Waris Dirie
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Somalia, Austria |
| Name in native language | Waris Diriye |
| Given name | Waris |
| Family name | Dirie |
| Date of birth | 21 Zĩ-likr kiuugu 1965 |
| Zĩ-ninga o roge | Galkayo |
| Native language | Somali |
| Languages spoken, written or signed | English, German |
| Employer | United Nations |
| Position held | UNESCO Goodwill Ambassador |
| Residence | Gdańsk |
| Work period (start) | 1998 |
| Ethnic group | |
| Magnum opus | Desert Flower |
| Award received | Legion of Honour, German Africa Prize |
Waris Dirie (Somali: Waris Diiriye; sẽn dog yʋʋmd 1965 tʋʋlg rasem 21 wã) yaa Somali mamd, gʋlsd, aktor la ned sẽn maand b mensã tʋʋm sẽn zab ne pagbã sẽn maan b yĩnsã wẽnga. Yʋʋmd 1997 n tãag 2003, a yɩɩ UN tẽn-tʋmd sẽn kɩɩsd b sẽn maand tɩ b maand b mens tɩ b maand tɩ b pa maand b mensã. Yʋʋmd 2002 wã, a lugla a meng siglgã sẽn boond tɩ Desert Flower Foundation wã. A paama kũun wʋsg sẽn wilgd t'a tʋmda ne a tʋʋm nins sẽn wilgd tɩ b tõe n sãama b pʋg-paalgã kʋɩl-pugl sẽn yaa kʋɩlgã, a sẽn tar n be ne a Chevalier de la Légion d'Honneur (2007).
A rogame Somali, n kẽng Londre, n sɩng a modɛlgã tʋʋmde. A ra yaa mak-sõngd sẽn tʋmd ne teed sẽn yaa sõma n yɩɩd wa a Chanel, Levi's, L'Oréal la Revlon. A Dirie yaa nin-soab a yembr n yɩ pipi nin-yood sẽn zĩnd tɩ b na n moon tɩ b naaga a Zeova. Yʋʋmd 1987 wã, a Dirie yɩɩ rol sẽn pa tar yõod wʋsg James Bond filimã pʋgẽ.
Yʋʋmd 1997 wã, a modɛlgã sẽn da yaa sõma n ta zĩig ning, a Dirie goma ne pagb zʋrnallã Marie Claire wã tɩ b bãng-a tɩ b kɩtame t'a ra wa maan bũmb a ye a bi-bɩɩg wakate. A kɩtame tɩ b bãng tɩ b tõe n sõng-b tɩ b bãng b sẽn maand bũmb nins sẽn pa zems ne b sẽn maandã. A pipi sebr ning b sẽn gʋlsã, "Wɛsga pɩʋʋg" (1998), yaa a meng vɩɩmã sebr sẽn lebg tẽn-tẽngã sebr sẽn paam n sɛgd n yɩɩd milyõ 11 dũniyã gill zugu, la a sẽn kɩt tɩ b gʋls filim ning "Wɛsa pɩʋʋg", (2009).
A vɩɩm sɩngri
[tekre | teke sidgem]A Dirie rogame n yaa bi-ribl piig la a yiibu pʋgẽ, n kẽ zak a ye pʋgẽ, yʋʋmd 1965 Galkayo soolmẽ wã. A yʋʋr sẽn boond t'a Waris wã rat n yeelame tɩ weoog bugum.
A Dirie wilga a meng vɩɩmã pʋgẽ tɩ a bi-ribla sẽn da tar yʋʋm a naas n pãb-a wã. [1] A Dirie sẽn paam n kʋ-a wã poore, b maana a noorã tɩ b yiis a noorã la b gãneg a vulva wã, n tũ ne buud-goam sẽn yaa yɩlem (taharah) la yãnd (ebwaye).[1] A Dirie yeelame t'a sẽn da na n maan woto wã, b kɩtame t'a yã a ninã, la a tõog n maan woto ne a yĩns a taabã. A yeelame: "Wõnda yaa wa ned sẽn na n kẽe a woto, wall a sã n kao a nugẽ, sã n pa rẽ bɩ a yaa a yĩngã zĩig sẽn yaa to-to wã". A wilgame tɩ a meng yaa ned sẽn pa mi a meng n miẽ tɩ a pa miẽ ye. [2]
A sẽn wa n tar yʋʋm piig la a tãab wã, a zoe n kẽnga we-raoogã n kẽng Mogadishu, n na n põs kãadem sẽn da be a sẽn na n kẽ kãadem ne a sẽn tar yʋʋm 60 n yaool n pa le tõe n põs ye.
