Vera Songwe
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Cameroon |
| Given name | Vera |
| Date of birth | 1968 |
| Zĩ-ninga o roge | Nairobi |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | economist, businessperson |
| Field of work | economics |
| Employer | World Bank, International Finance Corporation |
| Educated at | University of Michigan College of Literature, Science, and the Arts, UCLouvain |
| Affiliation string | United Nations Economic Commission for Africa |
| Participant in | IMF 2018 Annual Meetings, IMF 2022 Annual Meetings |
| Award received | OkayAfrica 100 Women |
A Vera Songwe yaa ligd-tʋʋmd la bãn-tʋʋmd taoor soab sẽn yit Kamerõ sẽn tʋm dũni gill bank pʋgẽ yʋʋmd 1998 n tãag 2015, la yʋʋmd 2015 n tãag yʋʋmd 2017 a yɩɩ Africa nin-tũudmã la tẽn-sʋk babs taoor soab sẽn get tẽn-gãongã ligd wɛɛngẽ.[1][2] A yɩɩ pag ning sẽn yɩ pipi n lʋɩt UN wã sẽn boond tɩ Economic Commission for Africa (ECA) taoor n yɩ a sullã taoor soab sull taoor soaba.[3] Songwe masã[ wakat bʋgo? ] A yaa sull ning sẽn get Africa laog yell sẽn boond tɩ " Brookings Institution's Africa Growth Initiative.[4]
A yãadmẽ la a karengã
[tekre | teke sidgem]A Songwe tara PhD sẽn kẽed ne mathematics laog wɛɛngẽ, sẽn yi Centre for Operations Research and Econometrics la Master of Arts sẽn kẽed ne laog la laog wɛɛngẽ la Diplôme d'études approfondies sẽn kẽed ne laog laog la politics wɛɛngẽ sẽn yi Université Catholique de Louvain sẽn be Belgium. A paama a Bachelor of Arts degree ne Economics la Political Science ne University of Michigan.[5]
Karẽ-rãmbã
[tekre | teke sidgem]A Songwe ra tʋmda Federal Reserve Bank sẽn be Minneapolis, la wakat kãng bala, a ra yaa karẽn-saamb sẽn be University of Southern California. [ citation needed ]
Yʋʋmd 1998, a Songwe kẽnga Bãngr-gomdã tʋʋm zĩigẽ, n tʋm tʋʋm ning sẽn boond tɩ " La paomã boogre la laogã zãab wɛɛngẽ (PREM) ", sẽn kẽed ne Morocco la Tunisia.[6][7] A sẽn wa n na n zĩnd yʋʋm a wãn pʋgẽ, a tʋma tʋʋm wʋsg PREM sull ning sẽn get Azi yaang la Pacific soolmã yelle.[8] Yʋʋmd 2010 soabã, a Songwe ra bee Bãngr-gomdã sull sull pʋgẽ, sẽn na n sõng tɩ b paam ligd sẽn ta milyaar 49.3 n kõ tẽns nins ligd sẽn pa waoogã, sẽn na n yɩll tɩ b tõog n paam ligd n paase. A ra yaa Bãngr-gomdã siglg sẽn boond tɩ International Development Association (IDA) yʋʋm-vẽkr a 16 soabã pʋgẽ.[9]
Yʋʋmd 2011 n tãag yʋʋmd 2015, a Songwe ra yaa Afirik tẽnga taoor soab sẽn get Africa wĩndg la tẽn-sʋk yell ne tẽn-tẽns ligd sull (IFC), la tẽnga taoor soab sẽn get Senegal, Cape verde, Gambia, Guinea Bissau, la Mauritania yelle.[10] A sẽn geta bũmb ning n yɩɩda yaa ligd la ligdã zãab wɛɛngẽ, la ligd zãab sẽn yaa sõma n na n sõng n maan n paam n zã a tẽnga, la tẽn-gãongã, la koobã wɛɛngẽ.[11]
