Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Ghana

Soolge Wikipidiya
Ghana
sovereign state, country
Part ofWest Africa, Africa, Economic Community of West African States, Afirik sẽn be Sahrã tẽng-n-tẽngã Tekre
Inception1957 Tekre
Official nameGhana, Ghana, la République du Ghana, Gana tingbani Tekre
Native labelGhana, Gana, Gaana Tekre
Named afterGhana Empire Tekre
DemonymGhanaian Tekre
Official languageEnglish Tekre
AnthemGod Bless Our Homeland Ghana Tekre
Cultureculture of Ghana Tekre
Motto textFreedom and Justice, Rhyddid a Chyfiawnder Tekre
ContinentAfrica Tekre
CountryGhana Tekre
CapitalAccra Tekre
Located in time zoneUTC±00:00, Africa/Accra Tekre
Located in or next to body of waterAtlantic Ocean Tekre
Located in/on physical featureWest Africa Tekre
Coordinate location8°1′48″N 1°4′48″W, 8°6′0″N 1°12′0″W Tekre
Coordinates of easternmost point6°6′45″N 1°11′58″E Tekre
Coordinates of northernmost point11°10′12″N 0°16′12″W Tekre
Coordinates of southernmost point4°44′23″N 2°5′31″W Tekre
Coordinates of westernmost point6°37′28″N 3°15′34″W Tekre
Highest pointMount Afadja Tekre
Lowest pointGulf of Guinea Tekre
Basic form of governmentdemocracy Tekre
Office held by head of statePresident of Ghana Tekre
Head of stateJohn Mahama Tekre
Office held by head of governmentPresident of Ghana Tekre
Head of governmentNana Akufo-Addo Tekre
Executive bodyGovernment of Ghana Tekre
Legislative bodyParliament of Ghana Tekre
Central bankBank of Ghana Tekre
CurrencyGhana cedi Tekre
Shares border withBurkina Faso, Ivory Coast, Tôgô Tekre
Driving sideright Tekre
Electrical plug typeAC power plugs and sockets: British and related types, BS 1363 Tekre
ReplacesDominion of Ghana, Gold Coast Colony, British Togoland Tekre
Studied byGhana studies Tekre
Official websitehttps://www.ghana.gov.gh/ Tekre
HashtagGhana Tekre
Top-level Internet domain.gh Tekre
Flagflag of Ghana Tekre
Coat of armscoat of arms of Ghana Tekre
Geography of topicgeography of Ghana Tekre
Has characteristicfree country Tekre
History of topichistory of Ghana Tekre
Open data portalGhana Open Data Initiative Tekre
Bibliographybibliography of Ghana Tekre
Economy of topiceconomy of Ghana Tekre
Demographics of topicdemographics of Ghana Tekre
Mobile country code620 Tekre
Country calling code+233 Tekre
Trunk prefix0 Tekre
Emergency phone number999, 191, 192, 193 Tekre
GS1 country code603 Tekre
Licence plate codeGH Tekre
Maritime identification digits627 Tekre
Unicode character🇬🇭 Tekre
Category for maps or plansCategory:Maps of Ghana Tekre

Ghana, sẽn boond tɩ Republiki Ghana, be Afirik Wɛtgã so.

Na-kẽeng ning sẽn sɩng n be Gãna wã yaa Bonomã sẽn be goabg la Dagbõ wã sẽn be rɩtgã, tɩ Bonomã ra be zĩ-kãng yʋʋm kob-gĩnd 11 soabã pʋgẽ.[1] Ashanti soolmã la Akan soolem a taab sẽn be goabgẽ wã yikame yʋʋm kobse. 8] Sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd 15 soabã, Portiigaal soolmã, tɩ Erop pãn-soaadb a taab tũ, zabame n na n soog zĩ-kãnga, hal tɩ Biritayn soolmã wa tõog n soog mogrã yʋʋmd 1800 soabã pʋgẽ. Sẽn yɩɩd yʋʋm koabg la zak loogr poore, b yãka tẽns a naas sẽn da yaa Brits soolmẽ wã: Gold Coast, Ashanti, Northern Territories, la British Togoland. B kɩtame tɩ b lebg goosneema sẽn yaa toor ne taaba, la b naag taab n lebg Kominwɛll soolma. Yʋʋmd 1957 tʋʋl-nif kiuug rasem a 6, Gãna lebga pipi koloni sẽn be Afirik sẽn be Sahara tẽn-kɩremsẽ wã n paam soog-m-mengã.[2][3][4]A Kwame Nkrumah sẽn wa n yaa tẽnga taoor soaba, a paama pãng wʋsg sẽn kẽed ne tẽn-kɩremsã la Pan-Afrɩka soogã wɛɛngẽ.[5][6]

