Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Yemi Osinbajo

Soolge Wikipidiya
Yemi Osinbajo
neda
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipNigeria Tekre
Name in native languageYemi Osinbajo, Oluyemi Oluleke Osinbajo Tekre
Given nameOluyemi Tekre
Date of birth8 Tuulg kiuugu 1957 Tekre
Zĩ-ninga o rogeLagos Tekre
SpouseDolapo Osinbajo Tekre
ChildDamilola Osinbajo, Kanyinsola Osinbajo, Fiyinfoluwa Osinbajo Tekre
Native languageÈdè Yorùbá Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish, Èdè Yorùbá, Nigerian Pidgin Tekre
Occupationuniversity teacher, lawyer, politician, minister Tekre
Field of workpublic law Tekre
EmployerUniversity of Lagos Tekre
Position heldVice President of Nigeria Tekre
Educated atLondon School of Economics and Political Science, University of Lagos, Igbobi College Tekre
Affiliation stringOffice of the Vice-President of Nigeria Tekre
Member of political partyAll Progressives Congress Tekre
Participant inWorld Economic Forum Annual Meeting 2018 Tekre
Official websitehttps://www.yemiosinbajo.ng/ Tekre
Academic appointmentUniversity of Lagos Faculty of Law Tekre

A Oluyemi Oluleke Osinbajo SAN GCON (tõnd sẽn dog yʋʋmd 1957 tʋʋlg rasem 8 wã) yaa Nigeri wã sɛb-n-taaga, karen-saamb la politik soab sẽn yɩ Nigeri tẽnga taoor soab na-kẽndre yʋʋm 2015 n tãag 2023. [1]A yaa taoor soab sẽn yaa a sẽn yaa a nin-soaba, a yaa a sẽn maan a tʋʋm-tʋmdã n yaa a sẽn yɩ a nin-soaad n yaa a ninsaamb n yaa a taoor soab n yaa a Nigeria tẽnga taoor soaba.


A Osinbajo rogame Lagos yʋʋmd 1957 wã, la a paama diplom la a sẽn karem Lagos karẽn-biis la Londre karẽn-soabgã. La bilf poore, a sɩngame n zãmsd lagengã zug la a zãad zakã ne a meng hal n tãag yʋʋmd 1999. Yʋʋmd kãng bala, b yãka a Osinbajo t'a yɩ tẽnga taoor soab la bʋ-kaoodb komissɛɛr a Bola Tinubu sẽn yaa Lagos tẽnga naab taoor soaba. A Osinbajo sẽn wa n tʋm yʋʋm a naasã fãa wã poore, a basa a Zeova tũudmã taoor soaba a sẽn da wa n yaa kiris-ned sẽn paam fãagrã. [2]

Sẽn deng yʋʋm 2015 wã, b yãka a Osinbajo t'a yɩ APC taoor soab a Muhammadu Buhari taoor soaba. B sẽn da wa n na n tõog n tõog a taoor soab a Goodluck Jonathan ne a taoor soab pʋɩɩr a Namadi Sambo wã ra yaa neb a yiib n da be wakat kãnga. Yʋʋm a naas poore, b leb n yãka a Ali Ali Atiku Abubakar ne a Peter Obi. A Osinbajo wakat yɩɩ a sẽn da wa n yaa taoor soaba, sẽn yɩɩd fãa a sẽn wa n wa n dɩ naam a Buhari sẽn da be Etazĩni wã. A sẽn maan a sẽn yɩ tẽnga taoor soab wakat bilfã pʋgẽ wã yɩɩ tʋʋm sẽn tar pãng la sẽn yaa toor ne a Buhari sẽn da maandã, la a sẽn da pa mi a Zeova wã ra yaa bũmb sẽn yaa wẽnga. A sẽn maan bũmb ning fãa wã yaa a sẽn wilg tɩ b sẽn tʋmd Neerã-Delta soolmẽ wã, b na n kɩtame tɩ b sigl-kẽengã zĩnd b zĩisẽ tɩ b tõog n boog b zu-loees tẽns nins sẽn be wã pʋgẽ. [3][4]

Zãmsgã

[tekre | teke sidgem]