A yaab a ye, sẽn da yaa Somali tẽn-tʋmd sẽn da be Etazĩni wã ra baoodame tɩ b na n sõng-a t'a tʋm-tʋmdã. A ziirã sõng-a lame t'a sɩd-biigã rɩk-a n kẽng Londõ, n tɩ tʋm a ziirã zakẽ n paam yaood bilf ye. A malɛkã sẽn wa n na n sɩnga yʋʋm a naasã poore, a Dirie yiime n tɩ zĩnd roog wʋsg pʋgẽ, n yaool n wa rɩk kamb sẽn be YMCA pʋgẽ.[3][4]
A tʋʋma
[tekre | teke sidgem]A sẽn tar yʋʋm 18, fotograaf a Mike Goss n yã a Dirie t'a gũuda a sẽn na n wa maan bũmb ning a bi-puglã lekollẽ wã. A Goss kɩtame tɩ kambã lebg n lebg b goama, n kɩt t'a Dirie yɩ mak-sõng n kõ-a. Rẽ poore, a sõng-a lame t'a tall a tʋʋm-no-kãnga n tall a meng n tall a sẽn tõe n sõng-a to-to, baa ne modɛl dãmb wʋsg sẽn yeel tɩ "bũmb ka be modɛl sẽn yaa zũnd ye". A pipi modɛl tʋʋm a yembr yaa a Terence Donovan sẽn maan-a fot yʋʋmd 1987 ne modɛl a Naomi Campbell sẽn da pa mi wakat kãnga Pirelli kalandɛɛrã pʋgẽ wã. Rẽ poore, a Dirie modɛlgã tʋʋmde, la a lebg modɛl sẽn tar zu-noog n na n zĩnd b sẽn da maand piblisite wã pʋgẽ, sẽn tar teed sẽn tar yõod wʋsg wa Chanel, Levi's, L'Oréal la Revlon.[3][4]
A Dirie yaa nin-soab a yembr sẽn yɩ modɛl n yɩ pipi nin-soaba sẽn zĩnd Olay wã pʋɩ-sʋka pʋgẽ. [5] A wilgame tɩ yaa a modɛlgã la a nong n nong n maand woto, la a pa tagsd a sẽn na n maan to-to wã yell ye. A yeelame tɩ yaa "a sẽn nong n maan to wã yĩnga". [5] A sẽn da yaa tẽng-n-tɩr neda, la a sẽn da pa rɩt sõma wã kɩtame t'a gãneg a nao wã. A sẽn wa n na n maan tɩbgr tɩ b maneg-a wã, a koloogã ra zoe n yaa sõma, la b pa tõe n maan-a ye. Wakat sẽn looge, a rɩka a nao wã n kẽes a meng a meng pʋgẽ, n wa yã tɩ yaa a nomadã sẽn yɩ bũmb ning sẽn wilgd a sẽn yɩ nin-buiidã la a sẽn yaa a Afrɩka yagengã.[5] Yʋʋmd 1987 wã, a Dirie yɩɩ rol sẽn pa tar yõod wʋsg James Bond filimã pʋgẽ. A leb n zĩnda Londr, Milan, Paris la New York wã, la a zĩnda mode zʋrnallã sẽn yaa Elle, Glamour la Vogue wã pʋsẽ. Yʋʋmd 1995 wã, b maana BBC filim sẽn boond tɩ A Nomad in New York sẽn gomd a modɛlgã yelle. [3][4]
