Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Waris Dirie

Soolge Wikipidiya
Waris Dirie
neda
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipSomalia, Austria Tekre
Name in native languageWaris Diriye Tekre
Given nameWaris Tekre
Family nameDirie Tekre
Date of birth21 Zĩ-likr kiuugu 1965 Tekre
Zĩ-ninga o rogeGalkayo Tekre
Native languageSomali Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, German Tekre
EmployerUnited Nations Tekre
Position heldUNESCO Goodwill Ambassador Tekre
ResidenceGdańsk Tekre
Work period (start)1998 Tekre
Ethnic group Tekre
Magnum opusDesert Flower Tekre
Award receivedLegion of Honour, German Africa Prize Tekre

Waris Dirie (Somali: Waris Diiriye; sẽn dog yʋʋmd 1965 tʋʋlg rasem 21 wã) yaa Somali mamd, gʋlsd, aktor la ned sẽn maand b mensã tʋʋm sẽn zab ne pagbã sẽn maan b yĩnsã wẽnga. Yʋʋmd 1997 n tãag 2003, a yɩɩ UN tẽn-tʋmd sẽn kɩɩsd b sẽn maand tɩ b maand b mens tɩ b maand tɩ b pa maand b mensã. Yʋʋmd 2002 wã, a lugla a meng siglgã sẽn boond tɩ Desert Flower Foundation wã. A paama kũun wʋsg sẽn wilgd t'a tʋmda ne a tʋʋm nins sẽn wilgd tɩ b tõe n sãama b pʋg-paalgã kʋɩl-pugl sẽn yaa kʋɩlgã, a sẽn tar n be ne a Chevalier de la Légion d'Honneur (2007).

A rogame Somali, n kẽng Londre, n sɩng a modɛlgã tʋʋmde. A ra yaa mak-sõngd sẽn tʋmd ne teed sẽn yaa sõma n yɩɩd wa a Chanel, Levi's, L'Oréal la Revlon. A Dirie yaa nin-soab a yembr n yɩ pipi nin-yood sẽn zĩnd tɩ b na n moon tɩ b naaga a Zeova. Yʋʋmd 1987 wã, a Dirie yɩɩ rol sẽn pa tar yõod wʋsg James Bond filimã pʋgẽ.

Yʋʋmd 1997 wã, a modɛlgã sẽn da yaa sõma n ta zĩig ning, a Dirie goma ne pagb zʋrnallã Marie Claire wã tɩ b bãng-a tɩ b kɩtame t'a ra wa maan bũmb a ye a bi-bɩɩg wakate. A kɩtame tɩ b bãng tɩ b tõe n sõng-b tɩ b bãng b sẽn maand bũmb nins sẽn pa zems ne b sẽn maandã. A pipi sebr ning b sẽn gʋlsã, "Wɛsga pɩʋʋg" (1998), yaa a meng vɩɩmã sebr sẽn lebg tẽn-tẽngã sebr sẽn paam n sɛgd n yɩɩd milyõ 11 dũniyã gill zugu, la a sẽn kɩt tɩ b gʋls filim ning "Wɛsa pɩʋʋg", (2009).

A vɩɩm sɩngri

[tekre | teke sidgem]

A Dirie rogame n yaa bi-ribl piig la a yiibu pʋgẽ, n kẽ zak a ye pʋgẽ, yʋʋmd 1965 Galkayo soolmẽ wã. A yʋʋr sẽn boond t'a Waris wã rat n yeelame tɩ weoog bugum.

