Wanjiru Kamau-Rutenberg
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Date of birth | 19 Tuul-nif kiuugu 1978 |
| Zĩ-ninga o roge | Kenya |
| Occupation | scientist |
| Employer | University of San Francisco |
| Educated at | University of Minnesota, Whitman College |
| Residence | Nairobi |
A Wanjiru Kamau-Rutenberg yaa Schmidt Futures taoor soaba. Sẽn deng rẽ, a ra yaa Afrɩka pagb siglgã siglgã sigla sigla siglgã siglg ning sẽn get b sẽn get b bãngrã la b sẽn getã (AWARD).[1] Wanjiru yaa Akili Dada siglgã sigand la taoor soaba, sẽn yaa Afrɩka kom-bɩɩsã la kom-bõoneg rãmb taoor lʋɩtb sull la San Fransisko Yuniõrba politikã karen-bi-poak sẽn da yaa taoor soaba.[2]
A KAORENGO
[tekre | teke sidgem]A Kamau-Rutenberg paama PhD politikã wɛɛngẽ Minnesotã Yuniõrgr sẽn be Minneapolis wã, a sẽn da get tẽns a taab taab taab wɛɛngẽ, sẽn kẽed ne pag ne pag zãmsg la Afrɩka siglgã wɛɛngẽ. A sẽn maan a 2008 soabã a raab ning sẽn gomd buud politikã sẽn tar pãng ne pagb noorã wɛɛngẽ wã sẽn zĩnd Kenya Demokrasi wã pʋgẽ wã goma tẽnsã sẽn pa tõe n bãng b sẽn yaa to-to wã, (b sẽn pa tõe) n bãng buud toor-toorã la b sẽn maand tẽnsã sẽn yaa tẽnsã sẽn wat n be arzɛkã pʋgẽ wã. A sẽn tũnug ne b sẽn tar tẽnsã n na n bãngẽ tɩ b sãame wã yaa tʋʋm-no-kãsemse. A ra yaa pipi sẽn tũnug ne Afrɩka rao wã sẽn paam n paam n bãngẽ wã n wilg tɩ b sẽn na n bãng tɩ b pa tõe n maan to-to wã.[3]
A paama a doktorã sẽn boond t'a "Human Letters" (Honoris Causa) ne Whitman College, Washington. A paama waoogr doktoorre[4] sẽn na yɩl n bãng a sẽn maand bũmb nins sẽn yaa sõma la a sẽn tʋmd sẽn na yɩl tɩ b zemsd b pag ne a pag ne a sɩd vɩɩm, sẽn yɩɩd fãa Afrika. A maana a sẽn sɩng n kõ a karengã yʋʋm 2017 soabã pʋgẽ.[5]
A Kamau-Rutenberg me paama kareng sẽn yaa karengã politikã bãngrã kareng Minnesota, Minneapolis sẽn paam yʋʋm 2005, la karengã karengã sẽn yaa karenga politikã kareng Whitman College, Walla Walla, Washington sẽn paam yʋʋm 2001.
A TUUMA
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2005 soabã pʋgẽ, Kamau-Rutenberg lugla Akili Dada, sẽn yaa kom-bɩɩs la kom-bõoneg sẽn yaa komd dãmb la kom-bi-bɩɩse sẽn be Nairobi, Kenya, n na n wilg tɩ b pa tar pagb sẽn get b taoor-tʋmdã Afrika.[6]
Kamã-Rutenberg yɩɩ karen-bi-poak sẽn sõngd a karen-biis a ye, San Fransisko, Kaliforni, yʋʋmd 2008 yʋʋm tusr kiuugã n tãag yʋʋmd 2014 yʋʋm tusr.[7] A sẽn da wa n be a karẽn-biisã pʋgẽ, a lʋɩɩsa a toog International Aid and Development politikã, Global Philanthropy politikã, Afirik politikã, International Relations, Rags politikã la b sẽn boond tɩ étni wã wɛɛngẽ.
Kamã-Rutenberg yɩɩ tẽn-zẽms taab karen-saamb Hekima University College, sẽn yaa Katolik Afrɩka Wẽrbɛg karẽn-biis karẽn-kẽndre, Nairobi, Kenya, yʋʋmd 2013 yʋʋm-rɩt kiuugã n tãag yʋʋm-rãmb-naabr kiuugã.