A Dirie sẽn paam tɩ b maand maand maand sẽn yaa toog ne-a wã poore, a baoo logtoɛɛmb wʋsg saglg la a pa rat n gom a bi-pogs sẽn maan bũmb ning sẽn kɩt t'a pa tarẽ wã yell ye.[6] A wa n yãee logtor n na n le puk a vulva wã. [7] Rẽ poore, a pa le yãend tɩ menstruation bɩ urination yaa toog ye. [6] A wilgame tɩ yaa "vɩɩm paalga" la b toeemã. [3][4][8] Yʋʋmd 1997 wã, a sẽn da yaa model n yɩɩd a taabã, a goma ne pagb zʋrnallã a Marie Claire sẽn boond t'a Laura Ziv n wilg a sẽn maan FGM wã a biiga, a sẽn wa n tar yʋʋm a nu wã, a ne a saam-bi-pogs a yiibã. Yʋʋmd kãng menga, a Dirie lebga ONU tʋm-tʋmd sẽn na n sõng tɩ b yiis b mens tɩ b yãk b mens n maan b kongre.[3][4] A wa n kẽnga a ma wã nengẽ a Somali tẽnga.[9]A yeela a ma t'a kẽnga a pʋgẽ n na n maan ned ning a sẽn mi t'a na n maan FGM wã, la a ma wa n kos-a sugri t'a kɩt t'a paam tɩ b maan-a tɩɩmã. [10][3]
Yʋʋmd 1998 wã, a Dirie gʋlsa a pipi sebr ne a sẽn yaa pisig sẽn pa gʋlsd sebr ning sẽn boond t'a Cathleen Miller: "Wẽnnaam sẽn pa maand bũmb nins sẽn be weoogẽ wã", sẽn lebg sebr sẽn da paam n yɩɩ sebr sẽn da yao n yɩɩd tẽns a taabã. Sẽn yɩɩd seb-vʋʋs milyõ 11 n da paam n koos dũniyã gill zugu, la yaa Alemayn bal n da paam seb-vɩɩs milyõ a tãabo.[11] A publisga sebr a taab sẽn tar tõogo, a sẽn tar Wilgr Zĩisẽ, Lɛtr sẽn kẽed ne m ma wã la Wilgr Bi-bõonegẽ. A Dirie publisga a yiib-n-soabã, a Desert Dawn, yʋʋmd 2002, a sẽn maan yʋʋm a naas a pipi wã poore. Yʋʋmd kãng menga, a lugla Wilgr Bugs Fondã Vĩẽnẽ. A Zeova Kaset rãmbã sẽn get b kongrã yell b sẽn maand dũniyã gill zugã, b tigimdame n na n sõng neb nins sẽn namsdã.[12] Yʋʋmd kãng menga, a paama Corine Literature Prize.
Yʋʋmd 2004 wã, a paama Mikhail Gorbachev sẽn kõ-a "World Social Award" wã pʋg-sadb sẽn be Hamburg, Alemaynã pʋgẽ. A Dirie sɩngame n na n maan sõsg n wilg tɩ b pa segd n maan tɩ b maan b mens kongre. A Autiri wã tẽnga taoor soab a Heinz Fischer kõo a Romero kũunã a Autiri Katolik Remsã yʋʋr yĩnga. Yʋʋmd 2006 wã, a goma ne b sẽn tigim b taabã b sẽn tigimd b taabã b minisr dãmb sẽn be EU tẽns a taabã wã Brusɛllẽ wã.[13] Rẽ poore, b kɩtame tɩ b yãkd zabr ne pagbã sẽn maand b yĩnsã gãagrã, tɩ b paasd b noyã, la b sɩng b tʋʋm wʋsg b sẽn na n maan n kogl b mens ne b kambã.[14] Yʋʋmd 2007 wã, Arab televiziõ wã sẽn boond tɩ Al Jazeera boolame t'a Waris Dirie kẽng Riz Khan sẽn na n wilg b sẽn dat n sõsd ne nebã. A goma ne Arab televiziõ wã taoor n wilg tɩ yaa a soab n gomd "Rɩk-yẽ-yãkrã" yelle.