A Dirie wilga a meng vɩɩmã pʋgẽ tɩ a bi-ribla sẽn da tar yʋʋm a naas n pãb-a wã. [1] A Dirie sẽn paam n kʋ-a wã poore, b maana a noorã tɩ b yiis a noorã la b gãneg a vulva wã, n tũ ne buud-goam sẽn yaa yɩlem (taharah) la yãnd (ebwaye).[1] A Dirie yeelame t'a sẽn da na n maan woto wã, b kɩtame t'a yã a ninã, la a tõog n maan woto ne a yĩns a taabã. A yeelame: "Wõnda yaa wa ned sẽn na n kẽe a woto, wall a sã n kao a nugẽ, sã n pa rẽ bɩ a yaa a yĩngã zĩig sẽn yaa to-to wã". A wilgame tɩ a meng yaa ned sẽn pa mi a meng n miẽ tɩ a pa miẽ ye. [2]

A sẽn wa n tar yʋʋm piig la a tãab wã, a zoe n kẽnga we-raoogã n kẽng Mogadishu, n na n põs kãadem sẽn da be a sẽn na n kẽ kãadem ne a sẽn tar yʋʋm 60 n yaool n pa le tõe n põs ye.

A yaab a ye, sẽn da yaa Somali tẽn-tʋmd sẽn da be Etazĩni wã ra baoodame tɩ b na n sõng-a t'a tʋm-tʋmdã. A ziirã sõng-a lame t'a sɩd-biigã rɩk-a n kẽng Londõ, n tɩ tʋm a ziirã zakẽ n paam yaood bilf ye. A malɛkã sẽn wa n na n sɩnga yʋʋm a naasã poore, a Dirie yiime n tɩ zĩnd roog wʋsg pʋgẽ, n yaool n wa rɩk kamb sẽn be YMCA pʋgẽ.[3][4]

A tʋʋma

[tekre | teke sidgem]

A sẽn tar yʋʋm 18, fotograaf a Mike Goss n yã a Dirie t'a gũuda a sẽn na n wa maan bũmb ning a bi-puglã lekollẽ wã. A Goss kɩtame tɩ kambã lebg n lebg b goama, n kɩt t'a Dirie yɩ mak-sõng n kõ-a. Rẽ poore, a sõng-a lame t'a tall a tʋʋm-no-kãnga n tall a meng n tall a sẽn tõe n sõng-a to-to, baa ne modɛl dãmb wʋsg sẽn yeel tɩ "bũmb ka be modɛl sẽn yaa zũnd ye". A pipi modɛl tʋʋm a yembr yaa a Terence Donovan sẽn maan-a fot yʋʋmd 1987 ne modɛl a Naomi Campbell sẽn da pa mi wakat kãnga Pirelli kalandɛɛrã pʋgẽ wã. Rẽ poore, a Dirie modɛlgã tʋʋmde, la a lebg modɛl sẽn tar zu-noog n na n zĩnd b sẽn da maand piblisite wã pʋgẽ, sẽn tar teed sẽn tar yõod wʋsg wa Chanel, Levi's, L'Oréal la Revlon.[3][4]

A Dirie yaa nin-soab a yembr sẽn yɩ modɛl n yɩ pipi nin-soaba sẽn zĩnd Olay wã pʋɩ-sʋka pʋgẽ. [5] A wilgame tɩ yaa a modɛlgã la a nong n nong n maand woto, la a pa tagsd a sẽn na n maan to-to wã yell ye. A yeelame tɩ yaa "a sẽn nong n maan to wã yĩnga". [5] A sẽn da yaa tẽng-n-tɩr neda, la a sẽn da pa rɩt sõma wã kɩtame t'a gãneg a nao wã. A sẽn wa n na n maan tɩbgr tɩ b maneg-a wã, a koloogã ra zoe n yaa sõma, la b pa tõe n maan-a ye. Wakat sẽn looge, a rɩka a nao wã n kẽes a meng a meng pʋgẽ, n wa yã tɩ yaa a nomadã sẽn yɩ bũmb ning sẽn wilgd a sẽn yɩ nin-buiidã la a sẽn yaa a Afrɩka yagengã.[5] Yʋʋmd 1987 wã, a Dirie yɩɩ rol sẽn pa tar yõod wʋsg James Bond filimã pʋgẽ. A leb n zĩnda Londr, Milan, Paris la New York wã, la a zĩnda mode zʋrnallã sẽn yaa Elle, Glamour la Vogue wã pʋsẽ. Yʋʋmd 1995 wã, b maana BBC filim sẽn boond tɩ A Nomad in New York sẽn gomd a modɛlgã yelle.  [3][4]

