Yemi Osinbajo
| Sex or gender | male |
|---|---|
| Country of citizenship | Nigeria |
| Name in native language | Yemi Osinbajo, Oluyemi Oluleke Osinbajo |
| Given name | Oluyemi |
| Date of birth | 8 Tuulg kiuugu 1957 |
| Zĩ-ninga o roge | Lagos |
| Spouse | Dolapo Osinbajo |
| Child | Damilola Osinbajo, Kanyinsola Osinbajo, Fiyinfoluwa Osinbajo |
| Native language | Èdè Yorùbá |
| Languages spoken, written or signed | English, Èdè Yorùbá, Nigerian Pidgin |
| Occupation | university teacher, lawyer, politician, minister |
| Field of work | public law |
| Employer | University of Lagos |
| Position held | Vice President of Nigeria |
| Educated at | London School of Economics and Political Science, University of Lagos, Igbobi College |
| Affiliation string | Office of the Vice-President of Nigeria |
| Member of political party | All Progressives Congress |
| Participant in | World Economic Forum Annual Meeting 2018 |
| Official website | https://www.yemiosinbajo.ng/ |
| Academic appointment | University of Lagos Faculty of Law |
A Oluyemi Oluleke Osinbajo SAN GCON (tõnd sẽn dog yʋʋmd 1957 tʋʋlg rasem 8 wã) yaa Nigeri wã sɛb-n-taaga, karen-saamb la politik soab sẽn yɩ Nigeri tẽnga taoor soab na-kẽndre yʋʋm 2015 n tãag 2023. [1]A yaa taoor soab sẽn yaa a sẽn yaa a nin-soaba, a yaa a sẽn maan a tʋʋm-tʋmdã n yaa a sẽn yɩ a nin-soaad n yaa a ninsaamb n yaa a taoor soab n yaa a Nigeria tẽnga taoor soaba.
A Osinbajo rogame Lagos yʋʋmd 1957 wã, la a paama diplom la a sẽn karem Lagos karẽn-biis la Londre karẽn-soabgã. La bilf poore, a sɩngame n zãmsd lagengã zug la a zãad zakã ne a meng hal n tãag yʋʋmd 1999. Yʋʋmd kãng bala, b yãka a Osinbajo t'a yɩ tẽnga taoor soab la bʋ-kaoodb komissɛɛr a Bola Tinubu sẽn yaa Lagos tẽnga naab taoor soaba. A Osinbajo sẽn wa n tʋm yʋʋm a naasã fãa wã poore, a basa a Zeova tũudmã taoor soaba a sẽn da wa n yaa kiris-ned sẽn paam fãagrã. [2]
Sẽn deng yʋʋm 2015 wã, b yãka a Osinbajo t'a yɩ APC taoor soab a Muhammadu Buhari taoor soaba. B sẽn da wa n na n tõog n tõog a taoor soab a Goodluck Jonathan ne a taoor soab pʋɩɩr a Namadi Sambo wã ra yaa neb a yiib n da be wakat kãnga. Yʋʋm a naas poore, b leb n yãka a Ali Ali Atiku Abubakar ne a Peter Obi. A Osinbajo wakat yɩɩ a sẽn da wa n yaa taoor soaba, sẽn yɩɩd fãa a sẽn wa n wa n dɩ naam a Buhari sẽn da be Etazĩni wã. A sẽn maan a sẽn yɩ tẽnga taoor soab wakat bilfã pʋgẽ wã yɩɩ tʋʋm sẽn tar pãng la sẽn yaa toor ne a Buhari sẽn da maandã, la a sẽn da pa mi a Zeova wã ra yaa bũmb sẽn yaa wẽnga. A sẽn maan bũmb ning fãa wã yaa a sẽn wilg tɩ b sẽn tʋmd Neerã-Delta soolmẽ wã, b na n kɩtame tɩ b sigl-kẽengã zĩnd b zĩisẽ tɩ b tõog n boog b zu-loees tẽns nins sẽn be wã pʋgẽ. [3][4]
Zãmsgã