Yʋʋmd 2009 wã, b yiis-a-la filim ning sẽn boond tɩ Desert Flower, sẽn yit Waris sebrẽ wã. A sẽn boond tɩ "Desert Flower" wã pʋgẽ, a sẽn yaa Etiopi wã model-kãsengã a Liya Kebede. [15] A Sherry Hormann n wilg filimã. Oscar-soabã sẽn paam-a Oscar wã, a Peter Herrmann n yiis-a.[16] A Benjamin Herrmann ne a Waris Dirie ra yaa saam-bi-bɩɩs-dãmb.[17]
Sõng-n-taar tʋʋm la koe-moonegã
[tekre | teke sidgem]A Dirie ra maanda koe-moonegã wʋsg n na n wilg tɩ b pa rat n maan pagb sẽn na n maan to-to wã wẽnga. Yʋʋmd 2002 wã, a Dirie lugla Wilgr Buug Fondã sẽn be Vẽnna, sẽn yaa sull sẽn dat n kɩt tɩ pagbã rog-n-tɩrsã sa dũniyã gill zugu. B sẽn kõ ligd n sõngd b tʋʋmdã, b kõta ligd wʋsgo. A sɩngame me ne " Desert Dawn Foundation ", sẽn get ligd sẽn na yɩl n sõng b karen-biis la b logtorã b sẽn boond tɩ Somali wã pʋgẽ, la a sõngda " Zeitz Foundation ", sẽn yaa siglgã sẽn get b sẽn na n tall pãng la b kogendã yelle.[4]
Yʋʋmd 2009 yʋʋm-yɛr kiuugã, a Dirie lebga PPR Fondation pour la Dignité des Femmes la ses droits wã sigand a ye, sẽn yaa Frans tẽnga gãda a François-Henri Pinault ne a pagã, Hollywood pʋg-soabd a Salma Hayek sigand a yembr. [18] Yʋʋmd 2010 wã, a ra moondame ne "Stop FGM Now" ne Berlin agentɛɛrã a Heymann Brandt de Gelmini. [19] Yaa ne rẽ la b paam n paam "Govɛrneerã sẽn be Alemaynã wã n kõ-b "Governã sẽn yaa goosneerã sẽn get bũmb nins sẽn pa maand ne b taabã" ning sẽn yaa "Gov. "Bãag ne Afrɩka pagb" tũu ne yʋʋm 2011 sẽn zĩnd ne Hamburg bãagã Jung von Matt ne futã yel-gɛt a Mey. [20]
Yʋʋmd 2014 wã, b sẽn fãag-a wã, b sɩng n maana "Save A Little Desert Flower" (Wõosg-y Wõosg tɩ b yi n kʋ-a) programã.[21][22]
Yʋʋmd 2019 tʋʋlg kiuugã, b maana "FGM wã sɛɛb" koe-moonegã ne Brãsikã sẽn boond tɩ Coco de Mer.[23] A Dirie yɩɩ fotã sẽn na n yɩ a Pamela Anderson pʋɩɩr soaba. A Rankin me kɩtame tɩ b tall fotã sẽn yaa a Rankin n tall a rolgã.[24][25]
Wilgrã-bloom Centre wã Europẽ wã fãa, b be n getẽ tɩ:
Yʋʋmd 2013 sɛt kiuug rasem 11 wã, a Dirie sẽn yaa a sẽn yaa a babg soabã, a tʋmba dũni gill pipi logtor sẽn get b sẽn maand b sẽn maand tɩ b maand b sẽn pa tõe n maan bũmb ninsã yelle. A Zeova Kaset rãmbã sẽn getẽ tɩ b sẽn paam n na n paam n kõ-a wã, b kõo a Zeova Kaset rãmbã lisgu.[26][27]Yʋʋmd 2014 soabã pʋgẽ, b lugla a Zĩ-raoogã Pugl-pugl-tʋʋmdã zãmsg zĩiga sẽn yaa tɩrsã, gynaeologs, urologs la bãad-n-soaba yĩnga, Amstɛɛrda ne Zĩ-roogã Pugli BENELUX. B lugla Skarneviya sa-kẽeng tẽn-tẽngã zĩiga yʋʋmd 2015 ne Karolinska University Hospital sẽn be Stockholm. Yʋʋmd 2017 wã, b yikame n na n maan t'a paam n sõng pagbã tɩ b paam n paam n kõ b mens rɩɩb. Yʋʋmd 2017 yʋʋm-rɩt kiuugã, Frans tẽnga taoor soab a Emmanuel Macron n tɩ yã-a. [28] Yʋʋmd 2016 wã, a Dirie ne a Desert Flower Foundation sull yãka yam n na n maan tɩ "Tõnd zãmsg Afrɩka" wã yɩ b tʋʋmdã zĩigẽ. Yaa ne "Save A Little Desert Flower" sẽn yaa b sẽn na n sõng-b tɩ b tõog n fãag kom-bõoneg 1,000 ne b sẽn na yɩl tɩ b ra wa maan b mens tɩ b pa naag n kʋ-ba.