Gana yaa tẽng sẽn tar buud-goam wʋsg ne buud-goam la tũudum toɛy-toɛyã.[7]Yaa Akan rãmbã n yaa buud-goam nins sẽn yaa kãseng n yɩɩdã, la b yaa buud toor-toore. Gana nin-buiida wʋsg yaa kiris-neb (71.3%); sẽn kolg pis-naasẽ soab yaa mooslem dãmba; piig soabã maanda rog-n-migs bɩ b pa tar tũudum ye.[8] Ghana yaa tẽng sẽn tar demokrasiya sẽn tũud ne no-rɩkr sẽn tũud ne goosneer sẽn yaa tẽnga taoor soab la goosneerã taoor soaba. Yaa sẽn kẽed ne porze rãmb sẽn kẽed ne politikã sẽn be Afirikã pʋgẽ wã, Gãna paama zĩ-yend a yopoe soab yʋʋm 2012 Ibrahim Afirik goosneema wã wɛɛngẽ, la a nu soaba yʋʋm 2012 Fragile States Index pʋgẽ. Sẽn sɩng ne yʋʋmd 1993 soabã, a tara goosneema sẽn yaa burkĩna la sẽn tar pãng n yɩɩd tẽn-kãnga pʋgẽ, la a tʋmda sõma laafɩ wã koglg wɛɛngẽ, la a paamda ligd la neb yidgr wɛɛngẽ,[9] [10]tɩ rẽ kɩt t'a tar pãng wʋsg Afirikdisiid la Afirik fãa pʋgẽ.[11] Gana yaa nin-buiid sẽn kẽed ne tẽnsa fãa, a yaa nin-buiid sẽn lugl nin-sabls tẽms sẽn pa kẽed-n-taaba la nin-sabls tẽms sẽn kẽed-n-taaba la nin-sabls tẽms sẽn kẽed-n-taaba, la nin-sabls tẽms sẽn kẽed-n-taaba, la nin-sabls tẽms sẽn kẽed-n-taaba.[12]



Sebtiise

[teke sidgem]
  1. Danver, Steven L. (2015-03-10). Native Peoples of the World: An Encyclopedia of Groups, Cultures and Contemporary Issues (in English). Routledge. ISBN 978-1-317-46400-6.
  2. African Studies Centre Leiden (in English). 2025-06-02.
  3. "A New Nation. Gold Coast becomes Ghana In Ceremony, 1957/03/07". 1957. Retrieved 2025-06-07.
  4. "The Story of Africa| BBC World Service". www.bbc.co.uk. Retrieved 2025-06-07.
  5. Ateku, Abdul-Jalilu (2017-03-07). "Ghana is 60: An African success story with tough challenges ahead". The Conversation (in American English). Retrieved 2025-06-07.
  6. Sankofa Series: A history of Ghana’s 4 republics (in American English). 2024-03-13. Archived from the original on 2024-12-22.
  7. Danver, Steven L. (2015-03-10). Native Peoples of the World: An Encyclopedia of Groups, Cultures and Contemporary Issues (in English). Routledge. ISBN 978-1-317-46400-6.
  8. African Studies Centre Leiden (in English). 2025-06-02.
  9. "A New Nation. Gold Coast becomes Ghana In Ceremony, 1957/03/07". 1957. Retrieved 2025-06-07.
  10. "The Story of Africa| BBC World Service". www.bbc.co.uk. Retrieved 2025-06-07.
  11. Ateku, Abdul-Jalilu (2017-03-07). "Ghana is 60: An African success story with tough challenges ahead". The Conversation (in American English). Retrieved 2025-06-07.
  12. Ateku, Abdul-Jalilu (2017-03-07). "Ghana is 60: An African success story with tough challenges ahead". The Conversation (in American English). Retrieved 2025-06-07.