[tekre | teke sidgem]A Osinbajo paama zãmsg Corona pipi lekollẽ, Lagos. A kẽnga Igbobi College sẽn be Yaba, Lagos yʋʋmd 1969 n tãag yʋʋmd 1975 wã.[5] A paama kũun nins sẽn pʋgdã: State Merit Award (1971); School Prize for English Oratory (1972); Adeoba Prize for English Oratory (1972-1975); Elias Prize for Best Performance in History (WASC, 1973); School Prize of Literature (HSC, 1975); la African Statesman Intercollegiate Best Speaker's Prize (1974).[6][7]
Repoore, a zãmsda lagem-n-taag la Lagos karẽn-biis roogẽ yʋʋmd 1975 n tãag 1978 wã, la a paama noorã sẽn tar waoogr a yiib-n-soabã (Wõnda sull) digri. A sẽn be be wã, a paama Graham-Douglas Award for Commercial Law me. [8] Yʋʋmd 1979 wã, a paama yʋʋm 1 zãmsg Nigeri wã sɛb lekollẽ. Yʋʋmd 1980 wã, a kẽnga Londr Ekonomiya Lekollẽ, la a paama noor karen-bi-bi-raadã.[8]
A sẽn sɩng a tʋʋmdã
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 1979 wã n tãag 1980, a Osinbajo zĩnda yʋʋm a ye yʋʋm noor tʋʋmde, n yaa sɛb taoor soaba Bendel Development and Planning Authority (BDPA), Bendel State.[9]
Yʋʋmd 1981 wã, a sẽn da tar yʋʋm 24, a lebga sɛb karen-saamb Nigeri, Lagos karẽn-biis roogẽ. Yʋʋmd 1983 wã n tãag 1986, a lebga sɛb karen-bi-kãseng Lagos Inivɛrsite wã pʋgẽ. Yʋʋmd 1988 n tãag yʋʋmd 1992 wã, b yãka a sẽn yaa Nigeria tẽnga taoor soab la b minisr a Bola Ajibola taoor soaba.[10]
Yʋʋmd 1997 wã, a Osinbajo lebga kasetã noor karen-saamb la a yaa lagem-n-taag sull ning sẽn geta b zãma wã wɛɛngẽ wã taoor soaba, Lagos karẽn-biisẽ yʋʋmd 1997 n tãag 1999 n tãag a sẽn yãk-a t'a yɩ bʋ-kaoodb komissɛɛrã. [10] Yʋʋmd 1999 n tãag 2007, a Osinbajo zĩnda a Bola Tinubu sẽn yaa a Lagos tẽnga minisr ning sẽn yaa a taoor soab la a sẽn yaa bʋ-kaoodb taoor soaba. [10] Yʋʋmd 2007 wã, b kɩtame t'a Osinbajo lebg a Simmons Cooper Partners (Barristers and Solicitors), Nigeri.[11]
A tʋʋm a taab sẽn zĩnd pĩndã yaa: ONU sẽn tʋmd Somaliya, b tʋʋm-kãsems sull sẽn geta b tʋʋmdã, UNOSOM II. A yaa ONU ONU Sɛkre-kãsengã ekspert sull ning sẽn get ONU nin-buiidã manesem la b sɩbgre, laafɩ wã bãens gũudbã sẽn be dũniyã gill zugã, a yaa a sull ning sẽn yaa a soab yʋʋmd 2006. A yaa Osinbajo, Kukoyi & Adokpaye sɛb-roogã taoor soaba.
All Progressives Congress (APC)
[tekre | teke sidgem]
Yʋʋmd 2013 wã, b sẽn naan n naan sigl a ye wã, b tʋma a Yemi ne neb a taab sẽn tar yõod n be Nizeri wã tɩ b naan maan politikã sẽn na n yɩ a soab n yiis a manifestã. Rẽ kɩtame tɩ b wilg "Nigeria paalgã" sẽn yaa sor karɛtã, b sẽn yiisd a APC sɛbã, a sã n wa paam n yãk a naamã. Sẽn da yaa kãseng n zĩnd Roadmapã pʋgẽ wã yaa lekollã rɩɩb sẽn pa yaoodã, la ligd sẽn yaa tɩlae n kõ Nigeri rãmb milyõ 25 nins sẽn yaa naong rãmbã, b sã n kẽes b kambã lekollẽ la b kõ-b kʋɩl-kɛglã. B ra maanda program wʋsg n na n sõng nin-buiidã tɩ b paam ligd wʋsgo.[12]
Yʋʋmd 2014 yʋʋm-nif kiuug rasem 17 wã, b sẽn da yãk n na n yɩ tẽnga taoor soab n na n yãk a Osinbajo n yɩ tẽnga naab taoor soab ning sẽn na n lʋɩ taoor yʋʋm 2015 wã.[13][14][15].