[29][30] B wilgame tɩ b na n maana "Sẽn-soab-rɩtgã" lekoll a tãabã yʋʋmd 2019 sɩngrẽ. [31] A Diries Desert Flower Foundation me tara "Safe House" sẽn na yɩl tɩ b kogl b rãmbã. Yaa ne sɛb-bibliyɛɛr la kom-teer b sẽn boond tɩ computer centre wã me. Sẽn paase, b na n pʋɩ-b-la lekoll 34 sẽn be Sierra Leone wã wã kopi 10 000 ne Desert Flower lekollã sẽn yaa "M Afrique - Le voyage" (Mam Afrɩka - Zʋg-yãg-yãgã) sebrã.
A Dirie paama kũun wʋsg a tʋʋm ning a sẽn maand a nin-buiidã yĩnga, la a paama sebr wʋsg sẽn tar yõod wʋsg:[32][33]
Pag sẽn yaa yʋʋmdã naaba (1998) Glamour seb-gʋlsdã sẽn kõ-a.[34]
A Corine Award (2002) sẽn yaa Alemãnd sebr raab sull ning sẽn get sebrã raab yellã kũun. [35]
Rɩk-y n ges-y b sẽn kõ-b b sẽn paam b pagbã kũunã (2004) sẽn yit SSSR taoor soab a Mikhail Gorbachev nengẽ.[36]
A Katholik Tigengã kõo a Bishop Óscar Romero kũun (2005).[37]
A yaa "Chevalier de la Légion d'Honneur" (2007), sẽn yit Fransi tẽnga taoor soab a Nicolas Sarkozy nengẽ.[38]
Prix des Générations (2007) sẽn yit dũni wã neb sull nengẽ. [39] A Martin Buber sãnemde, Euriade Foundation (2008), sẽn da lugl a Werner Janssen yʋʋm 1981.[40] [41][42]A sẽn maan bũmb ning a sẽn maan n wilg t'a yaa nin-tɩrɩka, a paama Itali tẽnga taoor soab sãnemde. [43][44][45][46]
A meng vɩɩm
[tekre | teke sidgem]Sẽn kɩɩsd nebã sẽn tẽedã, a Dirie pa be ne a Somali model a Iman ye. A Dirie yeela a sebr a Desert Flower pʋgẽ tɩ a Iman ma ra yaa a ma-poak a zoa sẽn da be Londẽ wã.
Yʋʋmd 2009 wã tɛka, a Dirie zĩnda Gdańsk, Pɔɔll tẽnga. A leb n zĩnda Vẽnna wakat bilf pʋgẽ. A yaa bi-ribl a yiibu ma, a Aleeke ne a Leon. Yʋʋmd 2005 wã mars tɛka, a Dirie yaa Austri wã ned sẽn yaa tẽng ning sẽn yaa a soab ye. [47]
B sẽn maan bũmb ning n kɩt tɩ b kʋ-a la b kʋ-b yʋʋmd 2004 tʋʋlg kiuugã, b kʋ-la a Dirie a roogẽ Vẽnna. B yõka bi-puglik bi-pɩɩg sẽn tar yʋʋm 26 n tɩ yõk-a, a sẽn da wa n yã-a wã, n na n kẽng Eropã n tɩ kẽ a roogã, a sẽn kẽed a naab a yaoogã pɩʋʋngẽ wã. Polɩɩs gom-biis n yeel woto: "A yɛɛsame, t'a bas-a lame tɩ b kẽ". A Dirie sã n wa lʋɩ tẽnga, a sãame tɩ b pa le namsd-a wʋsgo. Rẽ poore, ned ning sẽn kʋ-a wã kẽe taksi n yi n na n lebg n wa kʋ-a.[48] B yõka a soabã, a yagensã sẽn bool polisã, la b kɩtame t'a ra wa kẽes a toog kiuug a nu. B wilgame tɩ ned ning b sẽn da tẽedã yãa a Dirie kiuug a yoob sẽn deng rẽ, a saam-biigã sẽn da tʋmd a sẽn da be a Roaldã wã wã.[49] A kẽe roogã pʋgẽ n wʋk a fuugã teed[50]
Filmografi, sɛb la mizik
[tekre | teke sidgem]Filmsã
[tekre | teke sidgem]- The Living Daylights (1987) - In the 15th James Bond film, Dirie plays Waris Walsh in a supporting role.