A Dirie sẽn paam tɩ b maand maand maand sẽn yaa toog ne-a wã poore, a baoo logtoɛɛmb wʋsg saglg la a pa rat n gom a bi-pogs sẽn maan bũmb ning sẽn kɩt t'a pa tarẽ wã yell ye.[6] A wa n yãee logtor n na n le puk a vulva wã. [7] Rẽ poore, a pa le yãend tɩ menstruation bɩ urination yaa toog ye. [6] A wilgame tɩ yaa "vɩɩm paalga" la b toeemã. [3][4][8] Yʋʋmd 1997 wã, a sẽn da yaa model n yɩɩd a taabã, a goma ne pagb zʋrnallã a Marie Claire sẽn boond t'a Laura Ziv n wilg a sẽn maan FGM wã a biiga, a sẽn wa n tar yʋʋm a nu wã, a ne a saam-bi-pogs a yiibã. Yʋʋmd kãng menga, a Dirie lebga ONU tʋm-tʋmd sẽn na n sõng tɩ b yiis b mens tɩ b yãk b mens n maan b kongre.[3][4] A wa n kẽnga a ma wã nengẽ a Somali tẽnga.[9]A yeela a ma t'a kẽnga a pʋgẽ n na n maan ned ning a sẽn mi t'a na n maan FGM wã, la a ma wa n kos-a sugri t'a kɩt t'a paam tɩ b maan-a tɩɩmã. [10][3]

Yʋʋmd 1998 wã, a Dirie gʋlsa a pipi sebr ne a sẽn yaa pisig sẽn pa gʋlsd sebr ning sẽn boond t'a Cathleen Miller: "Wẽnnaam sẽn pa maand bũmb nins sẽn be weoogẽ wã", sẽn lebg sebr sẽn da paam n yɩɩ sebr sẽn da yao n yɩɩd tẽns a taabã. Sẽn yɩɩd seb-vʋʋs milyõ 11 n da paam n koos dũniyã gill zugu, la yaa Alemayn bal n da paam seb-vɩɩs milyõ a tãabo.[11] A publisga sebr a taab sẽn tar tõogo, a sẽn tar Wilgr Zĩisẽ, Lɛtr sẽn kẽed ne m ma wã la Wilgr Bi-bõonegẽ. A Dirie publisga a yiib-n-soabã, a Desert Dawn, yʋʋmd 2002, a sẽn maan yʋʋm a naas a pipi wã poore.  Yʋʋmd kãng menga, a lugla Wilgr Bugs Fondã Vĩẽnẽ. A Zeova Kaset rãmbã sẽn get b kongrã yell b sẽn maand dũniyã gill zugã, b tigimdame n na n sõng neb nins sẽn namsdã.[12] Yʋʋmd kãng menga, a paama Corine Literature Prize.

Yʋʋmd 2004 wã, a paama Mikhail Gorbachev sẽn kõ-a "World Social Award" wã pʋg-sadb sẽn be Hamburg, Alemaynã pʋgẽ.  A Dirie sɩngame n na n maan sõsg n wilg tɩ b pa segd n maan tɩ b maan b mens kongre. A Autiri wã tẽnga taoor soab a Heinz Fischer kõo a Romero kũunã a Autiri Katolik Remsã yʋʋr yĩnga. Yʋʋmd 2006 wã, a goma ne b sẽn tigim b taabã b sẽn tigimd b taabã b minisr dãmb sẽn be EU tẽns a taabã wã Brusɛllẽ wã.[13] Rẽ poore, b kɩtame tɩ b yãkd zabr ne pagbã sẽn maand b yĩnsã gãagrã, tɩ b paasd b noyã, la b sɩng b tʋʋm wʋsg b sẽn na n maan n kogl b mens ne b kambã.[14] Yʋʋmd 2007 wã, Arab televiziõ wã sẽn boond tɩ Al Jazeera boolame t'a Waris Dirie kẽng Riz Khan sẽn na n wilg b sẽn dat n sõsd ne nebã. A goma ne Arab televiziõ wã taoor n wilg tɩ yaa a soab n gomd "Rɩk-yẽ-yãkrã" yelle.