A Osinbajo paama zãmsg Corona pipi lekollẽ, Lagos. A kẽnga Igbobi College sẽn be Yaba, Lagos yʋʋmd 1969 n tãag yʋʋmd 1975 wã.[5] A paama kũun nins sẽn pʋgdã: State Merit Award (1971); School Prize for English Oratory (1972); Adeoba Prize for English Oratory (1972-1975); Elias Prize for Best Performance in History (WASC, 1973); School Prize of Literature (HSC, 1975); la African Statesman Intercollegiate Best Speaker's Prize (1974).[6][7]

Repoore, a zãmsda lagem-n-taag la Lagos karẽn-biis roogẽ yʋʋmd 1975 n tãag 1978 wã, la a paama noorã sẽn tar waoogr a yiib-n-soabã (Wõnda sull) digri. A sẽn be be wã, a paama Graham-Douglas Award for Commercial Law me. [8] Yʋʋmd 1979 wã, a paama yʋʋm 1 zãmsg Nigeri wã sɛb lekollẽ. Yʋʋmd 1980 wã, a kẽnga Londr Ekonomiya Lekollẽ, la a paama noor karen-bi-bi-raadã.[8]

A sẽn sɩng a tʋʋmdã

[tekre | teke sidgem]

Yʋʋmd 1979 wã n tãag 1980, a Osinbajo zĩnda yʋʋm a ye yʋʋm noor tʋʋmde, n yaa sɛb taoor soaba Bendel Development and Planning Authority (BDPA), Bendel State.[9]

Yʋʋmd 1981 wã, a sẽn da tar yʋʋm 24, a lebga sɛb karen-saamb Nigeri, Lagos karẽn-biis roogẽ. Yʋʋmd 1983 wã n tãag 1986, a lebga sɛb karen-bi-kãseng Lagos Inivɛrsite wã pʋgẽ. Yʋʋmd 1988 n tãag yʋʋmd 1992 wã, b yãka a sẽn yaa Nigeria tẽnga taoor soab la b minisr a Bola Ajibola taoor soaba.[10]

Yʋʋmd 1997 wã, a Osinbajo lebga kasetã noor karen-saamb la a yaa lagem-n-taag sull ning sẽn geta b zãma wã wɛɛngẽ wã taoor soaba, Lagos karẽn-biisẽ yʋʋmd 1997 n tãag 1999 n tãag a sẽn yãk-a t'a yɩ bʋ-kaoodb komissɛɛrã. [10] Yʋʋmd 1999 n tãag 2007, a Osinbajo zĩnda a Bola Tinubu sẽn yaa a Lagos tẽnga minisr ning sẽn yaa a taoor soab la a sẽn yaa bʋ-kaoodb taoor soaba. [10] Yʋʋmd 2007 wã, b kɩtame t'a Osinbajo lebg a Simmons Cooper Partners (Barristers and Solicitors), Nigeri.[11]

A tʋʋm a taab sẽn zĩnd pĩndã yaa: ONU sẽn tʋmd Somaliya, b tʋʋm-kãsems sull sẽn geta b tʋʋmdã, UNOSOM II. A yaa ONU ONU Sɛkre-kãsengã ekspert sull ning sẽn get ONU nin-buiidã manesem la b sɩbgre, laafɩ wã bãens gũudbã sẽn be dũniyã gill zugã, a yaa a sull ning sẽn yaa a soab yʋʋmd 2006. A yaa Osinbajo, Kukoyi & Adokpaye sɛb-roogã taoor soaba.

All Progressives Congress (APC)

[tekre | teke sidgem]
Osinbajo during the 2015 general election campaign

Yʋʋmd 2013 wã, b sẽn naan n naan sigl a ye wã, b tʋma a Yemi ne neb a taab sẽn tar yõod n be Nizeri wã tɩ b naan maan politikã sẽn na n yɩ a soab n yiis a manifestã. Rẽ kɩtame tɩ b wilg "Nigeria paalgã" sẽn yaa sor karɛtã, b sẽn yiisd a APC sɛbã, a sã n wa paam n yãk a naamã. Sẽn da yaa kãseng n zĩnd Roadmapã pʋgẽ wã yaa lekollã rɩɩb sẽn pa yaoodã, la ligd sẽn yaa tɩlae n kõ Nigeri rãmb milyõ 25 nins sẽn yaa naong rãmbã, b sã n kẽes b kambã lekollẽ la b kõ-b kʋɩl-kɛglã. B ra maanda program wʋsg n na n sõng nin-buiidã tɩ b paam ligd wʋsgo.[12]

Yʋʋmd 2014 yʋʋm-nif kiuug rasem 17 wã, b sẽn da yãk n na n yɩ tẽnga taoor soab n na n yãk a Osinbajo n yɩ tẽnga naab taoor soab ning sẽn na n lʋɩ taoor yʋʋm 2015 wã.[13][14][15].