- A Nomad in New York (1995) - BBC documentary about the career of Waris Dirie.
- Desert Flower (2009) - drama based on her autobiographical novel and bestseller.
Sɛb
[tekre | teke sidgem]Wilgr naaga (1998) ne a Cathleen Miller sebrã sẽn gomd a Dirie sẽn maan to-to wã, a sẽn zoe n zoe n kẽng Somali we-raoogã pʋgẽ, la a sẽn lebg supermodel sẽn tar yʋʋr dũniyã gill zugã, lebga tẽn-tẽngã raab n yɩɩd n yiis n yiis n yɩɩd sɛb 50 sẽn tar lisens n yiis. Sẽn yɩɩd milyõ 11 n da paam n daag dũniyã gill zugu, la yaa Sakã pʋgẽ bal n da paam milyõ 3 (Spiegel sẽn da tar n daag n daag zĩig ning n daag yʋʋmd 1999 yʋʋmdã pipi daar n tãag yʋʋmdã pipi daag n tãag yʋʋmd 1999 wã, la yʋʋmd 1999 yʋʋm-nif kiuug rasem 25 n tãag kiuug rasem 18 wã). A D. D. D'Haem sẽn zoe n yi wã yʋʋm 20 poore, a Dirie yãka yam n na n tɩ tɩ tɩ yã a zakã rãmb Somali. Yaa yel-beed sẽn yaa toogo, bala Soamaly wã yaa zabr sẽn be beẽ la kom sẽn namsd-a yʋʋm wʋsg pʋgẽ. A sebr a yiib-n-soabã me yaa sebr sẽn da na n yɩ n yɩɩd n yɩɩd b sẽn da nong n yɩɩdã tẽn-zẽmsẽ (a sẽn zĩnd n yɩɩ pipi zĩig Spiegel seb-n-taagrã pʋgẽ yʋʋmd 2002 yʋʋmd 4 rasem 8 n tãag yʋʋmd 4 rasem 28 wã, la yʋʋmd 2002 yʋʋmd 5 rasem 13 n tãag yʋʋm 6 rasem 23 wã) la a sẽn yã a sẽn kẽng a tẽngẽ wã. A DIRIE sẽn yiis a tãabã n yiis a Desert Children (2005) wã kɩtame tɩ b sɩng b sẽn boond tɩ FGM wã zab Eropã fãa pʋgẽ. Pa Afrik bal la b maand tɩ b yĩnsã sãame, la tẽns nins sẽn be tẽns a taab pʋsẽ me. A wilga ned ning sẽn paam-a wã la a sẽn maan-a wẽngã, a sẽn maan vaeesgã, a sã n wa paam n maan to-to la a tõog n maan to. A Dirie yeela woto a ma wã sɛbã zug: "Bõn-kãngã yaa mam sebr sẽn yaa sõma n yɩɩd fãa. Yaa sãnem-wẽns n ka rat n sãoog ye. Mam da rat n bãnga m ma wã n kõ-a sugri, la m ra segd n bãngame tɩ nonglem ne namsgã yaa bũmb sẽn pa tõe n welg ye. Bʋg-kãngã pʋgẽ, yaa toog la m paamame". Saving Safa (2013) A Safa sẽn yaa bi-bõoneg yita Djibouti. A sẽn dog tẽng-bilẽ wã, b yãka-a lame t'a wa maan wa Waris Dirie sẽn da yaa biogra wã pʋgẽ. A sẽn maan bũmb ning sẽn kɩt tɩ bi-pugl-kãngã kẽ bãong ne pãng wã kɩtame tɩ nebã yãb dũniyã gill zug filim dãmb pʋsẽ. D vɩɩmã pʋgẽ, a