. 633 wã bal n na n maan bũmb ning sẽn yaa £100 sẽn maan yʋʋm 1826 n tãag 1830 wã. Yʋʋmd 1828 wã, a yãka a zoa t'a zĩnd a taoor lʋɩtb sullẽ, la yʋʋmd 1827 wã, a baoo t'a karen-biig a John Bowring yɩ Anglik bɩ Sɩdã pipi karen-saambã, la naoor a yiibã fãa a kandidã pa tõog ye.[13] La b getame tɩ b yaa UCL "rũm-rãmbã ba", bala b sẽn da get b zãmsgo la b sẽn get b vɩɩmã yell wã kɩtame tɩ b bãng b sẽn lugl b sullã neb a taab n yɩɩd fãa a James Mill (1773-1836) la a Henry Brougham (1778-1868).[14]
Yʋʋmd 1828 wã, b lugla politikã wɛɛngẽ wã sẽn yaa bũmb ning sẽn be London Inivèsite wã, la a John Ramsay McCulloch n yɩ pipi sẽn be zĩigã. Yʋʋmd 1829 wã, Inivɛrzitetã yãka Angletɛɛr pipi karen-saambã, baa ne yaa King's College London n lugl-a yʋʋm 1831 wã. Yʋʋmd 1830 wã, Londr Inivɛrsite wã lugla Londr Inivɛrsiite Skoolã, sẽn na n wa lebg Inivɛrzite Kolege Skool.[15] Yʋʋmd 1833 wã, karẽn-biisã yãka a Alexander Maconochie, sẽn yaa Rĩmã Zĩ-bɩɩg sull sɛkrɛtɛɛr n yɩ Brãtã pipi zĩ-bɩɩgã karen-saambã. Yʋʋmd 1828 wã, b sɩngame n zãmsd logtorã lekollã, la yʋʋmd 1834 wã, b tʋlgame n na n zãms logtorã.[16]
1836 hal ni 1900 – University College, London
[tekre | teke sidgem]Yʋʋm kobs sẽn looge, sẽn na yɩl n paam n bãng b sẽn yaa inivɛrsite wã la b paam n kõ b diplɩmsã, n paas sẽn na n wilg b sẽn na n kõ b noor tɩ b kõ b naaba, London Inivɛrsite rãmb sakame tɩ b naan naan wa n sigl n kõ b inivɛssite wã.[17] Rẽ kɩtame tɩ b sigl London University ne b rĩung siglg n bool-a t'a University College, London yʋʋmd 1836 noob kiuug rasem 28 wã. Daar a yembre, b naansa Londr Inivèsite wã ne rĩmã sɛbã, tɩ yɩ karen-biis nins sẽn paam b diplôme wã sɛbã sɛbã sɛb sull sẽn kõ b karen-biisa la kolɛj nins sẽn be b sɛbã, la b pʋd a Zezi karen-bi-biis a yiib n zĩnd sɛbã pʋga.[17][18] Yaa yʋʋmd 1838 la b ra paamda pipi karen-biis nins sẽn da be UCL la King's wã n paam b diplôme wã, la b kõo karen-biisi a yiib-n-soabã diplôme yʋʋmd 1839 wã.[19] Kollege wã sɩngrẽ, b ra ratame tɩ b naan zãms injenɛɛrã, la b pa yãk karen-saamb ye, hal tɩ ta yʋʋmd 1840 bɩ 1841, sẽn sɩng ne injenɛɛr karen-saamba Durham Yunivɛrsitetã (1837) la King's College London (1838). B lugla Slade School of Fine Art wã yʋʋm 1871 soabã, a Felix Slade sẽn kõ-a noor tɩ b lebg a karen-bi-bi-pugli wã.
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://web.archive.org/web/20150406213312/http://www.ucl.ac.uk/news/submit-events/events/StyleguideFINAL.pdf
- ↑ https://www.theguardian.com/education/2005/jul/29/highereducation.news1
- ↑ https://www.ucl.ac.uk/cam/sites/cam/files/migrated-files/ucl-visual-identity-poster.pdf
- ↑ http://www.secularism.org.uk/news/2012/01/students-defend-freedom-of-expression-at-university-college-london
- ↑ https://doinghistoryinpublic.org/2020/01/28/suffrage-arson-and-the-university-of-bristol/
- ↑ https://www.theguardian.com/education/2022/jun/27/university-college-london-generates-10bn-a-year-for-uk-says-report
- ↑ https://web.archive.org/web/20131202225347/http://m.hsj.co.uk/5036604.article
- ↑ https://www.nature.com/articles/nj7047-144a
- ↑ https://www.ucl.ac.uk/news/2024/oct/ucl-alumnus-and-ai-innovator-awarded-nobel-prize-chemistry
- ↑ https://www.ucl.ac.uk/maths/about/history
- ↑ Negley Harte; John North; Georgina Brewis (2018). The World of UCL. UCL Press. pp. 13–23.
- ↑ Penman, Colin (27 February 2017). "The youth of our middling rich: how egalitarian were UCL's founders? – UCL Lunch Hour Lecture". You tube. UCL Lunch Hour Lectures. Archived from the original on 2021-12-11. Retrieved 31 March 2017.Sõr-wilgda:Cbignore
- ↑ Harte, Negley (1998). "The owner of share no. 633: Jeremy Bentham and University College London". In Fuller, Catherine (ed.). The Old Radical: representations of Jeremy Bentham. London: University College London. pp. 5–8.
- ↑ "Bentham and UCL". University College London. Archived from the original on 6 March 2014. Retrieved 28 February 2014.
- ↑ Negley Harte; John North; Georgina Brewis (2018). World of UCL. UCL Press. p. 51.
- ↑ Wilson, Stanley Gordon (1923). "University College Hospital Medical School". The University of London and its Colleges: "constituting, the most wonderful aggregation of institutions to be found anywhere in the world". London: University Tutorial Press. p. 129.
- ↑ 17.0 17.1 University of London, the Historical Record: (1836–1912). University of London. 1912. pp. 7–24.
- ↑ Huber, Victor Aimé (1843). "The English Universities: From the German". William Pickering – via Google Books.
- ↑ J. S. Cockburn; H. P. F. King; K. G. T. McDonnell, eds. (1969). The University of London: The University. Victoria County History. pp. 315–344 – via British History Online.
{{cite book}}:|work=ignored (help)