Yʋʋmd 2011 soabã, a Songwe kẽnga Africa 2.0, sẽn yaa tʋʋm-noy sẽn na n kɩt tɩ kom-bɩɩs sẽn be Afirik lagem taab n sõng tɩ Afirik tẽn-gãongã paam n kẽng taoor ne a laogã.[12] A yaa bãngd a Brookings Institution pʋgẽ[13], a Africa Growth Initiative pʋgẽ.[14] A Forbes sõdga-a yʋʋmd 2013 wa "Fãadb 20 sẽn tar pãng Africa pʋgẽ",[15] la yʋʋmd ning sẽn pʋglã, Institut Choiseul for International Politics and Geoeconomics yãk-a lame wa b "Africa taoor dãmb sẽn na n zĩnd beoogo".[16] Yʋʋmd 2015 soabã pʋgẽ, a maana lagem-n-taar ne Tony Elumelu Entrepreneurship Programme sẽn nan lugl paalmã, sẽn pʋlem tɩ b na n kõo ligd sẽn ta milyõ 100 Afrɩca kamb sẽn nan sɩngd b tʋʋma.[17]
Yʋʋmd 2015 zĩ-likr kiuugã, b yãka a Songwe t'a yɩ IFC tẽnga taoor soab sẽn kẽed ne Africa nin-buiid la Africa nin-tũusdga wɛɛngẽ.[18]
A Songwe lebga "Economic Commission for Africa (ECA) " taoor soab siglg taoor soab yʋʋm 2017 sigr kiuug rasem a 3 yʋʋm 2017 soabã.[19]
Yʋʋmd 2020 sigr kiuugã, a Songwe ne neb a taab - Nobel laureates rãmb laog wɛɛngẽ, arzitɛk rãmba, gã-rɩtba la tẽn-zẽms sull taoor dãmb - maana b sẽn tõe fãa sẽn na yɩl n sõng tɩ b zãag b mens ne b sẽn boond tɩ " purple economy " wã (" Towards a cultural renaissance of the economy "), sẽn yi Corriere della Sera,[20] El País[21] la Le Monde pʋgẽ.[22]
Sigr kiuug rasem 22 yʋʋm 2022, a Songewe wilgame t'a basa UNECA.[23]
Tʋʋmd a taab
[tekre | teke sidgem]A leb n yaa nin-yɛng sẽn kẽed ne Africa nin-buiidã sull sẽn get b nin-buiidã yidgr yelle, sẽn tũud ne Rwanda tẽnga taoor soab a Paul Kagame, la yaa nin-yɛng sẽn kẽed ne Africa nin-buiidã sull sẽn boond tɩ African Leadership Network, la Mo Ibrahim Foundation,[24] la ID4Africa.[25]
Yʋʋmd 2021 sɩngrẽ, G20 yãka a Songwe t'a na n zĩnd sull ning sẽn get dũniyã gill kom-bɩɩsã ligdi, sẽn na yɩl tɩ b tõog n segl b mens n zab ne bã-kãnga. Yaa a Ngozi Okonjo-Iweala, a Tharman Shanmugaratnam la a Lawrence Summers n na n zĩnd sull kãng pʋgẽ.[26]
Sõssã
[tekre | teke sidgem]1. Sull ning sẽn get tẽnga kamb sɛb yellã taoor soab sẽn wilg b sẽn na n maan bũmb ninga, Lusaka, Zambie, yʋʋm 2017 yʋʋm-sar kiuug rasem a 7[27]
2 Sull ning sẽn get Afirik laog yellã sẽn kõ koɛɛg Afirik laog tigrã sɩngr zĩigẽ, Addis Abeba, Etiyopi, yʋʋm 2017 yʋʋm-sar kiuug rasem a 4 [28]
3. Sull ning sẽn geta tẽnga no-rɩkr ne Afɩrɩk tẽnga no-rɩkr (CLPA-2017), Addis Abeba, Etiopi, yʋʋm-vẽkr kiuug rasem 14 yʋʋm 2017[29]
4. A Dr. A Vera Songwe, sẽn yaa nin-sabls tẽnsã sull sull taoor soab sull taoor soab la UNECA taoor soab sull taoor soaba, a sẽn zĩnd " African Continental Free Trade Zĩiga" taoor soab sull taoor soab sull sull sull 18th soabã tigsg sɩngr sasa.[30]
5. 'Tech Gender Gap' wã kʋɩlgo[31]
Sebr dãmb
[tekre | teke sidgem]1. " D zab ne zãmbã: D sẽn na n maan to-to n tõog n toeem Africa "[32]
Sõss nins b sẽn wilg-yã
[tekre | teke sidgem]1. Afrɩka ligd minisr dãmb tigrã goma ligd-rɩkrã sẽn tar yõod ne tẽn-kãnga wã yelle
2. La mauvaise gouvernance tue les jeunes africains selon la Fondation Mo Ibrahim
3. Tẽns kɩbayã pãng paasgo, SDG la tʋʋma sẽn be ECA ne Egypt sull tigsg pʋgẽ
4. A Mo Ibrahim: Afirik tẽn-kɩremsã yaa so-pakre, la pa yel-pakr ye
5. Bãngr-gomdã pʋgẽ, b wilgame tɩ b sẽn na n maan to-to n tõog n kɩt tɩ Afirik tẽn-tẽnsã zems-n-taar sẽn yaa kãseng n yɩɩdã, sẽn boond tɩ " Afirik tẽn-tẽngã zems-n-taar sẽn yaa to-to ne teedã raab sẽn yaa to-to" wa yʋʋmd 2019 tʋʋl-nif kiuugã.