Safa ket n pa sãam ye. A Dirie sũur sãama wʋsg a sã n wʋm t'a Safa na n paama a yĩn-vɩɩsã kʋɩlem. A maanda a sẽn tõe fãa n fãag bi-puglã ne tʋʋm-kãnga. A Dirie ne a sull ning sẽn get a Afirikã - a sẽn kẽed ne wã (My Africa - The Journey) yiisda a pipi kareng sebr sẽn na yɩl n paam kambã sẽn be Afirik lekollẽ wã. Sebrã wilgda "wõog-wõog kʋɩl-kãsengã" Waris ne a ba-biig a Mo kibarã. B kẽnga sor n na n bãng b Afrɩka. B sẽn wa n maand b sãambã, b bãngda Afirik tẽngã la a bõn-naandsã. Sẽn paasd kibarã, seb-kãngã me tara zãmsg wʋsg sẽn wilgd kambã sẽn tõe n karem la b gʋls to-to.
Yɩɩllã
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2019 tʋʋlg kiuug rasem 7 wã, a Waris Dirie sẽn be be wã taoor, b wilgame tɩ a vɩɩmã kibar sẽn yaa kãseng n na n lebg mizikal. [51] A yaa Alemayn filim-gʋlsd a Gil Mehmert (a sẽn lebg a Sönke Wortmann filimã "Das Wunder von Bern" yɩɩl-gʋlsda, 2014). A Frank Ramond gʋlsa yɩɩl-kãnga, la a Uwe Fahrenkrog-Petersen (a Nena sẽn gʋls "99 Luftballons" wã) yɩɩl-kãngã. Yʋʋmd 2020 tʋʋl-nif kiuug rasem 22 wã, b wilga yɩɩlã ne a Waris Dirie sẽn be St. Gallen teetrẽ wã. [52][53]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ 1.0 1.1 Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
- ↑ Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Stellan Consult Limited (2008). "Desert Flower". Parents (265–270): 76.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Stange, Mary Zeiss; Oyster, Carol K. (2011). Sloan, Jane E. (ed.). Encyclopedia of Women in Today's World, Volume 1. SAGE. p. 402. ISBN 978-1412976855.
- ↑ 5.0 5.1 5.2 Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
- ↑ 6.0 6.1 Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
- ↑ Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
- ↑ https://www.reuters.com/article/us-waris-dirie-women-idUSTRE62755A20100308
- ↑ https://www.bbc.com/news/av/world-africa-64570901
- ↑ https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/waris-dirie/desert-flower/
- ↑ Zabus, Chantal (2003). "Acquiring Body". In Hoving, Isabel (ed.). Africa and Its Significant Others. Rodopi. pp. 61–76. ISBN 978-90-420-1029-1.