Yʋʋmd 2014/2015 wã, b sẽn da maand b kongre wã, a Yemi Osinbajo maana tigis wʋsg tẽnga pʋga tẽnga pʋga, n zab ne nin-buiidã sẽn da nong n maand n maand n tãag a nin-buiidã. A sẽn da pʋlem n na n moon koɛɛgã, a sẽn wa n leoke, yaa a sẽn da na n kõ kom-bɩɩs rɩɩb daar fãa wã. Sẽn yɩɩd a sẽn na n kõ kambã rɩɩb lekollã pʋgẽ wã, a wilgame tɩ segls-kãngã na n kɩtame tɩ neb nins sẽn na n maan woto wã paam tʋʋmde (bãng-y koe-moonegã pʋlem-paalg a to).[16]
Yʋʋmd 2022 yʋʋm-vʋʋr kiuugã, a wilgame t'a ratame n yɩ Nigeria tẽnga taoor soab n na n yɩ APC taoor soaba, 2023 yʋʋm-vẽkẽ wã.[17] A yɩɩ tãab soaba APC taoor dãmb taoor dãmb sõor sẽn zĩnd yʋʋm 2022 soabã kiuugã pʋgẽ, n paam n deeg sõor sẽn sõor 235 n yi b tigimsã nengẽ.</ref> He was third in the APC presidential primaries held in June 2022 with a total of 235 votes from the delegates.[18]
Sebtiise
[tekre | teke sidgem]- ↑ "BREAKING: Shettima Sworn In As Nigeria's Vice President". Sahara Reporters. 29 May 2023. Retrieved 17 June 2023.
- ↑ "Yemi Osinbajo". West Africa Brief. Archived from the original on 26 July 2017. Retrieved 22 February 2022.
- ↑ Khalid, Ishaq. "Yemi Osinbajo - why Nigeria's favourite leader won't become president, yet". BBC. Retrieved 22 February 2022.
- ↑ Irede, Akin. "Nigeria 2023: Osinbajo's chances grow slimmer as cabal tightens grip on presidency". Africa Report. Retrieved 22 February 2022.
- ↑ "Vice President Yemi Osinbajo". Statehouse.gov.ng. Retrieved 14 February 2018.
- ↑ "Yemi Osinbajo at 61". The Boss. 8 March 2018. Retrieved 26 January 2019.
- ↑ "Democracy Day: Kudos, knocks for Nigeria's judiciary". Daily Post. 29 May 2014. Retrieved 1 April 2015.
- ↑ Etu, Kayode (18 December 2014). "Profile of Yemi Osinbajo". Vanguard. Retrieved 26 January 2019.
- ↑ "How Yemi Osinbajo became a professor, pastor and a politician". Business Day. 12 April 2022. Retrieved 29 August 2024.
- ↑ "Lectured at 23, borrowed to pay school fees... 7 things you didn't know about Osinbajo". TheCable. 8 March 2017. Retrieved 2 April 2017.
- ↑ Abimboye, Michael. "I'm Still a RCCG Pastor, Says Vice President Yemi Osinbajo". connectnigeria. Archived from the original on 15 June 2015.
- ↑ "APC unveils Manifesto, Code of Ethics". Premium Times. 6 March 2014. Retrieved 1 April 2015.
- ↑ "Meet Buhari's running mate, Prof Yemi Osinbajo". Vanguard. 17 December 2014. Retrieved 1 April 2015.
- ↑ "APC is govt in waiting – Tinubu". The Punch. Archived from the original on 24 September 2015. Retrieved 1 April 2015.
- ↑ "APC VP Ticket: Tinubu shuns Fashola, Amaechi, others; favours Osinbajo". Newspunch.org. Archived from the original on 1 October 2014. Retrieved 1 April 2015.
- ↑ "One-Meal-A day programme for schools to attract N980bn investment – Osinbajo". The Sun. 3 September 2015. Archived from the original on 24 September 2015. Retrieved 20 September 2015.
- ↑ Oyeleke, Sodiq. "BREAKING: Osinbajo officially declares for President". The Punch. Retrieved 11 April 2022.
- ↑ "APC presidential primaries winner: Bola Tinubu win All Progressives Congress ticket". BBC News Pidgin. 8 June 2022. Retrieved 8 June 2022.