Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Bĩisem

Soolge Wikipidiya
biisem
class of anatomical entity
Part ofyogurt, quark Tekre
Colorwhite Tekre
Produced bymammary gland Tekre
Natural product of taxonMammalia, milk yielding animal Tekre
Hashtagmilk Tekre
WordLift URLhttp://data.thenextweb.com/tnw/entity/milk Tekre
Unicode character🥛 Tekre

Biisem yaa rɩɩb sẽn yaa pemsem sẽn yit bõn-kɩɩmbã sãnem pʋgẽ. Yaa bõn-buud sẽn yaa kom-bõonese (sẽn naag ne ninsaal sẽn dɩt a ma wã) rɩ-vɩɩs sẽn yɩɩd fãa, tɩ b yaool n tõog n dig rɩɩb sẽn yaa kãn-kãe. Bãngr-gomd ning sẽn kɩtd tɩ b pa tõe n mao ne bãaga, la bũmb nins sẽn kɩtd tɩ b pa tõe n mao ne bãaga, sẽn be bĩisimã pʋgẽ wã sõngdame tɩ b tõog n mao ne bãaga. Sẽn sɩng-b bĩisimã, b sẽn boond tɩ kolostrumã tara zab-teed sẽn paasd yĩn-digimdã pãnga, tɩ kɩt tɩ bãas wʋsg tõe n paam-ba. Saagã tara rɩɩb wʋsg sẽn tar nafa, sẽn naag ne proteɛn la laktose.[1]

Sẽn na yɩl n tõog n paam bũmbu, b rɩta bũmbu. Yʋʋmd 2011 wã, kamb sẽn tar bĩisimã ra yiisda bĩisim sẽn kolg tone milyõ 730 (tõnd milyõ 800) sẽn yit sãnem milyõ 260 pʋgẽ. 4] Ẽnd yaa dũni gill kambɩl-taab sẽn yaa kãseng n yɩɩdã la kambɩl-taab sẽn yaa-a sẽn yaa-a sẽn yiisd kambɩl-taab sẽn yaa-a sẽn ka rɩt-a wã, la a pa yiisd kambɩl-taab wʋsg ye.[2] Sẽn mik tɩ kambã sẽn baood bĩisimã wʋsg n paasdẽ wã yĩnga, b tõe n wa lebga kamb sẽn wat ne bĩisimã wʋsgo. Zĩn-paalgã, Alemayn la Olandi yaa kamb sẽn yiisd bĩisim wʋsg n yɩɩd.[ 8 Etazĩni CDC wã sagenda kamb nins sẽn yɩɩd kiis 12 tɩ b rɩ bĩisim pʋɩ-peelem a yiib daar fãa.[3]

Sẽn yɩɩd neb milyaar a yoob dũniyã gill zugu wã rɩta bĩisim la bĩisim teedã, la neb milyõ 750 n tãag 900 n vɩ bĩisrã pʋ-peelem pʋgẽ.[4]

Sebtiise

[tekre | teke sidgem]
  1. https://web.archive.org/web/20030407085442/http://www.nal.usda.gov/fnic/foodcomp/Data/Other/jfca13_379-389.pdf
  2. http://www.fao.org/docrep/015/al989e/al989e00.pdf
  3. http://www.dawn.com/news/1050700
  4. http://articles.economictimes.indiatimes.com/2014-07-09/news/51247854_1_milk-powder-smp-exporters-milk-prices