Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Verena Huber-Dyson

Soolge Wikipidiya

A Verena Esther Huber-Dyson

Verena Huber-Dyson
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipSwitzerland Tekre
Birth nameVerena Esther Huber Tekre
Given nameVerena, Esther Tekre
Family nameHuber-Dyson Tekre
Date of birth6 Sig-noy kiuugu 1923 Tekre
Zĩ-ninga o rogeNaples Tekre
Date of death12 Tuulg kiuugu 2016 Tekre
Place of deathBellingham Tekre
SpouseFreeman Dyson Tekre
ChildEsther Dyson, George Dyson Tekre
Occupationmathematician Tekre
EmployerUniversity of California, Berkeley, University of Calgary, Goucher College, San José State University Tekre
Educated atUniversity of Zurich, German School of Athens Tekre
Doctoral advisorAndreas Speiser, Rudolf Fueter Tekre

(maam a 6 yʋʋm 1923 - Maart a 12 yʋʋm 2016) yaa Swiss-Amerika matematɛk, sẽn mi a tʋʋmdã sull yel-bil la logik sẽn yaa sõma wã wɛɛngẽ.[1][2] B wilgame t'a yaa "maand sẽn tar pãng wʋsg" sẽn maan vaeesg sẽn kẽed ne aljebre la logikã sẽn pa tõe n bãng n bãng bũmb ning sẽn be sullã wɛɛngẽ wã wɛɛngẽ. A kũumã wakate, a ra yaa karen-bi-bi-poak sẽn yaa a karen-biiga Calgary, Alberta.

Biografi

[tekre | teke sidgem]

Bi-bɩɩga la b zãms-yã

[tekre | teke sidgem]

Huber-Dyson rogame n boond t'a Verena Esther Huber Neapol, Itali, yʋʋmd 1923. A roagdbã, a Karl (Charles) Huber (1893-1946) la a Berthy Ryffel (1899-1945), yaa Swiss neb[3] sẽn dog a Verena ne a ba-bi-poak a Adelheid (Heidi, 1925-1987) Atɛn, Gɛrɛk, zĩig ning kom-bõonegã sẽn da zãmsd Alemã ne Alemã gomdã, bɩ Alemã ne Atɛn lekollã, hal tɩ zabrã kɩt tɩ b lebg n wa Swis yʋʋmd 1940 wã.

A Charles Huber sẽn da yaa Soas-Põr-Põrã pʋga taoor soab n da tʋmd ne Soizie wã wã, b sẽn boond tɩ Bühler AG wã, n da tʋmd Burkĩna wã, n get zabr bi-bees sẽn be logtorẽ wã yell n getẽ. [3]A sẽn yaa ICRC nin-buiidã tʋm-tʋmd n be Ɛnd ne Ceylon wã, a ra geta Itali nebã sẽn da be b sẽn da be Burkĩna wã logtorẽ wã yelle, la a ra kẽnda Alemã ne Alibã logtorẽ sẽn be Eropã. Yʋʋmd 1945-46 wã, a yɩɩ ICRC tʋmtʋmd sẽn be Etazĩni, t'a wilg a Verena tɩ yaa zĩig a sẽn segd n yã n bãng n bãng n paase, la a pa segd n sak n bãng ye.[4][5][6]

Karẽn-bi-pugl

[tekre | teke sidgem]

A Huber-Dyson sakame tɩ b yãk-a tɩ b wa maan a doktorã poore, Princeton State Institute of Advanced Study yʋʋmd 1948 wã pʋgẽ. A sẽn maan woto wã, a tʋma sull sogsg la logik wɛɛngẽ.[7][8][9]A sɩngame me n zãmsd Biiblã Goucher College sẽn be Baltimor soolmẽ wã.

A kẽnga Kaliforni ne a bi-pugl a Katarina, n sɩng kareng San Jose State University yʋʋmd 1959, la a wa n kẽe Alfred Tarski sull sẽn get logik la bãngrã metode wã pʋgẽ California State University, Berkeley.[10]

A Huber-Dyson zãmsa karẽn-biis a taab San Jose State University, Zürich University, Monash University, la California University, Berkeley, Adelphi University, California University, Los Angeles, la Illinois University Chicago, matematɛk la filozofi wã pʋse.[11]

Sõngr b sẽn yãk tɩ b yiis

[tekre | teke sidgem]

Tõnd sã n sɩd yaa sɩda, yaa vẽeneg tɩ sɩd pa tõe n paam-a ye". Roberts 2 wã.

D sẽn maandã

[tekre | teke sidgem]

•A Haefeli-Huber, a Verena Esther (1948) sẽn yaa a sẽn da gʋlsã. A dualism as a classification principle in der abstract Gruppentheorie (Dãk-rãmbã sẽn yaa neb a taab sẽn pa tõe n bãng n bãng n pa tõe n maan bũmb toɛy-toɛy) (German) Zurich karẽn-biis roogã.

• D sẽn paam n deeg b sõorã Roggenkamp, Klaus W.; Huber-Dyson, Verena (1970). D sẽn maand bũmb ning fãa wã, d segd n maana a Zeova raabã. A Springer-Verlag. doi:10.1007/BFb0068796 yaa Dɩlla sẽn na n yɩ to-to wã A Huber-Dyson, a Verena (1991) sẽn yaa Gödel teorems:

•A Workbook on Formalization. 122 Teubner-Texte zur Mathematik pʋgẽ. B.G. Teubner Verlagsgesellschaft.

• Dɩlla sẽn na n yɩlẽ n paam n bãng b sẽn na n maan to-to wã.

Sebtiisi

[tekre | teke sidgem]