Yʋʋmd 2014 tʋʋlg kiuugã, b yãka a Mart tɩ yɩ Afrɩka pagb sẽn tʋmd ne b tigimsã la b bɩɩsgã taoor soaba.[8] AWARD rɩka ligdi siglgã bãngdb la bãngdb la tigims sull dãmb la tigimsã tʋʋmde, n paas b tõog n tõog n kɩt tɩ b bãngd siglgã tʋʋmde, tɩ b tõog n paam arzɛk sẽn kẽed ne b taabã, la b tõog n maan b sẽn tõe n maan b tʋʋmdã Afirikã. Yʋʋmd 2017 wã, AWARD wilgame tɩ b na n maana [9]"One Planet Fellowships",[10] sẽn yaa ligd milyõ 20 la yʋʋm 5 n na n kẽes b toog bãngdb 600 sẽn tʋmd n na n sõng Afrɩka kom-bõonegã tɩ b tõog n mao ne yɛl sẽn toeemd tẽngã.[11][12]
A Wanjiru tara tʋʋm wʋsg taoor lʋɩtb sull pʋgẽ, la a ket n tʋmdame.[13][14] Yʋʋmd 2021 wã, b yãka-a lame tɩ b kẽes a meng Landesa taoor lʋɩtb sullẽ, sẽn yaa dũni gill sẽn yaa nin-kãseng n tar tẽnga pʋga tʋʋmde, la Syngenta Fondã taoor lʋɩtbã sullẽ.[15] A leb n yaa Afrɩka rɩɩb kũunã sor-wilgr sullã pʋgẽ, Wangari Maathai Foundation taoor lʋɩtb sullã pʋgẽ, la Whitman College taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtbg sullã pʋgẽ.[16]
A Kũun la waoogre
[tekre | teke sidgem]- 2003: MacArthur Doctoral Fellow], Interdisciplinary Program on Global Change, Sustainability and Justice, Doctoral Research Fellowship, University of Minnesota[17]
- 2010: Winner, Marketplace of Ideas, United Nations Alliance of Civilizations, Rio de Janeiro, Brazil
- 2011: Thomas I. Yamashita Prize, Center for the Study of Social Change, University of California at Berkeley[18]
- 2012: 100 Most Influential Africans, New African Magazine[19]
- 2012: Champion of Democracy] in East Africa, Ford Foundation[20]
- 2012: White House Champion of Change, United States White House and the United States Department of State[21]
- 2013: Africa's Most Influential Women in Business and Government, Winner, Civil Society category, Nairobi.[22]
- 2014: Top 40 women under age 40, Business Daily, Nairobi, Kenya.[23]
- 2016: Africa's Most Influential Women, New African Magazine, London, U.K[24]
- 2017: Doctor of Humane Letters (Honoris Causa), Whitman College, WA USA[25]
- 2018: Archbishop Desmond Tutu Leadership Fellow, African Leadership Institute, Oxford University, & Cape Town, South Africa[26]
- 2018: 20 Faces of Science, Africa Science Week, Kenya[27]
- 2021: 100 Most Influential African Women, Avance Media[28]
- 2021: 27 Inspiring Women Reshaping the Food System[29]
- 2021: 100 Most Influential Women in Gender Policy, Apolitical[30]
A BIBILOGRAFI
[tekre | teke sidgem]Sõsg nins b sẽn kõt sebrã la zʋrnallã pʋgẽ wã
Mbo'o-Tchouawou, Michèle; Mulei Musembi, Leornard; Bayene, Hailemichael & Kamau Rutenberg, Wanjiru (sabla 30, 2019). "Sẽn-kẽemã: Bãng-y bũmb nins sẽn kɩt tɩ b tõe n maan b toorẽ wã". A R. Quisumbing, Agnes la Meinzen-Dick, a Ruth Suseela (dĩis-n-taase). Yʋʋmd 2019 wã tendensã la yɛlã sẽn yaa to-to wã kɩbay: Rɩt-paal sẽn yaa to ne to Afrɩka tẽn-tẽnsã: B sẽn dɩk b mens n kõ-bã n tɩ ta b sẽn paam b sẽn na n wa n paam b mensã. Bãngr-gomdã wɛɛngẽ b sẽn maan bũmb ninsã Sebr 32-43. Dɩlla sẽn na n yɩ to-to wã Nkwake AM, Kamau-Rutenberg W, Mentz M (2017). "Bõn-kaoodbã sẽn get b sẽn na n maan bũmb ning n sõng tɩ b bãngd pagb sẽn segd n yɩ taoor dãmba la b tõog n keng b mens n paase Afrika tẽn-gãongã pʋgẽ". B sẽn yiis b sɛbã pʋgẽ wã, b wilgame tɩ b tara zu-loees wʋsg ne b sẽn tõe n maan bũmb ninsã. 