Yʋʋmd 2009 wã, b yiis-a-la filim ning sẽn boond tɩ Desert Flower, sẽn yit Waris sebrẽ wã. A sẽn boond tɩ "Desert Flower" wã pʋgẽ, a sẽn yaa Etiopi wã model-kãsengã a Liya Kebede. [15] A Sherry Hormann n wilg filimã. Oscar-soabã sẽn paam-a Oscar wã, a Peter Herrmann n yiis-a.[16] A Benjamin Herrmann ne a Waris Dirie ra yaa saam-bi-bɩɩs-dãmb.[17]

Sõng-n-taar tʋʋm la koe-moonegã

[tekre | teke sidgem]

A Dirie ra maanda koe-moonegã wʋsg n na n wilg tɩ b pa rat n maan pagb sẽn na n maan to-to wã wẽnga. Yʋʋmd 2002 wã, a Dirie lugla Wilgr Buug Fondã sẽn be Vẽnna, sẽn yaa sull sẽn dat n kɩt tɩ pagbã rog-n-tɩrsã sa dũniyã gill zugu. B sẽn kõ ligd n sõngd b tʋʋmdã, b kõta ligd wʋsgo. A sɩngame me ne " Desert Dawn Foundation ", sẽn get ligd sẽn na yɩl n sõng b karen-biis la b logtorã b sẽn boond tɩ Somali wã pʋgẽ,  la a sõngda " Zeitz Foundation ", sẽn yaa siglgã sẽn get b sẽn na n tall pãng la b kogendã yelle.[4]

Yʋʋmd 2009 yʋʋm-yɛr kiuugã, a Dirie lebga PPR Fondation pour la Dignité des Femmes la ses droits wã sigand a ye, sẽn yaa Frans tẽnga gãda a François-Henri Pinault ne a pagã, Hollywood pʋg-soabd a Salma Hayek sigand a yembr. [18] Yʋʋmd 2010 wã, a ra moondame ne "Stop FGM Now" ne Berlin agentɛɛrã a Heymann Brandt de Gelmini. [19] Yaa ne rẽ la b paam n paam "Govɛrneerã sẽn be Alemaynã wã n kõ-b "Governã sẽn yaa goosneerã sẽn get bũmb nins sẽn pa maand ne b taabã" ning sẽn yaa "Gov. "Bãag ne Afrɩka pagb" tũu ne yʋʋm 2011 sẽn zĩnd ne Hamburg bãagã Jung von Matt ne futã yel-gɛt a Mey. [20]

Yʋʋmd 2014 wã, b sẽn fãag-a wã, b sɩng n maana "Save A Little Desert Flower" (Wõosg-y Wõosg tɩ b yi n kʋ-a) programã.[21][22]

Yʋʋmd 2019 tʋʋlg kiuugã, b maana "FGM wã sɛɛb" koe-moonegã ne Brãsikã sẽn boond tɩ Coco de Mer.[23] A Dirie yɩɩ fotã sẽn na n yɩ a Pamela Anderson pʋɩɩr soaba. A Rankin me kɩtame tɩ b tall fotã sẽn yaa a Rankin n tall a rolgã.[24][25]

Wilgrã-bloom Centre wã Europẽ wã fãa, b be n getẽ tɩ:

Yʋʋmd 2013 sɛt kiuug rasem 11 wã, a Dirie sẽn yaa a sẽn yaa a babg soabã, a tʋmba dũni gill pipi logtor sẽn get b sẽn maand b sẽn maand tɩ b maand b sẽn pa tõe n maan bũmb ninsã yelle. A Zeova Kaset rãmbã sẽn getẽ tɩ b sẽn paam n na n paam n kõ-a wã, b kõo a Zeova Kaset rãmbã lisgu.[26][27]Yʋʋmd 2014 soabã pʋgẽ, b lugla a Zĩ-raoogã Pugl-pugl-tʋʋmdã zãmsg zĩiga sẽn yaa tɩrsã, gynaeologs, urologs la bãad-n-soaba yĩnga, Amstɛɛrda ne Zĩ-roogã Pugli BENELUX. B lugla Skarneviya sa-kẽeng tẽn-tẽngã zĩiga yʋʋmd 2015 ne Karolinska University Hospital sẽn be Stockholm. Yʋʋmd 2017 wã, b yikame n na n maan t'a paam n sõng pagbã tɩ b paam n paam n kõ b mens rɩɩb. Yʋʋmd 2017 yʋʋm-rɩt kiuugã, Frans tẽnga taoor soab a Emmanuel Macron n tɩ yã-a. [28] Yʋʋmd 2016 wã, a Dirie ne a Desert Flower Foundation sull yãka yam n na n maan tɩ "Tõnd zãmsg Afrɩka" wã yɩ b tʋʋmdã zĩigẽ. Yaa ne "Save A Little Desert Flower" sẽn yaa b sẽn na n sõng-b tɩ b tõog n fãag kom-bõoneg 1,000 ne b sẽn na yɩl tɩ b ra wa maan b mens tɩ b pa naag n kʋ-ba.[29][30] B wilgame tɩ b na n maana "Sẽn-soab-rɩtgã" lekoll a tãabã yʋʋmd 2019 sɩngrẽ. [31] A Diries Desert Flower Foundation me tara "Safe House" sẽn na yɩl tɩ b kogl b rãmbã. Yaa ne sɛb-bibliyɛɛr la kom-teer b sẽn boond tɩ computer centre wã me. Sẽn paase, b na n pʋɩ-b-la lekoll 34 sẽn be Sierra Leone wã wã kopi 10 000 ne Desert Flower lekollã sẽn yaa "M Afrique - Le voyage" (Mam Afrɩka - Zʋg-yãg-yãgã) sebrã.

A Dirie paama kũun wʋsg a tʋʋm ning a sẽn maand a nin-buiidã yĩnga, la a paama sebr wʋsg sẽn tar yõod wʋsg:[32][33]

Pag sẽn yaa yʋʋmdã naaba (1998) Glamour seb-gʋlsdã sẽn kõ-a.[34] 

A Corine Award (2002) sẽn yaa Alemãnd sebr raab sull ning sẽn get sebrã raab yellã kũun. [35]

Rɩk-y n ges-y b sẽn kõ-b b sẽn paam b pagbã kũunã (2004) sẽn yit SSSR taoor soab a Mikhail Gorbachev nengẽ.[36]

A Katholik Tigengã kõo a Bishop Óscar Romero kũun (2005).[37]

A yaa "Chevalier de la Légion d'Honneur" (2007), sẽn yit Fransi tẽnga taoor soab a Nicolas Sarkozy nengẽ.[38]

Prix des Générations (2007) sẽn yit dũni wã neb sull nengẽ. [39] A Martin Buber sãnemde, Euriade Foundation (2008),  sẽn da lugl a Werner Janssen yʋʋm 1981.[40] [41][42]A sẽn maan bũmb ning a sẽn maan n wilg t'a yaa nin-tɩrɩka, a paama Itali tẽnga taoor soab sãnemde. [43][44][45][46]

A meng vɩɩm

[tekre | teke sidgem]

Sẽn kɩɩsd nebã sẽn tẽedã, a Dirie pa be ne a Somali model a Iman ye. A Dirie yeela a sebr a Desert Flower pʋgẽ tɩ a Iman ma ra yaa a ma-poak a zoa sẽn da be Londẽ wã.

Yʋʋmd 2009 wã tɛka, a Dirie zĩnda Gdańsk, Pɔɔll tẽnga. A leb n zĩnda Vẽnna wakat bilf pʋgẽ. A yaa bi-ribl a yiibu ma, a Aleeke ne a Leon. Yʋʋmd 2005 wã mars tɛka, a Dirie yaa Austri wã ned sẽn yaa tẽng ning sẽn yaa a soab ye. [47]