6. Tẽngã pʋgẽ ligd sẽn paoodã sãamda Afirik tẽn-gãongã
7. Dũniyã kom-bɩɩsã pʋɩ-sʋk na n yɩɩ Afirik rãmba
8. B sagla Afirik tɩ b paas b bãngrã ne ẽntɛrnetã
9. Konferência diskute investimentos na economia digital
10. Na-kẽndr sẽn pa sõma wã kʋʋda Africa kom-bɩɩsã - Mo Ibrahim Foundation
11. Africa Fintech lagem-n-taar sẽn sɩng Morocco
12. Économie et développement
13. Africa sẽn yaa weoogr zĩiga sɩngame tɩ Gambi wã me sak n deeg-a
14. Gambii ratifɩka AfCFTA, n kɩt t'a kẽ tʋʋmde
15. Africa goosneema-rãmbã rat n dɩka " transformation numérique wã "
16. Bãngr-gomd sẽn yit Afirik tẽns 10 pʋsẽ: Bãngr-gomd sẽn na n sõng tɩ b tõog n zã b tẽngã sõma, la b tõog n tʋm ne-a sõma[33]
Zems-n-taase
[tekre | teke sidgem]- A Vera Songwe sẽn be Twitter pʋgẽ
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ http://www.businessincameroon.com/economy/2212-5876-young-managers-inventive-and-competent-they-are-the-pride-of-cameroon-1st-part
- ↑ https://www.un.org/en/un-chronicle/vera-songwe
- ↑ https://www.imf.org/en/News/Podcasts/All-Podcasts/2018/11/16/vera-songwe-closing-tech-gender-gap
- ↑ https://www.brookings.edu/project/africa-growth-initiative/
- ↑ https://www.uneca.org/pages/biography
- ↑ http://www.jeuneafrique.com/mag/289690/economie/a-ifc-vera-songwe-passe-chevet-secteur-prive/
- ↑ http://en.starafrica.com/news/ifc-appoints-vera-songwe-regional-director-for-west-and-central-africa.html
- ↑ http://en.starafrica.com/news/ifc-appoints-vera-songwe-regional-director-for-west-and-central-africa.html
- ↑ https://www.brookings.edu/experts/vera-songwe/
- ↑ https://www.nytimes.com/2014/08/01/us/politics/african-leaders-coming-to-talk-business-may-also-be-pressed-on-rights.html
- ↑ https://www.brookings.edu/experts/vera-songwe/
- ↑ http://www.cnn.com/2011/10/12/world/africa/africa-2-0-entrepreneurs/
- ↑ http://bigstory.ap.org/article/d18e758a66cf48fcb5b14101cebb53a7/he-heads-africa-obamas-electricity-plan-jeopardy
- ↑ https://www.washingtonpost.com/politics/obama-to-announce-expansion-of-electrification-in-africa/2014/08/05/5b241554-1cab-11e4-82f9-2cd6fa8da5c4_story.html
- ↑ https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2013/12/04/the-20-young-power-women-in-africa-2013/#2715e4857a0b3320d3797231
- ↑ http://www.businessincameroon.com/public-management/2708-5582-after-the-world-bank-cameroonian-vera-songwe-becomes-the-ifc-resident-representative-to-senegal
- ↑ http://www.cnn.com/2014/12/05/business/elumelu-entrepreneurship-program/
- ↑ http://en.starafrica.com/news/ifc-appoints-vera-songwe-regional-director-for-west-and-central-africa.html
- ↑ https://www.uneca.org/pages/biography
- ↑ https://www.corriere.it/cultura/20_giugno_07/per-rinascimento-culturale-dell-economia-dcacbef2-a803-11ea-b900-84da2a1f22a9.shtml
- ↑ https://elpais.com/cultura/2020-06-07/por-un-renacimiento-cultural-de-la-economia-el-manifiesto-de-una-veintena-de-intelectuales-para-una-nueva-epoca.html
- ↑ https://www.lemonde.fr/idees/article/2020/06/07/en-depit-de-son-importance-croissante-le-culturel-n-a-pas-suffisamment-ete-pense-comme-un-ecosysteme_6042057_3232.html
- ↑ https://uneca.org/stories/vera-songwe-steps-down-as-eca-executive-secretary
- ↑ https://www.uneca.org/pages/biography
- ↑ https://id4africa.com/advisory-board/
- ↑ https://www.mef.gov.it/en/ufficio-stampa/comunicati/2021/The-G20-establishes-a-High-Level-Independent-Panel-on-financing-the-Global-Commons-for-Pandemic-Preparedness-and-Response-00001/
- ↑ https://www.uneca.org/pages/speeches-0
- ↑ https://www.uneca.org/pages/speeches-0
- ↑ https://www.uneca.org/pages/speeches-0
- ↑ https://au.int/en/speeches/20180319/statement-dr-vera-songwe-united-nations-under-secretary-general-and-executive
- ↑ https://www.imf.org/en/News/Podcasts/All-Podcasts/2018/11/16/vera-songwe-closing-tech-gender-gap
- ↑ https://repository.uneca.org/handle/10855/24475
- ↑ https://doi.org/10.1016%2Fj.foodpol.2014.03.003