2 (1) Kamau-Rutenberg, Wanjiru (tʋʋmd 17 wã yʋʋm 2009). "Watu Wazima: A gender analysis of forced male circumcisions during Kenya's post-election violence". b sẽn maand ne Internetã: Afirik rãmb koe-moonegã. B sẽn yiis yʋʋmd 2020 novanm kiuug rasem 1 wã. A Kamau, C. W. (maar 2006). "Kenya ne zabr ning sẽn be beed ne zãmbã". B sẽn get Afirik politikã wɛɛngẽ wã. 33 (107): 133-141. D D D D
SEBTIISE
[tekre | teke sidgem]- ↑ https://web.archive.org/web/20140806114210/https://www.cgiar.org/consortium-news/internationally-recognized-african-woman-leader-named-as-new-award-director/
- ↑ "The African Century". Whitman Magazine. Sierra Dickey. 22 August 2016. Retrieved 1 May 2018.
- ↑ https://africanarguments.org/2009/07/17/watu-wazima-a-gender-analysis-of-forced-male-circumcisions-during-kenyas-post-election-violence/
- ↑ https://www.whitman.edu//newsroom/archive/2017/2017-commencement
- ↑ https://www.whitman.edu//newsroom/archive/2017/commencement-speaker-2017-recap
- ↑ http://akilidada.org/about/
- ↑ https://www.usfca.edu/news/nonprofit-founded-usf-prof-honored-un
- ↑ https://awardfellowships.org/the-one-planet-fellowship/
- ↑ https://www.landesa.org/seniorship-level/board-of-directors/
- ↑ https://africafoodprize.org/zt_team/dr-kamau-rutenberg/
- ↑ https://wangarimaathai.org/about/
- ↑ https://www.whitman.edu//president/presidents-advisory-board
- ↑ https://web.archive.org/web/20211024172614/https://africanclimatefoundation.org/advisory-council/
- ↑ "Video". www.youtube.com. 6 December 2019. Retrieved 21 November 2020.
- ↑ http://www.mamopanel.org/about/panel-members/wanjiru-kamau-rutenberg/
- ↑ "Demokrasia Yetu" (PDF). www.twaweza.org. Retrieved 21 November 2020.
- ↑ "Alumni". Interdisciplinary Center for the Study of Global Change. 25 September 2013. Retrieved 19 November 2020.
- ↑ "Archived copy" (PDF). Archived from the original (PDF) on 14 February 2019. Retrieved 13 February 2019.
- ↑ https://news.berkeley.edu/2011/04/21/2011-yamashita-prize/
- ↑ https://newafricanmagazine.com/3378/
- ↑ https://www.fordfoundation.org/the-latest/news/ford-foundation-announces-champions-of-democracy-awardees/
- ↑ https://obamawhitehouse.archives.gov/microsite/blog/31387?page=139
- ↑ https://www.businessdailyafrica.com/Top-40-Under-40-Women-2014/539444-2355036-d2wgiv/index.html
- ↑ http://venturesafrica.com/these-are-the-new-african-women-in-2016/
- ↑ https://alinstitute.org/tutu-fellows/fellows/2018-fellows
- ↑ https://alinstitute.org/tutu-fellows/fellows/2018-fellows
- ↑ https://web.archive.org/web/20190214115611/https://www.africascienceweek-kenya.org/selected-scientists-1/2018/12/3/dr-wanjiru-kamau-rutenberg
- ↑ https://100women.avancemedia.org/
- ↑ "Celebrating International Women's Day 2021". Food Tank. 4 March 2021. Retrieved 19 October 2021.
- ↑ https://apolitical.co/list/en/gender-equality-100