- ↑ https://www.ots.at/presseaussendung/OTS_20040604_OTS0292/die-womens-world-awards-preistraegerinnen-2004-stehen-fest
- ↑ https://www.dailymotion.com/video/xq6ncg
- ↑ https://www.variety.com/article/VR1117980606.html?categoryid=13&cs=1&nid=2564/
- ↑ http://www.filminstitut.at/de/wuestenblume/
- ↑ https://www.imdb.com/title/tt1054580/awards
- ↑ https://web.archive.org/web/20221125092550/http://www.afronline.org/?p=6927
- ↑ http://www.ppr.com/front__sectionId-592_Changelang-en.html
- ↑ https://www.horizont.net/agenturen/nachrichten/-Heymann-Brandt-De-Gelmini-engagiert-sich-gegen-Genitalverstuemmelung-90098
- ↑ https://www.horizont.net/marketing/nachrichten/-Wuestenblume-Autorin-Waris-Dirie-praesentiert-Dessous-fuer-Mey-97074
- ↑ https://fashionweekdaily.com/waris-dirie-coco-de-mer-rankin/
- ↑ https://www.vogue.co.uk/article/waris-dirie-anti-fgm-campaign
- ↑ https://ifworlddesignguide.com/collections/winner-collections/supported-by-if-projects-2019
- ↑ https://www.harpersbazaar.com/uk/culture/a26795610/waris-dirie-europes-fgm-rates-are-rising/
- ↑ https://kurier.at/freizeit/comeback-von-waris-dirie-musical-und-dessous-im-namen-der-wuestenblume/400446733
- ↑ https://www.dfc-waldfriede.de/
- ↑ https://www.parlament-berlin.de/de/Meldungen/Louise-Schroeder-Medaille-2016
- ↑ https://www.desertflowerfoundation.org/fr/nouvelles-detailles/quel-honneur-le-president-francais-au-centre-fleur-du-desert.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20210622221910/https://globeafrique.com/desert-flower-foundation-increases-global-awareness-about-fgm-makes-impact-in-west-africa/
- ↑ https://www.welt.de/print/die_welt/hamburg/article190389513/Die-Wueste-bebt.html
- ↑ https://www.desertflowerfoundation.org/en/news-detail/first-desert-flower-school-is-at-the-heart-of-our-educational-initiative.html
- ↑ https://www.glamour.com/story/women-of-the-year-history
- ↑ http://women.mg.co.za/waris-dirie-female-genital-mutilation-is-pure-violence-against-girls/
- ↑ http://www.corine.de/chronik/detail.php?id=28&year=2002
- ↑ "Women's World Awards". Womensworldawards.com. Archived from the original on 2019-02-17. Retrieved 2014-04-17.
- ↑ http://www.elysee.fr/recherche/search.php?q=Waris&recherche_valider.x=46&recherche_valider.y=14
- ↑ http://www.webcast-ag.ch/wdassociation/dcpage.aspx?recid=99
- ↑ Martin Buber Foundation Archived 2014-04-09 at the Wayback Machine Martin Buber Gold Medal 2007 for Waris Dirie
- ↑ "La top model somala Waris Dirie: "Chiedo aiuto al Papa per salvare le bambine africane dall'infibulazione" | Blog Quotidiano.net". Club.quotidiano.net. Archived from the original on 2011-07-24. Retrieved 2012-02-20.
- ↑ "Thomas-Dehler-Preis 2013 geht an Waris Dirie". Die Presse. July 8, 2013.
- ↑ https://www.reuters.com/article/us-global-fgm-dirie-idUSKBN0L22LD20150129
- ↑ https://diepresse.com/home/leben/mensch/5329977/Auch-in-Oesterreich-ein-Problem_Kaempferin-fuer-Rechte-von-Maedchen
- ↑ https://www.lastampa.it/aosta/2018/03/16/news/waris-dirie-isoke-aikpitanyi-e-margarita-meira-sono-tre-le-donne-dell-anno-2018-1.33992558
- ↑ https://www.express.de/duesseldorf/schwarzkopf--million-chances-award---wuestenblume--waris-dirie-wird-ausgezeichnet-31555340
- ↑ https://www.prnewswire.com/news-releases/the-sunhak-peace-prize-for-2019-awarded-to-waris-dirie-and-dr-akinwumi-ayodeji-adesina-300751977.html
- ↑ https://www.ots.at/presseaussendung/OTS_20190209_OTS0028/der-in-seoul-veranstaltete-sunhak-peace-prize-fuer-2019-wurde-an-akinwumi-ayodeji-adesina-und-waris-dirie-verliehen
- ↑ https://www.n-tv.de/archiv/Diries-neue-Staatsbuergerschaft-article91338.html
- ↑ https://www.theguardian.com/world/2004/mar/11/books.austria
- ↑ http://news.bbc.co.uk/1/low/wales/3502870.stm
- ↑ https://usatoday30.usatoday.com/life/people/2008-03-07-belgium-model_N.htm