B sẽn maan bũmb ning n kɩt tɩ b kʋ-a la b kʋ-b yʋʋmd 2004 tʋʋlg kiuugã, b kʋ-la a Dirie a roogẽ Vẽnna. B yõka bi-puglik bi-pɩɩg sẽn tar yʋʋm 26 n tɩ yõk-a, a sẽn da wa n yã-a wã, n na n kẽng Eropã n tɩ kẽ a roogã, a sẽn kẽed a naab a yaoogã pɩʋʋngẽ wã. Polɩɩs gom-biis n yeel woto: "A yɛɛsame, t'a bas-a lame tɩ b kẽ". A Dirie sã n wa lʋɩ tẽnga, a sãame tɩ b pa le namsd-a wʋsgo. Rẽ poore, ned ning sẽn kʋ-a wã kẽe taksi n yi n na n lebg n wa kʋ-a.[48] B yõka a soabã, a yagensã sẽn bool polisã, la b kɩtame t'a ra wa kẽes a toog kiuug a nu. B wilgame tɩ ned ning b sẽn da tẽedã yãa a Dirie kiuug a yoob sẽn deng rẽ, a saam-biigã sẽn da tʋmd a sẽn da be a Roaldã wã wã.[49] A kẽe roogã pʋgẽ n wʋk a fuugã teed[50]

Filmografi, sɛb la mizik

[tekre | teke sidgem]

Filmsã

[tekre | teke sidgem]
  • The Living Daylights (1987) - In the 15th James Bond film, Dirie plays Waris Walsh in a supporting role.
  • A Nomad in New York (1995) - BBC documentary about the career of Waris Dirie.
  • Desert Flower (2009) - drama based on her autobiographical novel and bestseller.

Wilgr naaga (1998) ne a Cathleen Miller sebrã sẽn gomd a Dirie sẽn maan to-to wã, a sẽn zoe n zoe n kẽng Somali we-raoogã pʋgẽ, la a sẽn lebg supermodel sẽn tar yʋʋr dũniyã gill zugã, lebga tẽn-tẽngã raab n yɩɩd n yiis n yiis n yɩɩd sɛb 50 sẽn tar lisens n yiis. Sẽn yɩɩd milyõ 11 n da paam n daag dũniyã gill zugu, la yaa Sakã pʋgẽ bal n da paam milyõ 3 (Spiegel sẽn da tar n daag n daag zĩig ning n daag yʋʋmd 1999 yʋʋmdã pipi daar n tãag yʋʋmdã pipi daag n tãag yʋʋmd 1999 wã, la yʋʋmd 1999 yʋʋm-nif kiuug rasem 25 n tãag kiuug rasem 18 wã). A D. D. D'Haem sẽn zoe n yi wã yʋʋm 20 poore, a Dirie yãka yam n na n tɩ tɩ tɩ yã a zakã rãmb Somali. Yaa yel-beed sẽn yaa toogo, bala Soamaly wã yaa zabr sẽn be beẽ la kom sẽn namsd-a yʋʋm wʋsg pʋgẽ. A sebr a yiib-n-soabã me yaa sebr sẽn da na n yɩ n yɩɩd n yɩɩd b sẽn da nong n yɩɩdã tẽn-zẽmsẽ (a sẽn zĩnd n yɩɩ pipi zĩig Spiegel seb-n-taagrã pʋgẽ yʋʋmd 2002 yʋʋmd 4 rasem 8 n tãag yʋʋmd 4 rasem 28 wã, la yʋʋmd 2002 yʋʋmd 5 rasem 13 n tãag yʋʋm 6 rasem 23 wã) la a sẽn yã a sẽn kẽng a tẽngẽ wã. A DIRIE sẽn yiis a tãabã n yiis a Desert Children (2005) wã kɩtame tɩ b sɩng b sẽn boond tɩ FGM wã zab Eropã fãa pʋgẽ. Pa Afrik bal la b maand tɩ b yĩnsã sãame, la tẽns nins sẽn be tẽns a taab pʋsẽ me. A wilga ned ning sẽn paam-a wã la a sẽn maan-a wẽngã, a sẽn maan vaeesgã, a sã n wa paam n maan to-to la a tõog n maan to. A Dirie yeela woto a ma wã sɛbã zug: "Bõn-kãngã yaa mam sebr sẽn yaa sõma n yɩɩd fãa. Yaa sãnem-wẽns n ka rat n sãoog ye. Mam da rat n bãnga m ma wã n kõ-a sugri, la m ra segd n bãngame tɩ nonglem ne namsgã yaa bũmb sẽn pa tõe n welg ye. Bʋg-kãngã pʋgẽ, yaa toog la m paamame". Saving Safa (2013) A Safa sẽn yaa bi-bõoneg yita Djibouti. A sẽn dog tẽng-bilẽ wã, b yãka-a lame t'a wa maan wa Waris Dirie sẽn da yaa biogra wã pʋgẽ. A sẽn maan bũmb ning sẽn kɩt tɩ bi-pugl-kãngã kẽ bãong ne pãng wã kɩtame tɩ nebã yãb dũniyã gill zug filim dãmb pʋsẽ. D vɩɩmã pʋgẽ, a Safa ket n pa sãam ye. A Dirie sũur sãama wʋsg a sã n wʋm t'a Safa na n paama a yĩn-vɩɩsã kʋɩlem. A maanda a sẽn tõe fãa n fãag bi-puglã ne tʋʋm-kãnga. A Dirie ne a sull ning sẽn get a Afirikã - a sẽn kẽed ne wã (My Africa - The Journey) yiisda a pipi kareng sebr sẽn na yɩl n paam kambã sẽn be Afirik lekollẽ wã. Sebrã wilgda "wõog-wõog kʋɩl-kãsengã" Waris ne a ba-biig a Mo kibarã. B kẽnga sor n na n bãng b Afrɩka. B sẽn wa n maand b sãambã, b bãngda Afirik tẽngã la a bõn-naandsã. Sẽn paasd kibarã, seb-kãngã me tara zãmsg wʋsg sẽn wilgd kambã sẽn tõe n karem la b gʋls to-to.