Yʋʋmd 2014/2015 wã, b sẽn da maand b kongre wã, a Yemi Osinbajo maana tigis wʋsg tẽnga pʋga tẽnga pʋga, n zab ne nin-buiidã sẽn da nong n maand n maand n tãag a nin-buiidã. A sẽn da pʋlem n na n moon koɛɛgã, a sẽn wa n leoke, yaa a sẽn da na n kõ kom-bɩɩs rɩɩb daar fãa wã. Sẽn yɩɩd a sẽn na n kõ kambã rɩɩb lekollã pʋgẽ wã, a wilgame tɩ segls-kãngã na n kɩtame tɩ neb nins sẽn na n maan woto wã paam tʋʋmde (bãng-y koe-moonegã pʋlem-paalg a to).[16]

Yʋʋmd 2022 yʋʋm-vʋʋr kiuugã, a wilgame t'a ratame n yɩ Nigeria tẽnga taoor soab n na n yɩ APC taoor soaba, 2023 yʋʋm-vẽkẽ wã.[17] A yɩɩ tãab soaba APC taoor dãmb taoor dãmb sõor sẽn zĩnd yʋʋm 2022 soabã kiuugã pʋgẽ, n paam n deeg sõor sẽn sõor 235 n yi b tigimsã nengẽ.</ref> He was third in the APC presidential primaries held in June 2022 with a total of 235 votes from the delegates.[18]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. "BREAKING: Shettima Sworn In As Nigeria's Vice President". Sahara Reporters. 29 May 2023. Retrieved 17 June 2023.
  2. "Yemi Osinbajo". West Africa Brief. Archived from the original on 26 July 2017. Retrieved 22 February 2022.
  3. Khalid, Ishaq. "Yemi Osinbajo - why Nigeria's favourite leader won't become president, yet". BBC. Retrieved 22 February 2022.
  4. Irede, Akin. "Nigeria 2023: Osinbajo's chances grow slimmer as cabal tightens grip on presidency". Africa Report. Retrieved 22 February 2022.
  5. "Vice President Yemi Osinbajo". Statehouse.gov.ng. Retrieved 14 February 2018.
  6. "Yemi Osinbajo at 61". The Boss. 8 March 2018. Retrieved 26 January 2019.
  7. "Democracy Day: Kudos, knocks for Nigeria's judiciary". Daily Post. 29 May 2014. Retrieved 1 April 2015.
  8. Etu, Kayode (18 December 2014). "Profile of Yemi Osinbajo". Vanguard. Retrieved 26 January 2019.
  9. "How Yemi Osinbajo became a professor, pastor and a politician". Business Day. 12 April 2022. Retrieved 29 August 2024.
  10. "Lectured at 23, borrowed to pay school fees... 7 things you didn't know about Osinbajo". TheCable. 8 March 2017. Retrieved 2 April 2017.
  11. Abimboye, Michael. "I'm Still a RCCG Pastor, Says Vice President Yemi Osinbajo". connectnigeria. Archived from the original on 15 June 2015.
  12. "APC unveils Manifesto, Code of Ethics". Premium Times. 6 March 2014. Retrieved 1 April 2015.
  13. "Meet Buhari's running mate, Prof Yemi Osinbajo". Vanguard. 17 December 2014. Retrieved 1 April 2015.
  14. "APC is govt in waiting – Tinubu". The Punch. Archived from the original on 24 September 2015. Retrieved 1 April 2015.
  15. "APC VP Ticket: Tinubu shuns Fashola, Amaechi, others; favours Osinbajo". Newspunch.org. Archived from the original on 1 October 2014. Retrieved 1 April 2015.
  16. "One-Meal-A day programme for schools to attract N980bn investment – Osinbajo". The Sun. 3 September 2015. Archived from the original on 24 September 2015. Retrieved 20 September 2015.
  17. Oyeleke, Sodiq. "BREAKING: Osinbajo officially declares for President". The Punch. Retrieved 11 April 2022.
  18. "APC presidential primaries winner: Bola Tinubu win All Progressives Congress ticket". BBC News Pidgin. 8 June 2022. Retrieved 8 June 2022.