Yɩɩllã
[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 2019 tʋʋlg kiuug rasem 7 wã, a Waris Dirie sẽn be be wã taoor, b wilgame tɩ a vɩɩmã kibar sẽn yaa kãseng n na n lebg mizikal. [51] A yaa Alemayn filim-gʋlsd a Gil Mehmert (a sẽn lebg a Sönke Wortmann filimã "Das Wunder von Bern" yɩɩl-gʋlsda, 2014). A Frank Ramond gʋlsa yɩɩl-kãnga, la a Uwe Fahrenkrog-Petersen (a Nena sẽn gʋls "99 Luftballons" wã) yɩɩl-kãngã. Yʋʋmd 2020 tʋʋl-nif kiuug rasem 22 wã, b wilga yɩɩlã ne a Waris Dirie sẽn be St. Gallen teetrẽ wã.  [52][53]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. 1.0 1.1 Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
  2. Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Stellan Consult Limited (2008). "Desert Flower". Parents (265–270): 76.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Stange, Mary Zeiss; Oyster, Carol K. (2011). Sloan, Jane E. (ed.). Encyclopedia of Women in Today's World, Volume 1. SAGE. p. 402. ISBN 978-1412976855.
  5. 5.0 5.1 5.2 Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
  6. 6.0 6.1 Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
  7. Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
  8. https://www.reuters.com/article/us-waris-dirie-women-idUSTRE62755A20100308
  9. https://www.bbc.com/news/av/world-africa-64570901
  10. https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/waris-dirie/desert-flower/
  11. Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
  12. https://www.ots.at/presseaussendung/OTS_20040604_OTS0292/die-womens-world-awards-preistraegerinnen-2004-stehen-fest
  13. https://www.dailymotion.com/video/xq6ncg
  14. https://www.variety.com/article/VR1117980606.html?categoryid=13&cs=1&nid=2564/
  15. http://www.filminstitut.at/de/wuestenblume/
  16. https://www.imdb.com/title/tt1054580/awards
  17. https://web.archive.org/web/20221125092550/http://www.afronline.org/?p=6927
  18. http://www.ppr.com/front__sectionId-592_Changelang-en.html
  19. https://www.horizont.net/agenturen/nachrichten/-Heymann-Brandt-De-Gelmini-engagiert-sich-gegen-Genitalverstuemmelung-90098
  20. https://www.horizont.net/marketing/nachrichten/-Wuestenblume-Autorin-Waris-Dirie-praesentiert-Dessous-fuer-Mey-97074
  21. https://fashionweekdaily.com/waris-dirie-coco-de-mer-rankin/
  22. https://www.vogue.co.uk/article/waris-dirie-anti-fgm-campaign
  23. https://ifworlddesignguide.com/collections/winner-collections/supported-by-if-projects-2019
  24. https://www.harpersbazaar.com/uk/culture/a26795610/waris-dirie-europes-fgm-rates-are-rising/
  25. https://kurier.at/freizeit/comeback-von-waris-dirie-musical-und-dessous-im-namen-der-wuestenblume/400446733
  26. https://www.dfc-waldfriede.de/
  27. https://www.parlament-berlin.de/de/Meldungen/Louise-Schroeder-Medaille-2016
  28. https://www.desertflowerfoundation.org/fr/nouvelles-detailles/quel-honneur-le-president-francais-au-centre-fleur-du-desert.html
  29. https://web.archive.org/web/20210622221910/https://globeafrique.com/desert-flower-foundation-increases-global-awareness-about-fgm-makes-impact-in-west-africa/
  30. https://www.welt.de/print/die_welt/hamburg/article190389513/Die-Wueste-bebt.html
  31. https://www.desertflowerfoundation.org/en/news-detail/first-desert-flower-school-is-at-the-heart-of-our-educational-initiative.html
  32. https://www.glamour.com/story/women-of-the-year-history
  33. http://women.mg.co.za/waris-dirie-female-genital-mutilation-is-pure-violence-against-girls/
  34. http://www.corine.de/chronik/detail.php?id=28&year=2002
  35. "Women's World Awards". Womensworldawards.com. Archived from the original on 2019-02-17. Retrieved 2014-04-17.
  36. http://www.elysee.fr/recherche/search.php?q=Waris&recherche_valider.x=46&recherche_valider.y=14
  37. http://www.webcast-ag.ch/wdassociation/dcpage.aspx?recid=99
  38. Martin Buber Foundation Archived 2014-04-09 at the Wayback Machine Martin Buber Gold Medal 2007 for Waris Dirie
  39. "La top model somala Waris Dirie: "Chiedo aiuto al Papa per salvare le bambine africane dall'infibulazione" | Blog Quotidiano.net". Club.quotidiano.net. Archived from the original on 2011-07-24. Retrieved 2012-02-20.
  40. "Thomas-Dehler-Preis 2013 geht an Waris Dirie". Die Presse. July 8, 2013.
  41. https://www.reuters.com/article/us-global-fgm-dirie-idUSKBN0L22LD20150129
  42. https://diepresse.com/home/leben/mensch/5329977/Auch-in-Oesterreich-ein-Problem_Kaempferin-fuer-Rechte-von-Maedchen
  43. https://www.lastampa.it/aosta/2018/03/16/news/waris-dirie-isoke-aikpitanyi-e-margarita-meira-sono-tre-le-donne-dell-anno-2018-1.33992558
  44. https://www.express.de/duesseldorf/schwarzkopf--million-chances-award---wuestenblume--waris-dirie-wird-ausgezeichnet-31555340
  45. https://www.prnewswire.com/news-releases/the-sunhak-peace-prize-for-2019-awarded-to-waris-dirie-and-dr-akinwumi-ayodeji-adesina-300751977.html
  46. https://www.ots.at/presseaussendung/OTS_20190209_OTS0028/der-in-seoul-veranstaltete-sunhak-peace-prize-fuer-2019-wurde-an-akinwumi-ayodeji-adesina-und-waris-dirie-verliehen
  47. https://www.n-tv.de/archiv/Diries-neue-Staatsbuergerschaft-article91338.html
  48. https://www.theguardian.com/world/2004/mar/11/books.austria
  49. http://news.bbc.co.uk/1/low/wales/3502870.stm
  50. https://usatoday30.usatoday.com/life/people/2008-03-07-belgium-model_N.htm